Länk till produktdatablad - Webbutik

.. 

KRAVSPECIFIKATION FOR 

~~SVENSKA 

KOMMUNFÖRBUNDET

~~SVENSKA 

KOMMUNFÖRBUNDET 

Is

@ Svenska Kommunförbundet 1996 

Adress: 118 82 Stockholm 

ISBN 91-7099-571-0 

Text: Curt Ericsson, VABVVS 

Omslagsillustration: Michael Schneider 

Form & produktion: Björn C Hårdstedt 

Tryck: Katarina Tryck AB, Stockholm 

Distribution: Kommentus Förlag, tfn 08-7095990

Stora krav ställs idag på kommunens lokaler 

när det gäller förbättringar av inomhusmiljön. 

Samtidigt har den obligatoriska ventilationskontrollen 

(OVK)visat på brister när det gäller 

förekomsten av drift- och underhållsinstruktioner. 

Ibland saknar byggnaderna DUinstruktioner 

helt och hållet, och även om de 

finns så är de många gånger av varierande kvalitet. 

De kan ibland ha för hög ambitionsnivåvilket 

leder till onödigt höga kostnader och att 

berörd personal inte förstår innehållet - eller 

för låg ambitionsnivå, i värsta fall några broschyrer 

som entreprenören satt in i en pärm 

och som inte självklart är användbara. 

Med tanke på den kärva ekonomi som råder, 

redovisar den här skriften ett förslag till en 

kravspecifikation för DU-instruktioner som 

både tar hänsyn till krav på kostnadseffektivitet 

och krav enligt OVK. Förhoppningsvis kommer 

skriften att vara till hjälp för fastighetsförvaltare 

i arbetet med att ta fram DU-instruk- 

Kravspecifikation för Drift. & underhållsinstruktioner 

Förord 

3 

tioner, i första hand till befintliga byggnader 

men även vid ny-, om-, eller tillbyggnationer. 

Skriften innehåller bl a en checklista som underlättar 

arbetet med att bestämma instruktionens 

utformning och innehåll. Checklistan är 

även tänkt att fungera som grundunderlag för 

upphandling av DU-instruktioner. 

Målet är att det ska finnas bra DU-instruktioner 

i alla byggnader. Rätt använda bidrar de till att 

kommunens byggnader erhåller ett bra inomhusklimat 

och låga driftkostnader. 

För skriftens innehåll svarar Curt Ericsson, 

VABVVS.Till sin hjälp har författaren haft en 

styrgrupp med kommunala företrädare: Svante 

Lundqvist, Umeå, Jan Törnqvist, Solna, och 

Hans Wiberg, Sundsvall. På Kommunförbundet 

har Ulf Sandgren och Sonya Haroun varit 

ansvariga för projektet. 

Svenska Kommunförbundet i april 1996


Innehåll 

i=tir()rli ~ 

l. Verktyg ftir bättre in()mhusmiljti 5 

Myndighetskrav - historik 

Gällande myndighetskrav 

Utveckl ingsarbete 

Beställarens roll 

Viktiga begrepp 

Checklista 

Så här används kravspecifikationer 

2. M()liell ftir lirift- ()ch unlierhållsinstrukti()n 12 

Grundmodell för OVK 

Modell för befintliga byggnader 

Modell för nya byggnader 

~. Utftiranlie . 14 

Exempel på arbetsgång vid upprättande av driftinstruktion 

Driftinstruktion 

Underhållsinstruktion för förebyggande underhåll 

Dokumentationssystem 

Husguide 

4. Pr()liukti()n av DU-instrukti()n meli liat()rsttili 16 

Ritningsdokument 

Scanning 

Textdokument 

5. Bilag()r: Driftk()rt ()ch checkllist()r 21 

4


Verktyg för bä 

Kommunerna ställs nu inför stora ekonomiska 

ansträngningar. Samtidigt ställs det krav på 

förbättringar av inomhusklimatet i kommunens 

lokaler. Ett led i detta är lagen om obligatorisk 

ventilationskontroll (OVK), som nu uppdagar 

stora brister när det gäller drift- och underhållsinstruktioner. 

Många kommuner ska 

nu på kort tid upprätta ett stort antal DUinstruktioner 

i en kärv ekonomi. Detta var den 

ursprungliga orsaken till det projekt som har 

lett fram till denna skrift. Syftet var att hjälpa 

kommunerna med ett förslag till kravspecifikation 

för DU-instruktion som klarade OVK:s 

krav, en slags miniminivå som man kunde börja 

med och sedan komplettera när ekonomin så 

tillåter. 

Inte bara OVK 

Under projektets gång har ambitionerna ökats 

och skriften har nu flera syften. 

Denna skrift är tänkt att hjälpa kommunernas 

förval tningsansvariga med: 

förslag till DU-instruktioner som bygger på 

förvaltarens initiativ och ställer krav på konsulter 

eller entreprenörer att upprätta enhetliga 

DU-instruktioner med rätt ambitionsnivå 

och för rätt målgrupp; 

förslag till DU-instruktioner som bidrar till 

att man får ett bra inomhusklimat 

digt en bättre driftekonomi; 

och samti- 

ett grundunderlag 

instruktioner; 

för upphandling av DU- 

ett förslag till grundmodell om uppfyller 

OVK:s krav med möjlighet att komplettera 

till fullständiga 

min så tillåter. 

DU-instruktioner när ekono- 

Rapporten har följande uppläggning: Först 

kommer en bakgrundbeskrivning som redogör 

re inomhusmiljö 

5 

för betydelsen av DU-instruktioner och att 

byggnadsbestämmelserna ända sedan 60-talet 

har ställt detaljerade krav på hur instruktioner 

ska se ut. Trots detta saknar ett stort antal byggnader 

instruktioner helt och där de finns, uppvisar 

de stora brister. Därefter beskrivs de myndighetskrav 

som gäller idag och vilket utvecklingsarbete 

som har skett och sker inom området. 

Efter denna teoridel följer själva praktikdelen 

och arbetsverktyget som redovisar alternativa 

förslag till innehåll och omfattning för 

DU-instruktion och utgör grunden för en kravspecifikation. 

Verktyget är tänkt att användas på följande 

sätt: 

Checklistan används för att ta ställning till 

vilken omfattningen instruktionen ska ha och 

samtidigt hänvisa till en textdel som preciserar 

innehållet i instruktionen. De alternativ som 

beskrivs i text eller i form av redovisningsexempel 

ska uppfattas som exempel som i sig 

är beprövade och goda exempel, men som 

självklart helt eller delvis kan ersättas med 

egna varianter. 

Vi tror att detta verktyg kan vara användbart 

vid följande tre situationer: 

1. Den egna organisationen använder sig av 

checklista och text- och exempeldel för att 

steg för steg arbeta fram en egen enhetlig 

modell som i fortsättningen ska gälla i kommunen. 

2. Checklista och text- och exempeldel används 

som ett diskussionsunderlag mellan förvaltare 

och den konsult som ska upprätta instruktionen. 

Stegvis går man igenom omfattning 

och innehåll och när man är färdig så 

utgör den ifyllda checklistan en kravspecifikation 

och bekräftelse på uppdraget.

3. Materialet används i bearbetad och kompletterad 

form som ett förfrågningsunderlag för 

upphandling av enhetliga DU- instruktioner. 

Behov av instruktioner inget nytt 

Den starka ekonomiska tillväxten under 1900talet 

med höga komfortkrav och snabb teknisk 

utveckling har lett till att våra byggnader blivit 

mer och mer komplicerade. I början av seklet 

utgjorde kostnaden för installationerna bara ett 

par procent av byggnadens totalkostnad. Idag 

ligger den andelen uppemot 50 %. 

Tekniskt komplicerade installationer ställer naturligtvis 

höga krav på både instruktioner och 

kunskaper hos den som ska sköta anläggningen. 

Det är dock fel om man tror att gamla självdragsanläggningar 

alltid fungerade av sig själv 

utan instruktioner. De krävde en mycket avancerad 

skötsel med noggranna inställningar för 

att fungera. Därför kan man också finna mycket 

utförliga och påkostade instruktioner från 

1800-talet. 

När rådhuset i Umeå byggdes 1890 försågs den 

med ett luftburet värmesystem typ Professor 

Cederbloms kalorifärsystem. Det var ett mycket 

avancerat till- och frånluftssystem som byggde 

på självdragsprincipen. Eftersom ventilationsluften 

även skulle klara husets uppvärmning 

kunde den köras med återluft vintertid. 

Den var dessu tom u trustad med anordning för 

befuktning av luften. 

Konstruktören Hugo Theorell insåg naturligtvis 

att en så komplicerad värme- och luftbehandlingsinstallation 

krävde utförliga instruktioner 

för att fungera. Därför upprättades en 

mycket utförlig instruktion speciellt utformad 

för den aktuella anläggningen. Den ger utförliga 

anvisningar om anläggningens skötsel, hur 

den skulle inregleras för olika belastningsfall, 

vilka omställningar som krävdes vår och höst 

samt erforderliga underhållsarbeten. Instruktionen 

med titeln "Regler för skötsel av värmeledningar 

i Umeå Rådhus" är ett prydligt häfte 

Kravspecifikation för Drift- & underhållsinstruktioner 

6 

på tolv sidor som trycktes på Nya Boktryckeribolaget 

i Umeå 1893. 

Detta exempel visar att det inte är teknikutvecklingen 

i sig som lett till att det krävs kunskap 

och bra instruktioner. Anläggningar med 

avancerade funktioner har alltid ställt krav på 

kunskap och bra instruktioner. Sedan är det naturligtvis 

så att den tekniska utvecklingen gjort 

det möjligt att relativt enkelt att lägga in flera 

funktioner för att tillmötesgå kraven på hög 

komfort. Detta har i sin tur lett till att vi fått fler 

komplicerade anläggningar. 

Ventilationen har fått större betydelse 

Inneklimat i våra byggnader har också blivit 

mycket mera sårbart och beroende aven fungerande 

luftbehandling på grund av bl a följande 

faktorer: 

Nya byggmaterial med hög emission av 

skadliga ämnen; 

hög värmeavgivning från belysning, datorer 

och annan teknisk utrustning; 

husen har blivit tätare; 

krav på energihushållning; 

verksamhetsförändringar; 

alltför korta byggtider och felaktiga byggmetoder 

har lett till att det i vissa byggnader 

kan finnas latenta skador som kan ge hälsoproblem. 

Under de senaste 10 åren har en mängd olika 

undersökningar kunnat påvisa att dåligt inomhusklimat 

lett till mycket besvärliga hälsoproblem. 

Det bör dock understrykas att det inte räcker 

att ha bra ventilation. Kravet måste naturligtvis 

vara att husen ska vara sunda även i övrigt. Ett 

av huvudproblemen har dock påvisats vara dåligt 

fungerande ventilationsanläggningar. 

Många undersökningar under senare år har 

gett en mycket skrämmande bild av situationen. 

Fläktar går ej på grund av avslitna remmar. 

Aggregat ger nästan inget flöde eftersom

atterier och värmeåtervinningsrotor är igensatta 

av smuts. Filter som aldrig byts eller ventilationssystem 

där luften i princip bara går 

runt i retur. Detta är ett allvarligt problem eftersom 

brister i ventilationsaggregatens funktion 

medför att inomhusklimatet försämras. Många 

studier har visat att detta förutom obehag och 

otrivsel även kan leda till hälsoproblem. Bristande 

skötsel leder också i regel till oekonomisk 

drift med hög energiförbrukning. 

Det finns olika orsaker till dåligt fungerande 

installationer. I en del fall är det system som är 

felkonstruerade eller felmonterade. Lika vanlig 

orsak är dock utan tvekan brister i drift och underhåll 

och detta beror ofta på att fastighetsskötarna 

inte fått tillräckliga instruktioner för att 

sköta dem. Att drift- och underhållsinstruktioner 

för luftbehandlingsinstallationer är eftersatta 

är väl dokumenterat. I planverkets rapport 

77 (sunda och sjuka hus 1987) redovisades att i 

ca hälften av de undersökta anläggningarna 

saknades instruktioner eller så användes de 

aldrig. De saknades helt i 30 % av anläggningarna. 

Det var endast vid 10 % av de undersökta 

fallen som instruktionerna utnytljades väl. 

