Historiska vägar - Murberget CollectiveAccess System

Pi. Nykvist 99.07.26 Dnr249/99
Dokumentation av värdefulla vägmiljöer
i Västernorrlands län
Vägverket Region Mitt öns kar fä fram ett underlag for
bevarande av kulturhistoriska värden, vad gäller vägmiljöer. •
inför framtida arbeten. Någon inventering av sådan karaktär
har ej tidigare genomfarts i Västernorrlands län. Målet med
den nu planerade dokumentationen är därfar att hos ett
urval av våra vägmiljöer synliggöra det kulturarv de
represente rar. En önskad effekt av projektet är att det skall
leda till en ökad medvetenhet om vägars kulturvärden och de
sammanhang de ingår i, hos dem som bygger, underhåller
och utnyttj ar våra vägar.
Länsmuseet Västernorrland har därför på uppdrag av och i
samråd med Länsstyrelsens kultu rmiljöenhet upprättat
föreliggande fårslag till en inventering.
Luffaren. och vägen
'"OCH SÅVAR DEfocksd med
landsvägen som gick gerwm en skog, den
tog drag av skogen omkring och looode allt.
Den sade:följ mig bortom kröken vid storgranarna
där. Och när man kom dit lovade
den omigen, att bortom nästa krök, där ska
nija se. Sdjortgick det krök efter krök, och
mdnga oor de ynglingar som hade blivit
luffare pd det sättet, av sin egenfdrtiintans
bundenhet tillvägonnen, krök efte r krök.
m il efter mil.
Det är dä r/or som inbitn a luffare inte
uppehdllersig i samhällen mer än
nödvändigt är. Närde tiggt sin bitfOda ger
de sig av igenför attft. väge n dter lag d i sitt
medvetande som ettfljroäntans bandsom
löpergenom deras sinne 011(! p syke och utan
vilket de inte ka n leva. Trygga är de fdrst
när vägen dter ligger framfdr dem med sin
oändligajönndga att ljuga ochlova.
Bringande tillfrid i vandringen ta r de den
dd vidare steg för steg under sinafötter.
medan vägen som syn gdr in genom deras
väsen avföroönian, inte som ett löfte efter
löfte med tomrum emellan, mensom ett
oändligt löftesbandsom genomrinner dem
hela livet. Vägen blir ett löftesflöde som
strömmar in genom deras ögon och ut
genom deras hälar, ett löftesflöde som är
sjä/vändarndl: uppfyllelse i sig själv. Enda
villkoretjör att det sd skall vara äratt man
gdrochgdr. '"
(Ur Harry Martinsso n.
V""agen till K1ockrike)

Tfdplan
Arbetet genomfors under petiodenjuli 99 tom december 99.
Kostnader
Kostnaden for arbetet uppskattas till totalt 432 897 kronor. Länsmuseet bidrar med en del av
kostnaden i form avprojektledning, fält- och manusarbete. Biblioteks- och arkivpersonal
engageras pi olika sätti arbetet utan attvara engagerade i själva projektledningen. Kostnaden
for detta uppgår till 132 943 kronor.
För attprojektet skall kunna genomfåras behöver Länsmuseet VästemorrJand dock ytterligare
300 000 kronor, varav Vägverket Region Mittbidrar med120 000 kronor och Länsstyrelsen i
Västernorrland med 180 000 kronor.
Kostnaden för arbetet har beräknats på ca 20-30 kulturhistoriska vägmiljöer vilka analyseras,
beskrivs ochpresenteras i en rapport. .r
Härnösand den 26 juli 1999
Lars-Göran Spång l:eantikvarie
•

Att färdas genom landskapet
"Wagenfrån mitt hem till kyrkan år 3/4 mil. Den går genomflera byar, och uppfar och utfar
många backar. Första bynmanmöter är Östaned. som ligger på vänstra sidan om vagen.
Genom Ostanedår vägen ganskajämn; tills man kommer till handlaren J. Nordlanders gård
DIlrifrån år en bra lång utftirsbacke kalladGr ötomsänget. Dar har man en by på vardera
sidan om vägen: Allsta till hlJger och Lide till vänster. Når man gått utftir Gr ötomsänget
kommer man till Lidebro. På vänstersida helt nära vägen bor i en Ii/en /jusmålodstuga
skomakaren E. Svanberg. Fortsätter man så f örbi några lador, kommer man till en brant och
Icro/dg backe Svedjeåkersbacken. Hår b örjar Fröks by. Den årgansko vidstrlJckt, minst //4
mil lång, medgårdarpå båda sidor om vägen; tills man kommer ttll torparen Johan Frölen
uppe i Kattersmyran, som år slutet av byn. Darefter bar det utfar en lång brant backe Bergebackendar
skog vaxerpå båda sidor om vägen: Nedanför backenm öterman Torromsmon,
dar år vägen ganskajamn: Man år nuframme i Torrom, dar vägen går igenom byn och utför
Torromsbacken. Sedan man då gål/farbi några stora byggnader såsom poststationen, ett
hoielI mflkommer man till en gansko stor bro, Kyrkbron kallad. På andra sidan bron lir en
mlJngd stallrum, och strax ovanf årpå en kulle slår kyrkan",
Uppsatsen kallade Ester Örnfeldt, född i Övergård i Nora, för "Wagen till kyrkan". Den skrevs
den 23/1 1912 och ger en fantastisk bild av det landskap och de byar hon passerade. Vi l1r
namn pi platser och backar, en bild av hur gårdarna sig'ut och vem som bodde var.
MAnga har fängslats och beskrivit Medelpad och Angermanland i reseskildringar. Vad är det
di som fängslat och vad har de upplevt när de färdats längs vägarna?
Pionjären bland resenärer är Linne som 1732 pi sin Lapplandsresa gjorde följande iaktagelser
när han reste genom Ängermanland: "Så snarljag kom in uti Angermanland, strax begyntepå
landsvagen stora och djupa backar visa sig. an manmed möda tordes rida nedför dem"
(Linne /975).
Abraham Hiilphers reser 1758 genom Norrland till Tomeå. Den 13 juli har han si kommit till
Medelpad och skriver detta om vägens kvalilee. "Efter / /4 m resa woro wi uti Medelpad. Wid
gran/seskillnadenwar en linea uphuggen, hwaräst en taj/a utwisade al Hälsing/andnuwore
slutads..... "Landsvagen hade förr warit hår den sämsta på hela wågen mellan Stockholm och
Tornå efterfolks beranelse, medan hår har warit snart / alns djup sandat hela milenfardas
ut öfwer, menfåredet år hade vice landshåfdingen Swan låtit besorjo; al blåleer blifWitJyltpå
sanden, så althen nu war någorlundopassabel och hård. fast backame wo(ro) beswarlige
och månge" (Hiilphers 1758, Nils-Arvid Bringeus och LTs förlag 1978).
Hiilphers berskri ver de allmänna vägarna genom Medelpad i en sammanställning och beskriv,
ning av landskapet 1771; "AllmlJnna w ägar genom del/a landskap lJro nuf ar liden 3:ne,
neml. Norrlands, Jämtlands och Helsingslands, hwareft gåstgijWaregårdar och nådig skjutsinrättning
träffas". Han berskriver de allmänna vägarna genom Ångermanland i en motsvarande
sammanställning 1780 i tre färdv ägar: "Stora landsvägen, Ådalsvägen soder om elvfen"
samt "Ådalsvägen norr om elfven", Stora vägen var IOalnar bred och de bida Ådalsvägarna
var 6 alnar breda (Hiilphers 1985).

Den tyske resenärenHögguerreste 1828till Lappland för alt studera land och folk och
beskrev de branta backarna och de problem som kunde uppstå under färden. "Bergen äro
branta och i allmänhet ganska riskabla attfärdas över, emedan vognbromsama äro
fullkamligt obekanta i dessa tralder. Därtill kommer, att hastama. som visserligen äro goda
och eldiga äro alliför små och svaga att håll in en tyngre vagn. Man är tvungen att låta
bastarna springa i galopp uiför

p .....------------- - - - - --------------
•
Företeelser vid vägen
Vägen är av stort värde för det omgivande landskapet. Invid vägen finns olika
företeelser som alla är betydelsefulla för vägens värde.
Affär
Lanthandeln låg självklart milt i
byn eller i vägkorsningen där
många måste passera. Många
affllrer är idag stängda
•
/
AII6
En alle skulle leda besökaren till en
betydelsefull plats. Den präglar
landskapet och är betydelsefull för
vägenskaraktär. Alleträdplanterades
i böljan längs uppfartsvägar
mot bruk, herrgårdar och prästgårdar
för alt skapaen ståndsmässig
miljö som avvek från det omgivande
landskapet. Alleerplanterades
också vid vissa allmännavägar.
Anslagstavlor
Information om aktiviteter som
fester, auktioneroch möten anslås på
strategiskt placeradeanslagstavlor.
Ofta står de vid en affär,
församlingssal eller i en vägkorsning.

Broar
De äldsta broarna var kavelbroar.
Med plankor i gångriktningen eller
tvärs gångriktningen liggande
slanor, kunde man gåtorrskodd
övermossar och myrar. Till
fäbodval lar är det fortfarande
vanligt med kavleIbroar. Många
finns ocksåbevarade i ortnamn som
"Kavelbromyra".
Att sköta underhållet av de broar
som fanns, var ålagt alllmogen.
Bönderna i Ljustorp framförde
unaer!ren 1671 och 1672 besvär
Over att de från sin avlägsna ort
måste resaner ochreparera kustvägen
och dess broar. Det förekom
även att bönderna befriades från sin
pålaga som vid landstinget 1647
där det faststAlIdes att bönderna i
• Njurunda friades från sin andel i
Selångersbron med hänsyn till att
de hade den stora bron över
Ljungan att sköta. .
Bensinpumpar
De första bensinpumparna placeradesvid
affären.

