Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...
Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...
Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Brandskydd i<br />
offentliga lokaler
B Morötter & piskor
Förord<br />
ersattes den gamla räddningstjänstlagen av den nya lagen (:)<br />
om skydd mot olyckor med <strong>till</strong>hörande allmänna råd. Enligt kap. § lagen<br />
om skydd mot olyckor ska ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader eller<br />
andra anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av<br />
brand <strong>och</strong> för livräddning vid brand eller annan olycka <strong>och</strong> i övrigt vidta de<br />
åtgärder som behövs för att förebygga brand <strong>och</strong> för att hindra eller begränsa<br />
skador <strong>till</strong> följd av brand.<br />
För att uppfylla detta krav menar Räddningsverket att ett systematiskt<br />
<strong>och</strong> kontinuerligt brandskyddsarbete bör bedrivas under byggnadens eller<br />
anläggningens hela användningstid. Syftet med denna skrift är att närmare<br />
analysera <strong>och</strong> presentera goda exempel på hur kommunala fastighetsorganisationer<br />
<strong>och</strong> verksamheter kan arbeta med systematiskt brandskydd. Den<br />
är avsedd som en idéhandbok för att ge tips <strong>och</strong> inspiration <strong>till</strong> det kontinuerliga<br />
arbetet med brandskyddsfrågor. Flera viktiga områden såsom risker,<br />
ansvarsfördelning, lagar samt förslag <strong>till</strong> arbetsmodell för systematiskt<br />
brandskyddsarbete diskuteras <strong>och</strong> presenteras.<br />
Denna skrift vänder sig i huvudsak <strong>till</strong> den kommunala fastighetsägaren,<br />
främst gäller det förvaltare, driftledare, driftingenjörer, fastighetschefer<br />
samt verksamhetschefer. Skriften kan med fördel även läsas av verksamhetsansvariga,<br />
<strong>till</strong> exempel rektorer, samt politiker.<br />
Projektet har initierats <strong>och</strong> finansierats av <strong>Sveriges</strong> <strong>Kommuner</strong> <strong>och</strong><br />
Landstings FoU-fond för fastighetsfrågor. Rapporten är författad av Hans<br />
Andersson, Svenska Brandskyddsföreningen. Till sin hjälp har författaren<br />
haft en styrgrupp som medverkat i arbetet, bistått med material <strong>och</strong> gett<br />
värdefulla synpunkter. Styrgruppen har bestått av Tommy Söderström, Solna<br />
Stad; Per-Arne Jander, Nacka kommun; Gerhard Andersson, Falkenbergs<br />
kommun; Susanne Christensson, Skolfastigheter i Stockholm AB; Kenneth<br />
Lundstedt, Räddningstjänsten Storgöteborg; Olof Hübner, Ystads kommun;<br />
Ann-Christine Åström, Umeå Kommun samt Marcus Cato, <strong>Sveriges</strong> <strong>Kommuner</strong><br />
<strong>och</strong> Landsting.<br />
Skriften är ett samarbetsprojekt mellan <strong>Sveriges</strong> <strong>Kommuner</strong> <strong>och</strong> Landsting<br />
<strong>och</strong> Svenska Brandskyddsföreningen.<br />
Magnus Kristiansson <strong>och</strong> Linda Andersson från <strong>Sveriges</strong> <strong>Kommuner</strong> <strong>och</strong><br />
Landsting har varit projektledare.<br />
<strong>Sveriges</strong> <strong>Kommuner</strong> <strong>och</strong> Landsting i oktober <br />
1
Innehåll<br />
Sammanfattning ...................................................................................................................................4<br />
1. Brand – konsekvenser <strong>och</strong> förebyggande åtgärder .........................................................7<br />
Brandskadeutveckling under ett decennium ............................................................................7<br />
Anlagd brand .................................................................................................................................. 10<br />
Brandkatastrofen i Göteborg 1998 ....................................................................................... 12<br />
Förebyggande åtgärder mot anlagd brand ............................................................................ 14<br />
2. Ett förändrat brandskyddsarbete ........................................................................................ 16<br />
Historik ............................................................................................................................................ 16<br />
En ny lag .......................................................................................................................................... 16<br />
Kommunens uppdrag enligt LSO .............................................................................................. 17<br />
Behovet av ett systematiskt brandskyddsarbete ................................................................. 19<br />
3. Ansvarsfördelning mellan ägare <strong>och</strong> nyttjare .................................................................. 24<br />
Gränsdragningslistor .................................................................................................................... 24<br />
Hyreskontraktets betydelse ......................................................................................................25<br />
Gränsdragning i kommunala verksamheter ............................................................................25<br />
Exempel från Nacka kommun ..................................................................................................... 26<br />
4. En modell för det systematiska brandskyddsarbetet .................................................. 31<br />
Brandskyddspolicy ....................................................................................................................... 33<br />
Byggnads- <strong>och</strong> verksamhetsbeskrivning ................................................................................. 35<br />
Riskhantering ................................................................................................................................. 37<br />
Brandskyddsorganisation — ansvarsfördelning ...................................................................40<br />
Nödlägesorganisation <strong>och</strong> rutiner vid brand ........................................................................44<br />
Övnings- <strong>och</strong> utbildningsplaner ............................................................................................... 49<br />
Brandskyddsregler ........................................................................................................................53<br />
Brandskyddsbeskrivning —en teknisk karta ........................................................................56<br />
Brandskydddokumentation enligt BBR .................................................................................57<br />
Drifts- <strong>och</strong> underhållsinstruktioner .........................................................................................58<br />
Kontrollsystem .............................................................................................................................. 59<br />
Uppföljning .....................................................................................................................................62<br />
Övriga dokument ..........................................................................................................................64<br />
5. Att komma igång ........................................................................................................................66<br />
Metodval .........................................................................................................................................67<br />
Drivkrafter – möjligheter – hinder .............................................................................................68<br />
Försäkringsbolagens syn på systematiskt brandskyddsarbete ......................................... 69<br />
10 steg för att komma igång .....................................................................................................71<br />
Exempel på införande av SBA ....................................................................................................72<br />
Systematiskt brandskyddsarbete som ett ledningssystem ................................................73<br />
Certifiering ..................................................................................................................................... 74<br />
2
6. ”Skriftlig redogörelse” — en del i <strong>till</strong>synen .................................................................... 76<br />
Ägaren <strong>till</strong> byggnad svarar för den skriftliga redogörelsen ...............................................77<br />
Objekt som omfattas av krav på ”skriftlig redogörelse” .....................................................78<br />
Innehållet i den skriftliga redogörelsen ..................................................................................84<br />
Frister för inlämnande <strong>till</strong> kommunen ......................................................................................85<br />
7. Tillsyn ..............................................................................................................................................86<br />
Kommunens förebyggande åtgärder .......................................................................................86<br />
Den kommunala <strong>till</strong>synen ............................................................................................................ 87<br />
Tillsynsbesök ..................................................................................................................................89<br />
Tillträde <strong>och</strong> upplysningar .........................................................................................................90<br />
Föreläggande <strong>och</strong> förbud ...........................................................................................................90<br />
Överklagande ................................................................................................................................. 91<br />
Tillsynsförrättare .......................................................................................................................... 91<br />
Avgift för <strong>till</strong>synsbesök ................................................................................................................ 91<br />
Definitioner <strong>och</strong> referenser ............................................................................................................ 92<br />
Definitioner .................................................................................................................................... 92<br />
Källhänvisningar .............................................................................................................................98<br />
Aktuella hemsidor .........................................................................................................................98<br />
Appendix: Lagar <strong>och</strong> regler ............................................................................................................99<br />
Lag om skydd mot olyckor, LSO ............................................................................................ 100<br />
Förordning om skydd mot olyckor ........................................................................................ 100<br />
Arbetsmiljölagen .........................................................................................................................101<br />
Byggnadslagstiftning .................................................................................................................102<br />
Lag om brandfarliga <strong>och</strong> explosiva varor, LBE .................................................................... 104<br />
Bilaga 1–5 ...............................................................................................Finns på www.skl.se/fastighet<br />
© <strong>Sveriges</strong> <strong>Kommuner</strong> <strong>och</strong> Landsting 2005<br />
118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00<br />
E-post: fastighet@skl.se • Webbplats: www.skl.sew<br />
ISBN: 91-7164-092-4<br />
Tryckeri: xxxxxxxx<br />
Text: Hans Andersson • Illustrationer: Oskar Ohlsson<br />
Omslagsbild: Björn Hårdstedt • Foto inlaga: Björn Andersson<br />
Redigering <strong>och</strong> grafisk form: Forum1<br />
Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se (välj Publikationer)<br />
3
Sammanfattning<br />
Den januari trädde lagen om skydd mot olyckor (LSO) i kraft. I LSO<br />
framkommer vilka skyldigheter enskilda, kommuner <strong>och</strong> statliga myndigheter<br />
har för att minska antalet olyckor <strong>och</strong> dess konsekvenser. Med<br />
enskilda avses i lagen både fysiska <strong>och</strong> juridiska personer. Kommunen har<br />
i lagstiftningen tre olika roller, nämligen rollen som myndighet, rollen som<br />
ägare av byggnad eller annan anläggning <strong>och</strong> rollen som nyttjare. I rollerna<br />
som ägare <strong>och</strong> nyttjare är kommunen att anse som enskild.<br />
När det gäller skyldigheter för den enskilde, så handlar dessa i huvudsak<br />
om brandskydd, <strong>och</strong> detta ansvar har i lagstiftningen förtydligats.<br />
Det går inte att hitta patentlösningar för hur ett brandskyddsarbete ska<br />
bedrivas, utan det skiljer sig från fall <strong>till</strong> fall beroende på byggnad <strong>och</strong> verksamhet.<br />
För att underlätta för den enskilde att ta sitt ansvar har Räddningsverket<br />
gett ut ett allmänt råd som anger att man bör arbeta systematiskt<br />
med brandskyddet. Genom att arbeta systematiskt med brandskyddet lever<br />