Erfarenheter från den obligatoriska ventilationskontrollen 

som nu pågått i tre år bekräftar den 

bilden mycket tydligt. En statistisk bearbetning 

av rapporter från besiktningar t o m mars 1994 

visade att 60-70 % av ventilationssystemen saknade 

eller hade anmärkningsvärt bristfälliga 

DU-instruktioner. 

Myndighetskrav - historik 

SBN 67 


Första gången som drift- och underhållsinstruktioner 

nämns i byggnadsbestämmelserna 

var i Svensk Byggnorm 1967 (SBN 67). Det är 

dock en mycket kortfattad anvisning under 

punkt 36.181 där det sägs att: "Anläggning för 

ventilation ska förses med erforderliga instruktioner 

för drift och underhåll". Under punkten i 

:1811 och :1812 anges mycket enkla krav på in- 

7 

struktionens omfattning. Det enda som nämns 

när det gäller driftinstruktionen är att regler 

och anvisningar ska finnas för hur anläggningen 

startas och stoppas och hur omkoppling ska 

ske vid ändrade belastningsfall. Vid komplicerade 

anläggningar krävs dessutom ett enkelt 

felsökningsschema. 

I kravet på underhållsinstruktionen anges att 

den ska omfatta regler och anvisningar rörande 

när och hur filter ska bytas samt intervall mellan 

tidpunkter för rengöring och smörjning 

mm. 

SBN 1975 Supplement 

Med SBN 1975 supplement energihushållning 

skärptes kraven mycket kraftigt. 

Den anger mycket detaljerade krav på instruktionernas 

innehåll och omfattning. Dessutom 

föreskrivs att instruktionerna i princip ska vara 

färdiga vid byggnadens slutbesiktning. Detta 

var en tydlig markering att instruktionerna ingick 

som en viktig del i en färdig byggnad. 

Supplementet kom till i anslutning till oljekrisen 

och det var kravet på god energihushållning 

som var huvudmålsättning. 

Det ställdes mycket detaljerade krav på instruktionernas 

omfattning. För större byggnader 

än enbostadshus skulle de innehålla följande 

uppgifter: 

a) Orientering 

Driftinstruktioner 

(adresser) 

b) Beskrivning av installationernas funktionsprinciper 

och placering (översiktsritningar 

och kopplingsschema, uppgifter om styrfunktioner 

och börvärden, 

ser, flödesschema) 

temperaturgrän- 

c) Apparatförteckning 

verkarens broschyrer 

med hänvisning till till- 

d) Gällande säkerhetsbestämmelser 

e) Åtgärder vid brand eller driftavbrott 

f) Märkning och skyltning

Skötselinstruktioner 

a) Tidsbestämda arbetsrutiner för respektive 

installationsdel eller systern 

b) Drifttider och arbetsmoment 

hålla ekonomisk drift 

för att upprätt- 

c) Uppgifter om börvärden 

de temperaturer 

för in- och utgåen- 

d) Underhållsrutiner och krav 

e) Felsökningsschema (panncentral, luftbehandlingsins 

talla tion) 

Allt detta var mycket tydliga myndighetskrav 

och borde rimligen ha lett till att de allra flesta 

installationer skulle ha försetts med instruktioner. 

Men så blev det inte. 

En viss förbä ttring kunde iakttas, det blev vanligare 

att det överlämnades någon form av instruktioner. 

De var dock av mycket skiftande 

kvalitet. I många fall var det inte mycket mera 

än en broschyrsamling i en pärm med beteckningen 

skötselinstruktioner. Ofta saknades 

instruktionerna helt. Installationer godkändes 

även om det inte fanns några instruktioner eller 

om de var mycket bristfälliga. 

SBN 1980 

När SBN 1980 infördes hade de utförliga kraven 

på instruktionens innehåll minskat betydligt 

men fortfarande gällde dock kravet att instruktionerna 

skulle finnas tillgängliga vid slutbesiktning 

ener vid den tidpunkt som byggnadsnämnden 

angav. Det var dock mycket sällan 

som det skedde någon kontroll och uppföljning 

från byggnadsnämndernas sida. Anläggningarna 

godkändes trots att instruktioner saknades 

eller var bristfälliga. 

Nybyggnadsregler 1988 

I Nybyggnadsreglerna 1988:18 hade myndighetskraven 

beträffande instruktionens omfattning 

tagits bort helt. Det var i linje med att bestämmelserna 

inte skulle ange detaljkrav utan 

bara föreskriva en viss funktion. Det skulle då 


8 

helt ankomma på nyttjaren/beställaren att avgöra 

vilka instruktioner som skulle levereras. 

Gällande myndighetskrav 

Boverkets byggregler 94 

I Boverkets byggregler har det ånyo införts 

krav på att instruktionerna ska firu1as när byggnaden 

tas i bruk. 

"Innan byggnader eller delar av dem tas i bruk 

ska det finnas skriftliga instruktioner för hur 

och när idrifttagande och provning samt skötsel 

och underhål1 ska utföras för att de krav på 

byggnader och deras instal1ationer som följer 

av föreskrifterna i denna författning och i huvudförfattningen 

ska uppfyllas under brukstiden. 

Dokumentationen ska anpassas till byggnadens 

användning samt till installationens 

omfattning och utformning." 

Förordning om FUliktionskontroll 

av ventilationssystem 1991:1273 

I den förordning som regeringen utfärda t om 

funktionskontroll anges i ~ 5, 3:e stycket att den 

bl a ska innefatta kontroll av att instruktioner 

och skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för 

den som ska sköta systemet. Detta krav gäl1er 

för såväl gamla som nya anläggningar. Boverkets 

allmänna råd 1992:3 tar upp vissa krav angivna 

beträffande innehåll och omfattning. I 

övrigt hänvisar de till de anvisningar för drift 

och underhållsinstruktioner som finns i VVS 

AMA och i Råd och anvisningar till VVS AMA. 

Utvecklingsarbete 

Det har från många olika håll funnits ambitioner 

att ta fram anvisningar och mallar för instruktioner, 

exempelvis; 

Statens institut för byggnadsforskning "Rapport 

30/1970 Instruktioner för drift och underhåll. 

I supplement för SBN 75 angavs att 

instruktioner som utformats enligt denna 

rapport var godtagbara.

KBS-Anvisning nr 32 "Driftsinstruktioner 

1976 " ( BAF9111,1976-10).Denna ersattes 

av Byggnadsstyrelsens administrativa föreskrifter 

beträffande Driftinstruktion (BAF 

9111,1982-03)vilken sedan reviderades 1983- 

06. Syftet med anvisningarna var att när förvaltningspersonalen 

tog över ansvaret för 

drift av installationerna skulle de ha tillgång 

till ändamålsenligt driftunderlag. Därmed 

skulle förutsättningar skapas för att uppnå 

avsedd funktion och god driftekonomi. 

Statens Energiverk: Idehandbok Driftinstruktioner, 

Underhållsinstruktioner 1985. 

Dess syfte var att ge riktlinjer för framtagning 

av nivåanpassade DU-instruktioner. 

Det som främst hade motiverat framtagningen 

av handledningen var det stora behovet 

av DU-instruktioner för befintliga byggnader. 

Byggforskningsrådet: R58:1991Instruktioner 

för drift och underhåll av VVS-komponenter 

i fastigheter. Arbetsbeskrivningar. Syftet med 

projektet var att ta fram en grund för standardiserade 

arbetsbeskrivningar som skulle 

kunna användas vid framtagning av underhållsbeskrivningar. 

Rapporten ger exempel 

på arbetsbeskrivningar, hur de kan läggas 

upp, vad de ska innehålla samt hur de ska 

registreras. 

Svenska Inneklimatinstitutets handbokssystem 

för kvalitetsstyrt DU-arbete enligt dagens 

teknik, 1994.I den ingår: Riktlinjer R7, 

Anvisningar A7 samt Kunskapsunderlag H7. 

Riktlinjerna R7 ger en kvalitetsstandard för 

DU- instruktioner. Anvisningarna A7 har 

syftet att underlätta tillämpningen av R7 

samt att ge vägledning för projektering och 

upphandling av DU-instruktioner, val av 

leveransform o d. 

Svensk Standard SS2643luftbehandlingsinstallationer. 

Mall för upprättande av driftinstruktioner 

1995-03-08. 


9 

Beställarens roll 

Myndighetskraven för DU-instruktioner har 

växlat under de gångna åren. Beställarna har 

haft huvudansvaret för att anläggningen ska 

uppfylla de funktionskrav som byggnadsbestämmelserna 

angett. Tyvärr har det ofta funnits 

för lite intresse kring frågor som berört 

drift och underhåll. Många har inte heller insett 

vilken viktig förutsättning DU instruktioner är 

för möjligheten att kunna uppnå en rationell 

och effektiv drift av installationerna och vilken 

betydelse detta har för både luftkomfort och 

ekonomi. Därför har de inte bevakat att de fått 

erforderliga instruktioner för drift och skötsel 

av installationerna. Detta är förvånansvärt eftersom 

den som gjort en så stor investering borde 

vara mycket intresserad av att anläggningen 

ska ha en bra funktion. Det borde vara lika 

självklart att det ska finnas en driftinstruktion 

för installationerna i en byggnad som att en bil 

alltid levereras med en instruktionsbok. 

Det finns många tänkbara orsaker till varför 

instruktioner är bristfälliga eller saknas helt. 

Kunskap om behovet eller ekonomiska resurser 

i förvaltningsskedet har saknats. 

Kraven i byggnadsbestämmelserna har setts 

som en formalitet som ska uppfyllas på enklast 

och billigaste sätt. 

Frågan om instruktioner kommer in i programarbetet 

i ett mycket sent skede och kostnaderna 

för denna ses därför som en tilläggskostnad 

som ofta prutas bort. 

Förvaltningsanvarig har i regel alltför lite inflytande 

i programarbetet och oftast kommer 

de in i bilden alltför sent. 

Driftsidan har ej fått medverka i utförande 

av DU-instruktionen. 

DU-instruktioner har många gånger varit av 

mycket låg kvalitet. Alla dåliga och praktiskt 

taget värdelösa instruktioner som florerat 

har förstärkt den negativa bilden av instruk-

tioner. Vem vill betala en massa pengar för 

dokumentation som inte används av någon 

utan bara fungerar som hyllvärmare. 

Beställaren har kanske inte fått den instruktion 

han tänkt sig. Programhandlingarna beskrev 

in te tillräckligt tydligt vilken standard 

och omfattning instruktionerna skulle ha. 

Diffusa krav leder ju ofta till att det är den 

enklast möjliga produkten som levereras. 

Många gånger har därför höga ambitioner 

hos beställare vänts i besvikelse när den instruktion 

som beställts visat sig vara inte 

mycket mer än en broschyrsamling med 

adressuppgifter. 

Viktiga begrepp 

Driftinstruktion: En driftinstruktion beskriver 

komponenters (t ex fläktar, pumpar) funktion 

och placering. I denna ingår driftkort, betjäningsområden,planer. 

situationsplaner, orienterings- 

Underhållsinstruktion: En underhållsinstruktion 

beskriver hur byggnadskomponenter ska 

underhållas. I denna ingår vilka komponenter 

som ska underhållas och när detta ska göras. 

Dessutom ingår reservdelsförteckningar, arbetsbeskrivningar,ning. 

ventilförteckningar, felsök- 

Dokumentationssystem: Ett dokumentationssystern 

katalogiserar all ingående dokumentation 

av fastigheten på ett överblickbart sätt. 

Detta görs lämpligast genom BSAB-systemet. 

Checklista 

Till denna kravspecifikation finns en checklista 

som kan användas som hjälpmedel för den 

egna organisa tionen eller som underlag för en 

förfrågan vid upprättandet aven DU-instruktion. 

I checklistan finns förslag på punkter som 

kan ingå i instruktionen. Respektive punkt hänvisar 

till en bilaga med redovisningsexempel 

samt i vissa fall även till det kapitel som behandlar 

punkten. 


10 

Den första checklistan är benämnd "Checklista 

Arbetsgång" och avhandlar allmänna 

och administrativa uppgifter. Dessutom anges 

vilket underlag som förvaltaren ska tillhandahålla. 