Färjeläge
Med hjälp av båtar kunde vattendragen korsas. Färjeläget var därför en viktig punkt för de
resande. Längs Norrstigen behövde resenären korsa trestörre vattendrag på sin resa genom
länet. En av landets bredaste överfarter varÅngermanälven. Tysken Hougger beskriver sin
resa över älven från Veda år 1828: "Har vid mynningen liknar Angermanälven mera en
havsbuktän en d/v,' det tar en dryg timmeattfara över den och vattnet är nästan aldrig riktigt
lugnt" (Hougger 1928:37).
Fångstgropar
Fångstgroparhade ett högt värde förr
i tiden. En arvslott med ett
fångtstgropssystem kunde varajämbördigt
en gård. Fångstgroparna
grävdes där man visste att djuren
passerade, ofta ligger de i långa linjer
och pålättgrävdajordar. Djurens
vandringsleder var ocksåmänniskornas
jaktvägar. Fångstgropar invid en
väg kan betyda att vägen utvecklats
från stig, där människorna vandrade
för att vittja sina gropar. till en väg.
Gravar och gravfält
Gravanläggningarna syftadeunder
förhistorisk tid att markera gårdens
läge. Ibland kan de även ha placerats
utmed en väg. Sannoliktär då vägen
likagammal somgravarna.
Grindar
Förr korsades vägarna av grindar. Många
vägar fungerade även som fägata ut mot
skogsbetet. Vägarna hägnades med
trägärdesgådaroch grindarna av trä hade
bestämda namn. "Lisa-grinn" i Ramsta är än
idag platsen där fägatan mynnadeut i betesmarken.
Grindarna har även givit namn åt
backar som "Grindbacken".

Gästgiverier
Gastgiveriema låg på ca 2 mils avstånd från varandra och de hade ansvaret för skjutsning och
erbjöd även mat och husrum åtde resande. Friherren von Hogguer beskriver Spjute gästgiveri
på det här sättet: "Gastgivaregården i Spjute var ell verkligt m önster: golven ""ro vi/skurade,
husgerådet blLJnJcte, på serveringsbordet ståtade några silverbägare, delvisförgyllda och
inlagda medmedaljer och myntsamt en mängdkannor. Kort och gall hela huset gav intryck
av enkelt men gediget välstånd. Vifingo en J6rträfJlig kvällsvard, bestående avjlJgel, fisk,
kokor och inkoktfrukt, Baddarna ""ro så goda man kunde önska sig. ty visserligen bestod
ItJCkena av getjlJJlor, men de vara överdragna med definaste och renaste lakan. Nasta
morgon intog vi en pr6ktigjrukost... "
•
Kyrkor och kapell
Socknens kyrka byggdes på en plats
som redan tidigere varit en viktig
mötesplats. Här låg socknens samlingspunkt
där aUa träffades inför
söndagens gudstjänst. Till sockens
centrumbar de flesta väger.
SocknarnaDal och Ytterlännäsvar
förr annex till Tersåker och vägarna i
området går från kyrka tiU kyrka.
Marknadsplatser
Marknadsplatser var fram till 1700-taletstarkt reglerade och enbart borgare och handelsmän
hadetillstånd att bedriva handel. En betydelsefuUmarkandsplats fanns i Mo, Junsele socken.
Vid Ångermanälven. på gränsen till Lappmarken. låg föregångaren till Åsele marknad som
fortfarande hållsvarje år.

Milstenar
Drottning Kristina utfärdade 1649 en
förordning som föreskrev att alla
större vägar skulle mätas och förses
med milstenar. Milen mätte på den
tiden till 10689 m. Med stolpar av trä
markerades varje hel mil, • mil eller
1/4 mil. Under 170Q-taletersattes
stolparna av gjutjärnsskyltar som
placerades i kallmurade stenpostament.
Foto Carina Öberg.
•
Minnesstenar
I länet finns minnesstenar som
markerar tillkomsten av en vägsträcka
eller en bro. Stenarna berättar om
tidpunkt för tillkomsten och vilka
som utförde arbetet.
Mjölkbord
Förr fanns mjölkbord i alla byar. De
stod vid vägen och ofta delade flera
gårdar på ett mjölkbord. Mjölken
hämtades med mjölkbilen för att
levereras till mejeriet. Mjölkbordet
var byns samlingsplats. Vid mjölbordet
väntade manpåbussen och här
hämtades post och varor. Mjölborden
har idag mist sin ursprungliga funktion,
många har rivits och några
fungerar som hållare för postlådor.

posUådor
VägarpI landsbygden kantas av
postlådor. De stAr samladei mera tätt
bebyggdaområden medan andra står
vid uppfarten till varje enskild gård.
Rastplatser
Vägaroa kantas ibland av rastplatser. Speciellt i turiststrlk, vid utsiktpunkteroch andra vackra
platserfinns den lilla fickan som g ör det möjligt an göra ett avbron i billkandet och istället
njutaav landskapet.
Runstenar
I Medelpad finns 14 bevarade
runstenar. Runstenarnas placering
kan betyda an platsen varit betydelsefull
eller central för kommunikationer
för 1000 år sedan. I Byn,
Sättnasocken finns enrunsten som
idag slår invid vägen. Varden
ursprungligen har stått är idag ej
kant.
"Sigurd, Sven och Hård reste
denna sten efter [gul, fader sin ",

RAcke
Racken kan vara konstruerade av
olika material. Fästen av huggen
sten sk "Stengardister" med räcke
av tri ar sällsyntmen förekommer
vid vissa vägar, Ursprungligen var
plankanvitmil ad. Betydligtvanligare
ar all träräcketersatts med en
st1lbalk.
Telefonstolpar
Ungs vagarna står telefonstolparna
på rad. De inramar vägen och
visar vägens riktning. Stolparoch
tridarsom kastar skuggor kan
skapaspinnande mönsteri vägbananoTelefonstolparna
berättar även
enteknikhistoria. FotoPia
Nykvist.
TrAd
Träd vid vägen var förr viktiga
hållpunkter, Det kunde vara träd
som hade magiskaegenskaper
eller helt enkeltträd som gav
skuggaåt vandraren soliga dagar.

Vilslenar
Vid stenar med en tuktad översida och ett"ryggstöd" av sten kunde vandrare pusta utoch
rasta en stund. Vid viIstenar hände det också att likkistan placerades när bärlaget behövde en
sup. Andrarastplatserranns vid källor och vattendrag. Vid Spel-Lenas källa i Byn, Sättna
socken kunde ryttarenlåta sin häst dricka ur en vattenränna och själv användaträkåsan och
vila ut på en träbäck. BAde vattnet och rännan finnskvar.
Vlghållnlngsslenar
VaIjeboode var skyldigatt underhållaen viss vägsträcka, Vägarnadeladesupp mellanbyns
bönderoch vägsträckormarkeradesupp med en sten märktmed initialereller namn samt
lrtal. Stenarnas utseende varierade, vissavar val huggna medan andra bestod avenkla
naturstenar.

FttlxxbaJlen Gammelbodarna består av sju val/ar liggande pd en nog vlJstslUllning. Idag skår
vdgen rakr igenom jabodva//en, tidigare gid htJr en slig. Foto mol V.
l Kroknds ligger flera mindre bostadshus invid v ägen: VlJgem tillkomst på 191Q-talet hade stor
betydelsejOr det lilla samhiJllet.Foto mot N J:

Kölsillre-Vassnäs
504
Grus
VAsternorrland
Ange
Haverö
Missionshuset i KölsIllre.
Bredd 4 m
Längd
5.0 km
Ing
Pr genom ett vackert naturlandskap där Ljungan vidgas och bildar Holmsjön. Kring byarna
ytor med jordbruksmark i ett i övrig skogbevuxet och svagt kuperat landskap. Vågen
genom Kölsillre, MosiJlre, Eldnäset och Vassnäs. Skogsbruket bar baft stor betydelse för
befolkning. Regleringen av Holmsjön innebar att land sattes under vatten.
sAr igenom fyra utvalda kulturmiljöer med vlrdefull bebyggelse och många av gårdarna
inid vicen. Vägen har en 11& profil, inga till grunda diken med grlsbevUJoa slinter.
backi&, krokig och anpassad till landskapets topografi. Områdets flottningsepok visas
. useet på Eldsnäset.

Gbdarna ligger Mra ..agen. Den hiJr gården ligger i MosilIre och arfrön år / 779.
Xrl1tg Holmsj6tu strdnderfimu mdnga boplatserfrön stenMdeT. Fisket var lr'Jnge ett viktigt
Io.plemenl tilljordbruket. Haverö socken har många sj6ar och vattendrag och liJngeförades mtl1I
_ båt istdJletft' au ta sigfram /aTldvägen Hår vidsjtJbodama i Vassndr slutar ""gen.

Ostavall-RAsjö
506
Grus
VAstemorrl and
Ange
BorgsjO samt HaverO
Bredd 5 ffi
Milsvidd utsikt över Hotmsjön,
Längd
8.0 km
gCDOm ett vidsträckt skogsområde där mossar och mindre sjöar ligger insprängda mellan
iljiidorn.. Från vågen har resenären en milsvid utsikt Over Holmsjön. Når vågen når skogsbyn
botas den av enhetliga och välbevarade hyggnader som omges av ett öppet och odlat
. Byns fOrsta innevånare var finnen Jon Jonsson som bosatte sig i RAsjön på 162G-talct.
jDalr i en utvald kulturmiljö med bevaradevärd bebyggelse. Den har en Ildre karaktl r
Ila: profil, år kurvi g" backig och väl anpassad till landskapd s topo erafi. Når Vågen
Il språngdes inte Ilyttblock utan vägen gör idag eleganta svängar kring Ilyttbleek. Vågen
av telefonstolpar och en stenmur.