den enskilde upp <strong>till</strong> lagstiftningens intentioner, menar Räddningsverket.<br />
Brandskyddsarbetet är kopplat <strong>till</strong> byggnader <strong>och</strong> andra anläggningar.<br />
Dessa representeras av ägare <strong>och</strong> nyttjare. Varken i LSO eller det allmänna<br />
rådet framkommer vem av ägare eller nyttjare som ska göra vad i det systematiska<br />
brandskyddsarbetet. För att klara ut sådana frågor behövs det tydligare<br />
”hyresavtal” med tydliga gränsdragningar beträffande brandskyddsfrågorna.<br />
Frågeställningar angående vem av ägare eller nyttjare som bär det<br />
yttersta ansvaret över brandskyddet i en byggnad eller annan anläggning,<br />
<strong>och</strong> också därmed kan ställas <strong>till</strong> ansvar vid en olycka, kan inte heller besvaras<br />
generellt, utan detta får prövas juridiskt i det enskilda fallet.<br />
Kontrollansvaret över brandskyddet har flyttats från kommunen <strong>till</strong> den<br />
enskilde. Genom att för vissa byggnader <strong>och</strong> verksamheter ställa krav på en<br />
skriftlig redogörelse av brandskyddet, blir det frågor som måste beaktas <strong>och</strong><br />
inte kan prioriteras bort. Därigenom förmodas den enskilde också ta sitt<br />
egenansvar för brandskyddet.<br />
Att arbeta systematiskt med brandskyddet kan liknas vid ett ledningssystem<br />
<strong>och</strong> de ingående processerna i ledningssystemet bör leda <strong>till</strong> en ständig<br />
förbättring <strong>och</strong> ökad förmåga att hantera brandskyddsfrågorna.<br />
Avgränsning<br />
Boken belyser inte frågor som berör den traditionella sotningsverksamheten<br />
<strong>och</strong> det som enligt LSO definieras som brandskyddskontroll.<br />
Syfte <strong>och</strong> läsanvisning<br />
Denna bok är primärt framtagen för kommunen i sin roll som enskild,<br />
enligt LSO, <strong>och</strong> då i synnerhet som ägare av byggnader eller andra anlägg-<br />
4 Brandskydd i offentliga lokaler
ningar. Men även kommunens roll som nyttjare, det vill säga hyresgäst <strong>och</strong><br />
utövare av verksamheter, berörs.<br />
I lagstiftningen används begreppen nyttjanderättshavare <strong>och</strong>/eller verksamhetsutövare.<br />
I denna skrift är dessa benämningar ersatta av den samlande<br />
benämningen nyttjare. Lagstiftningens distinktion mellan begreppen<br />
är enbart <strong>till</strong>ämplig för lagar som rör farlig verksamhet enligt kap § i<br />
Lagen om skydd mot olyckor. Sådan verksamhet har att följa speciella regler<br />
som inte tas upp i denna skrift. Metoderna för systematiskt brandskyddsarbete<br />
gäller dock även för dessa verksamheter.<br />
Boken kan användas som en idéhandbok för uppbyggnad av ett systematiskt<br />
brandskyddsarbete av vem som helst, oberoende av vem som äger eller<br />
brukar en byggnad. Den är utformad för att kunna användas även av den<br />
som vill ta del av enbart enskilda kapitel.<br />
Bokens inledande kapitel ger en allmän orientering i ämnet, därefter<br />
behandlas olika aspekter gällande arbetet med systematiskt brandskyddsarbete.<br />
Kapitel fyra är bokens huvudkapitel, där ett strukturerat arbetssätt<br />
presenteras.<br />
Kapitel redovisar utvecklingen av bränder, för att ge en överblick över de<br />
digra konsekvenser som följer. Det förs även en diskussion kring anlagda<br />
bränder <strong>och</strong> hur detta kan förebyggas. Bränder orsakar stora kostnader både<br />
i människoliv <strong>och</strong> materiella skador.<br />
Kapitel ger en bakgrund <strong>till</strong> den reformerade lagstiftningen, kommunens<br />
ansvar <strong>och</strong> det systematiska brandskyddsarbetet. Här diskuteras även kring<br />
dokumentationen av det systematiska brandskyddsarbetet.<br />
Kapitel behandlar frågor om gränsdragning mellan fastighetsägaren <strong>och</strong><br />
verksamheten.<br />
Kapitel handlar om innehållet i systematiskt brandskyddsarbete. I varje<br />
avsnitt redovisas vad som är syftet med just den delen i det sammantagna<br />
brandskyddsarbetet. Ofta avslutas de med en enkel checklista <strong>och</strong> förslag <strong>till</strong><br />
åtgärder samt exempel på hur ett dokument kan se ut för just det avsnittet.<br />
Kapitel ger information om <strong>till</strong>vägagångssätt <strong>och</strong> tips om vad som kan vara<br />
värt att ta med vid uppstartande av ett systematiskt brandskyddsarbete. Här<br />
förs även ett resonemang kring att använda systematiskt brandskyddsarbete<br />
som ett ledningssystem.<br />
Sammanfattning 5
Kapitel beskriver syftet med den skriftliga redogörelsen <strong>och</strong> vilka objekt<br />
som omfattas av densamma.<br />
Kapitel behandlar kort den <strong>till</strong>syn som utövas av kommunen på den<br />
enskilde.<br />
Appendix<br />
En enkel sammanställning över de lagar, förordningar <strong>och</strong> föreskrifter som<br />
uppmärksammar brandskyddsfrågorna.<br />
Bilagorna - finns ej med i boken, utan finns på <strong>Sveriges</strong> <strong>Kommuner</strong> <strong>och</strong><br />
Landstings hemsida www.skl.se/fastighet, för nedladdning.<br />
6 Brandskydd i offentliga lokaler
1. Brand — konsekvenser <strong>och</strong><br />
förebyggande åtgärder<br />
Detta inledande kapitel är menat att ge en generell överblick över storleken<br />
på bränder <strong>och</strong> visa lite på de konsekvenser som kommer härav. Statistiken<br />
visar skrämmande siffror när det gäller både dödsfall <strong>och</strong> materiell skadegörelse,<br />
vilket med all önskvärd tydlighet klargör vikten av att arbeta med<br />
brandskyddsfrågor.<br />
Inom både privat <strong>och</strong> offentlig verksamhet är man idag allt känsligare för<br />
skador orsakade av olyckshändelser, inbrott, sabotage, skadegörelse, brand<br />
<strong>och</strong> explosion. Ofta fattas beslut om samhällsutveckling — nya kommunikationssystem,<br />
stadsdelsetableringar, el-, värme- <strong>och</strong> VA-system — utan att<br />
de åtföljande riskerna helt har identifierats <strong>och</strong> analyserats. Det innebär<br />
att den beredskap som samhället håller, ofta ställs inför nya, oväntade <strong>och</strong><br />
ibland omöjliga uppgifter. Dessa risker, inbyggda i infrastruktur <strong>och</strong> större<br />
stadsbildningar, är ofta omöjliga att i efterhand rätta <strong>till</strong>. Vi tvingas leva<br />
med vissa risker <strong>och</strong> måste istället söka begränsa konsekvenserna. Detta<br />
förutsätter god kunskap hos den enskilde företagaren eller fastighetsägaren,<br />
men också en väl utbyggd <strong>och</strong> fungerande räddningstjänst som samhället<br />
<strong>till</strong>handahåller.<br />
Med den ökade teknologin, befolknings- <strong>och</strong> värdekoncentrationer kan<br />
även förhållandevis små olyckor ge upphov <strong>till</strong> stora <strong>och</strong> dyrbara skador,<br />
som även kräver människoliv — skador som kanske kunde undvikits helt<br />
eller kraftigt begränsats genom en större riskmedvetenhet hos både planerare,<br />
beslutsfattare <strong>och</strong> den enskilde. Att oönskade driftstörningar <strong>och</strong><br />
avbrott leder <strong>till</strong> ökade kostnader behöver i sammanhanget knappast nämnas.<br />
För privata verksamheter kan en inträffad skada ytterst innebära att<br />
driften flyttas <strong>till</strong> annan ort eller helt läggs ned.<br />
Förebyggande skydd, försäkringar <strong>och</strong> beredskapsplanering är exempel<br />
på åtgärder som hjälper <strong>till</strong> att förhindra eller minska konsekvenserna av en<br />
skada. Allt går dock inte att förebygga, försäkra eller planera. Ett företag får<br />
räkna med att stå för ca – procent av den totala skadekostnaden själv,<br />
trots ovan nämnda planering. Med tanke på höga premier <strong>och</strong> höga självrisker<br />
kan kostnaderna för en kommun bli ännu större.<br />
Brandskadeutveckling under ett decennium<br />
Anmälda brandskador<br />
Antalet anmälda brandskador i ett tioårsperspektiv visar en relativt konstant<br />
nivå (se figur , nästa sida). var dock ett unikt brandskadeår med<br />
1. Konsekvenser <strong>och</strong> förebyggande 7
2002<br />
000<br />
000<br />
000<br />
000<br />
000<br />
000<br />
000<br />
0<br />
1998<br />
2000<br />
1994<br />
en kraftig ökning av antalet anmälda brandskador. Mängden anmälningar<br />
saknar motstycke under modern tid. Efter har antalet anmälda brand-<br />
4<br />
skador åter gått ner <strong>och</strong> legat kring per år. Av de anmälda brandska-<br />
3 , 5<br />
dorna inträffar cirka procent i våra bostäder.<br />
4<br />
3<br />
Brandskade-<br />
3 , 5<br />
2 , 5<br />
belopp i<br />
3<br />
2<br />
Antal<br />
miljarder<br />
1 , 5<br />
Brandskade-<br />
Brandskadebelopp<br />
brandskador<br />
2 , 5<br />
kronor<br />
belopp<br />
i miljarder<br />
i<br />
kronor<br />
2<br />
1<br />
Antal 70 000<br />
4 miljarder 4<br />
1 , 5<br />
0 , 5<br />
brandskador<br />
kronor 3 , 5<br />
60 000<br />
0<br />
3 , 5<br />
1<br />
3<br />
3<br />
50 000<br />
0 , 5<br />
2 , 5<br />
2 , 5<br />
40 000<br />
0<br />
2<br />
2<br />
30 000<br />
Antal Antal<br />
1 , 5<br />
brandskador 1 , 5<br />
brandskador<br />
20 000<br />
1<br />
1<br />
10 000<br />
0 , 5<br />
0 , 5<br />
0<br />
0<br />
0<br />
2002<br />
1996<br />
1998<br />
1994<br />
2000<br />
1996<br />
2002<br />
1998<br />
2000<br />
2002<br />
1994<br />
1996<br />
1994<br />
1998<br />
1996<br />
2000<br />
1998<br />
2002<br />
2000<br />
2002<br />
Figur . Figur .<br />
1994<br />
1996<br />
1998<br />
1994<br />
2000<br />
1996<br />
2002<br />
1998<br />
2000<br />
2002<br />
Brandskadekostnader<br />
Under åttiotalet ökade brandskadekostnaderna kraftigt — från , <strong>till</strong> ,<br />
miljarder (inklusive kostnaden för avbrott). Trenden bröts <strong>och</strong> därefter<br />
rapporterade försäkringsbolagen sjunkande kostnader ända fram <strong>till</strong><br />
år . Därefter stabiliserades kostnaderna kring miljarder kronor per<br />
år fram <strong>till</strong> , då det åter igen vände uppåt. års direkta kostnader<br />
på , miljarder kronor är ett markant <strong>och</strong> positivt brott på de föregående<br />
två årens negativa utveckling (figur ). Avbrottsskadorna har legat relativt<br />
konstant kring – miljoner kronor under tioårsperioden <strong>och</strong> drabbar<br />
nästan uteslutande näringslivet.<br />
Statistik över brandskadeåret <br />
Statistiken nedan är hämtad från Svenska brandskyddsföreningen. Bostadsbränderna<br />
(inklusive fritidshus) har länge legat i blickpunkten eftersom<br />
cirka procent av antalet rapporterade brandskador inträffar i vår boendemiljö.<br />
8 Brandskydd i offentliga lokaler<br />
Bra<br />
bel<br />
mil<br />
kro
Brandskadekostnaderna inom sektorn har ökat närmast konstant <strong>och</strong><br />
med drygt procent år . Det bör dock fortfarande påpekas att cirka<br />
procent av de totala brandskadekostnaderna drabbar industri, näringsliv<br />
<strong>och</strong> kommersiella fastigheter — miljoner kronor under — trots<br />
att dessa sektorer <strong>till</strong>sammans inte står för mer än cirka procent av antalet<br />
skador. Det är inom dessa sektorer som de större <strong>och</strong> mer omfattande<br />
skadorna dominerar <strong>och</strong> utgör ett hot.<br />
Det bör även observeras att de totala brandskadekostnaderna för år <br />
klart understiger års nivå räknat i fast penningvärde. Senaste decenniums<br />
satsningar på bland annat brandvarnare <strong>och</strong> kampanjer som ”heta<br />
arbeten” <strong>och</strong> ”anlagd brand” har säkerligen bidragit <strong>till</strong> den förhållandevis<br />
återhållsamma utvecklingen.<br />
Dödsbränder<br />
människor omkom i samband med bränder under år . Av alla<br />
dödsbränder inträffade procent i den egna boendemiljön. De vanligaste<br />
orsakerna <strong>till</strong> dödsbränderna var rökning, levande ljus, självmord/anlagd<br />
brand <strong>och</strong> torrkokning. Fungerande brandvarnare — en billig ”livförsäkring”—<br />
saknades i mer än procent av fallen.<br />
Av de omkomna var cirka hälften äldre än år. Antalet äldre som<br />
omkommer har ökat <strong>och</strong> särskilda insatser måste <strong>till</strong> för att bryta en ogynnsam<br />
utveckling <strong>och</strong> göra boendet för våra äldre säkrare.<br />
En ökad livslängd, minskade vårdresurser <strong>och</strong> ett eget boende högre upp<br />
i åldrarna förklarar utvecklingen. Olika former av nedsatthet <strong>och</strong> rörelsehinder<br />
som kan drabba de äldre innebär bland annat att förmågan att förebygga<br />
<strong>och</strong> upptäcka brand samt att sätta sig i säkerhet minskar. Detta är<br />
ett problem som måste prioriteras kraftfullare om man ska lyckas minska<br />
dödsbränderna.<br />
Elorsaker<br />
Storskador<br />
Med storskador avses (sedan )<br />
skador med en kostnad som överstiger<br />
, miljoner kronor. Storskadornas<br />
utveckling följs med stort<br />
intresse. Det beror bland annat på<br />
att storskadorna, som utgör mindre<br />
än procent av det totala antalet<br />
brandskador, normalt svarar för –<br />
procent av brandskadekostnaderna.<br />
Storskadorna speglar även bilden av<br />
de större riskerna i samhället.<br />
Figur . års storskador<br />
(–).<br />
1. Konsekvenser <strong>och</strong> förebyggande 9<br />
Anlagd brand<br />
Okänd orsak<br />
Övriga kända orsaker<br />
Uppvärmning,<br />
torkning<br />
Kraftalstring<br />
Explosion<br />
Heta arbeten
I diagrammet på föregående sida visas antal storskador över en -års<br />
period, -. Det är cirka storskador <strong>till</strong> en sammanlagd kostnad<br />
av cirka , miljarder kronor. Ungefär en fjärdedel av dessa storskador beror<br />
på anlagd brand. Diagrammet anger brandorsakerna i procent fördelade<br />
efter antal.<br />
Riskslag Brandskada Brand +<br />
kostnaden<br />
för avbrotten<br />
Antal % Mkr % Mkr<br />