Finns ett datoriserat underhållsprogram 

upprättas en kravspecifikation om 

arbetsgången för uppdatering. 

Den andra checklistan behandlar driftinstruktionen 

som grundmodell och påbyggnadsbar 

modell. Punkter som krävs för att 

uppfylla grundmodellen för OVK är skrivna 

med kursiv stil. 

Den tredje checklistan omfattar underhållsinstruktionen 

och upptar typ av planering, 

beskrivningar, protokoll och förteckningar. 

Den fjärde checklistan behandlar dokumentationssystemet, 

vilka dokument som ska 

ingå och hur de ska sorteras. 

På den femte checklistan anges riktlinjer för 

en produktion med datastöd. Här görs val av 

CAD-system, ordbehandlingsprogram, textfon 

t, färger, lager osv. 

Så här används kravspecifikationen 

En driftinstruktion upprättas efter en mall som 

är generell för en fastighetsägares olika typer 

av byggnader. Fastighetsskötaren och fastighetsägaren 

ska "känna igen sig" när instruktionen 

tas fram och ska användas. Den ska vara 

lättläst, tydlig och arbetsbesparande. 

I en kärv ekonomisk situation kanske enbart 

resurser finns för att tillgodose grundkravet 

som uppfyller OVK-kraven. Instruktionen upprättas 

då lämpligen efter en fastställd mall som 

är påbyggnadsbar och passar hela fastighetsbeståndet, 

-från enaggregatsfastigheten till fleraggregatsfastighetensystem. 

med styr och övervaknings- 

I efterföljande kapitel redovisas ett exempel på 

en sådan grundmodell för en instruktion som 

är påbyggnadsbar beroende på tillgängliga resurser 

och anläggningens komplexitet. Bilagda 

checklista kan användas som ett hjälpmedel

vid egenproduktion eller upphandling av DUinstruktioner. 

Till mallen bifogas även bilagor 

med exempel på instruktionens utformning, 

innehåll och driftkortens omfattning. 

Erfarenheten har visat att instruktionen får ett 

bättre innehåll och blir bättre nyt~ad om de 

som kommer att arbeta med instruktionen också 

deltar i arbetet med upprättandet. För befintliga 

byggnader är det därför en fördel ur både 

ekonomisk och funktionell synpunkt om driftpersonalen 

medverkar i uppläggning och inventering 

av befintliga installationer och dokumentation. 

I nya fastigheter är det viktigt att 

driftpersonalen får lämna synpunkter på instruktionens 

omfattning och innehåll. 

Generellt bör det inte vara någon skillnad mellan 

en instruktion för befintliga byggnader och 

nya byggnader. Men beroende på fastighetens 

ålder och kvarvarande dokumentation kan däremot 

kostnaden för instruktionen bli betydligt 

högre jämfört med motsvarande omfattning i 

en ny fastighet. 


11 

Det ligger även i förvaltarens intresse att lokalbrukaren/hyresgästen 

känner till husets funktioner 

i stora drag och kan sköta anläggningsdelar 

som är direkt verksamhetsberoende. I 

denna skrift ges ett exempel på en "hus-guide" 

som är en överskådlig instruktion särskilt 

anpassad för lokalbrukaren/hyresgästen. Den 

kan komplettera DU-instruktionen och bl a 

omfatta funktionsöversikt, värme / ventilation, 

belysning, kapacitet och tidstyrningar. 

I kommande kapitel redovisas exempel på olika 

modeller aven driftinstruktion som är generellt 

utformade för att passa de flesta användningsområden. 

Omfattning, utformning och 

innehåll är en rekommendation till en lämplig 

nivå på en instruktion. För befintliga byggnader 

kan den utgöra en start som sedan byggs 

på med hela husets installationer. Följande 

kapitel samt redovisningsexemplen (bilagorna) 

ska uppfattas som ett förslag på lämplig 

omfattning som visat sig fungera vid praktiskt 

bruk.

Modell för drift. och 

Instruktionens omfattning anpassas efter byggnadens 

installationer. Det ska inte upprättas 

fler driftkort än vad som erfordras för drift och 

skötsel av anläggningen. All dokumentation 

ska vara objektsorienterad. 

Denna mall är generellt uppbyggd och redovisar 

tre exempel på olika nivåer: 

Grundmodell för OVK. 

Modell för befintliga byggnader. 

Modell för nya byggnader. 

Grundmodell för OVK 

I lagen om Obligatorisk VentilationsKontroll 

OVK (9 5 pkt 3 SFS 1991:1273) föreskrivs att det 

ska finnas instruktioner. Där står: Ifatt instruktioner 

och skötselanvisningar ska finnas lätt 

tillgängliga för dem som ska sköta systemet". 

Nedanstående exempel på en instruktion utgör 

en grundmodell för OVK. 

Driftinstruktion: 

Introduktionsavsnitt 

Orienteringsplaner alternativt situationsplaner 

där komponenternas (endast luftbehandling) 

placering ska framgå. 

Översiktscheman på fastighetens luftbehandlingssystem 

. 

Driftkort på ventilationsaggregat 

luftsfläktar. 

och från- 

Se bilaga 20 "Checklista Driftinstruktion", samt 

exempel på flikregister bilaga 3. 

Modell för befintliga byggnadel~ 

Instruktionens omfattning anpassas efter installationen. 

Hänsyn tas till installationernas komplexitet 

och tillgång till dokumentation som 

kan variera beroende på byggnadens ålder. 


12 

nderhållsinstruktion 

Befintliga handlingar sammanställs och revideras 

för att utgöra underlag till instruktionen. 

Saknas underlag görs en inventering av de anläggningar 

som ska ingå i handlingen. 

Driftinstruktion : 


Situationsplan 

Orienteringsplaner 

Översiktsscheman 

Be~äningsområden (endast vid större anläggningar) 

Driftkort 

Se bilaga 20 "Checklista Driftinstruktion" samt 


Underhållsinstruktion: 

En underhållsinstruktion beskriver underhåll 

av komponenter. 

I denna kan följande ingå: 


Arbetsplaneringsschema 

Underhållskort 

Arbetsbeskrivningar 

Se bilaga 21 "Checklista Underhållsinstruktion" 

samt exempel på flikregister bilaga 4. 

Finns ett datoriserat underhållsprogram upprättas 

en kravspecifikation om arbetsgång för 

uppdatering. 

Dokumentationsystem 

Befintlig dokumentation över fastigheten samlas 

in och sorteras in enligt BSAB-systemet. 

Se bilaga 22 "Checklista Dokumentation" samt 

exempel på flikregister bilaga 5.

Modell för nya byggnader 

Vid nybyggnad finns möjlighet att ställa höga 

krav på drift och underhållsinstruktioner samt 

tillhörande dokumentation. Driftinstruktionerna 

bör upprättas redan i samband med projekteringen 

av anläggningen. Förfrågningsunderlaget 

ska innehålla beställarens krav på instruktionens 

innehåll och utförande. Senast i samband 

med slutbesiktningen ska instruktionen 

vara färdigställd. I entreprenörens åtagande 

ska ingå att löpande förse den som upprättar 

instruktionen med ett erforderligt underlag i 

relationshandlingsu tförande. 

Driftinstruktion: 


Situationsplan 


Översiktscheman 

Be~äningsområden (endast vid större anläggningar) 

Driftkort 

Se bilaga 20 "Checklista Driftinstruktion", samt 



13 

Underhållsinstruktion: 

En underhållsinstruktion beskriver underhåll 

av komponenter. I denna kan följande ingå: 


Arbetsplaneringsschema 

Underhålls kort 

Arbetsbeskrivningar 

Se bilaga 21 "Checklista Underhållsinstruktion" 

samt exempel på flikregister bilaga 4. 

Finns ett datoriserat underhållsprogram upprättas 

en kravspecifika tion om arbetsgång för 

uppdatering. 

Dokumentationsystem 

En samordnare hos konsulterna (eller entreprenörerna) 

ansvarar för att samla in all dokumentation 

över fastigheten, samt sorterar in denna 

enligt BSAB-systemet. 

Se bilaga 22 "Checklista Dokumentation" samt 

exempel på flikregister bilaga 5.

Exempel på arbetsgång vid 

upprättande av driftinstruktion 

Se även bilaga 19 "Checklista Arbetsgång" 

Underlag 

Följande underlag överlämnas till den som ska 

göra instruktionen: 

Relationsri tningar VVSoch EL / TELE 

Appara tskåpsscheman 

Ev programmeringslistor för dataundercentraler 

Inventering 

Den som upprättar instruktionen ska genom 

platsbesök inventera anläggningen. Någon av 

driftpersonalen bör vara närvarande. Under 

inventering antecknas ifall skyltar saknas samt 

fel och brister i anläggningen. 

Produktion 

Produktions tiden ska hållas så kort som möjligt. 

En tidplan över produktionen ska upprättas. 

En förhandskopia (svartvit) ska lämnas till 

beställaren för granskning och synpunkter innan 

överlämnandet. 

Överlämnande 

Situationsplaner, orienteringsplaner, översiktsscheman, 

be~äningsområden och driftkort 

överlämnas i färg. En omgång överlämnas i A4format 

insatt i pärm Vid varje apparat sätts 

driftkort i A3-format upp i ställ. 

I respektive undercentral, fläktrum etc sätts erforderliga 

situa tionsplaner, orienteringsplaner, 

översiktsscheman samt be~äningsområden upp 

i A3-format i ställ. Observera att av dessa kan 

alltså ett antal omgångar behövas. 


Utförande 

14 

Utbildning 

I samband med överlämnandet ska utbildning 

med driftpersonalen hållas. Utbildningen ska 

ge driftpersonalen full kännedom om driftinstruktionens 

uppbyggnad och hur den används 

i praktiken. 

Revideringar 

Eventuella fel i instruktionen ska antecknas och 

påtalas för den som upprättat instruktionen 

inom ett år från överlämnandet. Dessa ska då 

åtgärdas utan kostnad. Revideringar efter ombyggnader 

mm samlas under därför avsedd 

flik i driftinstruktionen. Driftinstruktionen bör 

därefter uppdateras årligen. 

Driftinstruktion 

Innehåll 

Introduktionsavsnitt. Flikregister, innehållsförteckning, 

symbolförteckning, funktionsöversikter 

m m ska ingå. 

Situationsplan (bilaga 7) utformas så att det 

från dessa går att utläsa lokalisering av yttre 

ledningar, huvudavstängningar m m. Dessa 

ska om möjligt bygga på skalenliga relationsritningar. 

I bilaga 8 redovisas en sammanslagning av situationsplan 

och orienteringsplan som kan 

vara lämplig för mindre anläggningar. 

Orienteringsplan (bilaga 9,10) utformas så att 

det från dessa går att finna komponenter till 

alla teknikområden. Vid nybyggnad ska dessa 

om möjligt bygga på skalenliga relationsritningar. 

Översiktschema (bilaga 11,12) utformas så att 

det från dessa går att utläsa de olika systemens

uppbyggnad, funktionssamband samt huvudsakliga 

läge för distributionssystemen. 

Betjäningsområde (bilaga 13) utformas så att 

det från dessa grafiskt går att utläsa olika centralenheters 

betjäningsområden. Vid nybyggnad 

ska dessa om möjligt bygga på skalenliga 

rela tionsri tningar. 

Driftkort (bilaga 14, 15) utformas så att driftpersonalen 

med hjälp av dessa ska få fullgod 

kännedom om funktionen hos det beskrivna 

objektet. På driftkorten ska manöver, driftfunktion, 

säkerhetsfunktioner, larm samt inställningsvärden 

framgå. 

Underhållsinstruktion 

för förebyggande underhåll 

Konventionella underhållssystem 

Ett konventionellt 

hålla: 

underhållsystem bör inne- 

Underhållskort. De olika underhållsobjekten i 

en fastighet grupperas i olika kort (t ex för ventilationsaggregat, 

undercentraler m m). På 

dessa kort anges komponenter, hänvisning till 

arbetsbeskrivningar serviceintervaller, status, 

placering m m. 

Arbetsplaneringsschema. Anger när åtgärderna 

på underhållskorten ska utföras. Vid 

större anläggningar sätts "miniatyrer" (röd/ 

gröna) av underhållskorten upp på en tavla. 