Fanbyn-UlvsjOn
537
Grus
VIstemorrtand
Sundsvall
Stöde
Skytt invid vAgen.
Bredd 5 m
Längd
21,5 km
gir till en böljan genom öppna jordbruksmarker söder om Stödesjön. Den fortsätter därefter
ett kuperat skogslandskap uppsplittrat med myrar och sjöar. Skogstrakterna koloniserades
invandrare i början av 1600-talet och många namn i området har finsk anknytning.
le IlDal. backig, krokig men har även myckrt linga rakstrickor. Vägen sammanbinder
den vid Stödesjön med finnbyarna Ulvsjön och Gransjöo. Gårdarna i Gransjön har vacker
&ler sjön. I byn finns ruinen efter ett pörte som byggdes av en av de rorsta bosåttarna i byn.

ar odlingsbygden i Fanbyn och fortsätter söderut genom milsvida skogar, passerar myrar
iiisjöar. Överängesån korsas vid två tillflillen och namn på kartan som "Finnåsen" och
len" berättar att området Ar gamla finska områden.
till Ulvsjön bar vissa sträckor diken på båda sidorna, andra sträckor är den dikad på den
och vissa sträckor där den inte är dikad alls. Vägen har flera mycket långa raksträckor,
Il 2·3 km långa.
n som de finska invandrarna i början av 1600-talet gavs möjlighet att bosätta sig i. låg ofta
från allmogens odlingsmarker. De svenska myndigheterna välkomnade nybyggarna som
de öde skogarna och gav staten nya skatteinkomster. VAgarna mellan finnskogen och de
böndernas områden var dåliga och det faktum att de inte talade samma språk gjorde att
levde isolerat Finnarna var dock skyldiga att infinna sig till gudstjänsterna och assimilerades
ivt i samhället. Redan i början av t700-talet försvann epitetet "finne" ur domböckerna.
GransjOn och Ulvsjön antas vara de äldsta finnbyarna i socknen och de fick sin fasta
mg vid slutet av lS00-talet eller i början av 1600. Ar 1604 inköpte fogden i Medelpad
av Michel Jonsson finne från Gransjön. Ar 1639 fanns två gårdar i Ulvsjön och en gård i
. I Gransjön ligger gårdarna på en höjd med en vidsträckt utsikt över sjön. l byn finns
dc lämningar kvar efter den finska epoken. Ruinen efter ett pörte ligger ett stycke från
lagen köpte under den senare delen av I SOO-talet upp delar av finnskogarna och byarnas
blev istället arrendatorer och skogsarbetare åt bolagen. Finnbyarna avfolkades under heta
et när industrierna växte upp och sökte arbetskraft. Av det finska kulturarvet är det finska
pi platser som fortfarande är levande.
avslutas på västra sidan om Ulvsjön.

f'dgen gdr genom den bperode.fMgmarlen och som bilden visarfinns /lurgarwtrlJclor. Den Mr
rohtrlJckLmfinns söder om Gramj lJn och (Jr nästan tre kilometer lång.
l Gr(J1J!jlJn ligger en ruin efter ett pöne: En pöne hade en stor lermurad stenugn i ena hiJmet oc
saJ.natk skorsten. RlJun drog istdI/et rJl genom en rlJiJud :a i innertaket upp genom yttertaket: Pönet
WIr ådrf6r en uppvtJrmd stuga eld,. ugnen desmtom fungerade som vdrmemagasin. Sky/ten (Jr
placeradvid vdgen.

ning
RannO-Vigge
542
Grus
Vastemon1and
Sundsvall
Bredd 4-5 m
StOde, Tuna
vaaen slingrar fram omgiven av åkrar l R ännö.
Längd
19 km
slingrar över en öppen. svagt sydsluttande odlingsslätt i Rännö, fortsätter genom ett kuperat
okogsomridc: och avslutas i Vigge med ett kraftigt kuperat odlingslandskap. 1Unn6 by bar
i järnålder och bUSCD ligger samlade mOl skogskanten. Skogen var laoBe vaglöst land, till
fäbodar vandrade man på smala stigar. Aven Vigge har rötter i järnålder. I början av
tillkom torp och de senaste årtiondena har frit idshus byggts vid Vågen.
ingAr i en utpekad kulturmiljö med bevarandevlrd bebyggelse. Den är smal, backig,
'& och bar en Ilg profil o ch grunda diken. Vägen är vål anpassad till landskapets
och den går nlra nlcra av gArdama i RJnnO. Vid fäbodvallen Karlängsbodarna
r vicen intill en flbodstuga. Vägen kantas av telefonstolpar.

Flata-Norrbacken
629
Grus
VIstemorrIand
Sundsvall
Slitna
Bredd 5-6 m
Runstenen står idag invid vagen.
Uln9d
5.7 km
nlng
pr Over en öppen slätt som sedan Overgår i en bred uppodlad dalgång. Dalgångens min år
brant och gårdarna bar en magnifik utsikt mot omgivande skogsldädda berg. Nere i
rinner Bybåclcen som genom förbicdelsea mod Sättnaån slutligen rinner ut i havet. Vagen
dalgingens norra kant västerut och avslutas i skcgsbrycet.
ingår i en utvald kulturmiljö mod bcvarandevlrd bebyggelse. Den år Ima a. slinerande,
kroki&: och har en Ile profil med &:runda diken. Den år väl anpassad till landskapetl
rar. och gir nlra kyrkoruin och glrdstomter. Invid vågen finns fbrhistorilka gravar.
l•• och artrik blekravin. Vid kallkallbäcken "Spel Lenas 14110" vilade både kusk och bäst.
finns fortfarande bäcken och rännan bevarade. Till vägen finns även lokala namn kopplade.

I Byrr liggergtudama på rad vid vdgen.

Kungsnas-Rasåsen
663
Asfa"
VIstemorr1and
Sundsvall
Selånger
Bredd 6 m
VAgen slingrar genom Pålänq .
Lllngd
S,OIun
gir genom cu bred och naturskön Oppcu dalgång som omges av låga skogsbevuxna berg. Den
iI"Isi vida SeJ!ngersfjänlcu år idag uppgrundad och den gamla havsvikens botten år nu
....mer. Vägen börjar på böjden vid Kungsnås by ocb fortsätter därefter ner i dalgången. BlD
rung i järnålder och var liksom grannbyn Hov av mycket stor betydelse under medeltid .
iDglr i en utvald riksintressant kulturmiljö med värdefulla fornllmninEsmiljfter från
oc:h medeltid. Vågen ingår aven i nera utpekade omrAdeD med kulturhistoriskt
U bebY&:Eehe. Den ar krokie och kurvig. har CD IlE profil, CrlsbevUJ:na kanter och
Ib'tckning som på de äldsta kartorna. Området kring den medeltida kyrkan var en viktig
och hår möttes huvudvägarna västerut, norrut och söderut. Langs vågen finns förutom
.,,-_. _ kyrkoruinen, vllbevaradegirdsmiljöer, skola samt milstolpar.

\, \

VdgenlanJas av telef onstolpar. betesmark: och du ar.

Geologisk lokalJHovld Norra Alndn horen rik berggrund besliNnde av vulkanisk kaJhten och
lWlra bergarter.
.er tJ1J JOO meter ldngt rtJcu av trtl medfdslenav huggen stenfinm vidvdgenmellan

vag 671 Alnö gamla kyrka-Smedsgården-As
Vlgen går från öns centrum med fornlämningar, medeltida kyrka och nya kyrka samt kyrkskola.
Den fortsätter Over en skogbewxen platå som bildar en naturlig grins mellan öns västra och östra
del. Den smala och asfalterade vlgen har genomgående en låg vägkropp och grIsbevuxna vägkanter.
Den ar vii anpassad till landskapets topografi och slingrar Over gårdstomter.
LlDgst i väster passerar vlgen nya kyrkogården på norra sidan och gamla kyrkogården på den södra
sidan omvägen. Gun Grip som Jr född och bosatt i As berättar att de bAda sk.ogsvlgama som korsar
..... strax öster om kyrkogårdarna. kallas "Kyrkskogen" och "Vn2ngsta".
Den skogbevuxna platAn Oppnas upp i Smedsgården och i en småskaligodlingsbygd och hAr gir vägen
i mjub kurvor nära gArdama. Smedsgårdens bebyggelse lir samlad invid vlgen och mitt i byn ligger ett
lItlDTeSe1'Vat. De torra. steniga och karga backarna i Smedsgården har i flera hundra Ar betats och Ar
aeoom den kontinuerliga hävden, kombinerat med jordartens hOga kalkhalt, mycket artrika.
Markerna Ar Iven rika på lämningar från tidigare generationers odling. Hit fluns lador. fossil
Ikernwk., odlingsrösen och husgrunder. Vlgen omges i Smedsgården och Iven i Slida av ett landskap
ICXD. harstora kulturhistoriska värden, Vägens kanter lr artrika och utpekade i Vlgverkets rapport
AnrikaWlgkanter 1997.
Vlgen slingrar genom Smedsgården och Städa och fortsätter i korsningen ner mot ÅS.
As by ligger i en brant norrsluttning med utsikt över en vidsträckt slätt. VAgen genom byn Ar
asfaherad endast tre meter bred och den slingrar försiktigt nedför "Äsbacken " och mellan gårdarna.
Bygnadema i byn Ar ålderdomliga och vAgen har utpekats som speciellt vlrdefull för områdets
kuJtunniljO. Nere i korsningen stod förr hynsmjölpall, idag finns dir gånlamas postlådor.
Nyckelord; mötesplats, namn .

NoJIUreserwJlel Smedsgdrden. Markerna i reservatet ar genom Idngvarlg h4vdllomblnaJlon med
den kalkrika berggrunden mycket artrika I omrddetfinns dessutom en mdngdargrarhistoriska $pdr
som odlingsr& en, stenmurar och husgrunder.
Ydgen gem>m Ås ar endast tre meter bred! Fr/m sitt hus i ÅsbocKen har Gun Grip "idstrtJcu U1si/rJ
/Ner StomdseI och havet.

llakrivning
Lu nde-LOgdO
eeo
Grus
Vastemorrl and
Ttmrå
Ttmrå
Bredd 5 m
VAgen omges av odlingslandskap.
,
längd
4,0 km
går genom en smal naturskön dalgång omgiven av skogsklådda berg och små sjöa r. I Lunde
liP vid vågen en skolbyggnad från sekelskiftet och i Risgråndsbyn finns eo ålderdomlig och
jordbruksbebyggclse i ett öppet odlingslandskap. I byns utmark kantas v;\geo av
·Albio torp. Järnbruket Lögdö bruk gruodades 1685 oeh vid vägen ligger arbetarbostäder och
romer.
ingår i en utvald riksintressant kultu nniJjö med bn arandeYlrt jlrn bruk samt i två
med bevarandevård jerdbruksbebyggelse. Vågen har en l ldre karaktlr med Il e
fil. crunda diken och crlsbevuxoa kanter. Den åt back.i e, krokie och slioenr (ram, Vål
ud till det svali kuperade landskJ:pet. VAgen kantas i Risgrändsbyn av flera timrade
or. Invid vägen står telefonstolpar och vid bruket kantas vägen av stora IGvtrld,
.. -,'
:',,:- , '

Slingrandevdg.
Ydgf'n och Suppshamns kapell.

wr Norrdn saml wfgrdcU. Dagmrlarnm arbe/arbern ligger invidvdgen och dr en av en
bJ.'gpaderjrån}drnbruu/iden. Åvlkebntk grunå0de3 / 696 och var I drift /1///90/. Bruu/s
Itade mycket gynnsammaj6ru/sdnnlngarför de berydelseJillla sf ömmsponema av
IlleJer, Norrån resp S"rdn gav bruket Val/enlrraft.