Elapparater, elanordningar 43 26 189 27 222<br />
Anlagd brand 27 17 109 17 130<br />
Uppvärmning, torkning 15 9 44 5 44<br />
Svetsning, skärning 1 1 12 2 16<br />
Självantändning 3 2 11 1 11<br />
Explosion 4 3 9 1 11<br />
Åska 3 2 7 1 7<br />
Tobaksrökning 1 1 2 - 2<br />
Barns lek med eld 1 1 2 - 2<br />
Övriga brandstiftare 9 6 27 3 27<br />
Okända brandstiftare 52 32 339 43 352<br />
Storskadornas fördelning på de största brandorsakerna år .<br />
Anlagd brand<br />
Några basfakta<br />
Omkring en tredjedel av alla bränder är anlagda. Dessa kostar samhället<br />
cirka miljard kronor varje år. Människor omkommer, otrygghet <strong>och</strong><br />
mänskligt lidande följer i spåren. Ofta är inbrott <strong>och</strong> skadegörelse ett första<br />
steg <strong>till</strong> anlagd brand, men det är inte ovanligt att bränder anläggs av personer<br />
som normalt vistas inom anläggningen. Anlagd brand är ett konstant<br />
<strong>och</strong> bestående problem som måste bekämpas med ökad intensitet. Allt från<br />
papperskorgar <strong>till</strong> industrier drabbas, även om allmänna byggnader som<br />
skolor, fritidsanläggningar <strong>och</strong> flerbostadshus är särskilt utsatta. Containrar,<br />
lastkajer, entréer, källare, soprum, vindar <strong>och</strong> fordon är vanliga objekt.<br />
Anlagd brand är i hög grad ett ungdoms- <strong>och</strong> tätortsproblem. Forskning<br />
visar att procent av alla barn leker med eld <strong>och</strong> att procent av de<br />
anlagda bränderna utförs av ungdomar under år.<br />
10 Brandskydd i offentliga lokaler
Motiv<br />
De vanligaste motiven bland barn <strong>och</strong> ungdomar för att anlägga brand är<br />
nyfikenhet, uttråkning, skadegörelse <strong>och</strong> vandalism. Andra motiv såväl<br />
bland ungdomar som vuxna är hämnd, hat, konflikter, försäkringsbedrägerier<br />
<strong>och</strong> att dölja brott. Pyromani svarar för högst procent av de anlagda<br />
bränderna. De flesta bränder som anläggs av barn är troligen inte avsiktliga<br />
utan börjar som lek.<br />
Elden är ofta en symbol för intensiv känsla, vrede, hat <strong>och</strong><br />
passion. Den har också i hög grad det förbjudnas lockelse.<br />
Alla har vi som små blivit varnade för att leka med eld.<br />
Elds anläggning lämpar sig därför som trots- <strong>och</strong> rebellhandling<br />
som en utväg ur en kvävande miljö.<br />
Källa : Brandskyddsguiden, Svenska brandskyddsföreningen <br />
Följande är hämtat från tidningen Säkerhetssamordnaren, december , utgiven av<br />
Göteborgs stad försäkrings AB Göta Lejon:<br />
• ”I början av januari anlades en brand i Utmarksskolan, stadsdelsförvaltning<br />
Kortedala. Mönstret känner vi igen, krossade rutor <strong>och</strong> inkast av brinnande föremål.<br />
Trots att brandlarmet gick igång blev skadorna ganska omfattande. En stor<br />
del av skolan fick rök- <strong>och</strong> sotskador. Skadekostnad: cirka 2 miljoner kronor.”<br />
• ”I februari drabbades Paprikagatans förskola i stadsdelsförvaltning Gunnared<br />
av en anlagd brand. Tillvägagångssättet motsvarar ungefär ovanstående<br />
brand. Skadekostnad: cirka 1 miljon kronor.”<br />
• ”Under april <strong>och</strong> september drabbades Slakthuset av två bränder, båda<br />
troligen anlagda. Branden anlades i pappersskräp på utsidan in<strong>till</strong> en lastbrygga.<br />
Skadekostnad: cirka 1 miljon kronor.”<br />
• ”I september brann två arbetsbodar upp <strong>till</strong>hörande Park- <strong>och</strong> natur förvaltningen,<br />
kostnad cirka 400 000 kronor. Branden orsakades av att en bil<br />
körts upp in<strong>till</strong> bodarna <strong>och</strong> därefter troligen antänts.”<br />
• ”Totalt har våra objekt drabbats av minst fyra bilbränder. Vi vill därför<br />
påpeka vikten av att vara extra noga med att förhindra att fordon kan köra<br />
in<strong>till</strong> eller parkera i anslutning <strong>till</strong> våra anläggningar som exempelvis skolor,<br />
daghem eller idrottsanläggningar.”<br />
1. Konsekvenser <strong>och</strong> förebyggande 11
Det kan konstateras att bakom var tredje brand döljer sig ett brott, att det<br />
oftast är ungdomar som ligger bakom de anlagda bränderna <strong>och</strong> att ungdomarna<br />
inte inser konsekvenserna av sitt handlande, varken för sig själva eller<br />
för omgivningen. Skulle <strong>till</strong> exempel göteborgskatastrofen ha inträffat<br />
om insikten om följderna varit kända — knappast. Häri ligger den stora<br />
utmaningen <strong>och</strong> den uppenbara möjligheten <strong>till</strong> långsiktiga förändringar.<br />
För mer information inom området hänvisas <strong>till</strong> Räddningsverkets hemsida<br />
www.raddningsverket.se.<br />
Brandkatastrofen i Göteborg 1998<br />
Sent på kvällen den oktober utbröt en brand, i Makedoniska<br />
föreningens lokaler inrymda i en större före detta industrifastighet<br />
på Hisingen i Göteborg. Denna kväll hade lokalen hyrts<br />
av ungdomar som arrangerat ett diskotek.<br />
Omkring ungdomar deltog i en fest i en lokal avsedd för<br />
som mest personer. Branden startade vid nödutgången <strong>och</strong><br />
förloppet blev mycket snabbt.<br />
Panik utbröt när ungdomarna<br />
försökte ta sig ut. Den enda utgången<br />
blev snart blockerad av<br />
ungdomar som fallit ihop.<br />
Några ungdomar lyckades ta<br />
sig ut genom de fönster vars<br />
underkant var belägen cirka ,<br />
meter över golvet. Från några av<br />
fönstren kunde man hoppa ned<br />
<strong>till</strong> taket på en lägre byggnad.<br />
Dessa fönster var dock de som<br />
först nåddes av lågorna. Från de<br />
övriga fönstren kunde en del av<br />
de överlevande i ett tidigt skede rädda sig genom att hoppa eller<br />
knuffas ut <strong>till</strong> gatunivån cirka meter nedanför.<br />
Nedan är ett utdrag ur rapport från utryckningsbrandmästare<br />
Harald Jansson vid Lundby brandstation, Räddningstjänsten<br />
Storgöteborg. Observationerna är gjorda vid räddningstjänstens<br />
framkomst <strong>till</strong> skadeplatsen:<br />
12 Brandskydd i offentliga lokaler
” Eftersom hela planen framför byggnaden var full av skrikande <strong>och</strong><br />
skadade ungdomar <strong>och</strong> det var fullt utbruten brand i det fönsterparti<br />
som jag kunde överblicka, tänkte jag att det var ju i alla fall tur att<br />
alla var ute ur byggnaden.”<br />
”När vi rullat fram några meter <strong>till</strong>, blev bilden en helt annan. I två<br />
fönster var det folk. På planen nedanför fönstren låg ungdomar <strong>och</strong><br />
skrek. De som befann sig på insidan tryckte på så att dom i fönstren<br />
trycktes ut <strong>och</strong> ramlade ner på plan, ett fall på ca meter. Några hoppade<br />
ut. Hela bilden var kaotisk.”<br />
”Den enda utrymningsväg som gick att använda var den på byggnadens<br />
västra gavel. Den i lokalens östra ända var spärrad av branden.<br />
Det fanns alltså bara en väg ut i det fria <strong>och</strong> i den satt ungdomar<br />
fastkilade. Rökdykarna fick dra loss dem <strong>och</strong> när det blev ledig plats<br />
täpptes den genast <strong>till</strong> igen av folk som tryckte på inifrån.”<br />
Fakta<br />
• Branden anlades i möbler som burits ut i ett trapphus bakom<br />
en av nödutgångarna.<br />
• ungdomar dog i branden, sammanlagt skadades cirka <br />
ungdomar.<br />
• Först efter omfattande tekniska undersökningar kunde polisen<br />
fastslå att branden varit anlagd.<br />
• Den januari häktades tre unga män misstänkta för<br />
grov mordbrand. En månad senare greps <strong>och</strong> häktades en<br />
fjärde.<br />
• Den juni dömdes de fyra för grov mordbrand. En fick åtta<br />
års fängelse, två fick sex års fängelse, <strong>och</strong> den yngste tre års<br />
sluten ungdomsvård.<br />
• Den augusti skärpte hovrätten straffen för två av de åtalade<br />
,från sex <strong>till</strong> sju års fängelse.<br />
• Högsta domstolen tar inte upp överklagandena.<br />
Källa: DN.<br />
1. Konsekvenser <strong>och</strong> förebyggande 13
Förebyggande åtgärder mot anlagd brand<br />
De skadeförebyggande åtgärderna mot anlagd brand har hit<strong>till</strong>s <strong>till</strong> stor<br />
del prioriterats mot olika former av tekniskt brandskydd <strong>och</strong> brottsförebyggande<br />
arkitektonisk utformning. Detta är i sig mycket viktiga insatsområden,<br />
även om de inte angriper symtomen. Detta arbete behöver kompletteras<br />
med andra mer informativa insatser — inte minst inom <strong>till</strong> exempel<br />
skola <strong>och</strong> andra offentliga byggnader.<br />
Många goda insatser riktat mot ungdomar har utförts, <strong>och</strong> enskilda<br />
exempel i kommuner har visat att de anlagda bränderna temporärt kan<br />
minska med upp mot procent <strong>och</strong> då oftast som en konsekvens av en systematisk<br />
<strong>och</strong> riktad informationsinsats <strong>till</strong> elever i grundskolan strax före<br />
tonåren. Personal inom räddningstjänsterna har oftast utfört detta arbete<br />
— ett arbete som ofta <strong>till</strong>kommit genom frivilliga initiativ från ”eldsjälar”<br />
<strong>och</strong> som bedrivits i projektform.<br />
All erfarenhet visar att unga brandanläggare inte inser konsekvenserna,<br />
varken för sig själva eller för omgivningen. Information <strong>till</strong> dessa grupper<br />
utgör därför den stora utmaningen <strong>och</strong> inrymmer även möjligheten <strong>till</strong> mer<br />
långsiktiga <strong>och</strong> bestående förbättringar. En kontinuerlig <strong>och</strong> riktad information<br />
<strong>till</strong> elever i grundskolan har påvisat goda resultat <strong>och</strong> har därför hög<br />
prioritet. Erfarenheter visar vidare att bland annat brandmän är särskilt<br />
lämpade att utföra denna informationsinsats.<br />
Det är tyvärr en alltför vanlig uppfattning att några effektiva förebyggande<br />
åtgärder mot anlagd brand inte finns. Detta är naturligtvis fel då de flesta<br />
vanliga förebyggande åtgärder mot brand i regel också har effekt mot<br />
anlagda bränder. Nedan följer en checklista med generella åtgärder som kan<br />
vara lämplig att titta närmare på.<br />
14 Brandskydd i offentliga lokaler
Checklista<br />
Byggnadstekniska åtgärder<br />
• Se <strong>till</strong> att alla förebyggande brandskyddsinstallationer är i funktionsdugligt<br />
skick.<br />
• Kontrollera alla brandsektioneringar. Observera särskilt att brandsektionerande<br />
dörrar är täta <strong>och</strong> hålls stängda.<br />
• Staket, portar, väggar, tak <strong>och</strong> ytterdörrar ska vara så beskaffade att<br />
de förhindrar intrång.<br />
• Gårdsplan, fasader, lastkaj <strong>och</strong> vitala delar inomhus ska vara väl<br />
upplysta hela dygnet.<br />
• Installera brand- <strong>och</strong> inbrottslarm med sirén inom- <strong>och</strong> utomhus<br />
<strong>och</strong> blinkande ljus.<br />
• Förhindra att fordon kan köra in<strong>till</strong> eller parkera i nära anslutning<br />
<strong>till</strong> byggnader, förutom vid entréer.<br />
Rutiner<br />
• Förvara sopor <strong>och</strong> avfall på bestämda svåråtkomliga platser.<br />
• Upprätta fungerande rutiner för hantering av förpackningsmaterial<br />
<strong>och</strong> avfall.<br />
• Förvara lättantändliga <strong>och</strong> brandfarliga varor i låsta utrymmen.<br />
• Se <strong>till</strong> att lastkajer <strong>och</strong> platser under skärmtak <strong>och</strong> liknande är fria<br />
från brännbart material.<br />
• Lagra inte brännbart material för nära ytterväggar.<br />
• Tänk på att fönster, dörrar <strong>och</strong> portar ofta sprider en brand snabbt<br />
in i en byggnad.<br />
• Ställ inte upp öppna containers närmare än meter från lastkaj<br />
eller fasad.<br />
• Använd container med lock.<br />
• Beskär vegetation in<strong>till</strong> byggnader.<br />
• Utbilda anställda i risker <strong>och</strong> åtgärder mot anlagda bränder.<br />
1. Konsekvenser <strong>och</strong> förebyggande 15
2. Ett förändrat brandskyddsarbete<br />
Historik<br />
Brand har sedan urminnes tider varit en svår skadegörare. Samhället har<br />
därför sedan länge engagerat sig i åtgärder för att förebygga <strong>och</strong> bekämpa<br />
brand. Följaktligen är det en utbredd uppfattning att det är samhällets sak<br />
att ordna med brandskydd. De gamla lagstiftningarna om brand handlade<br />
i huvudsak om de skyldigheter som ställs på samhället. Ansvaret för den<br />
enskilde, inskränkte sig i korthet <strong>till</strong> att ”bekämpa brand”, det vill säga i<br />
varje byggnad eller annan anläggning skulle finnas redskap för släckning<br />
av brand <strong>och</strong> för livräddning vid brand. Vid <strong>till</strong>komsten av räddningstjänstlagen<br />
(:) skärptes den enskildes ansvar genom uttrycket ”hindra<br />
eller begränsa skador <strong>till</strong> följd av brand” Ägare eller innehavare av byggnad<br />
eller anläggning skulle på eget initiativ — utan åtgärder från myndigheterna<br />
— vidta de brandskyddsåtgärder som det kunde bli frågan om.<br />
Trots denna skärpning i lagen så har brandskyddsarbetet fram <strong>till</strong> idag<br />
generellt upplevts som något samhället ska ta ansvar för. Det kan delvis<br />
förklaras av att kommunen tidigare var skyldig att svara för att regelbunden<br />
brandsyn på vissa objekt förrättades. Objekt som brandsyn har förrättats på<br />
är byggnader eller anläggningar där risken för bränder är särskilt stor eller<br />
konsekvenserna av bränder kunnat orsaka svåra <strong>och</strong> omfattande skador.<br />
Med brandsyn har avsetts en kontroll av brandskyddet, genom besök på<br />
platsen. Brandsynen har grundat sig på de åtgärder som ägare eller innehavare<br />
är skyldiga att vidta mot brand <strong>och</strong> skador <strong>till</strong> följd av brand <strong>och</strong> syftet<br />
har varit att en kontroll ska ske över att ägare eller innehavare har vidtagit<br />