Korten vänds när servicen är utförd. 

Arbetsbeskrivningar. Ska vara en hjälp för 

driftspersonal att u tföra service och repara tioner. 

Datoriserade underhållssystem 

Det finns ett antal olika program på marknaden 

och de bör i princip innehålla följande: 

I stället för underhållskort används arbetsorder. 

På dessa står vilken service som ska utföras. 

Helst bör också uppgifter ifrån föregående besök 

finnas. 


15 

Dessutom bör det finnas stora möjligheter till 

att få fram statistik över anläggningen. T ex bör 

det vara möjligt att utläsa vilket underhåll som 

är nedlagt på olika fastigheter. Det bör också 

vara enkelt att ta ut rapporter på olika komponenter, 

reservdelar m m. 

Arbetsplanering ska kunna ske på ett enkelt 

och smidigt sätt. T ex ska det vara möjligt att 

planera arbeten för olika yrkesgrupper. 

Tekniska data, artikelnummer och garantitider 

ska gå att registrera på komponentnivå. 


All dokumentation tillhörande fastigheten sorteras 

enligt BSAB-systemet. Observera att även 

driftinstruktion och ritningar tillhör dokumentationen. 

BSAB-systemet beskrivs i Svensk Standard SS 

032271. 

I korthet innebär systemet att olika handlingar 

sorteras efter tillhörande teknikgrupp. De olika 

grupperna skiljs åt via ett nummersystem. De 

olika grupperna sätts in i flikregister (se bilaga 

5 och 22) i olika pärmar. Vid större anläggningar 

upprättas en referenslista för att snabbt hitta 

den dokumentation som söks. 

Husguide 

Se även bilaga 16 "Exempel på Husguide" . 

Ett stor andel av felanmälningar och missnöje 

bland hyresgäster beror på att de har dålig, eller 

ingen kännedom om hur byggnadens installationer 

fungerar. Genom en enkel instruktion 

kan de få nödvändig kännedom om detta. 

I husguiden finns t ex uppgifter om var felanmälan 

ska ske, hur ventilation och belysning 

fungerar, säkerhetsföreskrifter, och annan matnyttig 

information. Dessutom bör en enkel 

orienteringsplan ingå där intressanta objekt 

kan sättas ut. Allt ifrån var en "timer" är placerad 

till var rökrum, cafeteria, soprum m m 

finns. Språket ska vara mycket enkelt och inga 

fackuttryck ska användas.


--------- -- --- --- --- --- -- -- - 

Produktion av DU-in 

Se bilaga 23 "Checklista Produktion med datorstöd". 

Krav på programvaror 

CAD-ritningarna bör upprättas i AutoCAD eller 

något program som är kompatibelt med AutoCAD, 

d v s kan exportera filer i DWG- alternativt 

DXF-format. 

Textdokumentet bör upprättas i Word, Page- 

Maker eller någon kompatibel programvara. 

Arbetsmetod 

Flödescheman och ritningar ritas i ett CADprogram 

och länkas därefter till ett textdokument. 

I textdokumentet bakas bild och text 

samman. 

Dokumentnamn 

Filernas digitala namn ska överensstämma med 

pappersnamnen. 

Det är viktigt att någon form av system används 

för att namnge dokumenten. Nedan följer 

ett exempel på ett sådant system: 

xxx - L-l 

1 

1 1 _ - 

Informa tion (Innehållsförteckning, 

symbolförklaring m m) 

S Situationsplan 

O Orienteringsplan 

Löpnummer 

Typ (se nedan) 

Hus/Byggnad 

BL Betjäningsområden Luftbehandling 

BV Betjäningsområden Värme 

Ö Översiktschema 

VA Vatten och avlopp 

V Driftkort Värme 

K Driftkort Kyla 

16 

ruktion med datorstöd 

L Driftkort Luftbehandling 

C Driftkort El 

V Driftkort Tele 

SÖ Driftkort Styr och övervakning 

UP Utrymningsplan 

lP Insatsplan 

Digital leverans 

Filer levereras på 3,5" disketter om inget annat 

avtalats. Packas filerna ska programvara för 

uppackning samt handhavandeinstruktion 

medfölja. Leverans av disketter sker samtidigt 

med leverans av pappersomgångar. Samtliga 

filer dokumenteras enligt bilaga 17 eller 18. 

Viruskontroll 

Disketter ska viruskontrolleras innan de överlämnas 

till beställaren. Kontrollen ska dokumenteras 

på filförteckningen enligt bilaga 17 

eller 18. Är kontrollen ej genomförd returneras 

disketterna och uppdraget betraktas ej som 

slutfört. 

Ritningsdokument 

Symboler och färger 

Det finns idag ingen officiell standard över vilka 

färger som ska användas i driftinstruktioner. 

Bilaga 6 innehåller ett förslag på färger. Symboler 

i bilaga 6 överenstämmer med ISO 4067/1. 

lagerhantering 

Det finns idag ingen officiell standard över vilka 

lagernamn som ska användas i driftinstruktioner. 

Det är dock viktigt att ett system tillämpas 

konsekvent så att man får samma lagernamn 

på driftkort i olika fastigheter. På nästa 

sida återges ett förslag till hur ett sådant system 

kan se ut.


Media Lagernamn Tjocklek, pline Färgjlinjetyp 

Uteluft UL 1,0 mm Blå/Heldragen 

Tilluft TL 1,0 mm RÖd/Heldragen 

Frånluft/ Avluft FL 1,0 mm Grön/Heldragen 

Brandgas BL 1,0 mm Brun/Heldragen 

Värme primär VP 0,7 mm Violett/Heldragen 

Värme sekundär VS 0,5mm Röd/Heldragen 

Värmebärare VB 0,5mm Grön/Heldragen 

Varmvatten VV 0,5mm RÖd/Heldragen 

VVC VVC 0,5 mm Grön/Heldragen 

Kallvatten KV 0,5mm Cyan/Heldragen 

Dagvatten D 0,5mm Grön/Heldragen 

Spillvatten S 0,5 mm Brun/Heldragen 

Köldmedium KM 0,5 mm Brun/Heldragen 

Köldbärare KB 0,5 mm Blå/Heldragen 

Kylmedel KYM 0,5 mm Gul-Grön/Heldragen 

El/styr ES 0,5 mm Grön/Streckad 

Symboler, egna Symb 0,7 mm Vit/Heldragen 

Vägar Vag 0,3mm Vit/Heldragen 

Hus Hus 0,7 mm Vit/Heldragen 

Ram Ram 0,3mm Vit/Heldragen 

Text Text 0,3 mm Vit/Heldragen 

Orienteringsplaner: 

Luftbehandling L 0,3 mm Blå/ Heldragen 

Värme/sanitet VS 0,3 mm RÖd/ Heldragen 

Kyla K 0,3 mm Violett/ Heldragen 

El/styr E 0,3 mm Grön/ Heldragen 

Brand B 0,3 mm Orange/ Heldragen 

Betjäningsområden (bokstaven anger mönstervariation, siffran färgvariation): 

Hatchmönster Färger 

Al-A5 Al,A2,A3,A4,A5 Ansi 31 Röd,Blå ,Grön,Violett,Orange 

Bl-B5 Bl, B2, B3, B4, B5 Ansi 31, 90° - - 

Cl-C5 Cl,C2,C3,C4,C5 Ansi 37 - - 

Av ovanstående lager kan lokala variationer i färg och linje~ocklek förekomma, beroende på anpassning 

mot skrivare eller layout. 

17

Strukturering av digitala ritningar 

En orienteringsplan kan i en driftinstruktion 

användas för olika ändamål. T ex kan en driftinstruktion 

redovisa separata orienteringsplaner 

för VVS, El och någon typ av be~äningsområde 

för ett och samma plan i byggnaden. Pappersmässigt 

i driftinstruktionen är detta tre st 

unika sidor. Att använda samma uppdelning 

digitalt (i datorn) är ej rationellt. Vid en eventuell 

ombyggnad måste alla ovanstående tre planer 

revideras, vilket är tidsödande och kräver 

en högre grad av administration av filerna. 

Nedanstående tre metoder beskriver olika sätt 

att hantera struktureringen av de digitala ritningarna. 

Figurerna illustrerar ett exempel där 

en grundritning (enbart byggdelar för ett plan) 

ska ligga som grund för två olika typer av 

orienteringsplaner, VVS och El, samt en plan 

för be~äningsområden ventilation. 

0-1A.DWG 

Grundritning + 

Komponenter VVS 

Konventionell metod 

0-1B.DWG 


Komponenter el 

Referensmetod 

0-1.D.DWG 

Grundritning 



BL-1.DWG 


Betjäningsområden 

Ventilation 

Här läggs grundritningen in fullständigt i varje 

orienteringsplan för VVS, El och be~äningsområden. 

Vanligtvis görs grundritningen (husplanet) 

som ett block. Vid en eventuell planändring 

revideras en av grundritningarna som därefter 

byts ut på de övriga två orienteringsplanerna. 

0-1.A.DWG 

Komponenter YVS 

BL-1..DWG 


Ventilation 

8 

Med referens menas en länk till en annan ritningsfil. 

Metoden innebär att grundritningen 

länkas in i de olika typerna av orienteringplaner 

och redovisas där enbart som en död bild, 

dvs den syns men kan ej redigeras. Revideras 

grundritningen öppnas de olika orienteringsplanerna 

och länken till grundritningen ser till 

att bilden uppdateras. 

0-1D.DWG 


Komponenter VVS 

Lagerhanteringsmetod 



Summering av metoderna 



Ventilation 

Denna metod medger att samtliga delar (VVS, 

El och be~äningsområden) skapas direkt på 

grundritningen. När ritningen sedan ska skrivas 

ut tänds och släcks nödvändiga lager för att 

förvandla ritningen till önskvärd teknik. Dagens 

CAD-programvaror kan låsa dessa lagerinställningar 

via definitioner av "titthål" in mot 

ritningen. Vid en eventuel1 revidering behöver 

därför inte definitionen göras om. 

Referenser och titthål är funktioner som är unika 

för respektive CAD-programvara. Detta kan 

innebära ett omfattande redigeringsarbete av 

ritningarna vid ett eventuel1t framtida byte av 

CAD-system. Lagerhanteringsmetoden utan 

titthål är då säkrast eftersom samtliga delar tillhörande 

ett plan finns i en och samma fil. Vidare 

bör det poängteras att vissa program som 

används i den löpande förvaltningen ej klarar 

att läsa ritningar korrekt som är uppbyggda 

med referenser el1er titthål.

Beroende på vilken metod som används kan 

det innebära att det digitala namnet för orienteringsplanen 

ej kommer att överensstämma med 

pappersnamnet varför detta måste dokumenteras 

i en filförteckning, se bilaga 17 och 18. 

Scanning 

Finns önskemål att befintliga pappersritningar 

ska omvandlas till digitala finns i princip två 

olika metoder. Den ena innebär att ritningen 

digitaliseras dvs ritas upp på nytt. Detta är en 

rätt dyr metod men resultatet blir en "äkta" 

digital ritning. 

Ett annat alternativ är att "scanna" in ritningen. 

Det innebär att pappersoriginalet fotograferas 

och en "ointelligent" kopia erhålls i datorn. 

Denna kopia består enbart av punkter som 

måste göras om till linjer med hjälp aven speciell 

programvara. Denna teknik kallas för vektorisering. 

Ritningsfilerna kommer därefter att 

kräva en del redigeringsarbete med ritningstexterna. 

Därutöver krävs att pappersoriginalen är 

i bra skick! 


19 

Textdokument 

Format 

Samtliga sidor ingående i instruktionen produceras 

digitalt i A3-format och förses med huvud 

enligt bilaga 2. 

Typsnitt 

Typsnitt" Arial" rekommenderas. Detta typsnitt 

är lättläst samt finns som standard i Windows 

typsnittuppsättning. Väljs ett annat typsnitt 

bör detta finnas i windows som standard 

eftersom det annars kan finnas risk för att texten 

ej går att läsa på samtliga datorer. Se bilaga 

2 för texthöjder och rubriker. 

Dokumentstatus 

I ritningshuvudets övre högra hörn finns det 

utrymme för revideringsdatum. Revideringar 

ska införas på en separat revideringssida ingående 

i instruktionen.


