Fristad - RFHL

Läkemedelsberoende
– ett folkhälsoproblem
oberoende 3/2008
Sonja Wallbom,
ordförande i RFHL
Landstingen ser det inte som sitt uppdrag att hjälpa de läkemedelsberoende.
Faktum är att ingen svensk myndighet anser sig ha uppdraget
att arbeta med detta gigantiska folkhälsoproblem.
Hur länge tänker Regeringen blunda
för läkemedelsberoende – en av de
stora folkhälsofrågorna?
”Förebygga för framtiden” heter
Regeringens presentation av insatser
på alkohol- narkotika- dopnings- och tobaksområdet.
Och varken i rubriken eller i texten berör
man med ett enda ord läkemedelsberoende.
Det omnämns inte heller i folkhälsopropositionen
som antogs av Riksdagen 2003. I det målområde
som berör beroendeframkallande medel,
målområde 11, återfinns tobak, alkohol, spel,
narkotika och dopning. Inget nämns här om narkotiska
läkemedel och vad man kan göra för att
minska eventuella skadeverkningarna på grund
av användning av sådana.
Borde vara självklart
Det är svårt att veta om det beror på okunnighet
eller feghet inför läkemedelsindustri och läkarkår.
Fakta i sammanhanget är att bruket av beroendeframkallande
medel påverkar hälsan i negativ
mening och att de därför ska ingå i förebyggande
strategier inom folkhälsoarbetet. Att det gäller
såväl illegala som legala medel borde vara
självklart.
Enligt en rapport 2006 från Folkhälsoinstitutet
beräknas att ca 250 000 människor i dag kan vara
beroende av eller fysiologiskt tillvanda till smärtstillande,
sömn- och lugnande medel. Av dessa
återfinns ca 118 000 i arbetsför ålder, medan ca 126
000 är 65 år och äldre och ca 600 mellan 15 och
19 år. Men under sommaren har ny statistik visat
att det förskrivs 71% mer lugnande medel inom åldersgruppen
15 – 30 år i jämförelse med år 2000 så
förskrivningarna till unga har ökat dramatiskt.
Det finns också studier som visar att läkemedelsberoende
är vanligt bland sjukskrivna. Ju
längre tid en person varit sjukskriven desto större
är sannolikheten att vara läkemedelsberoende
(RFV Analyserar 2003:13).
I denna grupp finns sannolikt både ett stort antal
som är sjukskrivna just på grund av sina läkemedel
och de biverkningar de ger utöver dem
som får beroendeframkallande läkemedel under
pågående sjukskrivning.
Beroende i alla samhällsklasser
Läkemedelsberoende är en biverkan av medicineringen
och ett mycket allvarligt problem både
för den som drabbas av det och för samhället.
Beroendet leder till att personen fortsätter att ta
medicinen – trots att den inte längre har hjälper
eller trots att inte längre ursprungsorsaken finns
kvar.
Det är ett folkhälsoproblem som skär rakt igenom
hela samhället, där alla samhällsklasser och
yrkeskategorier finns representerade.
Eftersom läkemedelsfrågan inte berörs i Regeringens
handlingsplan finns det ingen svensk
myndighet som anser sig ha uppdraget att arbeta
med frågan.
Det återspeglas också i att Landstingen inte ser
det som sitt uppdrag att hjälpa alla de människor
som försatts i beroendesituation. Särskilda insatser
för läkemedelsberoende finns inte ens i en
handfull Landsting.
Regeringen bör därför omgående inkludera läkemedelsfrågan
i folkhälsomålen, utreda omfattningen
av problemen, verka för att förskrivningen
minskar och uppdra åt både Socialstyrelsen
och Folkhälsoinstitutet, att inom sina respektive
områden, arbeta mot läkemedelsberoende.
L
Ledare
3