AntjAm-Undom-HAggdånger kyrka
697
GM
VIstemorr1and
Härnösand
HAggdånger
Bredd 5 ffi
VIgen slingrar sig upp mot kyrkan.
Längd
6,2 km
In9
pr genom ett kuperat och vackert odlingslandskap i en dalgång omgiven av skogsklådda
berg. Dalgången bar tidigare varit CD havsvik som genom landhöjningen avsnörts och bildat
sjllar. Under stenåldern fanns skyddade boplatslägen kring viken . Gårdarna långs vagen
pi böjder i landskapet ell... upp mot skogskanten för att inte inkräkta på åkermarken. Vågen
över gårdstomter som nåra gårdar och avslutas i vågkorsaingen vid kyrkan.
ingår i en utvald kultunniljö med bevarandevl rd kyrkomiljG. Vågen år sma l, backie och
il och slinerar fram genom landskapet. Vägen har en lAg profil. delvis grunda diken och
u d till landskapets topoKrafi. Vid fleragårdar passerar den på ett llderdomliKt sått
p..dstomter. Vågen går till stor delgenom jordbruksmarker och den kantas av
. tolpor och postlådor. I Sjo får resande långs vagen utsikt Over SjOsjOn och den smala
. Långs vågen har sockenbor flrdats till kyrkan. Till vägen finns lokala namn

697 Antjärn-Lindom-Häggdångers kyrka
:mIjeren daJglng i nord-sydlig riktning. Parallellt med dalgången ligger sjöarna Sjösjön och
IODlIr sammanbundna med ett vattendrag. I sluttningarna ner mot sjöarna ligger byarnas
er.
BUYannde strlclcning tillkom 1928 men skiljer inte sA mycket från den gamla sträckningen.
ilSbom, f. 1916. minns nlr han gick från skolan i Antjlm till hemmet i Sjö. Från Antjlm
Rlr "Suuj6backen" och förbi den byggnad som idag Ar bygdegård. PA den tiden låg ett
Slmlingslokalen hyggdes 1945av Holger och några andra i byn. Byn Sjö ligger i en
med vidsträckt utsikt Over dalgången och ett av torpen i Sjö heter också passande nog
. Halgcrs skolväg på 1920-talet fortsatte nertar backen i Sjö och över bron dir Holgers
byggt ett kraftverk som gav likström till gårdens belysning. Han fortsätter sedan längs
"Lillybacken" och "SommartJngsbacken". Här vid gårdarna på den lilla höjden väster
slutade Holgers skolvig eftersom det var hans föräldrahem men vlgen fortsatte, precis
lIlr idag.
liver gårdstomten med bostadshus och hagarstuga pi den ena sidan och ladugård pi den
oerRk "Krokbocken". Den fortsätter genom betesmarkerna i östsluttningen ner mot
pusera1 genom ett litet skogsområde mellan SjOsjOn och Kyrksjön, öppnas landskapet upp
.1t&Te sammanhlngde jordbruksområde breder ut sig. Gårdarna i byn Lindom ligger samlade
upp mot skogskanten med undantag taren gårdsom ligger vid vägen. Vid vlgen står
lpar och på ömse sidor odlingsmark som sluttar ner mot Kyrksjön.
i HlggdAnger har ett centralt läge uppe på en höjd och syns vida över trakten och mr
GArdama vid kyrkan tillhör byn Hov. Hovs by låg tidigare på Härnön men när Härnösands
p.mdades 1585 exproprierades byns marker och tre hemman tvingades flytta hit till HlggdAnger.
nuvarande kyrka uppfördes i slutet av 170o-talet på samma plats dir den medeltida kyrkan
stltt. Vlgen avslutas i vägkorsningen utanför kyrkan och har fungerat som kyrkvig för
ord;mötesplatser, minnen, namn.

I Lindom går vagen genom ett appe.t od/ingslandskap. Vagen kantas av tele/ onstolpar och i/ onden
Ikymtar tornetpå Haggdlmgers kyrka.
G6rd j Sj6. Vagenföljer landskapets topografi j mjuka backar och gw vidflera gårdar över
p dsplaneroch ndra bebyggelsen.

Genom Kackelbacksmon
736
Grus
Vasternorrl and
Härnösand
ViksjO
Bredd 5 m
Vagen följ er An genom dalgången.
Längd
DCrfi)r en brant nipa och följer därefter dalbotten invid den rncandrande ån.
;;Ute.. och bebyggelsen ligger på en stor och öppen platå ovanför dalgången. Byn bar en
iIdcrdomIig bebyggelsestruktur med gårdarna samlade i en klunga vidvägen. Vid vägen ligger
iiiIImarladugårdama på rad. Området koloniserades av finska invandrare i slutet av
jiIpr i en utvald kulturmiljö med bcvaradevlrd bebyggelse. Den år s mal och kurvig. Där
diken år de i allmånhet grunda. I de branta avsnitten kantas vågen av rlcken .
rladueJrdlrDl ligger kvar invid vägen som tidigare även funge rade som (l e8ta. Avsnitt
bar finska namn.
4, 3

&byggeJsen i KiJclelblJdsmon ligger samlad i en Uunga vid vDgen.. Tdl vanster om vDgenfilUU en
Mg stenmur som tidigarefungerade som hägnad. På gården till vdnsterlalUU under / 940-talet en
a/f4r.
" .
Sommarlodugårdarna ligger pd rad vid vdgen. Nar korna gick på bete på slogen var det praklisla
an anvdIW sommarladugludar. Vdgen geno m bynfungeradedi od sd som en fdgata.

Ing
Frånö-Strömnäs-Lund e
753 mn
Grus, asfalt
v ästernorrta nd
Kramfors
Gudmundrå
Bredd 4-5 m
Längd
DemonstrationstAget 1931, strax innan strömn äs.
2.1 km
avsnitt av den gamla landsvägen landsvägen söder om Angermanålven som idag ersatts av
. Den gamla vägen år uppdelad på korta avsnitt med separata vägnummer; 753, 754 och 756.
bar ft)r alltid blivit känd som den väg det flera tusen personer långa demonstrationståget
mot Lunde 1931 . Demonstrati onen blev en avgörande händelse för svensk arbetarrörelse.
ikk'''"'' är bevarade delar av den gamla landsvl gen mellan Frånö folkets hus och Lunde.
I var det den hår vägen som demonstrationstigd gick på sin väg mot Lunde. Vågen år
od:J krokig den har en IJg profil och år anpassad till landskapets topografi. Den
diken och har grJsbevu:lna kanter. Vägen kantas i FrånO och Strömnås av bo stadsbus
nbYUDader. Nar industrierna långs Ångermanålven gick för bögtryck sjöd samhallena av

..wJgm/ot1/orande samma strdckning som/93/ men del omgivande /andslapet har
. RihwJg90 har idag enaII den gamla mgen
-.
hJnttB den gamla landrvagen av bostadshus och gamla ajJQrsbyggnader. B&Je Str&r!N1J
IF",,*, hade/brr eu sjuclande liv med ajJåreT. Aajkr. bageri mm. AjJdrsbyggnaåerna Sldr idag

..DollAyrla. Utmed vdgen finns rdelen medflJ.tten m huggen sten. Foto mot SO.

Vik - Norum -Dal
789
Grus
VIstemon1and
Kramfof$
Dal
Bredd 5 m
Gröna kartan skala 1:30 000.
Längd
Skin
IiII en bösjan genom etl öppet småskaligt och kuperat landskap med odlingsmark mellan
i en dalgång som tidigare utgjort CD havsvik.. Den passerar byn Norurn med rötter i
iidl bevarad ålderdomlig bebyggelsestruktur med husen samlade på bergknallar och
filr att SP8f8 den odlingsbara marken. I O går vägen över en skogsklådd höjdrygg
Dir dalgåJlgen vid AngertJl3Jlälven.
i en utvald riksintressant kultunniljö med bevarandevlrd bebyggelse. Den bar al
• Ar smal, backi& ocb kurvig med Ilg profil, inga till erunda diken och
.. dikesrenar. Den Ar vii anpassad till landskapets topografi och går liver en av
terna vid Västra Klappen där den även passerar alldeles intill ett timrat dubbelbäbre. I
vtgen Håxberget där bhhrlnoing förekom under 1700-talet. Till vågen finns lokala
!I!PIJIade.

791.Torsåker - Fanom.
10m utgör en del av södra Ådalsvägen passerar F orsåkers medeltida kyrka på fastigheten Hov
till en början genom ett storskaligt, öppet j ordbruksland skap omgivet av skogs klädda berg
iedan följa en mindre. mycket kuperad dalgån g runt Vårdkasberget som sträc ker sig ned till
en. Utmed vägen finns två milstolpar kvar som vittnar om böndernas skjutsplikt i
Bortom åkerfälten ser man till e n början Rogstaklippen. På krönet finns lämningar efter
ing från århundradena strax efter Kr f. Den har troligen haft till syfte att bevaka
It dalglngen. Där vägen nu går flöt älven tid igare fram. Den med elt ida kyrkan i Tersåker
plats som heter Hov. Namnet visar att det redan i förkristen tid har fun nits en kultplats
Torsåk er, pi andra sidan An gennanlilven , ligger Styrnls, där den första stenkyrkan i
. Att den var försedd med två tom kan antyda att det var här som land skapets
lAg under 1200-talet. Mitt i liven, mell an dessa kyrkor, låg under senmede ltiden den
fosdeborgen längs den svenska norrlandskusten - Styresholm. Borgen upp förde s tro ligen
min av de s k vitalianema, en sjöm ilitär makt som bl a genom orga nise rat ka peri
i del politiska spelet krin g Östersjön.
följer vägen en bil Häruransbäcken och går sedan up pför "Justerbacken". Bland de
bergen syns grå. tvärstupande klippväggar. Vid JArliden passerar vi platsen för
.. som nu At borta. Uppe på de högre belägna partierna har man utsikt över hela
liven och bygden på andra sidan. Bebyggelsen ligger koncentrerad till de markanta
i böjdiAgen på dalslunningama och består till stor del av välbevarade korsbyggnader.
Hinna och Tomte passerar vägen över gård stomter, Från Salom känner vi en välbeställd
som under SOo-talets slut begravdes här med hIngsmycken av mynt, präglad e under
kejsaren Ludvi d den Frommes lid, pärlgarnityr och luxuösa dräktspännen. l Hämta går
les intill bygdegården. en ståtlig I 1/2 vån ings dubbelkorsbyggnad i ett markerat läge på
av -Kyrkbacken", Tidigare var här gästgiveri. Byggnaden finns med på kartan från Laga
1140 dA del låg på byns slörsta hemman. Branta backar och stigar leder upp till torpen och
i skogen ovan för del öppna odlingslandskapet. l Tomte passerar den alldeles intill en
vtlbevarad korsbyggnad från slutet av 1800-lalel. Nedanför vägen, mellan Hlmra och
gårdarna i Kärvsta. Enligt en gammal sligen ska ll under medeltiden en kyrkbygge
eUer fullbordals i Kärvsta.
Törsåker skriv s De Thorsakir 1314. Förleden i namnet måste vara gudanamnet Tor.
10m helat Tors åker och hört till kultplatsen i Hov är troli gen den nuvarande kyrk ojorden
som erhållit delta namn sedan benämningen Tersåker börjat användas om hela socknen.
vs Hambre 1535. namnet är troligen sammansatt och innehå ller som för led
kningen hammar vilken i Hämra uppges ha betecknat berg- eller stenparti som går ned i
omle. Salum.
: l ivdalamas kult urlandskap, mötesplats, namn, traditioner, sägner,