20


Bilagor 

1. Driftkort Marginaler 

2. Driftkort Text 

3. Driftkort Flikregister, driftinstruktion 

4. Driftkort Flikregister, underhållsinstruktion 

5. Driftkort Flikregister, Dokumentationssystem 

6. Driftkort Symbol- och färgförteckning 

7. Driftkort Situationsplan Yttre ledningar 

8. Driftkort Situationsplan med komponentplacering 

9. Driftkort Orienteringsplan, skalenlig 

10. Driftkort indigitaliserad 

11. Driftkort Översiktsschema Sanitet och värme 

12. Driftkort Översiktsschema Luftbehandling 

13. Driftkort Be~äningsområden Luftbehandling 

14. Driftkort Luftbehandling (2 sidor) 

15. Driftkort Värme (2 sidor) 

16. Husguide 

17. Filförteckning, referenser 

18. Filförteckning, lagaerhantering 

19. Checklista Arbetsgång 

20. Checklista Driftinstruktion 

21. Checklista Underhållsintruktion 

22. Checklista Dokumentationssystem 

23. Checklista Produktion med datorstöd 

21

Plats 

tör 

uppättarens 

logo 

Plats 

tör 

kommunens 

logo 

Toppmarginal min 6mm (4mm) 

Kort i anläggningen bör upprättas i A3. 

Samtliga mått och textfontstorlekar är därför angivna för A3-format. 

Mått inom parantes anger mått för A4 format. 

Vänstermarginal min 25mm (18mm) Bottenmarginal min 6mm (4mm) Högermarginal min 6mm (4mm) 

Bilaga 1

Plats 

för 

uppättarens 

lago 

Plats 

för 

kommunens 

lago 

Kommunens namn 

Kvarterets namn 

Husets namn 

Samtlig text i instruktionen skall skrivas i textfont "Aria/" 

Bild från CAD-program 

Huvudrubrik Huvudrubriker utförs med textfont 18 pkt fet. 

Storlek 18pkt fet 

Underrubrik Underrubriker utförs med textfont 14 pkt fet. Underrubrik 

Löpande text Löpande text utförs med textfont 12 pkt. 

Underrubrik 

Löpande text 

Typ av kort (te x Driftkort) 

Anläggningsdel 

Storlek 10pkt 

Dokumentnamn (Hus- Typ-Löpnr) 

DAT xx-xx-xx 

REV xx-xx-xx 

SIDA 

1(1) 

Bilaga 2 

Texten kan med fördel delas upp i två spalter för komprimera sidantalet utan att 

det blir svårare att läsa. 

Löpande text 

Underrubrik 

Löpande text

Plats 

för 

uppättarens 

logo 

Plats 

för 

kommunens 

logo 

Drifti nstru ktian 

Utgivningsdatum: 

Revideringsläge: 

Upprättad av: 



Husets namn 

xxxx-xx-xx 

xxxx 

Kontaktperson: xxxx 

Flikar med kursiv text är gjorda för att uppfylla grundmodell 

Flikregister 

Drifti nstru ktion 

1 Introduktionsavsnitt 

2 

3 Situationsplan 

4 

5 

Driftkort Sanitet 

8 Driftkort kyla, värme 

9 Driffkorlluffbehandling 

10 Driftkort tryckluft 

11 Driftkort el 

12 Övrigt, revideringar 

DAT xx-xx-xx SIDA 

REV xx-xx-xx 1(1) 

X-I-1 

Bilaga 3

Plats 

för 

uppättarens 

lago 

Plats 

för 

kommunens 

lago 



Husets namn 

Underhållsi nstru ktion 




xxxx-xx-xx 

xxxx 


1 Introduktionsavsnitt 

Flikregister 

Underhållsinstruktion 

2 Arbetsplaneringsschema 

3 Underhållskort 

4 

5 

Protokoll 

8 Förteckning över besiktningspliktiga 

installationer 

9 Ventilförteckning 

10 

11 


DAT xx-xx-xx SIDA 

REV xx-x x-xx 1(1) 

X-I-2 

Bilaga 4

Plats 

tör 

uppättarens 

logo 

Plats 

tör 

kommunens 

logo 







Husets namn 

xxxx-xx-xx 

xxxx 


1 Innehåll 

2 Referenslista 

Flikregister 


3 Fabrikantbrochyrer Bygg 

4 

5 

Fabrikantbrochyrer Luftbehandling 

8 Fabrikantbrochyrer EL / Tele 

9 Fabrikantbrochyrer SÖ 

10 

11 


DAT xx-x x-xx SIDA 

REV xx-x x-xx 1(1) 

X-I-3 

Bilaga 5

Plats 

för 

uppättarens 

logo 

rn 

W LUFTKYLARE 

I~I 

~ 

a 

Plats 

för 

kommunens 

logo 



Husets namn 

LUFlVARMARE 

Symbol och 

färgförteckni ng 

~ VENTIL KONDENSATAVLEDARE 

~ REGLERVENTIL. MANUELL VAKUUMVENTIL 

1>4 BACKVENTIL ~ SIL 

ELB ATTERI 

r*J 

£ 

SAKERHETSVENTIL 

STYRVENTIL 

.....;:J 

I 

PROPPAD LEDNING 

AVLUFTARE 

FILTER & TREVAGSVENTIL ~ VATIENMATARE 

1---1 

lV ALAGESSPJALL 

REGlERSPJALL 

~ TREVAGSVENTIL 

~ TREVAGSVEN TIL 

£ STYRVENTIL. SJALVVERKANDE 

; STYRVENTIL. SJALVVERKANDE 

£ STYRVENTIL MED MEMBRAN 

f3 

@ 

T 

'( 

DUSSELPUMP 

PUMP 

TER OMETER 

MANO ETER 

£ MAGNETVENTIL 

~ 

il ROTERANDE 

KORSvARMEVAXLARE 

VARMEVAXLARE 

DAT 96-01-17 SIDA 


STALLDON SOM 

STALLDON,SJALV- 

VARMERORSVAXLARE ~ STANGER VID 

ENERGlBORTF ALL 

VERKANDE. 

@ MKT ~0 

0.° 

@ KOMPRESSOR ~ 

o VARMVATTENBEREDARE 

ALT. EXPANSIONSKARL 

RADIATOR 

~ 

o~UTO HUSGIVARE W 

ELCENTRAL 

UTELUFT ~ fLODESPIL V 

TILLUFT 

FRANLUFT > FLODESPIL 

BRANDGAS 

FJARRVARME (FJV) 

~ ENlREPIL 

VARME (VP. VS) 

KOMPONENT 

VARMVATTEN (w) 

VARMVATTENCIRKULATION (WC) y BRUNN 

KALLVATTEN (KV) 

KYLBARARE (KB) 

KYLMEDIA (KM) 

--- EL 

~ 

'( 

9 

STALLD O SO 

ÖPPNAR VID STALLDON 

ENERGIBORTFALL 

TIMER @ TRYCKKNAPP 

N~PL 

X-I-2 

Bilaga 6

FÖRKLARINGAR 

-- FJAARVAAUE 

-- VARMEl

TA4 FLAKTRUM 201 



K-1 FLAKTRUM 201 

FöRKLARINGAR 

LV ENTRtGARD 101 

V-1 PANNRU 

TA 1 FLAKTRUM 301 

LUFTBEHANDLING 

VARME, SANITET 

KYLA 

~ 

~ 

t 

TF1 PANNRUM 

FF ~RKESFORRAD 013A 

FF MALARRUM 0138 

STOFTUTSUG FLAKTRUM 014 

r:: 

1J 

1J 

Olll: "tJ 

cg6fäa 

iii /Il 

:J 

/Il 

';II:' 

o 

_3_:2 

o 3 o: III 

cg5~lii 

(l) 

:J 

/Il 

:J:"" 

c < O 

tJ) Q) 3 

CD~3 

"'CD 

tJ) """ c 

~ CD ~ 

Q) en CD 

3~~ 

~ Q) tJ) 

3~ 

~ Q) 

3 

~ 

"o~ 

O ~.E' 

3 CD Q) 

"03.= 

O CD O 

~ ~. ~ 

CD ~ tJ) 

UJ "C 

"OtJ)ii 

"C Q) 

(') - ~ 

CD Q) 

~. ~ 

~ 

UJ 

x 

en 

I 

-' ...A. 

::DO 

m~ 

LUFT8EHANJLlNG 

EL/TELE STYR 

VARME/SANITET 

KYLA 

BRAND 

AVD 1 

1007 

.EKRUM 

NYCKELBRYTARE 

NYCKELBRY 

1058 

ALLRUM 

1060 

LEKRUM 

AVD 5 

AVD 2 

1020 

LEKRUM 

AVD 3 

1037 

LEK~UM 

1042 

LEKRUM 

AVD 4 

BP 

PA TAK 

!I 

t: 

'O 

'O 

o~_J! 

115 

114 

LV3:2 

LV3:3 

TA3: 1 

LV3: 1 

AS3: 1 

KYLMASKIN 

LK1 

fLAKTRUM OVANFOR 

RUM 1.38 APPARAlRUM 

119 

117 

I 

lJ 121 

I 

101 

I 152 

150 

t - 

I I 1~1 I 148 

12~l 

I ~ 

116 

102 I lOJ 

146 

14J 

142 

EV1 

AA1: 4 

GT1-EV1 

AA1: 2 

141 

ELC-A1B1 

MANÖVER TILL 

AA1: 2 

AA1: 3 

AA1: 4 

FA3:2 

FA3:3 

SHG-LV3: 3 

SHG-LV3: 1 

SHG-RAD 

SHG-LV3: 1 

104 

AA1: 3 

l,t,~I I 

131 I 130 

ELC-A1B2 

MANÖVER TILL 

FA3:4 

110 

128 

112 

127 

117 

I1J 

126 

114 

I I 116 

144 I 144A I I .~~A I lOJA 

I I I 115 

I 125 

161 I III \ .~\ I ~~ .- ~ h-; 124 

TIMER TA4: 1-FA4: 1 

FF 

AS-AK1A1 

TA4: 1-FA1: 4 

FF2 

FF1 

FÖRKLARINGAR 

LUFTBEHANDLING 

EL/T~LE, STYR 

VARME, SANITET 

KYLA 

!I o 

C 

"'O 

"'O 

o~-~ 

tg ~ Q: ~ 

11l 

::l 

I/l 

="" o 

3 "'tl 

ccc..,_ 03 Ö: iii" 

O::l I/l 

11l 

::l 

I/l 

::1:"'''' 

c: < O 

en Q) 3 

(1)~3 

. (1) 

en ., c: 

::::J (1) ::::J 

Q) (i) (1) 

3 ::::J ::::J 

::::J Q) en 

3 ::::J 

::::J Q) 

3 ::::J 

"'0 

O ~. 

3 (1) 

-c 3- 

O (1) 

::::J ~. 

(1) ::::J 

::::J .. . te en 

"2.-c 

Q) - 

(") Q) 

(1) ::::J 

~. 

::::J 

te 

:DO 

m» 

< x 6 

I x .... . .. O x .... . 

I x ~ 

I\) 

... (J) 

":::0 

-»

FÖRKLARINGAR 

- FJARRVÄRME 

- VARME SEKUNDAR 

- VARM VA TTEN 

- VARM VA TIENClRK. 

- KALL VA TTEN 

KV 

FJV- 

TILL iAPP- 

STALLEN 

85 

UNDERCENTRAL 

AA 4,5, 

6 OCH 8 TAlD 

FORMSPRU TNING 

_V2 

LV' 

LAGER. PACKNING 

STRIPS 

KONTOR, MATSAl OCH OMKL RUM 

YTS::HANDUNG 

BRYGG'ilLL VERKNING 

RADIATOR 

STRIPS 

TAS 

TA2 

TAll 

LV3 

U 

li:S1 

~I 

C 

"O 

"O 

Ölll: "tI 

~6fQ:~ 

iD C1l 

:J 

C1l 

'"o 

3 "tI 

ö3Ö:iil 

~5~ijj 

(l) 

:J 

C1l 

::I:"" 

r::: < O 

tJ) Q) 3 

(1)::1 3 

"'(1) 

tJ) "'" r::: 

:J (1) :J 

Q) (;)(1) 

3 :J :J 

:J Q) tJ) 

~, I 

3 :J 

:J Q) 

3 

:J 

en Q) Q' 

:J _. (1) < 

.. "'" 

(1) tJ) 

.. _. 