nödvändiga åtgärder.<br />
Den enskildes ansvar har mot bakgrund av ovanstående framstått som<br />
oklart <strong>och</strong> den enskilde kan ha fått ett felaktigt intryck av att kommunen<br />
tagit på sig hela ansvaret för brandskyddet. Under arbetet med att reformera<br />
räddningstjänstlagstiftningen, framkom att det var angeläget att regelsystemet<br />
inte kan ge upphov <strong>till</strong> en sådan felaktig uppfattning.<br />
En ny lag<br />
”Färre ska dö, färre ska skadas <strong>och</strong> mindre ska<br />
förstöras. Antalet olyckor ska minimeras”.<br />
Så lyder det högt ställda mål för samhället som ska uppnås genom lagen<br />
(:) om skydd mot olyckor (LSO), som trädde i kraft den januari<br />
16 Brandskydd i offentliga lokaler
. Lagen, <strong>och</strong> förordningen om skydd mot olyckor som är knuten <strong>till</strong> lagen,<br />
ersätter den tidigare räddningstjänstlagen med <strong>till</strong>hörande förordning. Det<br />
grundläggande syftet med den nya lagstiftningen är att ge förutsättningar<br />
för en bättre förmåga i samhället att förebygga olyckor, men också hantera<br />
situationer som kan leda <strong>till</strong> räddningsinsatser. Lagen tar sikte på skydd av<br />
liv, egendom <strong>och</strong> miljön, men innehåller inte en heltäckande reglering av<br />
skyddet mot olyckor i samhället.<br />
LSO handlar i huvudsak om den enskildes, kommunernas <strong>och</strong> statens<br />
skyldigheter <strong>och</strong> ansvar för att vidta åtgärder för <strong>och</strong> medverka <strong>till</strong> skydd<br />
mot olyckor, <strong>och</strong> att begränsa skador <strong>till</strong> följd av olyckor. Bestämmelserna<br />
i lagen riktar sig både <strong>till</strong> enskilda <strong>och</strong> samhället — i stort sett alla berörs.<br />
Med enskilda menas både fysiska <strong>och</strong> juridiska personer. Utöver den generella<br />
skyldigheten för alla medborgare att varna <strong>och</strong> alarmera vid olyckor,<br />
så är lagens bestämmelser för den enskilde i huvudsak koncentrerade <strong>till</strong><br />
brandskydd.<br />
Den politiska inriktningen är att det förebyggande arbetet ska prioriteras.<br />
I LSO förtydligas de olika aktörernas (enskilda, kommun <strong>och</strong> stat) ansvar.<br />
En grundläggande princip <strong>och</strong> utgångspunkt är att den enskilde, fysisk<br />
eller juridisk person, själv ska vidta <strong>och</strong> bekosta åtgärder för att förhindra<br />
olyckor. Det ankommer också på den enskilde själv att begränsa skador <strong>till</strong><br />
följd av olyckor. Först eller när den enskilde inte själv eller med hjälp av<br />
någon annan kan klara av en olyckssituation har det allmänna en skyldighet<br />
att ingripa.<br />
Vad är det då som den enskilde ska göra med sitt brandskydd? För att<br />
uppfylla <strong>och</strong> upprätthålla kraven i LSO på ägare <strong>och</strong> nyttjare enligt ovan,<br />
bör ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA), bedrivas under byggnadens<br />
eller anläggningens hela användningstid. Det är den enskilde som, om myndigheterna<br />
så begär, måste kunna visa att man arbetar systematiskt med<br />
sitt brandskydd, vilket för många innebär att brandskyddsarbetet behöver<br />
dokumenteras. Det egna ansvaret för brandskyddet tydliggörs därmed, <strong>och</strong><br />
ska över tid leda <strong>till</strong> en bättre skyddad verksamhet.<br />
Kommunens uppdrag enligt LSO<br />
Kommunen har sex huvuduppdrag enligt lagen om skydd mot olyckor. Dessa<br />
är:<br />
• Ta initiativ <strong>till</strong> att samordna olycksförebyggande <strong>och</strong> skadebegränsande<br />
verksamheter inom kommunen.<br />
• Underlätta för den enskilde att själv bidra <strong>till</strong> sin egen säkerhet <strong>och</strong><br />
kunna fullgöra sina skyldigheter.<br />
2. Ett förändrat brandskyddsarbete 17
• Kommunen ska efter en räddningsinsats undersöka olyckan, dess orsak,<br />
olycksförloppet <strong>och</strong> hur insatserna har genomförts.<br />
• Kommunen ansvarar för att sotning <strong>och</strong> brandskyddskontroll genomförs<br />
regelbundet. Syftet med brandskyddskontrollen är att upptäcka fel <strong>och</strong><br />
brister på en eldstad- eller uppvärmningsanläggning.<br />
• För att kontrollera lagens efterlevnad ska kommunerna utöva <strong>till</strong>syn<br />
över enskilda.<br />
• Kommunen ska <strong>till</strong>handahålla en skadeavhjälpande organisation för<br />
räddningstjänst.<br />
Enligt lagen om skydd mot olyckor är det en lagstadgad uppgift för varje<br />
kommun att ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Kommunen<br />
är att betrakta både som enskild (som ägare <strong>och</strong> nyttjare) <strong>och</strong> som<br />
myndighet.<br />
Kommunen som myndighet arbetar med helt andra förebyggande uppgifter<br />
än kommunen som enskild. Som enskild ska kommunen skydda<br />
sin byggnad eller anläggning mot brand, medan den som myndighet ska<br />
skapa bättre förutsättningar i hela kommunen för skydd i allmänhet <strong>och</strong><br />
brandskydd i synnerhet. Tanken är att kommunen i större utsträckning än<br />
i dag ska ta initiativet <strong>till</strong> en samordning av olycksförebyggande <strong>och</strong> skadebegränsande<br />
verksamheter inom kommunen.<br />
Kommunens förebyggande ansvar är inte kopplat <strong>till</strong> några specifika statliga<br />
mål eller restriktioner, utan kommunerna är fria att utforma uppgiften<br />
som man finner bäst. Människorna, miljön <strong>och</strong> infrastrukturen ska skyddas<br />
mot risker. Syftet är att åstadkomma en samsyn <strong>och</strong> undvika sektorskollisioner.<br />
Kommunens säkerhetsarbete ska ses som en helhet.<br />
Kommunen som<br />
fastighetsägare<br />
Kommunen som<br />
nyttjare<br />
(då att betrakta som<br />
enskild)<br />
Kommunens roller. Mer om detta finns att läsa i kapitel <strong>och</strong> .<br />
Kommunen som<br />
myndighet<br />
18 Brandskydd i offentliga lokaler
Man inom kommunen tydligt skilja på kommunen som myndighet <strong>och</strong><br />
kommunen som enskild. Att <strong>till</strong> exempel använda sig av räddningstjänsten<br />
som rådgivare <strong>och</strong> expertstöd vid uppbyggnad av det systematiska brandskyddsarbetet<br />
kan vara ett bra sätt att nyttja kommunens rådgivande<br />
skyldighet på, men att använda sig av räddningstjänsten för själva driften<br />
<strong>och</strong> kontrollerna i det systematiska brandskyddsarbetet är mindre lämpligt<br />
om räddningstjänsten dessutom är <strong>till</strong>synsmyndighet över lagen om skydd<br />
mot olyckor. Det är inte olagligt, men bör ändå undvikas.<br />
Följande avsnitt är hämtat ur Räddningsverkets allmänna råd:<br />
Behovet av ett systematiskt brandskyddsarbete<br />
Inledning<br />
Det går inte att värdera brandskyddet hos ett objekt med utgångspunkt<br />
i de enskilda brandskyddsåtgärderna. Det krävs en helhetssyn <strong>och</strong> därför<br />
är det av stor vikt för brandsäkerheten att ägare <strong>och</strong> nyttjare av<br />
byggnader <strong>och</strong> andra anläggningar har kunskap om sitt brandskydd,<br />
hur vidtagna brandskyddsåtgärder samverkar <strong>och</strong> hur de bidrar <strong>till</strong><br />
att minska riskerna. Enstaka kontroller av hur utförda brandskyddsåtgärder<br />
fungerar ger inte besked om hur brandskyddet fungerar mellan<br />
kontrollerna. Ett gott brandskyddsarbete behöver därför bedrivas<br />
systematiskt <strong>och</strong> kontinuerligt <strong>och</strong> utgå från de brandrisker som finns.<br />
Ett sådant arbetssätt innebär också att kunskaperna om brandskyddet<br />
underhålls <strong>och</strong> utvecklas inom verksamheten. Omfattningen av det<br />
systematiska brandskyddsarbetet styrs av den verksamhet som bedrivs<br />
inom byggnaden eller anläggningen <strong>och</strong> hur denna utvecklas <strong>och</strong> förändras.<br />
Behov av kommunikation finns i första hand med dem som<br />
äger, nyttjar eller vistas på objektet <strong>och</strong> i andra hand med de myndigheter<br />
som utför <strong>till</strong>syn.<br />
Systematiskt brandskyddsarbete bör bedrivas såväl med avseende<br />
på förebyggande åtgärder som på de åtgärder som planeras i händelse<br />
av inträffad brand. Det innebär att ägare <strong>och</strong> nyttjare fortlöpande bör<br />
vidta de åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för<br />
brand. En bedömning av om brandskyddet är <strong>till</strong>fredsställande bör<br />
omfatta byggnadens <strong>och</strong> verksamhetens samtliga brandskyddsåtgärder<br />
vägda mot de brandrisker som finns.<br />
2. Ett förändrat brandskyddsarbete 19
Dokumentation av brandskyddet<br />
För varje byggnad eller anläggning bör det finnas en dokumentation<br />
av brandskyddet som är <strong>till</strong>räckligt omfattande för att säkerställa att<br />
skäliga brandskyddsåtgärder vidtas <strong>och</strong> hålls funktionsdugliga. I fråga<br />
om enklare byggnader eller anläggningar, med låg brandrisk <strong>och</strong> en<br />
verksamhet som inte ställer särskilda krav på tekniska eller organisatoriska<br />
brandskyddsåtgärder samt där <strong>till</strong>räcklig information <strong>och</strong> kunskap<br />
kan upprätthållas på annat sätt, behöver skriftlig dokumentation<br />
inte upprättas.<br />
Det systematiska brandskyddsarbetet bör kunna kommuniceras<br />
med dem som berörs av det. Dokumentationen bör beskriva byggnaden<br />
<strong>och</strong> dess brandskyddslösningar, vilken verksamhet som bedrivs<br />
<strong>och</strong> den organisation som finns för brandskyddet samt de förändringar<br />
som sker. Normalt bör dokumentationen finnas samlad. Om det finns<br />
skäl att dela upp den, <strong>och</strong> detta är möjligt utan att minska förståelsen,<br />
kan dokumentationen ingå som en del av annan dokumentation <strong>och</strong><br />
behöver inte vara samlad i en pärm, ett kapitel eller liknande. Dokumentationen<br />
bör om möjligt förvaras där den berörda verksamheten<br />
bedrivs <strong>och</strong> den bör finnas <strong>till</strong>gänglig vid <strong>till</strong>syn. Den bör uppdateras<br />
regelbundet <strong>och</strong> vid behov. I de fall flera ägare eller nyttjare verkar<br />
inom en byggnad eller en anläggning, <strong>till</strong> exempel i en butiksgalleria,<br />
bör en dokumentation upprättas för varje enskild verksamhet. I dessa<br />
fall bör dessutom en sammanställning finnas över de sammantagna<br />
riskerna <strong>och</strong> det övergripande brandskyddet. Dokumentationen bör<br />
utföras/sammanställas av personer inom den egna verksamheten som<br />
är väl förtrogna med den verksamhet som bedrivs. Vid särskilda behov<br />
kan extern hjälp behöva anlitas. Inom verksamheten bör det finnas en<br />
brandskyddsansvarig med särskilt ansvar för brandskydd <strong>och</strong> dokumentation.<br />
Dokumentationen kan tjäna som underlag för den skriftliga redogörelse<br />
för brandskyddet (se kapitel för mer information) som ägaren<br />
eller i vissa fall verksamhetsutövaren (nyttjaren) ska lämna <strong>till</strong> kommunen<br />
enligt kap. § lagen om skydd mot olyckor.<br />
För nyare byggnader där det upprättats brandskyddsdokumentation<br />
enligt BBR (Boverkets byggregler), kan den dokumentationen tjäna<br />
som grund även för det systematiska <strong>och</strong> kontinuerliga brandskyddsarbetet.<br />
När byggnaden tas i bruk <strong>och</strong> används, kompletteras dokumentationen<br />
från byggskedet med uppgifter om den verksamhet som<br />
bedrivs i byggnaden, de förändringar som görs <strong>och</strong> den organisation<br />
som finns för brandskyddet. Det räcker inte med att upprätta dokument<br />
20 Brandskydd i offentliga lokaler
för att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Avgörande är vad som<br />
i praktiken åstadkoms för att upprätthålla <strong>och</strong> förbättra brandskyddet.<br />
Dokumentationen är ett hjälpmedel <strong>och</strong> en kunskapskälla som<br />
används för styrning <strong>och</strong> vägledning av det systematiska <strong>och</strong> kontinuerliga<br />
brandskyddsarbetet. Det kan finnas skäl att dela upp dokumentationen<br />
av brandskyddet i flera delar, exempelvis då informationen<br />
om verksamhetens tekniska installationer finns samlade i drifts- <strong>och</strong><br />
underhållssystem, medan informationen över verksamhet <strong>och</strong> organisation<br />
behandlas i ett eget system. Någon form av hänvisning eller<br />
koppling mellan systemen förutsätts dock.<br />
Behovet av skriftlig dokumentation av brandskyddet styrs av flera<br />
faktorer där byggnaden, verksamheten <strong>och</strong> organisationen <strong>till</strong>sammans<br />
eller var för sig utgör de viktigaste. För byggnader eller anläggningar<br />
som omfattas av en eller flera av nedanstående fyra kriterier bör<br />
det finnas skriftlig dokumentation.<br />
Byggnad<br />
För de byggnader vars brandskydd inte enkelt kan beskrivas med generella<br />
brandskyddsåtgärder, vars brandskyddsåtgärder kräver speciellt<br />
underhåll, där det krävs automatiska eller manuella styrningar av<br />
brandskyddsinstallationer eller som är kulturhistoriskt värdefulla bör<br />
det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet.<br />
Som exempel kan nämnas stora, höga, djupa eller komplexa byggnader<br />
<strong>och</strong> byggnader vars brandskydd projekterats genom analytisk<br />
dimensionering (dimensionering genom beräkning <strong>och</strong> situationsanpassad<br />
bedömning.).<br />
Skriftlig dokumentation av brandskyddet behöver normalt inte<br />
upprättas för bostads- <strong>och</strong> kontorshus där förenklad dimensionering*<br />
<strong>till</strong>ämpats vid utformningen av brandskyddet (*förenklad dimensionering<br />