P 6vergtudslomlen pli en av laslighetrna i Tomte dLJr den passerar alldeles inlill en "ocker
'adIwrsbyggnadfrlm slutel av 180()..lalet. Intill ""gen står en milstolpe. Foto mot S.

"Usa r,rtnn"- Berg
823
Grus
Västemorr1and
Kramfors
Nora
Bredd 6 m
Salje fäboda r ligger invid väceo.
Längd
7 km
Pr genom ett landskap med en dramatisk topografi. Från Ramstaviken går vägen brant upp
je fäbodar och fortsätter därefter genom skogsmarken till Berghamns fiskeläge . I dalgången
fiskdJget samt långs vågen _ Berg finns jordbruksmarker. "lisa grlnn" år namnet på den
iIIr Ramsta bys fägara hade sin grind.
r i utvalda kulturmiljöer med bcvarandevlrda flbodar ocb fi skell &;e. Den år backig.
I bar en Iii&; profil. inea eller gr unda diken. grl sbevu.s:na artrika klnter och åt
till landskapets topografi. Vågen kantas av llnga rlcken med (bten av huggen
...." nuvarande sträckning byggdes SOfO AK-vlg under 193D-taIct. Men redan tidigare
rbindelse via Berg med fiskelaget. Bergbamns fiskeläge har anor (rio 1500-taI och
iid CD väJ skyddad hamn. Vtd Vågen finns artrika slltte rmarker. Byn Berg har rOtter i
r och sin bebyggelse samlad på en moränkulle. Till Vågen finns lokala namn kopplade.

I,
il medfasten av huggen sten mot RrJmstaJjllrden.
ntlilllangs vdgen dr mycketartrika.

Bllndtarmen-Salt eå
829
Grus
VAstem orrla nd
Kramfors
Nora
Bredd 5 m
lJtsl

Flök.berget
SOt1aNer
;
, "
, ........
h

__ invidden stdngda af/iJren sldr tvd benstnpunpor.

839 Näs-Bönhamn
nika snabba landhöj ningen har präglat omridets natur- och kulturutveckling. Männi skor
illa tider sökt sig till sj 6- och havsstränder för att j aga. fiska och samla vinterfoder och hir
varit bosatt kortare eller längre perioder. l dalgångarna fanns tidigt bördiga jordar och här
sedan mycket lång t id legat.
I V vAgarna ut till fiskelägen Ar av sent datum. Istället färdades man med slädar Over isarna
och i bitar sommartid. För att färdas till kyrkan användes skötbåten som rymde många
llyades en kyrkbål.
• ufalterad men har And! behAllit en äldre karaktär. VAgkroppen llr lAg i j ämförelse med den
markytan och vigens diken förhållandevis grunda.
oingen i NIs går den branta "MjfJsjöbacken" upp genom skogen. I MjOsjön går vägen
Odlingsmark och vid vägen ligger lador. Kustlandskapet gör sig här påmint och vägen kantas
bergsknallar. Nere vid havet ligger Bönhamns fiskeläge i en vii skyddad havsvik med stora
och båthuskring hamnen och bostadshus i slänten ovanför.
var det borgerskapet från Gävle som genom kronans privilegier hade fiskerätt.
uppförde även kapellet i mitten av 1600-talet. Bönhamn övertogs med tiden av
i Ålgsjll och Mjllsjll och fick en bofast befolkning på 1700-talel. Bönhamn llr en
kultunnilj ö av riksintresse. Fiskel äget i Bönhamn är ett populärt utflyktsmAl sommartid.
&in nit och fjlmm lockas idag till det gamla fiskel äget. Sommartid trängs friti dsbAtama
j!ltbryggan i Bönhamn. En l opp kaffe och en strOmmings mac:ka på terrassen till Ames
II' ett uppskattat avbrott för seglare och motorbåtsigare. Hlrifrån går Iven turbåten ut till
som idag Jr ett uppskattat vandrarhem men förr var ett eget litet samhltle med hela 21
. Lanthandel i BIlnhamn llr sedan några Ar ned lagd men fortfarande står affäre ns
parlevar vid afflren.
; mötesplatser, maritima kulturmiljöer, namn.

Ag 839 Gåsnäs-Björnås
i Nordingrå har bildats på samma sätt som på alla andra platser. Stigar har gått fram på de
som varit torrast, där det varit enklast nk männ iskor och djur att ta sig fram . De höga
de många sjöarna och branterna gjorde att vägnätet blev en "bergochdalbana" med smala och
vägar. Förr gjorde också de många grindarna längs vägarna att bilfärderna inte gick alltför
harbåde före och efter Storsj ön både höjts och dikats men den har trots dessa förändri ngar
vlrde med sina kurvor och sitt långa räcke.
Ar konstnärerna som fångat landskapet i Nordingrå. På världsutställnin gen i San Fransisco
vann Helmer Osslund gu ldmedalj med den sto ra målningen "Hös/afton i Nordtngr å". En annan
• Thage Nordholm. beskrev landskapet "som en orörd landsända, .DalIik och ändå inte,
och ändå mjuk". I starka färger har han speglat Nordingrås berg, sjöar oc h dalar.
gir från korsningen vid VAgsfärd en rakt uppför "Gåsnäsbacken". I bac ken passerar vägen rakt
f:II g!rdsplan med bostadshus till vän ster oc h ladugård till höger. Här ska enligt en berättelse i
. Nordenrnark uppteckningar, en brud kört omkull oc h därför kallas platsen "Brudsvöjja", Vägen
er därefter brant uppåt tills bergshöjden planar ut. Väge n följer här skogs kanten och går vid
om jordbruksmarken. G åsnäs by ligge r på ett krön omgivet av odlingsmark. Vid avfarten in till
står ett nytt mjölkbord med sni ckarglädje samt ett garage . Platsen vid infarten till gårdarna
en gång "Bastebacken". Vägen fortsätter förb i byn och fram till Storsjön. Där går vägen
den branta bergssluttningen och sjön. Detta avsnitt av vägen är mycket small och mot sjön
ett ca 700 m långt räcke. Räckets fästen är omväxlande av huggen slen och av stå l. Partier av
ligger ner mot marken då de huggna stenarna är trasiga. Vlgen fortsätter nerför
unningen mot Björnås by. Gårdarna ligger sam lade i norrsluttningen. Idag fmn s bara ett
till b)TI men förr fan ns två och de ka ltades "Fremmer VtJgasele" respektiv e "Over
e/e". Mellan gårdarna och vägen rinner en bäck från StorsjOn. Förr nyttj ades bäckens
ft och här fa nns mån ga kvarnar.
backens nedre del låg till s 1996 en lanthandel och strax intill affären är vägkorsningen till
Korsningen mol KAsta kallas i No rdenmarks uppteckningar "Änge.fktJ/e".
lord; Mötesplats, namn.

857 Bjartrå - Sörviken
pr pi utsidan av udden, från det inre av Strinnefjärde n, förbi KOjavike n och fram till
Jlrden. Att färdas längs vägen ger en såväl naturskön som industrihistorisk upplevelse.
ljet landskapets variationer, genom den flacka odlingsmarken Ar vägen rak. Nlr landskapet
liven blir mera kuperat I r vägen backig och krokig.
vl gstrlckningen Ar regionens industrihistori ska skeenden påtagliga. Vägavsn ittet från
i Strinne till KOja byggdes som AK-vlig på 1930-talet. För lite mer in ett sekel sedan var
sjudande kittel med tre sågverk. arbetare, båtar och sågade trävaror. Sågverksepcken
buadra Ar, fram till 1973 men finns kvar bevarad i minnen, byggnader, fotografier, namn
"tioner.
tas av bebyggelse och anläggningar som till stor del tillkommit i samband med
en. Vlgmiljön är därför av stor betydelse för den omgivande kulturmilj ön
var fram till sågverksindustrins genombrott ett utpräglat jordbrukslandskap. Byarn as
lokalisering gjorde att även fisket hade stor betydelse fiSr försörj ningen. KOja utvecklade s
IV 1800-talet till ett brukssamhälle. Köja sågverk låg på andra sidan StrinnefjJlrden och
dit gick ända in på 1970-talet via en roddfärja. Ytterligare en sågverk, Kungsgårdens
fanns i området och det var på dess marker som under den andra hälften av 18OG-talet
sigverk etablerades.
etablering innebar en ofan tlig inflyttning oc h befolkn ingen i området flerdubblades på
Irtionden. Under sommartid var det h ögsäsong på sågverket när trävarorna lastades ombord
. Arbetarna vid sågverket hade stora familjer oc h bolaget byggde ditför bostäder till
Arbctarkasernerna fick namn som "Håga n öj et", "Norden", "Lugnet" och "Paradiset",
alippa trångboddheten i bolagets kase rner blev det vanligt på 1910-talet att arbetarna byggde
för an ni sig själva, Nyhamn, Sörviken och Birball utvecklades till Klondyke liknande
iooomrilden. På sågen fanns det billi gt virke och dessutom kunde de sjilva hyra ut en del av
bostaden till tillftlliga arbetare. Bostad shusen från sågverksepoken finns kvar och i
ligger bostäderna tätt på sluttni ngen ner mot älven.
ns sågverk brann ner 1890 och verksamheten vid Köja sågverk lade s ner på 1930-talet.
i Marieberg Jades ned 1973 och industriområdet har därefter hyst allehanda verksamheter.
många av lokalerna tomma och så även många av bostadshusen
yqvist, 86 år, bor i KOja och minn s ett Nyhamn som sjöd av liv. Varje dag promenerar han
Igen och kan berätta mycket om livet kring sågverket och samhället. Här fanns kafe,
bryggeri och Konsumaffär. I Missionshuset och i Folkets hus fanns arbetarnas mötesplatser.
mellan Nyhamn oc b Marieberg kallas än idag "Ko/backen " oc h i Valhall fanns tillfllliga
för kolare.
; mötesplatser, industrisamhälle ts kulturarv. namn , minnen, älvdalam as kulturlandskap.