O~ 

e') tJ) 

::Te') 

FORKLARINGAR 

- UTELUFT 

- nLL~FT 

- FRANLUFT 

- BRANDGAS 

~-il rm- 

A LV4. 5 

6 OCH 8 

r---------l 

I J. r0---, TAlO I 

I 

64 

LAGER, PACKNING 

69 

FORMSPRU TNING KONTOR, MATSAL OCH OMKL. RUM 

FILTER 

~~l~J 

l~J 

t LVl t LV2 

J f 

FF7 

62 

RÖKRUM 

163 

tAGER 

l~J.~- t LV3 

59 

SLUSS 

~ 

iii 

lC III 

... 

N 

C 

'O 

'O 

0~_J2 

cg ~ Q' ~ 

Cll 

::l 

!Il 

::-:' 

o 

3 "C 

03 Ö: iii 

cg5-'C; 

Cll 

::l 

!Il 

::1:"" 

c: < O 

en m 3 

(1):4 

~(I) 

en 

3 

""t c: 

::::J (I) ::::J 

m en (I) 

3 ::::J ::::J 

::::J m en 

3 ::::J 

::::J m 

3::::J 

>< 

o: 

I~ 

i'" o: 

c: < 

=(1) 

C"""t 

(I) !!!. 

:r::s: 

m en 

::::J (") 

~:r _. (I) 

~3 

m 

:::00 

m:x> 

Plats 

för 

uppättarens 

logo 

Plats 

för 

kommunens 

logo 



Husets namn 


Luftbehandling 

r

Plats 

för 

uppättarens 

lago 

PLAN 1 

BOTIENPLAN 

Plats 

för 

kommunens 

lago 



Husets namn 

GT4.7 

201 

FLAKTRUM 

ST4.3 

REGLERSEKVENS 

STIGANDE UTETEMP 

Driftkort 


+AS3 

ITA4-RC11 

ITA4-HOll 

ITA4-H021 

DAT 96-01-17 SIDA 


X-L-1 

Bilaga 14

Plats 

tör 

uppättarens 

lago 

AS 

BC 

FA 

GP 

Plats 

tör 

kommunens 

lago 

Apparatskåp 

Blandningscentral 

Frånluftsfläkt 

Tryckgivare 

Driftbeskrivning 



Husets namn 

GT 

GX 

p 

RC 

Temperaturgivare 

Rökdetektor 

Cirkulationspump 

Reglercentral 

Driftkort 


Allmänt Säkerhetsfunktioner 

Aggregatet är placerad i fläktrum 201. Fläktar TA4 och FA4 

samkörs. 

El 

Fläktar samt tillhörande reglerutrustning matas från 

apparatskåp +AS3. 

Manöver 

Frysskydd 

ST 

SV 

TA 

WX 

Tillufts.temp. 17°C 

Drifttid 06.00-16.00 

Utlösn. fryssk. 8°C 

Varmhållning 25°C 

Spjällställdon 

Styrventil 

Tilluftsfläkt 

Värmeväxlare 

Ändrat till 

DAT 96-01-17 SIDA 


TA3-RC1 

X-L-1 

Inställes på Anm 

Bilaga 14 

När returtemperaturen vid GT8 underskrider inställt värde i TA4- 

RC1 stannar aggregat. Spjällställdon ST4.4, ST4.3 stänger och 

styrventil SV3 ökar värmetillförseln. 

Tryckvakt ~ 

När tryCkgiVar~ och GP?6 indikerar flödesborlfall stoppas 

TA4 och FA4 manövreras via omkopplare placerad på 

aggre~atet, '~-RC1. 

. L 

apparatskåp +AS3. Verk . ad ~ 

Driftläge: Hel = kontinuerlig helfarlsdrift N..J:!::.e~ \~mperaturverkningSgrad vid temperaturgivare 

Halv = kontinuerlig halvfarlsdrift 0r;;:~dear inställt värde på TA4-RC1 ges larm. 

Från = ur drift ~ . 

Aul = styrs till drift via TA4-RC1 ~.A..ar~ion 

P1 manövreras via omkopplare placerad på apparatskåP"'~ ~iKeras på +AS3 och överförs till vaktmästarrum 152. 

Driftläge: Från = ur drift r~ O~ från Orsak Återställning 

Till = styrs till drift via TA4-~'-'"J ~ 

_. \"' TA4-HD2 Utlöst rökdetektor GX7:1 TA4-HD2 

Start av aggregatet r\'-l ~ TA4 Utlöst motorskydd Motorskydd 

Aggregatet går normalt på 1/1-fart da~ti o ~-fart n te ~~4 ~ ~ :: 

och helger. Aggregatet kan även styr. Ifart vi.'! ~ i 

Förskola 109. ~ ~~ Inställningsvärden 

Vid start av aggregatet startar F~s~ällstär:~4.4 öppnar Funktion Värde 

och SV3 öppnar ytterligare 50%(utetempera~;oC). 

Efter inställd tidsfördröjning startar TA 1 och regleringen av 

tilluftstemperaturen börjar. 

Stopp av aggregatet 

Vid stopp av aggregatet stänger spjällställdon ST4.3 och 

ST4.4. 

Vid stillastående aggregat konstanthåller temperaturgivare 

GT8, via TA4-RC1, returtemperatur till inställt värde genom 

reglering av styrventil SV3. 

Spänningsbortfall 

Vid spänningsbortfall stänger spjällställdon ST4.3 och ST4.4. 

Förreglingar 

P1 förreglar FA4. FA4 förreglar TA4. 

Driftfunktion 

Temperaturgivare GT1.5 konstanthåller tilluftstemperatur, via 

TA4-RC1, till inställt värde genom reglering av spjällställdon 

ST 4.3 och ST 4.4 samt styrventil SV3 i sekvens. 

Temperaturgivare GT2.2 min-begränsar frånluftstemperaturen 

till inställt värde i RC1 för att undvika påfrestning.

KVM 

010 UNDERCENTRAL 

INK. SERVIS 

'Ht-----l 

I I 

I 'Pi ~ 

IFJV-GT48 

AS2/ELC- A 1E 

IIPRC211 

UTG. KV 

INK. VVC 

UTG. VV 

VS-GP6 

80RVARDESFORSKJUTNING UTE-GT3 

Q 

PLACERAD PA NORRFASAD 

y 

c: 

"O 

"O 

o2l:-~ 

'8 ~ Q' ~ 

(l) 

:J 

Ul 

~ 

o 

_3_~ 

o 3 o: Il) 

'85""lii 

(l) 

:J 

Ul 

:::1:"" 

c: < O 

(J) O) 3 

CD::1 3 

"'CD 

(J) """l c: 

::J CD ::J 

O) en CD 

3 ::J ::J 

::J O) (J) 

3 ::J 

::J O) 3::J 

 

 

X X 6 

I >f- ~ 

!I < x .... . 

I X -...J 

.... . 

......00 

g~

Plats 

för 

uppättarens 

lago 

Förklaringar 

AS 

PRC 

NS 

WM 

Plats 

för 

kommunens 

lago 

Apparatskåp 

Programerbar reglercentral 

Normalt stängd 

Varmvattenmätare 

Driftbeskrivning 

Allmänt 



Husets namn 

GT Temperaturgivare 

ELC Elcentral 

SV Styrventil 

KVM Kallvattenmätare 

Anläggningen är ansluten till kommunens fjärrvärmenät. 

I värmeväxlare VVX1 bereds värmevatten för radiatorer och 

ventilationsaggregat placerade i byggnaden. 

Driftkort 

Värme 

VVB1 och VVB2 

P Pump 

WX Värmeväxlare 

WB Varmvattenberedare 

VMM Värmemängdsmätare 

DAT 96-01-17 SIDA 


X-V-1 

pAF Påfyllning 

GP Tryckgivare 

Temperaturgivare VVB2-GT1 reglerar via PRC2, ventilställdon 

VVB2-SV1 så att varmvattentemperaturen konstanthålles vid 

inställt värde. 

Säkerhetsfunktioner 

Värmeväxlarna VVB 1 och VVB2 bereder varmvatten för 

tappställen. För att minimera väntetiden vid tappställen finns en Varmvatten ~ 

varmvattencirkulationspump, VVC-P1, installerad. 

TemperaturgiA~2-GT1 ger larm om inställda hög- och 

Värmemängdsmätare VVM mäter, via temperaturgivare FJV- lågVärde~' ~spektive underskrids. 

GT4A och FJV-GT4B samt flödesmätare, byggnadens 

energiförbrukning. TryC'0 esystemet 

El ~eter VS-GP6 ger larm om inställt värde underskrids. 

Pumpar samt reglertrustning är anslutna till ELC-A 1E placerad i r~~r~ 

apparaskåp AS2. ~ 

VS-GP6 

P1A och P1B 

P1A 

P1B 

VVC-P1 

VVB2-GT1 

Lågt tryck VS 

Utlöst överström. 

Prioritet Aterställning 

A 

A 

B 

B 

B 

Hög temperatur VV B 

Låg temperatur VV B 

Bilaga 15 

.. ~ Larm indikeras på PRC2. Summaiarm A och B överförs till central 

Manover ~ . . larmtablå placerad 020 EXP. 

Cirkulationspumpar VS-P1A och VS-P1 B manövrera~ Larm från Orsak 

driftomkopplare placerad på AS2. ~ 

D 'ftl" H P . k . I' - \~ 

n age: = umpar I ont,nböer I ~ 

O =Pumpar ur drift. 

AUTO =Pump VS-P1A1 via PRC2. 

Pump VS-P1NB stoppar om~aturen vid UTE-GT3 

överstiger inställt värde i PRC~';Udigt som ventilställdon 

VVX1-SV1 varit stängd i minst 5 minuter. 

Växling av pump i drift mellan VS-P1 A och VS-P1 B sker 

automatiskt efter inställd tid i PRC2. 

Cirkulationspumparna VS-P1AJB är tvillingmotorkopplade, om 

invald pump stoppar, startas reservpump automatiskt. 

Vid stillastående pump motionskörs de 10 min/vecka (Måndagar 

00°°-00 1 °). 

Pump VVC-P1 manövreras via omkopplare placerad på AS2. 

Driftläge: FRAN 

TILL 

Driftfunktioner 

VVX1 

=Pump ur drift 

=Pump i kontinuerlig drift 

Temperaturgivare VVX1-GT1 reglerar via PRC2, ventilställdon 

VVX1-SV1 så att framledningstemperaturen konstanthålles vid 

inställt värde. 

Börvärdet för VVX1-GT1 förskjuts av utetemperaturgivare UTE- 

GT3. 

Se kurva. 

Inställningsvärden 

PRC2 

Motorskydd/PRC2 

PRC2 

Inställningar i PRC2 görs via handterminal, placerad i AS1 (304 

Fläktrum). 

Funktion 

Varmvattentemperatur +55°C 

Larm VV HÖG +60°C 

- - LAG +40°C 

Lågt tryck VS O kPa 

Framledningstemperatur Enligt kurva 

Pumpdrift stopp +1rc 

Börvärde Ändrat till Inställes på 

PRC2 

VS-GP6 

PRC2

Plats 

för 

kommunens 

logo 

Ventilationsaggregatet 

går normalt under dagtid 

och styrs av ett centralt 

UR placerat i Vasakronans 

driftcentral. 

Ventilatonsaggregatet 

kan startas, utanför drifttid, 

via timers placerade 

enligt bilder ovan. 

Det är tillåtet att vädra ur 

lokalerna genom att öppna 

fönstren bara dessa 

stängs när lokalen lämnas, 

tänk på stöldrisken! 

VENTILATION 

Plan 1 

Plan 2 

Plan 3 

o o o o c 

o a a a 

O 

l 

IALLMÄNT 

Plats 

för 

kommunens 

logo 

Ytterbelysning, entre och 

trapphusbelysning tänds 

vid skymning och släcks 

vid gryning. 

Korridor 

Belysningen är tänd under 

dagtid och kvällstid. 