= generellt <strong>till</strong>ämpade lösningar, schabloner, branschpraxis<br />
eller beprövad erfarenhet). Detsamma gäller för exempelvis sådana<br />
industri- handels- <strong>och</strong> bostadslokaler som är belägna med utgång<br />
direkt <strong>till</strong> det fria <strong>och</strong> som rymmer ett fåtal personer.<br />
Verksamhet<br />
För de byggnader <strong>och</strong> anläggningar där det bedrivs verksamheter som<br />
medför stor risk för uppkomst av brand eller för spridning av brand,<br />
omfattar stora personantal, omfattar sovande personer med dålig<br />
2. Ett förändrat brandskyddsarbete 21
lokalkännedom, ofta förändras eller kan medföra att utrymningsvägar<br />
blockeras, bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet.<br />
Som exempel kan nämnas samlingslokaler, skolor, hotell, industrier<br />
<strong>och</strong> sjukhus.<br />
Organisation<br />
För de byggnader <strong>och</strong> anläggningar där verksamhetens brandskydd<br />
bygger på en organisation där flera personer är engagerade i utformning<br />
<strong>och</strong> upprätthållande av det systematiska brandskyddsarbetet, där<br />
det förutsätts ett aktivt deltagande av personalen vid brand eller <strong>till</strong>bud<br />
eller där brandskyddet <strong>till</strong> stor del är beroende av ett fungerande<br />
samarbete mellan personalen, bör det finnas skriftlig dokumentation<br />
av brandskyddet. Behovet av information <strong>till</strong> dem som är direkt<br />
berörda av verksamheten bör också beaktas.<br />
Som exempel kan nämnas industrihotell, butiksgallerior, konsert-<br />
<strong>och</strong> idrottsarenor, skolor, hotell, sjukhus <strong>och</strong> vissa trafiktunnlar.<br />
Övrigt<br />
Vid bedömning av behovet av skriftlig dokumentation bör också<br />
omkringliggande verksamheters risker beaktas, om de medför större<br />
krav på brandskyddet i den egna byggnaden, verksamheten eller<br />
organisationen. Som exempel kan nämnas närhet <strong>till</strong> rekommenderade<br />
transportleder för farligt gods, närhet <strong>till</strong> verksamheter som<br />
hanterar större mängder brandfarliga eller explosiva varor samt<br />
verksamheter som av annan anledning kan medföra allvarliga konsekvenser<br />
för den egna verksamheten vid en brand eller annan olycka.<br />
Sammanfattning<br />
Alla ägare eller nyttjare <strong>till</strong> byggnader eller andra anläggningar bör arbeta<br />
systematiskt med brandskyddet för att leva upp <strong>till</strong> kraven i lagen om skydd<br />
mot olyckor kapitel § (se steg i figur nedan). En stor del av dessa bör<br />
dokumentera sitt brandskydd, beroende på byggnad, verksamhet, organisation<br />
eller övriga omständigheter. (Steg )<br />
För vissa objekt <strong>och</strong> verksamheter, där risken för brand är stor eller där<br />
konsekvenserna av en brand är stora, har Räddningsverket genom föreskrifter<br />
bestämt, att en skriftlig redogörelse över brandskyddet ska upprättas<br />
<strong>och</strong> skickas <strong>till</strong> kommunen (steg ). För anläggningar som klassats som<br />
22 Brandskydd i offentliga lokaler
farliga verksamheter, <strong>till</strong> exempel kraftverk, hamnar, depåer, terminaler, ska<br />
riskanalys genomföras <strong>och</strong> skriftlig redogörelse av brandskyddet ska skickas<br />
<strong>till</strong> kommunen genom nyttjarens försorg (steg ).<br />
Ju farligare byggnad eller anläggning, desto större krav, genom lagstiftningen.<br />
1. Alla förväntas arbeta systematiskt<br />
med sitt brandskydd.<br />
4. Vid anläggningar som är<br />
klassade som farliga verksamheter,<br />
ska nyttjaren lämna<br />
skriftlig redogörelse för<br />
brandskyddet, <strong>till</strong> kommunen.<br />
Figur .<br />
2. Vissa förväntas dokumentera<br />
sitt systematiska brandskyddsarbete.<br />
3. Ägare <strong>till</strong> vissa byggnader<br />
eller anläggningar ska lämna<br />
in en skriftlig redogörelse för<br />
brandskyddet, <strong>till</strong> kommunen.<br />
Att finna incitament <strong>till</strong> att arbeta systematiskt med brandskyddet är ganska<br />
lätt. Det betalar sig i längden.<br />
”En brand i ett äldreboende medförde att framför<br />
allt äldreomsorgen, men även administrationen<br />
fått kostnader utöver normal verksamhet. Kostnadsökningen<br />
uppskattas <strong>till</strong> 2,6 miljoner kr. Äldreomsorgen<br />
belastas än i dag av kostnader på grund av branden<br />
då byggnaden ännu inte är helt iordningställd.”<br />
(Utdrag från Bokslutsredovisning ,<br />
Pajala kommun.)<br />
2. Ett förändrat brandskyddsarbete 23
3. Ansvarsfördelning mellan ägare<br />
<strong>och</strong> nyttjare<br />
När man börjar arbeta med att definiera vad som ska ingå i det systematiska<br />
brandskyddsarbetet kommer en viktig fråga i fokus: att avgöra vem av ägare<br />
eller nyttjare som ska göra vad.<br />
För kommunen är det ofta samma huvudman för både byggnad <strong>och</strong><br />
verksamhet vilket medför att gränsdragning blir att betrakta som en intern<br />
angelägenhet. Lagen om skydd mot olyckor kap. § tar sikte på olycks- <strong>och</strong><br />
skadeförebyggande åtgärder som åvilar varje ägare eller nyttjare av byggnader<br />
eller andra anläggningar. I paragrafen går det inte att klarlägga vem av<br />
ägare eller nyttjare som ansvarar för de olika åtgärderna.<br />
Under förarbetena <strong>till</strong> lagstiftningen diskuterades om ägaren <strong>och</strong> nyttjaren<br />
borde ha ett solidariskt ansvar att vidta olycks- <strong>och</strong> skadeförebyggande<br />
åtgärder. Ett sådant solidariskt eller gemensamt ansvar skulle leda <strong>till</strong> att<br />
ägaren <strong>och</strong> nyttjaren i samband med upplåtelse av nyttjanderätten, i avtal<br />
eller liknande, bättre uppmärksammar frågorna om förebyggande åtgärder,<br />
vilket ju är ägnat att stärka brandskyddet. Man kunde heller inte skylla<br />
på varandra när det gäller skyldigheten att vidta åtgärder. Ett gemensamt<br />
ansvar ansågs emellertid medföra problem av både rättslig <strong>och</strong> praktisk<br />
natur.<br />
Om ägaren <strong>till</strong> byggnaden eller anläggningen har upplåtit hyresrätt <strong>till</strong><br />
någon annan, bör dessa i ett avtal mellan sig komma överens om vem som<br />
ska göra vad beträffande utrustning, installationer <strong>och</strong> kontroller.<br />
För att få motiverade <strong>och</strong> engagerade brukare måste man ge dem ett<br />
medansvar för kommunens skydd mot olyckor, <strong>och</strong> rimliga förutsättningar<br />
för att kunna ta detta ansvar. Om man inte uppmärksammar organisations-<br />
<strong>och</strong> samverkansfrågorna <strong>och</strong> deras betydelse för brukarnas motivation <strong>och</strong><br />
engagemang, kommer man inte att nå ända fram när det gäller att få med<br />
sig brukarna. Här har ledningen ett stort ansvar för att det finns incitament<br />
som innebär att brukarna vet varför skyddsarbetet behövs <strong>och</strong> att de insatser<br />
som görs leder <strong>till</strong> resultat, <strong>och</strong> att det finns ett strukturerat arbetssätt som<br />
brukarna kan lita på <strong>och</strong> ett förtroendefullt samarbetsklimat inom kommunen.<br />
Gränsdragningslistor<br />
Det primära syftet med en gränsdragningslista är att precisera vad som<br />
ingår i hyran. Hyresgästen ska veta vad han kan kräva, <strong>och</strong> hyresvärden<br />
vilket åtagande som gäller gentemot hyresgästen. Jordabalkens regler är<br />
utgångspunkten för de flesta gränsdragningslistor. Det framgår att andemeningen<br />
i jordabalken är att det som är löst, i den meningen att hyresgäs-<br />
24 Brandskydd i offentliga lokaler
ten tar det med sig då han flyttar, är lös egendom <strong>och</strong> övrigt är fast egendom<br />
<strong>och</strong> <strong>till</strong>hör hyresvärden. Det kan vara en utgångspunkt vid upprättandet<br />
av gränsdragningslista, men när det gäller brandskyddsfrågor handlar det<br />
inte endast om utrustning. Generellt sett är de olika exempel på gränsdragningslistor<br />
som förekommer ofullständiga beträffande det systematiska<br />
brandskyddsarbetet. En gränsdragningslista som beskriver ett systematiskt<br />
brandskyddsarbete ska inte endast innehålla uppgifter om tekniska kontroller<br />
<strong>och</strong> installationer, utan även beskrivning av organisation <strong>och</strong> organisatoriska<br />
åtaganden. Är brandskyddet att hänföra <strong>till</strong> teknisk försörjning?<br />
Det är ganska självklart att inte överlåta på amatörer att utföra <strong>till</strong>syn <strong>och</strong><br />
service på hissar <strong>och</strong> elcentraler, lika lite som brandventilatorer, fläktrum,<br />
brandlarm <strong>och</strong> sprinklersystem. När det gäller gränsdragning av brandskyddet<br />
är det inte i huvudsak frågan om olika hyressättningar, utan om<br />
vem som ska ansvara för vad, <strong>och</strong> var detta ska ske, för att uppfylla gällande<br />
lagkrav.<br />
Förekommande gränsdragningslistor i branschen står att läsa om i publikationen<br />
Glasklar gränsdragning utgiven av Utveckling av Fastighetsföretagande<br />
i Offentlig Sektor (U.F.O.S) .<br />
Hyreskontraktets betydelse<br />
Ur Fastighetsägarna <strong>Sveriges</strong> formulär nr B, hyreskontrakt för lokal, står<br />
följande angående myndighetskrav: ”Det åligger hyresvärden alternativt<br />
hyresgästen att på eget ansvar <strong>och</strong> egen bekostnad svara för de åtgärder, som<br />
av försäkringsbolag eller byggnadsnämnd, miljö- <strong>och</strong> hälsoskyddsnämnd,<br />
brandmyndighet eller annan myndighet kan komma att krävas för lokalens<br />
nyttjande för avsedd användning. Hyresgästen skall samråda med hyresvärden<br />
innan åtgärder vidtas.”<br />
En kontraktsskrivning enligt ovan medger inte ett gemensamt ansvar<br />
när det gäller brandskyddsfrågorna. Det förutsätts i denna kontraktstyp att<br />
antingen hyresvärd eller hyresgäst ansvarar för de åtgärder som respektive<br />
myndighet ställer. Men när det gäller olika brandskyddslösningar är det<br />
i vissa fall en förutsättning att både ägare <strong>och</strong> nyttjare vidtar anpassade<br />
åtgärder, var <strong>och</strong> en på sitt håll. För att inom ramen för det systematiska<br />
brandskyddsarbetet klara ut var gränssnittet går mellan ägare <strong>och</strong> nyttjare,<br />
är det inte bara att rekommendera, utan rentav nödvändigt, att upprätta<br />
gränsdragningslista som bilaga <strong>till</strong> hyresavtal.<br />
Gränsdragning i kommunala verksamheter<br />
I interna hyresförhållanden som gäller mellan enheter inom samma verksamhet<br />
kan man inte tala om hyresavtalen som juridiskt bindande doku-<br />
3. Ansvarsfördelning 25
ment som medför påföljd vid avtalsbrott, eftersom parterna lyder under<br />
samma juridiska person. Det går inte att med lagboken i hand kräva att den<br />
ena parten ska efterleva den gjorda överenskommelsen, tvister gällande<br />
internhyresförhållanden måste klaras upp inom organisationen. Däremot<br />
kan dokumentet ligga <strong>till</strong> grund för en bedömning efter inträffad brand om<br />
eventuella ansvarsförhållanden.<br />
Exempel från Nacka kommun<br />
Gränsdragningslistan på följande sidor är hämtat från Nacka kommuns<br />
systematiska brandskyddsarbete. Där presenteras hur ansvarsfördelningen<br />
mellan Fastighetskontoret (fastighetsägare) <strong>och</strong> nyttjare ser ut. Nyttjaren<br />
kallas i exemplet nedan för Verksamheten.<br />
Ansvarsfördelning<br />
Ansvaret för vissa delar av byggnadens brandskydd går relativt enkelt att<br />
dela upp på Fastighetskontoret respektive Verksamheten, medan andra<br />
delar är betydligt svårare att dela upp. Vissa bitar går inte att dela upp utan<br />
båda parterna måsta vara delaktiga i den fortlöpande processen.<br />
26 Brandskydd i offentliga lokaler
Fastighetskontorets ansv. omr. Verksamhetens ansv. omr.<br />
Av byggnadens brandskydd ska<br />
Fastighetskontoret ansvara för<br />
följande delar:<br />
Verksamheten ansvarar för att ta<br />
fram en policy avseende brandskyddet<br />
<strong>och</strong> det systematiska<br />
brandskyddsarbetet. Policyn måste<br />
antas av verksamhetsansvarig för<br />
att den ska få genomslagskraft<br />
ner i organisationen. Det måste<br />
även avsättas tid <strong>och</strong> medel för att<br />
riktlinjerna i policyn ska kunna<br />
efterlevas. Policyn ska ange intentionerna<br />
med brandskyddsarbetet<br />
inom organisationen.<br />
När policyn väl har antagits<br />
kan det systematiska brandskyddsarbetet<br />
börja.<br />
Av byggnadens brandskydd ska<br />
Verksamheten ansvara för följande<br />
delar:<br />
Kontakter med räddningstjänsten Kontakter med räddningstjänsten<br />
• Brandskyddsansvarig fastighetstekniker<br />
hos aktuell driftentreprenör<br />
skall delta vid <strong>till</strong>syn.<br />
• Brandskyddsansvarig anläggningsskötare<br />
ansvarar för<br />
kontakter som rör brandlarmsanläggningen.<br />
• Brandskyddsansvarig för Verksamheten<br />
ska delta vid <strong>till</strong>syn.<br />
• Brandskyddsansvarig för Verksamheten<br />
sköter kontakter med<br />
räddningstjänsten då det rör<br />
Verksamheten, exempelvis evenemang<br />
som påverkar brandskyddet.<br />
Förhållanden mellan byggnader Förhållanden mellan hyresgäster<br />
• Fastighetskontoret ansvarar för<br />
samtliga brandskyddsfrågor som<br />
rör förhållanden mellan olika<br />
byggnader.<br />
Ansvarsområden<br />
• Verksamheten ansvarar för<br />
andrahandsuthyrning av lokalerna,<br />
vilket innebär att ansvarsförhållanden<br />
avseende brandskydd<br />
måste regleras mellan<br />
Verksamheten <strong>och</strong> den som hyr<br />
av Verksamheten.<br />
3. Ansvarsfördelning 27
Fastighetskontorets ansv. omr. Verksamhetens ansv. omr.<br />
Brandcellsindelning <strong>och</strong> brandcellsskiljande<br />
konstruktioner<br />
(inklusive dörrar)<br />
• Ansvar enligt den allmänna<br />