I Marieberg byggda I alUlllIning till slJgverketflera stora arbetarkasemer. Kasenema döptes tiIJ
Lllgnet. Jlc1ga n öjet. Paradiset och Norden. Lågenheterna var plJen rum och kiJk ochf amiljerna var
stora. Detfö rekom aven att familjer delade plJen hostad.

an man tagit till vänster vid vägk orsningen i Lo går vägen på norra sidan av Dämstasj ön.
• blHjan genom ett ljust och öppet odli ngslandskap där gravhögar vittnar om en betydande bygd
r järnålder. Uppe pi "Bastubacken" ligger Myckelby med sin ålderdomliga bystruktur ännu
. Strax efter "Bastubacken" passerar vägen ett litet rött hus som en gång var byns affär.
av de äldre minns fortfarande "Gamm-Sara" som i början av seklet var dess föreståndarinna.
fld,acken" bodde också "tant Kal/man" som kunde "st äboskap". En gång "stödde hon en
hon blev kvar på platsen". På andra sidan vägen låg Myckelby skola, idag hembygdsgård .
v barnen i skolan kom från andra byar men var inackord erade i Myckeiby. Vägen svänger
mot norr, över "Bäckbron" och fö ljer gamla kyrkvägen genom skogen ner till
i Stymäsgården och bygden kring Ångermanälven.
flrdas nedför backarna mot kyrkan har man en vidun de rlig utsikt över Ångermenälvens
Pi krönet vid "kyrkhiigna " fanns förr i tiden en grind, "kyrkgrinna ". Olof Näsmark, vars
Iiir bott pi en av gårdarna i Myckelby sedan 1500-talet berättar att det var efter kyrkvAgen
förr brukade komma med sina renhjordar till vinterlAgren kring Myckeiby. Hit kom de år
. Slrskilt minns man i bygden släkten Kroik,
ligger magnifikt på en hög udde i Angennanälven omgiven av stora åkerarealer. På andra
ven S)11S ruinerna efter den medeltida fogdeborgen Styresholm. Den gamla kyrkan som nu lir
sannolikt den äldsta stenkyrkan i Angennanland och den hade den dub bla funktionen av
och försvarsanläggning och var försedd med såväl skottglugga r som krutkällare . I folkmun
den ovanliga tv åtorniga kyrkan för "byxkyrkan". Styrnäsgården bär ännu spår efter att ha
kyrkby och en centralort för soc knen. Förutom kyrka oc h prästgård har här funnits skola och
. Sk.olan används nu som församlingshem oc h affärerna är ned lagda sedan länge. Vid
ingen 1697 gjordes bl a fö ljande beskrivning av StyrnAsgården :
"Stråkvdgen som l öper genom gårdens ägor är nog
o"ytlelig och skadelig emedan de resande
oftalämnar grindar öppna och boskapenftu
således tillfallet all tillfoga sliden och
slåttern stor skada"
et Myckelby skri vs Mijckeleb? 1535 mykil 'stor' vilket troligen betecknat byn eller gården
elen största vid Dämstasjö n.
lord: älvdalarnas kulturlandskap, möte splats, minnen, muntliga traditioner, namn.

Myclljer i stort samma sträckning som 1854 års väg. Den bar en
. karaktär, är s mal. backii: och kurvig med 1Ai: profil inga till grunda diken och
. a dikesrenar. En tradition omtalar an ett hed nak apell funnits på Ytterberget. I
'oiJ>:>mråde finns gra vb lJgar och en fyndplats för redskap. Den passerar be mbycdselrden
direkt intill en timrad rundloge och bitvis kantas vägen av telefonstolpar. Till vägen
likaJa namn kopplade.

. nlng
Almslönäs - Lo
864
Grus
v ästemorrtand
Kramfors
Stymäs
Bredd 6 m
Vy Over D ämstasj ön mot Viätt. Foto mot NV,
Längd
17 km
smala grusvägen går till en böljan mellan glest belägna byar och gårdar genom västra delena av
crsfjll1et. en höglänt. bergig och skogbevuxen trakt. Bebyggelsen i området tillhör den sena
, ationen av skogstrakter i kulturbygdernas utkanter. Området koloniserades tidigt av
'cfinnar och finnpörtet i Norr-Almsjön är ett fmt exempel på denna bebyggelse.
sträckor går vägen i kurvor och branta backar genom skog innan den når fram till det öppna
ijusa jordbrukslandskapet kring Dämstasj ön med rötter i förhistorisk tid. Den följer sedan sjöns
strand och passerar gårdarna i Dämsta innan den når fram till bygden i Ängermanälvens
kurviga och backiga grusvägen går delvis genom av kommunen utpekade kulturhistoriskt
fulla miljOer med bl a äldre finobebyggelse och skogshemman . Den är smal, backig och
ie med 11g profil, inga till grunda diken och grisbevuxna dikesrenar. Den faljer vii
ts topografi. Den bar en äldre karaktär och går ibland intill och Over glrdstomtcr.
passerar platsen ror Vilttbodama och utmed vägen finns en minnessten samt platser med
..mo. Vissa sträckor kantas av telefonstolpar. Till vägen flODS lokala namn kopplade.

4genf6/jer d ogslumJen och gdr 14ft intill bebyggelsen. Foto mol V.

vag 878, Docksta - Värns.
smala vägen från Docksta till värns ringlar sig till en början uppför branta backar, går intill
Isen för an sedan återigen i branta backar gå ned mot Norrfjlrdens strand. Efter girdama i
pr den utför "Trol/häl/sbocken " dir det enligt Helmer Sundqvist i Vlens skall ha funn its troll. I
tid bUades ormar fbr "trol/" och det var mycket orm i den här backen, kanske dära v namnet.
taljer stranden av det mäktiga VAmsbcrget och gir i små backar och kurvor. Ungefär
till Värns finns en stor sten "Rastahålla", Enligt Helmer brukade folk stanna här för att
Vlgen fortsätter sedan utmed stranden. förbi "Israelsvika" innan den nAr backen upp mot byn
dir bebyggelsen liggersamlad utmed norra sidan av vägen.
. en tradition skall Viros från början ha varit ett fäbodställe. 1925 började vägen mellan Näs
Viros att byggas och förbindelserna med kyrkbyn och yttervärlden underlättas. Skolbarnen hade
vig att traska nar den första sockenskolan i Sätra byggdes på lS00-talet. Man fick senare en
flynande /01131010" som roterade mellan värns, Almsjönls och fjlllbyama. 1933 nAr vägen
kIIr fICk barnen skolskj uts till Docksta.
lord: maritimt kulturlandskap. minnen. namn. traditioner.

Ydgenringlar sig över h6jden och nedftJr bocama mot Docksta. Fot o mot S.
Bebyggelsen i Varm. Foto mot V.

hundra meter strax söder om Skulebergets rastplats tar vägen av mot Sund. Den går i en stor
nedfbr "Lappbacken" innan den når stranden. v ägen fbljer havsfjärden ända till den yttersta
i Sund. Gammal granskog klär de branta bergssluttningarna som bildar en naturlig gräns mr
mot norr. HIr ligger ett av norrlands förnämsta vildmarksområden där fjlllnatur, skogsland
bavskust möts och tillsammans skapar en storslagen natur som bl. 8 . inspirerade Kerstin Ekman
1ft skriva romanen om Skord och rövarna i Skuleskogen. Landskapet är som några rader ur en
tv Birger Norman;
"En himmel neri sj ön.
En aen omma synranna.
Lfusst å bottenlösst
ål bagge hålla!
Berg till K!xed finns en vig markerad på sockenkartan från år \g04. Därifrån till Sund gick
tidigare över Kil och mljde sedan dalgången bakom "Berguddberger", över Orterb äcken och
"Mobacka" innan den kom fram till Sund. Nuvarande sträckan utmed fjlrden byggdes under
et av AK-arbetare. BergsskArningar visar att man i de brantaste partierna utmed kusten
springa mr att kunna anligga vägen. Här finns också vägräcken med huggna stenfästen i de
partierna.
stigar går fonfarande att följa upp i skogen. Ofta slutar de vid någon öde fäbod som vittnar
tkogsbetets betydelse i det gamla bondesamhället. I Käxed smyger vägen tätt intill husen . En
rödmålad byggnad med trästaket omkring var en gång skola och strax bortom ligger
lingshuset. Strax innan vägen kommer fram till Sund finns ett av de längre räckena utmed
. Rlckets fästen består av fint huggna stenblock. Syster Wiberg i Berg berättar att när hon
upp i början av seklet fanns, strax innan man kom fram till gårdarna i Sund, ett stort
intill vägen som barnen brukade klättra upp på. Enligt en sägen så brukade stenen röra pi
lir kyrkklockorna ringde. Stenen springdes bon vid vlgombyggnaden. I Sund korsas vägen aven
ock det kan hAnda att man får stanna och vänta till dess djuren har passerat. HIr ute finns
mlnga kuströsen. anlagda i strandlägen invid forntida farleder. Landhöjningen har gjort att de
ligger ca 3545 m ö h. Dir allmllnna vägen slutar fortsätter en mindre vig genom en trång
• mot havet, ett forntida sund. På dalens sydsluttning ligger ett stort runl stensittningsliknande
tallat "Dansbanan".
l800-talet utvecklades den reguljära kustsjöfarten utmed norrlandskusten. Till Käxed anlöpte
det under 50 år ångfartygen Laxen och Ömsköldsvik på sina turer mellan Härnösand och
Idsvik. För befolkningen har fisket haft stor betydelse, i många fall har det varit den
liga sysselslttning. Fortfarande ser man bryggor och båthus nere vid stränderna. Den fisk
baft störst betydelse Ir strömming som kunde fiskas Aret om . I äldre tid odlades lin för att fl
• till niten. Man flngade även säl med nit. Av skinnet tillverkades kilder och sälspäcket
bl. • till belysning.
omtalas som Sundh 1535. Byn ligger nära ett nu igengrondat sund, som skiljt halvön
från fastlandet. Den har tidigare hetat Oren av ordet (Jr, stengrund, sandbank o.d. Ägorna
Ilgt och för ett par hundra år sedan lAg de under vatten (T Bucht 1955).
lord; maritimt kulturlandskap, namn, traditioner, minnen.