Utanför ordinarie schemalagd 

tid kan belysningen 

täildas av tryckknappar 

i korridoren och 

~ är då tända ca 10min. 

~ 

~~ 

~~ 

(9-b 

~ 

~/ 

a a 

o a 

Plan 1 

Plan 2 

Plan 3 

BELYSNING 

~ 

iii" 

lO Il) 

.. 

en

Filförteckning (referenser) 

Kommun :Bjurholm 

Objekt :Kv Ripan 5 

Uppdrag :DU-instruktion 

Projektör 

Virusprogram :Dr Salomons Toolkit 

Version :7.12 

Kontrolldatum :96-02-14 

Kontrollerad av :namnteckning 

Bilaga 17 

96-02-01 

Sida 1(1) 

Diskett nr Filnamn Extern ref Innehåll Datum Reviderad 

l 1-2.DWG Sytnbolfårklaringar 95-02-0 l 

S-1.DWG Situationsplan " 

0-1.DWG Grundritning plan l " 

O-IA.OWG 0-1.DWG Orienteringsplan VVS " 

O-IB.DWG " Orienteringsplan El " 

BL-I.DWG " Betjäningsområden luftbeh " 

Ö-1.DWG Översiktsschema Värme " 

Ö-2.DWG Översiktsschema El " 

VA-1.DWG Driftkort pumpgrop " 

L-1.0WG Driftkort VA l 

K-l.OWG Driftkort VKA l 

V-1.0WG Driftkort Undercentral ~ 

I-I.DOC Innehållsförtec'70~ 95-02-0 l 

1-2.DOC SymbOlfÖrkla~ " 

1-3.DOC Alhnän ori t g " 

1-4.DOC Revideri ä " 

S-I.DOC Situa OJ an " 

O-IA.DOC Qr~ splan VVS " 

O-IB.DOC N teringsplan El " 

BL-I.DOC etjäningsOtnråden luftbeh " 

Ö-I.DOC Översiktsscheina Värme " 

Ö-2.DOC Översiktsscheina El " 

VA-1.00C Oriftkort pumpgrop " 

L-I.DOC Driftkort VAl " 

K-1.D Driftkort VKA l " 

V-1.DO Oriftkort Undercentral " 

PÄRM.O Försättssida/rygg till pärm " 

Filerna är packade med programmet ARJ. 

Kopiera in filen Ripan.EXE till hårddisk och 

skriv: 

Ripan 

Filerna packas upp automatiskt.

Filförteckning (lagerhantering) Bilaga 18 

Kommun :Bjurhohn Virusprogram :Dr Salomons Toolkit 96-02-01 

Objekt :Kv Ripan 5 Version :7.12 Sida 1(1) 

Uppdrag :DU-instruktion Kontrolldatum :96-02-14 

Projektör : Kontrollerad av :namnteckning 

Diskett nr Filnamn Innehåll Datum Revidering 

l I-2.DWG Symbolförklaringar 95-02-01 

S-1.DWG Sihmtionsplan " 

0-1.DWG Orienteringsplan VVS " 

Orienteringsplan El " 

Betjäningsområden luftbeh " 

Ö-1.DWG Översiktsschema Värme " 

Ö-2.DWG Översiktsschema El " 

VA-1.DWG Driftkort pumpgrop " 

L-1.DWG Driftkort VA 1 " 

K-1.DWG Driftkort VKA 1 

V-1.DWG Driftkort Undercentral 

~ 

-< ~ 

I-l.DOC 

I-2.DOC 

Innehållsförteckning 

SYlnbolförklaring 

~ 

0 

~95-02-0l 

" 

I-3.DOC Allmän orienterin~ " 

I-4.DOC Revideringsblad0 " 

S-l.DOC 

O-lA.DOC 

Situations~ 

Orienterin s VVS 

" 

" 

O-lB.DOC OriCllt~ El " 

BL-l.DOC ~ onrrådenluftbeh " 

Ö-l.DOC 

.. 

0-2.DOC 

VA-I.DOC 

L-I.DOC 

'l(tsschema Vänne 

~ 

. siktsschema El 

O' ~riftkort pump grop 

~ Driftkort VA l 

" 

" 

" 

" 

V-l K-~ 

Driftkort VKA l 

Driftkort Undercentral 

" 

" 

PÄ .. D C Försättssida och rygg till pänn " 

Filerna är packade med programmet ARJ. 

Kopiera in filen Ripan.EXE till hårddisk och 

skriv: 

Ripan 

Filerna packas upp automatiskt.

Bilaga 19 

CHECKLISTA: Arbetsgång 

Se även huvud texten kapitel 3 

Objekrnamn . 

FastIghet . . .. Fastighetsbeteckning . 

Hus / Byggnad Del . 

Fastighetsägare . 

Kon taktperson . 

Adress . 

Tfn Fax . 

1. Underlag 

D Rela tionsri rningar 

D A-planer 

D Relationsri rningar Rör 

D Relationsrirningar Luft 

D Relationsrirningar Styr 

D Relationsritningar EL 

D Relationsritningar Tele 

D . 

2. ÖVrigdokumentation 

D Apparatskåpsscheman 

D Programmeringslistor 

D Bef Underlag 

D . 

D . 

D . 

3. Inventering 

D Förvaltarens egen personal 

D Förvaltarens personal deltar ej 

D Gemensamt konsult/förvaltare 

D . 

D . 

4. Produktion 

OTidplan 

D . 

5. Överlämnade 

D AI1tal ex A4 . 

D Antal ex A3 . 

D . 

6 Utbildning driftinstruktion 

D Antal timmar . 

D Antal tillfällen . 

D . 

7. Utbildning underhållsinstruktion 

D An tal timmar . 

D Antal tillfällen . 

D . 

8. Övrigt 

D Uppdatering i bef datoriserat UH-program enl 

separat specifikation 

D . 

D . 

D .

CHECKLISTA: Driftinstruktion 


Bilaga 20 

Innehåll Bilaga Innehåll Bilaga 

1. Introduktionsavsnitt 

D Flikregister 3 

D Symbol och järgfärteckning 6 

D Filförteckning 22 

D 

D 

D 

2. Situationsplan 

D 

D 

D El 

D 

D 

D 

3. 

Vatten och avlopp 

Värme 


D Vatten och avlopp 8,9 

D Sprinkler 8,9 

D Tryckluft 8,9 

D Kyla 8,9 

D Värme 8,9 

D Lujtbehandling 8,9 

D El 8,9 

D Brand 8,9 

D Styr & regler 8,9 

D 

D 

D 

. 

4. Översiktsscheman 

D Vatten och avlopp, Värme 

D Kyla 

D Lujtbehandling 

D El 

D Styr & övervakning 

7 

7 

11 

12 

D . 

D 

5. Betjäningsområden 

D 

D 

D El 

D 

D 

Värme 


6. Driftkort 

D Vatten och avlopp 

D Sprinkler 

D Tryckluft 

D Kyla 

D Värme 

D Lujtbehandling 

D El 

D Brand 

D 

D 

7. Övrigt 

D Husguide 

D 

D 

Text med kursiv stil avser innehåll som bör 

ingå i en driftinstruktion enligt grundmodellen 

för OVK. 

Angivna bilagor hänvisar till redovisningsexempel 

i kravspecifikationen. 

13 

15 

14 

16

Bilaga 21 

1. Introduktionsavsnitt 

D Flikregister 

2. Arbetsplaneringsschema 

D Arbetsplaneringsschema Pärm 

D Arbetsplaneringsschema Tavla 

D 

D 

Uppdatering i bef dataprogram 

3. Underhållskort 

D Bygg 


D Sprinkler 

D Tryckluft 

D Kyla 

D Värme 

D Luftbehandling 

D El 

D Brand 

CHECKLISTA: Underhållsinslruktion 

D Styr & regler 

D . 

4. Arbetsbeskrivningar 

D Bygg 


D Sprinkler 

D Tryckluft 

D Kyla 

D Värme 

D Luftbehandling 

D El 

D Brand 

D Styr & regler 

D . 

Se även huvudtexten kapitel 3 

5. Felsökning 

D Felsökningscheman 

D 

6. Protokoll 

D Besiktningsprotokoll 

DInjusteringsprotokoll 

D Luftmängdsprotokoll 

D Provningsprotokoll . 

D . 

7 Övrigt 

D Förteckn., besiktningspliktiga Inst. 

D Säkerhetsbestämmelser 

D Ventilförteckning 

D Komponentlista 

D . 

D .

1. Informationsavsnitt 

CHECKLISTA: Dokumentationssystem 

D Flikregister 

D Innehåll 

D Referenslista 

D Referenspärm 

D Ritningsfärteckning 

D . 

2. Bygg 

D Fabrikantanvisningar 

D Allmän orientering om objektet 

D . 

D . 

3. Sanitet 



D . 

D . 

4. Sprinkler 



D . 

5. Tryckluft 



D . 

6. Kyla 



D . 


7. Värme 

Bilaga 22 



D . 

8. Luftbehandling 



D Kilrem och filterfärteckning 

D . 

D . 

D . 

9. ELITe Ie 



D Arma turfärteckning 

D . 

D . 

10. Styr och övervakning 



D . 

D . 

11. Övrigt 

D 

D 

D 

Anmärkningar: 

Broschyrblad märks med objektets namn (t ex 

TAl/FAl)

Bilaga 23 

1. Ritningsdokument 

Lagerhan teringsmetod 

3. Textdokument 

CHECKLISTA: Produktion med datorstöd 

D Au toCAD version . 

D Medusa version . 

2. Strukturering 

D Konventionell metod 

D Referensmetod 

D 

D 

D Word version . 

D PageMaker version . 

D WordPerfect version . 

D 

4. Textfont 

D Arial 

D Times New Roman 

D 


5. Färger 

D Enl bilaga 6 

D Enl egen bilaga . 

D . 

6. Lager 

D Enl Mall kap 6.1 

D . 

7. Dokumentnamn 

D Enl Mall kap 6 

8. Övrigt 

D . 

D . 

D . 

D . 

D .

Fler skrifter om fastigheter, teknik och ekonomi från Kommunförbundet 

Samtliga nedanstående titlar kan beställas från Kommentus Förlag, tfn 08-709 59 90, fax 08-19 24 10. Efter presentationen 

av varje skrift anges beställningsnummer samt pris exkl moms vid beställning av enstaka resp minst fem ex. 

Det medvetna valet besparingspotentialen vad samhetstal och kostnader. den externa hyresmarkna- 

Ska kommunernas fastig- gäller kommunens lokaler Förvaltningsnyckeln kom- den, trots att kommunen 

hetsförvaltning ske i egen togs fram i samarbete med mer ut på hösten, strax har gott om lämpliga tomregi 

eller på entreprenad? bl a Arbetsmarknadsdepar- före förbundets branschdag ma lokaler. Och då har man 

Det pågår för närvarande tementet, FFNS Västerbot- för fastigheter. Ett urval av misslyckats, eftersom den 

en intensiv diskussion om ten och Kommunförbundet. Förvaltningsnyckelns dia- yttersta målsättningen är 

alternativa regiformer, om 7099-525-7 75/45 kr gram kan beställas som största möjliga kommunnytför- 

och nackdelar med entreprenad 

respektive egen 

regi av kommunernas fastigheter. 

Den här skriften 

ges ut i syfte att reda ut begreppen. 

Det medvetna valet beskri- 

ver alternativa regiformer ur 

flera aspekter. Utgångs- 

punkten är att fastig- 

hetsförvaltningen ska ses 

som stödben för kommunernas 

kärnverksamhet. En 

av slutsatserna är att valet 

inte står mellan egen regi 

eller entreprenad, utan att 

den bästa lösningen är en 

lämplig blandning, ett med- 

vetet val, av egen regi och 

entreprenad. 

7099-419-6 175/125 kr 

Frisk inomhus 

Ddenna ideskrift ger vägledning 

i hur man med en helhetssyn 

som grund kan 

identifiera och lösa miljöproblem 

i kommunens 

byggnader. Skriften redovisar 

hur detta arbete kan 

struktureras på ett tydligt 

sätt, och hur olika yrkesgrupper 

inom kommunen 

kan delegera och fördela 

ansvar och befogenheter 

sinsemellan. Exempel på 

vad som bör kontrolleras inför 

olika åtgärder ("checklistor") 

och även konkreta 

hjälpmedel i form av enkäter 

presenteras. Dessutom 

betonas vikten av att olika 

kompetenser inom bygg- 

OH-bilder direkt från Kommunförbundet. 