gränsdragningslistan mellan<br />
Hyresgäst/Fastighetskontoret<br />
för att åtgärda brister på grund<br />
av slitage, såsom dåliga dörrstängare,<br />
dålig <strong>till</strong>hållning<br />
etcetera.<br />
• Efter byggnadsarbeten som Fastighetskontoret<br />
utför, ansvarar<br />
Fastighetskontoret för att brandcellsgränser<br />
som finns, upprätthåller<br />
sin funktion.<br />
Brandcellsindelning <strong>och</strong> brandcellsskiljande<br />
konstruktioner<br />
(inklusive dörrar)<br />
• Ansvar enligt den allmänna<br />
gränsdragningslistan mellan<br />
Hyresgäst/Fastighetskontoret<br />
för att åtgärda brister på grund<br />
av slitage, såsom dåliga dörrstängare,<br />
dålig <strong>till</strong>hållning<br />
etcetera.<br />
• Systematisk kontroll av dörrar i<br />
brandcellsgräns.<br />
• Kontroll av genomföringar i<br />
brandcellsgräns efter utförda<br />
installationer.<br />
Invändiga ytskikt Invändiga ytskikt<br />
• Den allmänna gränsdragningslistan<br />
mellan Hyresgäst/Fastighetskontoret<br />
gäller, avseende<br />
ytskikt.<br />
• Kontroll av genomföringar i<br />
brandcellsgräns efter arbeten<br />
utförda av extern entreprenör<br />
som anlitats av Verksamheten.<br />
• Vid ombyggnader som Verksamheten<br />
utför själva ansvarar de<br />
för att upprätthålla brandcellsgränser.<br />
• Verksamheten ansvarar för att<br />
ytskikten vid upprättande av nya<br />
väggar <strong>och</strong> tak i samband med<br />
utställningar, följer dagens lagar<br />
<strong>och</strong> normer.<br />
28 Brandskydd i offentliga lokaler
Fastighetskontorets ansv. omr. Verksamhetens ansv. omr.<br />
Tillgänglighet av utrymningsvägar<br />
<strong>och</strong> gångavstånd <strong>till</strong> utrymningsvägar<br />
• Fastighetskontoret ansvarar för<br />
grundförutsättningarna med<br />
avseende på utrymningsvägar,<br />
alltså det skick som fastigheten<br />
är i då den hyrs ut.<br />
Tillgänglighet av utrymningsvägar<br />
<strong>och</strong> gångavstånd <strong>till</strong> utrymningsvägar<br />
• Verksamheten ansvarar för att<br />
befintliga utrymningsvägar är<br />
<strong>till</strong>gängliga samt att utrymningssituationen<br />
inte försämras vid<br />
ommöblering <strong>och</strong> verksamhetsförändringar<br />
inom lokalerna.<br />
• Verksamheten ansvarar för<br />
att gångavstånden <strong>till</strong> utrymningsväg<br />
inte blir för långa vid<br />
ommöblering <strong>och</strong> verksamhetsförändringar<br />
inom lokalerna.<br />
• Verksamheten ansvarar för att<br />
brännbart eller annat material ej<br />
blockerar utrymningsvägarna.<br />
Funktion på dörrar i utrymningsväg Funktion på dörrar i utrymningsväg<br />
• Ansvarar för skötsel <strong>och</strong> reparationer<br />
enligt den allmänna<br />
gränsdragningslistan mellan<br />
Hyresgäst/Fastighetskontoret.<br />
Vägledande markering<br />
<strong>och</strong> nödbelysning<br />
• Fastighetskontoret ansvarar för<br />
att erforderliga vägledande markeringar<br />
finns. Dock åligger det<br />
hyresgäst att byta lampor <strong>och</strong><br />
underhålla armaturer.<br />
• Systematisk kontroll av att alla<br />
dörrar i utrymningsväg är lätt<br />
öppningsbara <strong>och</strong> går i <strong>till</strong>hållning.<br />
Vägledande markering<br />
<strong>och</strong> nödbelysning<br />
• Systematisk kontroll av skyltar<br />
som markerar utrymningsriktningen.<br />
• Komplettering av grundskyltning<br />
i samband med speciella<br />
arrangemang.<br />
3. Ansvarsfördelning 29
Fastighetskontorets ansv. omr. Verksamhetens ansv. omr.<br />
Brand- <strong>och</strong> utrymningslarm Brand- <strong>och</strong> utrymningslarm<br />
• Fastighetskontoret ansvarar för<br />
kontroll <strong>och</strong> skötsel av det automatiska<br />
brand- <strong>och</strong> utrymningslarmet.<br />
• Fastighetskontoret, alternativt<br />
anläggningsskötare, ansvarar<br />
för kontroll <strong>och</strong> återställning av<br />
samtliga larm.<br />
Anordning för manuell<br />
brandsläckning<br />
• Ansvar för inköp <strong>och</strong> årlig kontroll<br />
av manuell släckningsutrustning<br />
som krävs enligt den<br />
allmänna gränsdragningslistan<br />
mellan Hyresgäst/Fastighetskontoret.<br />
Organisation Insatsplan<br />
• Fastighetskontoret ansvarar för<br />
att egen personal <strong>och</strong> entreprenörer<br />
inhyrda av Fastighetskontoret<br />
tar del av gällande brandskydd<br />
vid Verksamheten.<br />
Underlag för att Systematiskt<br />
Brandskyddsarbete (SBA) följs upp<br />
• Fastighetskontoret <strong>och</strong> Verksamheten<br />
ansvarar <strong>till</strong>sammans,<br />
genom samverkan, för att det<br />
systematiska brandskyddsarbetet<br />
följs upp.<br />
• Fastighetskontoret respektive<br />
Verksamheten har ansvar för att<br />
uppdatera varandras pärmar vid<br />
förändringar.<br />
• Verksamheten ansvarar för <strong>till</strong>kommandemyndighetsanläggningar,<br />
det vill säga då verksamheten<br />
medför krav på brand <strong>och</strong><br />
utrymningslarm.<br />
• Verksamheten ansvarar för systematisk<br />
<strong>till</strong>syn av larmdon <strong>och</strong><br />
detektorer.<br />
Anordning för manuell<br />
brandsläckning<br />
• Verksamheten ansvarar för<br />
speciell släckningsutrustning<br />
som <strong>till</strong>kommer utöver grundkraven,<br />
samt för kontroller<br />
enligt kontroll- <strong>och</strong> underhållsplanen.<br />
• Verksamheten ansvarar för att<br />
räddningstjänsten har <strong>till</strong>gång<br />
<strong>till</strong> aktuellt underlag för insatsplanen.<br />
30 Brandskydd i offentliga lokaler
4. En modell för det systematiska<br />
brandskyddsarbetet<br />
Det systematiska brandskyddsarbetets innehåll styrs av behovet i det<br />
enskilda fallet. Systematiskt brandskyddsarbete omfattar både processer <strong>och</strong><br />
dokument. Tyngdpunkten i det systematiska brandskyddsarbetet bör ligga<br />
på att man verkligen utför det arbete <strong>och</strong> de processer som ingår, <strong>och</strong> inte<br />
vilken metod eller i vilken form <strong>och</strong> omfattning dokumentationen sker.<br />
För vägledning <strong>till</strong> ägare/nyttjare för hur det systematiska brandskyddsarbetet<br />
bör bedrivas <strong>och</strong> dokumenteras, har Statens räddningsverk (SRV)<br />
givit ut allmänna råd <strong>och</strong> kommentarer .<br />
Steg för steg<br />
I det följande avsnittet beskrivs vad som kan vara lämpligt att utföra <strong>och</strong><br />
dokumentera i det systematiska brandskyddsarbetet. I tabell anges <strong>till</strong><br />
vänster vad som bör ingå i det systematiska brandskyddsarbetet enligt<br />
Statens räddningsverks riktlinjer. På marknaden förekommer ett flertal<br />
olika metoder för att arbeta med systematiskt brandskydd. I denna tabell<br />
har Svenska brandskyddsföreningens metod Intern brandskyddskontroll<br />
(IBK) valts som exempel på hur råden kan <strong>till</strong>ämpas i praktiken.<br />
Statens räddningsverks allmänna råd om vad som<br />
bör ingå i systematisk brandskyddskontroll<br />
4. En modell 31<br />
Tabell .<br />
SRV:s råd<br />
<strong>och</strong> en<br />
metod att<br />
följa råden.<br />
Svenska brandskyddsföreningens metod för intern<br />
brandskyddskontroll (IBK)<br />
Brandskyddspolicy.<br />
Generell beskrivning av byggnaden. Byggnads- <strong>och</strong> verksamhetsbeskrivning.<br />
Generell beskrivning av verksamheten <strong>och</strong> dess<br />
risker.<br />
Riskhantering.<br />
Ansvarsfördelning för brandskyddet. Brandskyddsorganisation <strong>och</strong> Nödlägesorganisation.<br />
Plan för utbildning <strong>och</strong> övning. Övnings- <strong>och</strong> utbildningsplaner.<br />
Rutiner för information. Brandskyddsregler.<br />
Beskrivning av tekniska brandskyddsåtgärder. Brandskyddsbeskrivning av lokalen/byggnaden.<br />
Underhålls- <strong>och</strong> kontrollplan för samtliga brandskyddsåtgärder.<br />
Drifts- <strong>och</strong> underhållsinstruktioner.<br />
Genomförda kontroller av brandskyddsåtgärder. Kontrollsystem.<br />
Revision av dokumentationen. Uppföljning.<br />
Genomförda <strong>och</strong> planerade förändringar i organisationen,<br />
byggnaden eller verksamheten <strong>och</strong> som<br />
påverkar brandskyddet.<br />
Brandskyddsregler.<br />
Nödlägesorganisation <strong>och</strong> rutiner vid brand. Se brandskyddsorganisation ovan.<br />
Tillstånd som rör brandskyddet eller är beroende<br />
av brandskyddet.<br />
Övriga dokument.
Kontrollsystem<br />
Övriga dokument<br />
Uppföljning<br />
Drifts- <strong>och</strong> underhållsinstruktioner<br />
Brandskyddspolicy<br />
Brandskyddsbeskrivning<br />
av byggnaden<br />
Verksamhets- <strong>och</strong><br />
byggnadsbeskrivning<br />
Riskhantering<br />
Brandskyddsorganisation<br />
<strong>och</strong> Nödlägesorganisaiton<br />
Övnings- <strong>och</strong><br />
utbildningsplaner<br />
Brandskyddsregler<br />
Figur . Arbetsgången för det systematiska brandskyddsarbetet enligt Svenska Brandskyddsföreningens<br />
metod IBK TM .<br />
I de följande metodbeskrivningarna av systematiskt brandskydd, redovisas<br />
för varje avsnitt syftet med just den handlingen. Varje avsnitt innehåller<br />
också en enkel checklista kompletterad med förslag <strong>till</strong> åtgärder, <strong>och</strong> i de<br />
flesta avsnitt finns exempel på hur ett dokument rörande denna skyddsåtgärd<br />
kan se ut.<br />
32 Brandskydd i offentliga lokaler
Brandskyddspolicy<br />
Brandskyddsplicy krävs ej för att följa Statens räddningsverks allmänna<br />
råd, men ska det systematiska brandskyddsarbetet breddas <strong>till</strong> ett ledningssystem,<br />
bör en grundläggande inriktning slås fast.<br />
Brandskyddspolicy är en viljeförklaring <strong>och</strong> utgör den grundprincip <strong>och</strong><br />
säkerhetsnivå som ska gälla för brandskyddet i organisationen. Syftet med<br />
brandskyddspolicyn är att den ska utgöra grunden för att fastställa <strong>och</strong> följa<br />
upp övergripande <strong>och</strong> detaljerade mål.<br />
Detta innebär att brandskyddspolicyn bör innehålla:<br />
• ett åtagande om ständiga förbättringar <strong>och</strong> förebyggande arbete med<br />
brand- <strong>och</strong> säkerhetsrisker<br />
• ett åtagande om att följa <strong>till</strong>ämplig lagstiftning samt föreskrifter <strong>och</strong><br />
övriga krav som organisationen berörs av.<br />
Brandskyddspolicyn ska vara relevant i förhållande <strong>till</strong> den verksamhet som<br />
bedrivs samt dokumenterad, implementerad <strong>och</strong> kommunicerad <strong>till</strong> alla i<br />
organisationen.<br />
Fördelen med en policy är att den utgör en startpunkt, som stämmer<br />
överens med ledarskap, affärsidé, produktions- <strong>och</strong> kvalitetsnivå. Det är<br />
inte bara ”VD:s” underskrift på ett dokument det handlar om, utan helt<br />
nödvändigt är att ledningen helt <strong>och</strong> fullt står bakom policyn. Då kommer<br />
förutsättningarna för att bedriva brandskyddsarbetet att vara lättare.<br />
Vid en jämförelse med systematiskt arbetsmiljöarbete så framkommer att<br />
en arbetsmiljöpolicy är ett uttryckligt krav <strong>och</strong> att denna ska vara skriftlig<br />
hos företag med fler än anställda. Brandskyddspolicyn kan med fördel<br />
integreras i en sådan arbetsmiljöpolicy eller annan policy som berör hälsa,<br />
miljö, eller säkerhet.<br />
Det är viktigt att påbörja arbetet istället för att lägga ner tid på att hitta<br />
formuleringar, som trots allt i slutändan inte ger tydligt besked om vad som<br />
ska göras. För att underlätta framtagandet av den första brandskyddspolicyn<br />
kan exemplet på nästa sida tjäna som inspirationskälla.<br />
4. En modell 33
Frågor om brandskyddspolicy Ja Nej<br />
1 Finns särskild policy upprättad över brandskyddsarbetet?<br />
2 Är policyn tydliggjord för all personal <strong>och</strong> är personalen<br />
informerad om innehållet?<br />
3 Finns annan policy som inkluderar brandskyddet?<br />
Om någon<br />
av frågorna<br />
är besvarad<br />
med nej, vad<br />
bör jag göra?<br />
Förslag:<br />
1 Upprätta ett förslag <strong>till</strong> policy i samverkan med förvaltningschef,<br />
VD, eller motsvarande <strong>och</strong> personalföreträdare. Se exempel nedan.<br />
2 Förvaltningschef, VD eller motsvarande beslutar <strong>och</strong> skriver under.<br />
3 Policyn ska delges alla i organisationen.<br />
4 Besluta om hur detta ska ske.<br />
34 Brandskydd i offentliga lokaler
Byggnads- <strong>och</strong> verksamhetsbeskrivning<br />
Den generella beskrivningen av byggnaden <strong>och</strong> dess verksamhet ska kunna<br />
ge sådan information så att någon utomstående, <strong>till</strong> exempel myndigheter<br />
eller konsulter, ska kunna få en uppfattning om hur byggnaden ser ut <strong>och</strong><br />
vilken verksamhet som bedrivs. Utöver att beskriva nuläget ska man kunna<br />
använda underlaget för att följa en byggnads förändringar <strong>och</strong> historia.<br />
Byggnadsbeskrivning<br />
Generell beskrivning av byggnaden. Beskrivningen bör visa byggnadens<br />
läge, utformning <strong>och</strong> i vissa fall ingående byggmaterial. För kulturhistoriskt<br />
värdefulla byggnader bör dess kulturhistoriska värde beskrivas samt i förekommande<br />
fall, var särskilt värdefulla inventarier finns placerade. Denna<br />
beskrivning kan utgöra underlag vid ansökningar av olika slag, <strong>till</strong> exempel<br />
<strong>till</strong>stånd för hantering av brandfarlig vara, bygglovsansökan, insatsplan,<br />
skriftlig redogörelse för brandskyddet <strong>till</strong> <strong>till</strong>synsmyndighet.<br />
Verksamhetsbeskrivning<br />
Generell beskrivning av verksamheten. Beskrivningen bör i text eller på<br />
en skiss visa var olika verksamheter bedrivs i objektet för att det ska kunna<br />
vara möjligt att följa hur verksamheter <strong>och</strong> risker förändras.<br />