Pri.

"agen slingrarsigfram genom sibgen. Foto mot Y.
Y4gen passerar genom S6,svedje by. r,astaketel, ollen och hdggeni baJ.grunden bidrar posilivtlill
eve/sen av vdgmiljdn. Foto mol N.

•

Vdge-n b tos av taJlar d4r den gdrfram pd den smala d.wn. n ",ligge- e-n fdngstgrop direkt intill
Vdge-n. Denna har $l111TIOlikt utgjort e-n avgropomo i e-n fdngstgropssysle-m som undersöktes J min e-n
av /99D-lole-L AllafångstgroptJmo Mg d/nid intill vdge-n. Foto mot NV.
VdgenflJJje-r / mj ll1aJ kuf'VOl' landskapets topografi . Foto mot SO.

Väg 903, Backsjön - Björkå.
Om man tar våg 908, balvvägs mellan Sollefteå och Näsåker kommer man efter någon mil tiU bron
Over Björkån och den korsande vågen 903. Denna väg böljar vid skogsarbetarbyn Backsjön i norr och
går genom vidsträckta skogsmarker innan den kommer fram till BjOrkå vid Angermanålven. lhmed
hela sträckan följer den Björkån. Landskapets naturgeografiska förutsättningar kombinerat med det
tidiga 1900-talets vägbyggnadsteknik har skapat en omväxlande Våg med kurvor och backar och
raksträckor.
Den fOljer åsryggar och torrare partier. undviker i möjligaste mån lerigare marker och kärr. Uppe på
bojdema går den mellan och utmed sjöar, svänger runt bergskrön, följer dalgångar och korsar
höjderna där inga andra alternativ ges. Den går övervägande genom skogsmarker som ibland lam
kännas monotona men vägens anpassning till landskapet skapar viss omväxling ocb emellanåt
Oppnar landskapet upp sig når vågen passerar gårdar och mindre byar. Ibland går den Over eUer nåra
intill gårdstomter. Från höjderna år utsikten milsvid över kalh)ggen.Vågens tillkomst innebar
filrbättrade kommunikationsmojligheter till de avlägset belägna skogsbyarna. I BjorltsjOn fanns
tidigare endast några enstaka torp där skogsarbetare var bosatta. Arbetet i skogen med huggning,
kolning och annat, kombinerades med flottning eller arbete på fabriker neh sågverk vid älven. På
1931ka1et byggdes s.k. Per-Albin torp på BjOrk! AB:s marker. Många lnekades an flytta till byn
BjOrksjön och vid denna lid gick ett 3Q-ta1 barn i byns skola.
Sockenbrtoma för de berörda socknarna visar i Ed socken CD våg som passerar förbi Aldersjön.
Ovriga soclccnlcartor visar inga vågar i området.
Nyekelord: Industrisamhällets kulturarv.

Vagen tipp mot Sdnga kyrka. Foto mot NO.
PlatsenjDr den I traditionen omta/aM hedniska offerlunden. Foto mol SO.

Våg 912, Skorped - Bureåborg.
Fram till ÖOSbnän följer Ak-vägen den gamla sträckningen. Därefter följer gamla vågen ån medan
den nya vågen fick en Ostligare sträckning. Abraham Hälphers som reste genom Ångermanland 1758
skriver om bygden och gamla vågen att " Önskans remen dr en h ög sandhed, 2 mil wasterfrlm
Kyrkan. som har en smal 2 1/2 a/n bred ....ag med djup tw ärsluttntng på sidom e, liknar en swtnrygg
och omta/os sdsom fordom farlig". Vägengår till en böljan genom kuperad skngsmarlc, korsar böjder
och en brant bäckravin innan den i en lång raksträcka kommer fram till bygden kring ÖnskansjÖll. 1
böJjan av byn passerar vi "bägna" där ungdomarna förr brukade samlas. Bebyggelsen år blandadoch
vågen går nåra den garnIa skolan, numera bygdegånI och missionshuset. Alf IIeIlgren som år född i
b}11 beråttar att förr fanns hår två affärer, båda år nu nedlagda- Utanför den ena av dessa står en
bensinpump lutad mot viggen och vittnar om en annan tid. Vägen fortsärter sedan förbi Önskansjön.
NAr den nya vågen byggdes blev man tvungen att anligga nya uppfarter till gårdarna varför långa raka
uppfarttt idag går genom åkermarken. Vägen passerar sedan "Sannsvea" i sjOns nona ånde innan den
fortsåtter genom skogen upp mot Bureåborg. Om man tar av till vänster innan ÖnskansjÖll passerar
man kommunens enda kvarvarande kornstamp, en skvaltkvarn från 1860-talet och en turbinsåg från
1900 vilka tillsanunans bildar en vårdefuU kultunni1jö.
Bureåborg; skrivs Burehorg 1795. Njbygget upptags 1760 på aUmanningen av prosten N.Bidenius,
som uppkallade gården efter sin från Buresl1kten bårstamrnande maka Margareta Burman (Hiilpben
Ång. s 307, lIygdtn, Herdaminne 1:59).
Ny

vagen gdr ndrO Onshmsjons strand Telefonstolpar och bj arkor kantar vdgen.
lAng rabtracko N om Onskan. Foto mot N.

Väg 941 Genom Graninge bruk
VAgm börjar i korsningen vid väg 331 och går västerut genom bebyggelse och invid stranden av
Hultsjön. Den passerar kyrkan och fortsätter fiam till genom Graninge bruk där den slingrar fiam
genom det gamla bruksamhållet. Vissa sträckor kantas Vågen av en björkalle och den går åveu nåra
arbetarkasemema. Vägen är asfalterad men har ändå en låg vägkropp och vissa sträckor saknar helt
diken Den vålbevarade och kompletta bruksmiljön ger en god bild av hur ett brukssamhälle var
uppbyggt under 160D- och 170D-talet.
Graninge bruk ligger omgivet av milsvida skogar i norra änden av sjclsystemet kring Graningesjöo . På
167lkalet köpte guveaörea I1lr Våstemorrlands lån mark från ättlingar tiU invandrade finnar i
Graninge. Guveröree Carl Larsson Sparre beskriver brukets ägor så bår; ...brukets Ju2rlige munlteter
och lilgenheter med stora vid/ begrepne sbJne dgor åro sd avantageuse och dar aldrig skog filar....
sil att ndppe/igen ndgol bruk J Sveriges rike med s ådana htJrlJga enskilda agor aro förs edt", Sparre:
hade förhoppningar om att finna en "ymnighet av sjömalm" och ansökte om privilegium för an
anlägga ett jambruk på platsen. Tillgången på sjömalmen visade sig vara dålig och istället måste
järnmalm importeras från Utö i Stockholms skärgård. Malmtransportema över de stora
skogsområden var dock svåra vilket fick till följd att masugnen flyttades i början av 1700·ta]et till
Sollefteå. Kvar i Graninge blev barnmarbruket.
Kring bruket växte ett samballe med smeder, kolare, jordbrukare mIl. Bostäder byggdes langs gatan
genom bruket. Arbetarna på bruket blev ofta kvar gcoom bela livet och bär fanns både byslcola och
egen kyrka . Samballet växte snabbt och på 177D-talet fanns det bostäder för 32 hushåll.
Jårnhanteringen upphörde under 1880-ta1et och istället blev skogsbruk med timmerflottning ner till
kusten en dominerade verksamhet. Graninge bruk ar fortfarande ett levande bruk trots att
industriepoken avslutades 1949. Idag år de gamla smedsbostäderna långs bygatan privatbostäder och
andra lokaler används som kontor och verkstäder.
Strax före vågkorsningen till väg 87 passerar vägen invid en stor tall som kallas StortaIlen . Tallen ar
mycket garnmaI och dess bark ar grov och vallad. Sägner berärtar att Karoliner ska ha passerat
platsen och slagit in mynt i trådet.
Nyckelord: industrisamhälle, mötesplats, namn.