7099-506-0 250/125 kr 

Förvaltning av kommuner- 

nas lokaler - UTBIlDNINGS- 

PAKET 

Utbildningsmaterial som 

kan användas för att öka 

kunskaper och förståelse 

bland politiker och primäranvändare 

för de förutsättningar 

som råder för förvaltningen 

av kommunens lokaler. 

Vissa avsnitt kan också 

användas internt inom fastighetsorganisationen. 

Över 

100 OH-bilder, och ett separat 

föreläsarmanus med 

förslag till diskussionsfrågestäIlningar. 

OH-bilder: 

ta. 

Den här skriften syftar till 

att försöka belysa konsekvenserna 

av intern hyra i 

kommunernasfastighetshantering. 7099-359-9 175/125 kr 

lokalens rätta värde 

Beslut om fastigheter har 

Iångsiktiga ekonomiska 

konsekvenser. Därför mås- 

te besluten grundas på bra 

underlag. Den här skriften, 

som är det första resultatet 

av ett stort sam arbets pro- 

jekt mellan offentliga fastig- 

hetsförvaltare (UFOS), 

handlar om hur en medve- 

ten hantering av fastighetskapitalet 

kan utgöra ett vä- 

sentligt inslag i den offentli- 

Drift- & underhålls- nads- och installationstek- 7099-409-9 1050 kr ga sektorns förmögenhetsinstruktion 

nik, miljö- och hälsoskydd Föreläsarmanus: förvaltning. Syftet är att ge 

Den här skriften redovisar 

ett förslag till en kravspeci- 

fikation för DU-instruktioner 

som som tar hänsyn både 

till krav på kostnadseffektivitet 

och krav enligt OVK. 

Målet är att det ska finnas 

bra DU-instruktioner i alla 

byggnader. Rätt använda bidrar 

de till att kommunens 

byggnader erhåller ett bra 

inomhusklimat och låga 

driftkostnader. 

7099-571-0 275/195 kr 

samt företagshälsovård 

systematiskt samarbetar 

för att komma tillrätta med 

problem i inomhusmiljön. 

7099-573-7 .175/125 kr 

Fullt hus 

Den bästa strategin för ett 

effektivt lokalutnyttjande 

innebär att man använder 

flera olika verktyg. Syftet 

med den här skriften är att 

beskriva vikten av ett effektivt 

lokalutnyttjande, och Iyfta 

fram vikten aven upp- 

7099-408-0 275 kr 

Intemhyra! 

Inom fastighetshanteringen 

har internhyra varit ett do- 

minerande verktyg i strävan 

efter ett effektivare lokalut- 

nyttjande. Med hjälp av in- 

ternhyran har man bl a ve- 

lat skapa kostnads- 

medvetenhet och motverka 

ogenomtänka investeringar, 

skapa tydliga prislappar 

och en klarare roIIfördelning. 

ett underlag för värdering 

av den offentliga sektorns 

fastigheter. 

Det gäller att identifera olika 

fastighetstyper, hur de 

utnyttjas samt hur väl 

fastigheterna är anpassade 

till verksamhet och marknad. 

Det gäller också att in- 

pränta ett ökat medvetande 

om nyttar och kostnader 

hos alla aktörer. 

I skriften systematiseras de 

typer av värden som är 

Effektiv lokalanvändning - 

Umeå-projektet 

Det är viktigt att lyfta fram 

erfarenheter från kommuner 

som prövat olika vägar 

för att öka effektiviteten i 

lokalanvändningen. Denna 

skrift redovisar erfarenheterna 

från ett projekt som 

genomförts av tekniska 

kontoret i Umeå. En modell 

för att klarlägga 

sättning styrinstrument 

som i olika kombinationer 

gör att bra lokaler kan nyttjas 

till låga kostnader. 

7099-512-5 175/125 kr 

Förvaltningsnyckeln 1995 

Nyckel- och jämförelsetal 

för kommunal fastighetsför- 

valtning. Redovisningen är 

baserad på enkätsvar och 

avser föregående års verk- 

Internhyra ger alltså en 

massa möjligheter, men 

man får därför inte blunda 

för de fallgropar som finns. 

En olyckligt utformad intern- 

hyra kan t ex göra att bru- 

karna avstår från nybyggda 

lokaler trots att dessa inte 

har något värde på den ex- 

terna marknaden. En annan 

effekt kan vara att brukarna 

i värsta fall ger sig ut på 

tillämpliga för olika beslutssituationer, 

hur man kan utnyttja 

förräntningskrav och 

avskrivningar som styrinstrument 

i investeringssituationer, 

samt hur man 

kan bedöma värdet av fas- 

tigheter som även långsiktigt 

ska användas i verk- 

samheten. 

7099-466-8 175/125 kr

Miljöanpassat fastighetsföretagande 

En förstudie som kartlägger 

och sammanställer vad 

som gjorts för att reducera 

miljöpåverkan vid fastighetsföretagande. 

Målet är 

att finna metoder att bygga, 

förvalta, riva och demontera 

mer miljövänligt, med 

mindre miljöpåverkan 

samtl iga led. 

i 

7099-548-6 175/125 kr 

Nyckeln till framgång 

En förutsättning för bra jämförelser 

av kostnader är relevanta 

nyckeltal. "Nyckeln 

till framgång" diskuterar 

och dokumenterar teorierna 

kring nyckeltal, och föreslår 

branschgemensamma definitioner 

och begrepp för att 

kunna ta fram relevanta 

och rättvisa nyckeltal i 

fastighetsförvaltn ingen. 

I skriften förs en teoretisk 

diskussion kring nyckeltal, 

hur de används, hur de är 

konstruerade och hur de 

kan tolkas. Exempel på olika 

typer av nyckeltal redovisas. 

Dessutom redovisas 

nycke Italsundersökn ingens 

krav på gruppering av kostnader, 

definitioner 

menklatur. 

och no- 

7099-357-2 175/125 kr 

Nöjda hyresgäster? 

Beskriver hur man kan 

mäta interna kunders nyttoupplevelse. 

I skriften diskuteras 

olika nyckelbegrepp 

Varumottagares namn 

när det gäller kundattitydmätningar 

som en del i det 

offentl iga fastighetsföretagets 

system för information 

och styrning. Dessutom ges 

exempel på hur man kan utforma 

och genomföra en 

kundattitydmätning. 

7099-513-3 175/125 kr 

Städköpet 

Upphandling av städtjänster 

till rätt pris och kvalitet. 

En kostnadseffektiv städverksamhet 

får inte innebära 

att den brister i kvalitet. 

För att uppnå detta måste 

kommunens olika enheter 

själva kunna ta ställning till 

vilken städoirganisation 

som passar just deras lokaler. 

Skriftens syfte är att 

hjälpa dem som ska fatta 

beslut i städfrågor och 

köpa städning internt eller 

externt. Även städarnas 

perspektiv tas upp: Vad är 

bra städning? Hur kan man 

höja yrkets status? Hur har 

yrket utvecklats. 

7099-451-X 175/125 kr 

Övriga skrifter om 

ekonomi och styrformer 

8eställarstrategier 

Denna bok i serien från 

Kommunförbundets samarbete 

med Institutet för ekonomisk 

forskning vid Lunds 

Universitet, beskriver på ett 

mycket genomgripande sätt 

hur kommunen kan upprätthålla 

och stärka en funge- 

rande konkurrenssituation. 

7099-493-5 175/125 kr 

Externa resurser i 

kommunaltekniken 

En ny syn på hur konkurrensutsatt 

kommunernas 

tekniska verksamheter 

egentligen är. En av bokens 

slutsatser är att det är viktigare 

att öka den verkliga 

konkurrensgraden inom redan 

konkurrensutsatta 

verksamheter, än att ytterligare 

öka marknadsgraden. 

7099-331-9 150/125 kr 

Ledning för att styra 

Ledning för att styra var 

tänkt som en ideskrift om 

målstyrning i kommunaltekniken, 

men kom att beskriva 

alla de nya styr- och ledningsformer 

som diskuteras 

i kommunerna. Med 

praktiska exempel på hur 

politiker och anställda arbetar 

med ledningsfrågor 

inom kommunaltekniken, är 

Ledning för att styra en 

oundgänglig bok, en guldgruva 

för alla som är intresserade 

av kommunalt förnyelsearbete. 

7099-252-5 150/125 kr 

Resultatansvar på 

olika vis 

Vilka intentioner ligger bakom 

införandet av resultatansvar 

i kommunaltekniken, 

och hur har den verkliga 

tillämpningen av resultatansvaret 

kommit att ut- 

Beställning 

Företag, förvaltning e d Beställarens handläggare (namn, telefon) 

Catu/boxadress Sänd denna beställningssedel till: 

Postnummer lOrt 

formas? Svaren finns i denna 

skrift som bygger på 

djupstudier i tre kommuner. 

Skriften är ännu ett resultat 

av Kommunförbundets 

samarbete med Institutet 

för Ekonomisk Forskning 

vid Lunds Universitet. 

7099-531-1 175/125 kr 

Resultatmått 

Denna bok i serien från 

Kommunförbundets samarbete 

med Institutet för ekonomisk 

forskning vid Lunds 

Universitet, ger en bild av 

hur man utformar och använder 

mått för prioriteringar 

i kommunal verksamhet. 

7099-490-0 175/125 kr 

Styr i mål- 

Styrsystem i förändring 

Från att ha varit trenden för 

dagen, har målstyrningen 

oförtjänt hamnat vid den 

kommunala världens skampåle. 

Men problemen med 

målstyrningen står snarast 

att finna i hur den genomfördes, 

än i iden som sådan. 

Styr i mål tränger in i 

problematiken och tittar på 

erfarenheter och alternativ, 

bl a med utgångspunkten 

Hur kan vi gå från politisk 

vision till handling? Boken 

ingår i serien från Kommunförbundets 

samarbete med 

Institutet för ekonomisk 

forskning vid Lunds Universitet. 

7099-360-2 150/125 kr 

KOMMENTUS FÖRLAG AB, 117 99 STO KHOLM 

O Sänd ett ex av Kommentus litteraturkatalog. 

Ordertelefon 08-709 59 90. Eller kopiera, fyll i och faxa till 08-19 24 10. 

Artikeln:r Varubeskrivning Antal

$tora krav ställs idag på kommunens lokaler när det gäller 

förbättringar av inomhusmiljön. Samtidigt har den 

obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) visat på brister 

när det gäller förekomsten av drift- och underhållsinstruktioner. 

I bland saknar byggnaderna DU-instruktioner 

helt och hållet, och även om de finns så är de många 

gånger av varierande kvalitet. De kan ibland ha för hög 

ambitionsnivå - vilket leder till onödigt höga kostnader 

och att berörd personal inte förstår innehållet - eller för 

låg ambitionsnivå, i värsta fall några broschyrer som entreprenören 

satt in i en pärm och som inte självklart är 

användbara. 

Den här skriften redovisar ett förslag till en kravspecifikation 

för DU-instruktioner som som tar hänsyn både till 

krav på kostnadseffektivitet och krav enligt OVK. Målet 

är att det ska finnas bra DU-instruktioner i alla byggnader. 

Rätt använda bidrar de till att kommunens byggnader 

erhåller ett bra inomhusklimat och låga driftkostnader. 

Förhoppningsvis kommer skriften att vara till hjälp för 

fastighetsförvaltare i arbetet med att ta fram DUinstruktioner, 

i första hand till befintliga byggnader men 

även vid ny-, om-, eller tillbyggnationer. Skriften innehåller 

bl a en checklista som underlättar arbetet med att 

bestämma instruktionens utformning och innehåll, och 

som även kan användas vid upphandling av DU-instruktioner. 

Fler exemplar av denna skrift kan beställas från Kommentus 

Förlag, tfn 08-709 59 90, fax 08-19 24 10. 

ISBN 91-7099-571-0 

~~SVENSKA 

KOMMUNFÖRBUNDET

Länk till produktdatablad - Webbutik

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?