Verksamheten i byggnaden kan beskrivas utifrån följande rubriker:<br />
• Allmän verksamhet<br />
Handel, sjukhus, åldringsvård, psykiatrisk vård, kriminalvård, övrig<br />
vård, teater/biograf, museum/bibliotek, kyrka/motsvarande, restaurang/<br />
danslokal, hotell/pensionat, försvarsverksamhet, skola, fritidsgård, förskola,<br />
elevhem/studenthem, idrottsanläggning, allmän kommunikation<br />
(terminaler m.m.), förvaltning/kontor, annan allmän verksamhet.<br />
• Bostad<br />
• Industri<br />
Industrihotell, kemisk industri, livsmedelsindustri, metall-/maskinindustri,<br />
textilindustri, trävaruindustri, annan <strong>till</strong>verkningsindustri,<br />
reparationsverkstad, lager, annan industri.<br />
• Annan verksamhet<br />
Bensinstation, lantbruk, kraft-/värmeverk, avfall/<br />
avlopp/rening, parkeringshus, tunnel/underjordsanläggning,<br />
övrig annan verksamhet.<br />
4. En modell 35
Frågor om byggnads- <strong>och</strong> verksamhetsbeskrivning Ja Nej<br />
1 Finns en generell byggnadsbeskrivning upprättad?<br />
2 Är den aktuell?<br />
3 Finns en generell verksamhetsbeskrivning upprättad?<br />
4 Är den aktuell?<br />
Om någon<br />
av frågorna<br />
är besvarad<br />
med nej, vad<br />
bör jag göra?<br />
Förslag<br />
Upprätta en ny eller reviderad generell beskrivning av byggnaden eller<br />
verksamheten.<br />
Som hjälp för detta, kan det underlag som används för ”skriftlig redogörelse<br />
över brandskyddet” användas, se bilaga 5 som finns i digital<br />
form. Mallen är hämtad från Räddningsverkets allmänna råd (2004:4)<br />
om skriftlig redogörelse över brandskyddet.<br />
36 Brandskydd i offentliga lokaler
Riskhantering<br />
För att ta reda på statusen på brandskyddet görs en besiktning där man<br />
kartlägger riskerna. Denna kartläggning, eller riskidentifiering, kan i vissa<br />
fall ske med hjälp av brandexpertis, men det är i de allra flesta fall fullt<br />
<strong>till</strong>räckligt att använda den egna personalen. När riskerna är identifierade<br />
sker en beräkning, en uppskattning över riskens sannolikhet för att en<br />
olycka ska inträffa <strong>och</strong> konsekvensen av denna. Sedan<br />
riskerna värderats som acceptabla eller oacceptabla<br />
fattas beslut om hur de ska reduceras eller kontrolleras.<br />
Oftast är det inte ekonomiskt <strong>och</strong> praktiskt möjligt att<br />
helt eliminera oacceptabla risker. Istället måste olika<br />
åtgärder vidtas för att reducera riskerna.<br />
Det finns inga standardlösningar för att hantera<br />
risker i en verksamhet. Ökad utbildning <strong>och</strong> förbättrade<br />
rutiner kan i många fall ersätta dyra sofistikerade<br />
tekniska system.<br />
En viktig del beträffande riskreduktion/kontroll är<br />
att föreslagna åtgärder genomförs <strong>och</strong> följs upp så att<br />
riskerna kan reduceras ytterligare med hjälp av nya åtgärdsförslag.<br />
Praktisk riskhantering<br />
Riskhantering inom en verksamhet kan beskrivas som en aldrig avstannande<br />
process, som används för att kontrollera risker <strong>och</strong> ge verksamheten<br />
en <strong>till</strong>räcklig trygghet för att den ska kunna uppnå sina målsättningar.<br />
Det förekommer många olika varianter på riskanalyser — allt från de<br />
enklast tänkbara <strong>till</strong> de mer sofistikerade. Vilken variant man ska välja<br />
Riskanalys<br />
• Syfte <strong>och</strong> omfattning<br />
• Riskidentifiering<br />
• Beräkning av risk<br />
Riskbedömning<br />
Riskhantering<br />
Riskvärdering<br />
• Accepterad risk?<br />
• Alternativ<br />
Riskreduktion<br />
• Beslutsfattande<br />
• Genomförande<br />
• Kontroll<br />
Figur .<br />
4. En modell 37
är beroende på vilken ambitionsnivå man har <strong>och</strong> vad riskanalysen avser.<br />
Det är viktigt att påpeka att brandskyddet i en verksamhet eller byggnad,<br />
ska ställas i relation <strong>till</strong> de risker som finns. Om man betraktar de samlade<br />
riskerna som en mängd, så ska man för att nå en acceptabel lägstanivå på<br />
brandskyddet uppnå ett jämviktsförhållande mellan risker <strong>och</strong> brandskydd.<br />
Skapa medvetenhet <strong>och</strong> rutiner<br />
Det sammanlagda brandskyddet i en byggnad eller verksamhet ska mer än<br />
väl balansera de brandrisker som förekommer. Det är själva grunden för<br />
bedömningen av om skäliga åtgärder vidtagits.<br />
Syftet med riskhanteringen som en delprocess i det systematiska brandskyddsarbetet<br />
är att det skapar en medvetenhet hos personalen om de<br />
brandrisker som finns, <strong>och</strong> rutiner för att identifiera dessa. Genom att<br />
vara uppmärksamma på riskerna, samt genom övning <strong>och</strong> utbildning, kan<br />
alla anställda förmås att förstå <strong>och</strong> respektera de vidtagna brandförebyggande<br />
åtgärderna <strong>och</strong> hjälpa <strong>till</strong> i<br />
brandskyddsarbetet.<br />
I det systematiska brand-<br />
skyddsarbetet bör de risker som<br />
finns i en verksamhet/byggnad<br />
dokumenteras <strong>och</strong> kommuniceras.<br />
Dokumentationen är viktig<br />
för att en uppföljning <strong>och</strong><br />
riskbedömning över tid ska<br />
kunna ske.<br />
Ett exempel på en dokumentation<br />
i sin enklaste form<br />
kan ses här in<strong>till</strong>.<br />
Brandrisker:<br />
Risker på skolan<br />
Hantering av brandfarliga vätskor i slöjdsal.<br />
Keramikugn i bildsal.<br />
Kaffebryggare i lärarrum.<br />
Avfallscontainer på lastkaj.<br />
Lysrörsarmaturer i källare.<br />
Halogenlampor i cafeteria.<br />
Dragskåp i kemisal.<br />
E X E M P E L<br />
Andra risker:<br />
Närhet <strong>till</strong> huvudled där transport av farligt<br />
gods sker.<br />
Viktiga delar för verksamheten:<br />
Dataserver.<br />
Datasal.<br />
38 Brandskydd i offentliga lokaler
Frågor om riskhantering Ja Nej<br />
1 Har brandrisker inventerats inom verksamheten?<br />
2 Är inventeringen dokumenterad <strong>och</strong> aktuell?<br />
3 Har åtgärder vidtagits för att reducera eller eliminera dessa?<br />
4 Är personalen informerad <strong>och</strong> uppdaterad om riskerna?<br />
Om någon<br />
av frågorna<br />
är besvarad<br />
med nej, vad<br />
bör jag göra?<br />
Förslag <strong>till</strong> åtgärder:<br />
Steg 1 Riskanalys<br />
• Besluta om hur inventeringen ska gå <strong>till</strong>, <strong>och</strong> över vilka som ska deltaga.<br />
• Gör en rundvandring i byggnaden <strong>och</strong> dokumentera de risker som ni<br />
kan identifiera, det vill säga vilken typ av risk det är, <strong>och</strong> var den finns.<br />
• Beakta alltid behovet av omedelbara åtgärder vid upptäckt risk.<br />
• Gör en uppskattning över sannolikheten av att en brand ska inträffa i<br />
de identifierade riskkällorna.<br />
• Besluta om tid för redovisning av riskerna för resten av personalen.<br />
Steg 2 Riskvärdering<br />
• Gör en bedömning av om de identifierade riskerna ska accepteras,<br />
eller om eventuella åtgärder behöver vidtagas för att minska eller ta<br />
bort risken.<br />
• Undersök om det kan finnas alternativ utrustning eller metoder.<br />
Steg 3 Riskreduktion<br />
• Besluta om eventuella åtgärder.<br />
• Genomför de beslutade åtgärderna.<br />
• Kontrollera genom uppföljning om genomförda åtgärder har haft<br />
avsedd effekt.<br />
• Undersök vid uppföljningen om nya risker <strong>till</strong>kommit eller om gamla<br />
risker försvunnit. Tänk på att riskförteckningen ska vara aktuell.<br />
4. En modell 39
Brandskyddsorganisation — ansvarsfördelning<br />
Vem har ansvaret för brandskyddet i en byggnad? Enligt kap. § lagen om<br />
skydd mot olyckor så ska ”ägare eller nyttjanderättshavare (nyttjare) <strong>till</strong> byggnader<br />
eller andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga<br />
brand <strong>och</strong> för att hindra eller begränsa skador <strong>till</strong> följd av brand. Åtgärderna<br />
kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär.” Detta innebär att det i en<br />
byggnad kommer att finnas möjlighet <strong>till</strong> flera parallella brandskyddsorganisationer,<br />
beroende på antal nyttjare.<br />
Uppdraget för en brandskyddsorganisation är av förebyggande karaktär.<br />
En organisation som ska träda i kraft vid nödlägen eller <strong>till</strong>bud <strong>och</strong> därmed<br />
innehar en operativ roll bör benämnas insatsorganisation. Inledningsvis<br />
behandlas i detta avsnitt den förebyggande brandskyddsorganisationen.<br />
Varje företag eller organisation har ett ansvar för att se <strong>till</strong> sin del av brandskyddet.<br />
Vilka uppgifter som ska utföras av ägare respektive nyttjare ska kunna<br />
tydliggöras genom gränsdragningslista eller liknande. Oberoende av vilken<br />
organisation eller företag som avses, så har företagsledningen eller motsvarande<br />
det yttersta ansvaret när det gäller brandskyddet.<br />
Inom varje organisation bör det alltid finnas en person, som svarar för det<br />
totala brandskyddsarbetet. Vederbörande person kan därmed sägas ha en<br />
nyckelroll, som internkonsult vid uppbyggnad <strong>och</strong> drift av det systematiska<br />
brandskyddsarbetet. Vad denne person, <strong>och</strong> eventuellt övriga personer i<br />
brandskyddsorganisationen ska ha för benämning eller kompetens är upp<br />
<strong>till</strong> respektive organisation/företag att bestämma. Det finns idag inga regler<br />
eller normer för vilken kompetens som denne person ska besitta, men en<br />
gemensam europeisk rekommendation är på väg.<br />
Förebyggande brandskyddsorganisation<br />
En brandskyddsorganisation ska främst redovisa vilka som ska arbeta med<br />
de olika brandskyddsfrågorna <strong>och</strong> inom vilka ansvarsområden personerna<br />
ska verka (se exempel, figur på nästa sida).<br />
I brandskyddsorganisationen utses medarbetare som i sin funktion har<br />
tydliga <strong>och</strong> specifika befogenheter. Den medarbetare som innehar en funktion<br />
i brandskyddsorganisationen, har då ett ansvar att fullfölja sina arbetsuppgifter<br />
i enlighet med sina befogenheter. För att tydliggöra ansvar <strong>och</strong><br />
befogenheter bör befattningsbeskrivningar upprättas.<br />
För att kunna fullfölja sitt ansvar för de befogenheter som medarbetaren<br />
har i sin funktion, måste vederbörande ha nödvändig kompetens. Ansvaret<br />
för att medarbetaren har <strong>till</strong>stånd <strong>och</strong> nödvändig kompetens för att kunna<br />
fullfölja sina befogenheter vilar på närmaste chef <strong>och</strong> ytterst på förvaltnings-/verksamhetschef,<br />
VD eller motsvarande.<br />
40 Brandskydd i offentliga lokaler
Brandskyddsansvarig<br />
Fastigheten<br />
Serviceansvarig<br />
— Brand<br />
Fastigheten<br />
För att kontinuerligt följa upp brandskyddet är det viktigt att särskilda<br />
kontrollanter utses. Kontrollanterna väljs för varje arbetsområde (avdelning<br />
<strong>och</strong> dylikt). De utses lämpligen efter intresse <strong>och</strong> i samråd med personalen<br />
enligt de normala rutinerna. Kontrollanterna blir den förlängda arm som<br />
den brandskyddsansvarige behöver vid kontrollronder, information, utbildning<br />
med mera.<br />
De befattningar <strong>och</strong> funktioner som är vanligt förekommande inom<br />
det förebyggande brandskyddsarbetet hos ett företag eller organisation är<br />
följande:<br />
• brandskyddsansvarig<br />
• brandskyddskoordinator<br />
• brandskyddsombud<br />
• brandskyddschef<br />
• brandskyddskontrollant<br />
• intern brandskyddskontrollant<br />
• anläggningsskötare för automatiskt brandlarm/sprinkleranläggning<br />
• föreståndare för brandfarlig vara.<br />
Organisationsschema Nacka kommun<br />
Ansvarig brand<br />
Arbetslag/avdelning<br />
Övrig personal<br />
Figur . Nacka kommuns brandskyddsorganisation.<br />
Brandskyddsansvarig<br />
Verksamheten<br />
Serviceansvarig<br />
— Brand<br />
Verksamheten<br />
4. En modell 41
Vem är ansvarig?<br />
Förvaltnings-/verksamhetschef, VD eller motsvarande har alltid det yttersta<br />
ansvaret för brandskyddsarbetet i företaget eller organisationen. Det ansvaret<br />
kan inte delegeras bort! Ett automatiskt brandlarm ersätter inte kravet<br />
på utbildad <strong>och</strong> övad personal. Larmet skapar endast bättre förutsättningar<br />
för att kunna ingripa i ett tidigt skede av en brand. Ansvaret för att hantera<br />
en händelse ”äger” man själv initialt, <strong>och</strong> man måste därför agera snabbt<br />
<strong>och</strong> på rätt sätt. Förvaltningschef eller motsvarande behöver hjälp <strong>och</strong> stöd<br />
för att kunna uppfylla sitt ansvar. Det är bakgrunden <strong>till</strong> att det behöver<br />
skapas en brandskyddsorganisation i företaget eller organisationen. Beslutsvägar<br />
bör dock följa den normala linjeorganisationen.<br />
Frågor om brandskyddsorganisation Ja Nej<br />
1 Finns en särskild brandskyddsorganisation upprättad?<br />
2 Är den aktuell?<br />
3 Finns befattningsbeskrivningar för respektive funktion i<br />
brandskyddsorganisationen?<br />
4 Ska befattningsbeskrivningarna förändras?<br />
5 Har de berörda personerna <strong>till</strong>räcklig kompetens?<br />
Om någon<br />
av frågorna<br />
är besvarad<br />
med nej, vad<br />
bör jag göra?<br />
Förslag:<br />
• Besluta om vilka funktioner som ska ingå i brandskyddsorganisationen.<br />
• Utse personerna.<br />
• Upprätta delegationsunderlag/befattningsbeskrivning<br />
(se exempel nedan).<br />
• Kontrollera att de utsedda har lämplig kompetens för sin funktion.<br />
• Upprätta individuella utbildningsplaner.<br />
• Besluta om vem som ger funktionen/personen delegation.<br />
• Underteckna dokument.<br />
• Upprätta organisationsschema över brandskyddsorganisationen<br />
<strong>och</strong> informera alla anställda.<br />
42 Brandskydd i offentliga lokaler
4. En modell 43