vag979 Genom Mo
Från korsningen vid Rv 90 slingrar grusvägen genom ett flackt skogsområde som öppnas upp i en
jordbruksslätt. Hår på den södra sidsn om Angermanälven bildar älven ett lugnvallen och har l igger
Mn by belägen på en älvsandplatå. Byn var under medehid och historisk tid en av sockoens st örsta
byar och även kyrkby. Bjkårnan år samlad på den inre delen aven mindre platå med skogen i söder
och stora öppna marker ner mot älven i norr. Bebyggelsen är till vissa delac ålderdomlig och ger CD.
god bild av en jordbruksby präglad av 18oo-ta1ets byggnadsskick. Invid vägen ligger byns afllr som
lades ned på 70-ta1et.
Lan Molin f. 1937 i Mo. berättar att förr användes ofta en genväg för att komma till Junsele från
Mo. Istället f()r att åka ut till korsningen i Kvarnå tog de "Magnusv4gen" som ligger ca 1,2 km från
korsningen. Magnusvågen år uppkallad efter en Magnus som bodde i Mo och som var den förste som
omkring 1920 körde postbil i byn.
Hiilpbers skriver 1780 att "wdgen dl Junsele dr winterttden beowam. men om sommaren gdr endast
rtdw äg hit från Liden..." Det berättas all Gustaf Wasa någon gång under 1530-taIet gett order om alt
anlägga en farväg från kusten uppåt Adalsliden, lunsele och Lappmarken. Vägen skulle trafikeras med
häst och kärra sommartid och med häst och släde under vintern. FOr all märka ut ridvägen beordrade
Gustaf Vasa att tråden långs vågen skulle blekas. Dessutom skulle varje bonde svara RH' underhåll av
en bestämd sträcka. Men bönderna skyllde på den på många ställen oländiga terrängen med bia sten
och blöta myrar, så det hela stannade vid en ridstig. Ridstigen skulle ha varit den enda förbindelsen
upp mol lunsele och Lappmarlcen fram till början av 1840.taJet då en ny laodS\'äg drogs på
ÅJigermanålvens norm sida.
Mn har varit sockoens centrum och där låg fram till 1884 sockoens kyrka. Enligt en sägen var den
som först byggde i lunsele Gunnel Snålle. Enligt sagan om Gunnel skulle hon ha förärat lunsele den
första kyrkklockan, vilken upphängdes i en albuske utanför kyrkan i brist på klockstapel. Sägnen om
Gunnel antas vara från I050-ta1et. Vid denna tidpunkt skulle alltså kyrkan ha funnits i Mo. Den
första kyrkan revs 1375 och ersattes med en kyrka som användes fram till 1763 då återigen en ny
kyrka byggdes. Enligt sagan nynjade Gunnel Snille ridstigen. Den äldsta historiska uppgiften om
ridvägen år från 1319 då Olnf den vise nynjade vågen vid kyrkninspektion i Mn.
Mo har varit en viktig knutpunt når det gäller transporter på land via ridvägen respektive på vattnet.
vinter som sonunar. Vid kyrkan låg en tullstation med en stor våg av trä . Man körde upp lasset på
vågen och beräknade tullen som skulle erläggas innan varan fick föras in i "Lappmarken" dvs norr om
älven. I anslutning till kyrlcplatsen hölls förr marknader. Marknaden flyttades sedsn till Gulsele och
hålls numera i Asc:le.
Nyckelord; mötesplats, namn.

Vägsträcka
Vig nr
Beläggning
Utn
Kommun
Socken
Karta! foto
Beskrivning
Ström - Am äsvall
1061
Grus Bredd 5 m
Västernorr1and
örnsköldsvik
Amäs
Längd
4km
Vagen går i nära anslutning till bebyggelsen j ström Foto mot Ö .
Vägen går delvis genom ett öppet odIingslandskap och delvis genom kuperad skogsmark. Den går
från Ström till kyrkbyn Amäsvall där även Sveriges nordligaste höggravfält återfinns. Vägen går till
större delen på en höjdrygg på norra sidan i en kuperad dalgång som sträcker sig in från havet.
Bebyggelsen ligger ursprungligt placerad på krönet medan åkermarker och betesmarker breder ut sig
på sluttningen ned mot dalbotten. Områdets fomJamningar visar på en garnmal agrar hygd med
kontinuitet sedan järnåJdern.
Vägens värden
Vågen går genom en av kommunen utpekad kulturhistoriskt värdefull miljö med lämningar
från både förhistorisk och historisk tid. Den omtalas lokalt som "Marknadsvigen" och ar en del
av den gamla kustlandsvägen, Norrstigen. Den ar smal, backig och kurvig har lA.g prefil, inga
till grunda diken och grisbevuxna dikesrenar. Den är vii anpassad till landskapets
topografi, har en ålderdomlig karaktär och går intill och ibland över Ilrdstomter. Till en böljan
går den i ett öppet odlingslandskap vilket sedan övergår i ett bergigt och brant skogsparti innan det
åter når det öppna landskapet och kyrkplatsen vid AmåsvaU. Utmed vägen finns C6rhistoriska
Iravar. stora IGv- och barrtrld, platser med lokala Damn samt telefonstolpar och staket.

.::"-..
",'
I .
') ,
" ..1
I
.'
Gnlna kanan sbIa I:JO 000.
----

vag 1061, Ström - Amäsvall.
Om man tar av mot Ström från väg 1060 kommer man upp på en höjdrygg med vid utsikt Over den
agrara bygden kring Öfjärden. Den lilla grusvägen som är en del av den gamla "Kustlandsvagen "
också lokalt ansedd som "Norrsttgen" ringlar sig fram genom byarna Ström och Lunne på sin väg till
kyrkan i Aruåsvall, intill och ibland över gårdstomter som här och där avgränsas med tråstaket. Den
kallades också för "Marknadsvägen" efter en marknadsplats som fanns hår fram till 1884 då den
uppbOnle. I Lunne bodde staden Örnsköldsviks grundare Johan Odberg. Vid Idbyviken fanns
lastageplats. Hit kom skutor som lastade virke och kalkbåtar kom med stora mångder kalk som
användes i åkerbruket i början av 190O-talet.
När man passerar Ström kan man från vägen se gravkullar som vittnar om den agrara bygdens rötter i
järnålder. Runt fjården år bebyggelsen samlad i lidlägen med hyggnader från håde: 1800- och 1900-tal.
Lämningar från både förhistorisk och historisk tid skapar möjligheter till att upptäcka en kronologisk
skiktning från den förhistoriska bebyggelsen i ett fjonllandskap till den nya tiden! by- och gårdslägen
för utnyttjande av den då uppgrundade och leriga fjonlhottnen.
Innan man konuner fram till Arnäsvall fur man genom ett kuperat skogsomride och utför
"Karinsbaoka", I Amäsvall ligger kyrkogården till väster om vägen. Hår finns kyrkby och
fornlämningsområdet Amäsbacken som daterats till tiden 600·1000 c: Kr och även utgör riksintresse
tlIr kulturmiljövården. Det år landets nordligaste höggravfält med intilliggaode gårdsläge och i visuellt
samband med kyrkan.
Vägen byggdes om 1953.
Lunne skrivs Lundhe 1535. Namnet år säkerligen språkligt identiskt med Lundhe i Krarnfors och
alltså av ordet lund. Stranne skrivs Straodbe 1535. Byn ligger på stranden av den tidigare havsviken,
numera insjön Öfjärden. Formen Stranne har troligen utvecklats ur stranda. Ström skrivs Sttröm
1535. Byn ligger vid mynningen av den å som kommer från Öfjärden. Före Ömsköldsviks tillkomst
fanns en marknadsplats hår och en viktig hamn.
Nyckelord: maritimt kulturlandskap, mötesplats, minnen. Norrstigea, namn.

Ydgen gdTn4Ta intill gdrdoma och kanlaJ av stora trdd och lelefonstolpar. Foto mol Y.
Strax Innan Wgi!'n kommerframtUIAmdsvallgirden ulftrIn badarvarav den TMllenta lo1call
M ndnrIU -KarinbochJ-. Foto mot Y.

Vägsträcka
Väg nr
Beläggn ing
Utn
Kommun
Socken
Karta/foto
Beskri vn ing
Killingsnas - Skeppsmalen
1064
Asfalt
VAstem orr1and
Omsköldsvik
Grundsunda
Bredd 5 m Utngd 6 krn
Utsikt från "Pelle-Gunnes backen". Foto mot s ö,
Vågen går geoom ett kustnära. småskaligt kulturlandskap, starkt präglat av landskapets former.
Kustbergen år hår betydligt 1agR: ån i söder. Husen ligger placerade på bergknallama och åkrar och
ängsmarker breder ut sig nedantOr. I viken ligger fiskebodarna. Over Ålloo går vågen i ett höglänt
och bergigt landskap omväxlande genom skogsmarker och åkermarker innan den når Skagsudden
ocb Skeppsmalens fiskehamn .
Vägens värden
Vägen ingår delvis i ett av konununen utpekat bevaran devä rt kulturlandskap. Den är smal,
bitvis bado a: och ku rvig men bar även de för M-vägar karakteristiska Ilnga rakstrickor na.
Den bar övervägande Il a: profil, ing a eller grunda dikta och c rlsbev uxna dikesren ar. Den år
vII anpasnd till landskapets topografi, passerar Finna gamla bytomt och följer i stort
1800-talets sträckning fram till Skagshamn och omtalas 1= i tidig historisk tid som kyrkvl & från
denna by. Utmed vågen står teldonstolpar. TiU vägen finns lokala namn kopplade.

Gröna kartan skala 1:30000.

Yagen genom StJr..Finnaby. Folo mol V.
Vagen genom Å I/"n. Telefonslolpar skapar karalddr dl w'Igen. Folo molO.

Vägsträcka
Väg nr
Beläggning
U1n
Kommun
Socken
Karta/foto
Beskrivning
Den smala grusvägen ringlar sig fram genom skogen på en småkuperad . flack grusås och passerar i
nordväst alldeles i kanten av Spirberget vars krön domineras av ett gravröse. Kustbergen är
betydligt lägre än i S då vi befinner oss på gränsen till den västerbottniska kustslätten. Lågvuxen
tallskog vittnar om närheten till havet . I Norrflårke och Sörflärke öppnar landskapet upp sig något
med åkrar och ängar mot norr innan vägen vid "Gthallkroken" i öst ansluter till väg 1062.
Vägens värden
MosjOn - NorrflArke
1071
Grus Bredd 5 m
Västemorr1and
Omsköldsvlk
Grundsunda
Milstolpe strax V om Sörflärke. Foto mot N.
Längd
Vågen har en äldre, karaktär, ar smal, backig och kurvig med låg profil och inga till grunda
diken med grisbevuxna dikesrenar. Den är vII anpassad till landskapets topografi och
följer i stort lS00-talets sträckning. Där vägen börjar j väster finns lämningar efter fOrbistoriska
kustbosittDingar. Här passerar vägen även Spirberget med ett dominerande gravrOse på krönet.
l Flärke, där vägen går intill gårdstomtero8 finns en stenglrdesgård och en milstolpe strax
väster om byn som ännu markerar sträckan ror den gamla riksvägen.TilI vägen finns platser med
traditioner och lokala namn kopplade.
5km

Vagen genom Sdrjldrke by. Den fina anpassningen till landskapets topografi dr synlig J vagens snu!
kurvorna och backar. Foto mot V.
Stengtlrsgdrd i "Fltlrkbacken". De mindre vagarna gdr ibland fram JVdrdefulla miljöer dår
stenmurar, milstolpar och vagrenar kräver varsamhet vid underh ålls-ochftrbattringsarbeten.Foto
mot V.