Nödlägesorganisation <strong>och</strong> rutiner vid brand<br />
Förutsättningarna för att med egen personal <strong>och</strong> med hjälp av räddningstjänsten<br />
utföra en akut insats i en byggnad kan vara helt avgörande för<br />
utgången vid en brand. För vissa verksamheter förutsätts ett väl fungerande<br />
samarbete <strong>och</strong> aktivt deltagande av personalen vid brand eller <strong>till</strong>bud. För<br />
de verksamheter som närmast berörs av ett aktivt handlande från personalen<br />
kan nämnas skolor, hotell, sjukhus, äldreboenden, trafiktunnlar,<br />
butiksgallerior, konsert- <strong>och</strong> idrottsarenor. Det är viktigt att den operativa<br />
organisationen inte är knuten <strong>till</strong> personer utan funktioner. Detta innebär<br />
att dimensioneringen av den operativa organisationen ska utgå från en<br />
minimibemanning.<br />
De funktioner som kan ingå i en egen insatsorganisation är <strong>till</strong> exempel:<br />
• utrymningsledare<br />
• de som hjälper handikappade<br />
• operatörer av processer med speciella avstängningsrutiner<br />
• underhållspersonal.<br />
Rutiner vid brand<br />
Utöver det eventuella behovet av en egen insatsorganisation, så bör varje<br />
anställd i företag <strong>och</strong> organisationer känna <strong>till</strong> de elementära principerna<br />
för hur man räddar någon person från omedelbar fara <strong>och</strong> hur byggnaden<br />
utryms vid brand. Alla som upptäcker en brand ska kunna agera enligt principen<br />
rädda–varna –larma –släcka.<br />
Det krävs mer än larmanläggning<br />
En brandlarmanläggning har två uppgifter i sitt syfte. Den ska : ge en tidig<br />
upptäckt <strong>och</strong> : se <strong>till</strong> att effektivt räddnings- <strong>och</strong> släckningsarbete kan<br />
påbörjas. Det räcker inte att ha bra <strong>och</strong> snabba detektorer — om ingen gör<br />
någonting så kommer ju branden att fortsätta <strong>till</strong>s skadan är ett faktum.<br />
För att få effekt av brandlarmanläggningen måste larmsignalen skickas<br />
vidare. Traditionellt har larmsignalen gått <strong>till</strong> räddningstjänsten som då<br />
har ryckt ut med sina bilar. Detta ser delvis annorlunda ut idag. Dels har<br />
räddningstjänsten påverkats av den relativt höga andel onödiga larm som<br />
kommer från automatlarm, dels har det primära ansvaret för den enskilde<br />
att skydda sig själv förtydligats i ny lagstiftning. Men framförallt kanske<br />
det har förändrats beroende på ökad medvetenhet om vikten av att kunna<br />
påbörja en släckningsinsats så tidigt som möjligt — <strong>och</strong> om vikten av att det<br />
finns utbildad personal på plats. Räddningstjänsten anländer tidigast –<br />
44 Brandskydd i offentliga lokaler
minuter efter det att brandlarmet har startat. Många av de livsavgörande<br />
insatserna måste göras innan räddningstjänsten anländer <strong>och</strong> följaktligen är<br />
personalens kompetens avgörande. Att organisera <strong>och</strong> utbilda sin personal<br />
kallas att ha en larmorganisation.<br />
Larmorganisation<br />
En larmorganisation innebär helt enkelt att det finns utbildad personal på<br />
plats som har <strong>till</strong> uppgift att snabbt ta reda på varifrån larmet kommer <strong>och</strong><br />
varför det har larmat. Om brand konstateras av personalen i larmorganisationen<br />
kan de:<br />
• påbörja utrymning av lokalen vid behov<br />
• påbörja insatsen för att släcka <strong>och</strong>/eller begränsa branden<br />
• meddela övriga berörda att en brand har utbrutit<br />
• förbereda räddningstjänstens ankomst, <strong>till</strong> exempel låsa upp dörrar <strong>och</strong><br />
ordna så att berörda lokaler är <strong>till</strong>gängliga.<br />
Larmlagring<br />
Larmlagring är ett sätt att undvika onödig utryckning av räddningstjänsten<br />
från automatlarm.<br />
Drygt procent av alla automatlarm utlöses av annan orsak än brand.<br />
Med larmlagring utlöses det automatiska larmet först enbart lokalt, innan<br />
det skickas vidare. Personalen ges möjlighet att inom någon minut kvittera<br />
larmet. Därefter har de ytterligare en tid på sig att undersöka om räddningstjänstens<br />
insats behövs. I många fall rör det sig om mindre incidenter <strong>och</strong> då<br />
kan personalen själva åtgärda <strong>och</strong> återställa larmet.<br />
Larmlagring fungerar endast om det finns en effektiv larmorganisation<br />
på platsen. Det kräver att man har en förberedd larmorganisation, det vill<br />
säga att all personal vet hur de ska agera när larmet aktiveras. Larmlagring,<br />
med väl fungerande <strong>till</strong>hörande larmorganisation, kan öka brandsäkerheten<br />
på det berörda objektet <strong>och</strong> sparar dessutom räddningstjänstens resurser<br />
som kan användas där de verkligen behövs. Dessutom kan känsligare detektorer<br />
användas vilket innebär en tidigare upptäckt av branden <strong>och</strong> därmed<br />
större chans <strong>till</strong> lyckade släckningsinsatser av personalen.<br />
4. En modell 45
Tre rökskadades efter brand i mikro<br />
[Ludvika] SUNNANSJÖ<br />
Två bland servicehuspersonalen,<br />
som snabbt <strong>och</strong> rådigt<br />
hjälpte den på Solgärdets<br />
äldreboende boende gamla<br />
kvinnan ut ur den rökfyllda<br />
lägenheten, fick föras i<br />
ambulanser <strong>till</strong> lasaretten<br />
för att ha dragit i sig kraftig<br />
rök i lungorna. Den gamla<br />
kvinnan fick åka sjukbil<br />
med sköterska <strong>till</strong> Ludvika<br />
lasarett för kontroll. Mikron<br />
eller en vetevärmare var<br />
boven.<br />
Enligt uppgifter på söndagen hade<br />
samtliga rökskadade fått åka <strong>till</strong>baka<br />
hem efter en natt på Falu respektive<br />
Ludvika lasarett. Brandincidenten<br />
inträffade vid 18.30-tiden på lördagskvällen.<br />
Automatiska brandlarmet<br />
utlöstes från en lägenhet på Solgärdets<br />
äldreboende i Sunnansjö. Två bland<br />
personalen rusade dit, gick in i det helt<br />
rökfyllda rummet <strong>och</strong> fick snabbt ut<br />
den åldriga kvinnan som bodde där.<br />
Personalen kastade dessutom ut mikron<br />
genom fönstret. Vid räddningen drog<br />
de två från personalen samt den gamla<br />
kvinnan i sig rök i lungorna.<br />
Räddningstjänsten fick när de kom<br />
<strong>till</strong> äldreboendet, bistå med att evakuera<br />
fler boenden från in<strong>till</strong>iggande<br />
lägenheter <strong>till</strong> annan avdelning<br />
på Solgärdet. Samtidigt som man<br />
inledde utvädring av rök. Brandmännen<br />
var kvar på Solgärdet i ett par<br />
timmar.<br />
Rökutvecklingen hade uppstått vid<br />
uppvärmning av en så kallad vetevärmare<br />
i en mikrovågsugn. Kanske ett<br />
misstag att vrida upp mikrotiden <strong>till</strong><br />
exempelvis 30 minuter istället för tre<br />
som är mer normal uppvärmningstid<br />
för en värmekudde fylld med vetekorn.<br />
Kanske uppstod fel på mikrovågsugnen.<br />
Polisen anlände <strong>till</strong> äldreboendet<br />
under lördagskvällen <strong>och</strong><br />
började kika på orsak.<br />
Per Sundström i Sunnansjö var en<br />
brandförman på plats:<br />
– Alla olyckor utreds numera. Vi har<br />
exempelvis tagit hand om <strong>och</strong> för noga<br />
in mikrougnens fabrikat, modell <strong>och</strong><br />
<strong>till</strong>verkningsnummer i insatsrapporten<br />
som skickas vidare.<br />
Per Sundström liksom insatschef<br />
Håkan Graaf berömmer Solgärdets<br />
personal för föredömligt ingripande,<br />
även om de därmed själva drog i sig<br />
av röken.<br />
Källa: Dalademokraten<br />
46 Brandskydd i offentliga lokaler
Frågor om nödlägesorganisation<br />
<strong>och</strong> rutiner vid brand<br />
Finns särskild plan för brand eller annat nödläge framtagen?<br />
Om ja på förra frågan — är denna dokumenterad?<br />
Innebär verksamheten att det finns behov av egen insatsorganisation?<br />
Är skriftliga instruktioner för respektive funktion i insatsorganisationen<br />
upprättade?<br />
Är organisationen övad <strong>och</strong> utbildad för ändamålet?<br />
Har de berörda personerna <strong>till</strong>räcklig kompetens?<br />
Om någon<br />
av frågorna<br />
är besvarad<br />
med nej, vad<br />
bör jag göra?<br />
Förslag:<br />
• Upprätta en plan för hur brand eller annat nödläge ska hanteras.<br />
Dokumentera denna <strong>och</strong> informera personalen om dess innehåll<br />
(se exempel på nästa sida).<br />
• Besluta om vilka funktioner som ska ingå i insatsorganisationen.<br />
Vid förekomst av automatiskt brandlarm, beakta om insatsorganisationen<br />
också ska utgöra larmorganisation.<br />
• Upprätta skriftliga instruktioner för respektive funktion.<br />
• Kontrollera att de utsedda har lämplig kompetens för sin funktion.<br />
• Upprätta individuella utbildningsplaner.<br />
• Genomför en kontroll/övning över att insatsorganisationen är rätt<br />
dimensionerad för uppgifterna, som ska utföras i enlighet med<br />
nödlägesplanen.<br />
4. En modell 47<br />
Ja Nej
Instruktion Brand<br />
Datum/Sign<br />
Rädda – Varna – Larma – Släcka<br />
Vid automatiskt brandlarm<br />
• Vid automatiskt brandlarm kommer den interna larmorganisationen att först ta reda på anledningen<br />
<strong>till</strong> att larmet löst ut. Var beredd på att larmet kan vara på allvar.<br />
Vid konstaterad brand<br />
• Har branden brutit ut där det finns människor ska dessa först avlägsnas ur lokalerna. Under dagtid<br />
larmas receptionen. När receptionen är obemannad, ring 112 <strong>och</strong> begär brandkåren.<br />
• Kontakta räddningstjänsten för att ge mer information.<br />
• Försök släcka branden, om det är möjligt.<br />
• Möt upp räddningstjänsten <strong>och</strong> visa vägen <strong>till</strong> brandplatsen.<br />
• Kontakta räddningsledaren när denne anländer <strong>och</strong> informera om vilka åtgärder som vidtagits <strong>och</strong><br />
om det finns skäl att misstänka att någon är kvar i lokalen.<br />
• Gå <strong>till</strong> återsamlingsplatsen för de anställda <strong>och</strong> var beredd på att vara räddningstjänsten behjälplig.<br />
• Informera anställda <strong>och</strong> andra om vad som hänt <strong>och</strong> hur länge utrymningen kan tänkas vara.<br />
Utrymningsmeddelande<br />
Utrymningslarmet aktiveras i samband med att det automatiska brandlarmet indikerar brand.<br />
Ljudkaraktären på larmet är korta tonstötar - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - .<br />
Det automatiska utrymningslarmet kan dessutom aktiveras manuellt från särskilda larmtryckknappar.<br />
Åtgärder<br />
• Anställda som fått speciella uppgifter ska genast börja utföra dessa.<br />
• Övriga anställda hjälper besökare <strong>och</strong> andra att komma ut ur byggnaden, stänger dörrarna efter sig<br />
<strong>och</strong> går <strong>till</strong> återsamlingsplatsen.<br />
Egna uppgifter<br />
Tjänstgörande arbetsledare<br />
Instruera dina medarbetare <strong>och</strong> se <strong>till</strong> att avdelningens uppgifter vid utrymningen löses.<br />
• Kontrollera att din personal har kommit <strong>till</strong> återsamlingsplatsen.<br />
• Rapportera <strong>till</strong> ansvarig person när uppgifterna är lösta.<br />
Utrymningsledare — Kontor<br />
• Stäng/lås värdeskåpet.<br />
• Se <strong>till</strong> att personalen utrymmer lokalen.<br />
• Lämna därefter själv lokalen <strong>och</strong> gå <strong>till</strong> återsamlingsplatsen.<br />
Utrymningsledare — Verkstad<br />
• Kontrollera att omklädningsrum <strong>och</strong> toaletter är tomma.<br />
• Stäng huvudkran för acetylen, utsidan.<br />
• Lämna därefter själv lokalen <strong>och</strong> gå <strong>till</strong> återsamlingsplatsen.<br />
Återsamlingsplats: Parkeringen<br />
Om denna plats ej kan användas är den alternativa återsamlingsplatsen: Busshållplatsen.<br />
Ansvarig för innehållet: Namn: Befattning:<br />
EXEMPEL<br />
48 Brandskydd i offentliga lokaler
Övnings- <strong>och</strong> utbildningsplaner<br />
Ett gott brandskyddsarbete förutsätter vissa insikter, kunskaper <strong>och</strong> färdigheter.<br />
Det innebär i sin tur att det behövs viss utbildning <strong>och</strong> övning.<br />
Den brandskyddsutbildning som man eventuellt har fått i skolan räcker<br />
inte <strong>till</strong>. Alla har kanske inte heller fått någon sådan utbildning. Det som<br />
avses i detta avsnitt är allmänna utbildningar <strong>och</strong> övningar som berör alla<br />
anställda eller kategorier av anställda <strong>och</strong> inte kompetensutbildningar för<br />
enskilda befattningshavare. Syftet är att skapa ett medvetande om brandskyddet<br />
hos all personal. De ska kunna ta egna initiativ <strong>och</strong> medverka <strong>till</strong> en<br />
väl brandskyddad verksamhet.<br />
Både arbetsmiljölagen <strong>och</strong> lagen om skydd mot olyckor kräver att företagen<br />
verkar för ett fungerande förebyggande brandskydd. Basen i ett företags<br />
organisation för brandsläckning utgörs av den enskilde anställde.<br />
Utbildning<br />
Företaget eller organisationen har en skyldighet att utbilda de anställda,<br />
så att de kan förebygga brand <strong>och</strong> hindra <strong>och</strong> begränsa skador <strong>till</strong> följd av<br />
brand. Kravet på personalen avseende brandkunskap ska ligga på en rimlig<br />
nivå.<br />
I utbildningsplanerna bör de olika utbildningsmomenten vara dokumenterade<br />
i enkla <strong>och</strong> tydliga beskrivningar. Utbildningsplanerna bör underlätta<br />
vid planering, genomförande <strong>och</strong> uppföljning av de utbildningsaktiviteter,<br />
som har beslutats. Skriftlig dokumentation bör göras över genomförd<br />
utbildning <strong>och</strong> övning.<br />
De allmänna utbildningsplanerna är den lägsta nivå man bör ställa som<br />
krav på det förebyggande brandskyddet i en organisation eller företag. I<br />
dessa allmänna planer bör ingå:<br />
• utbildningsplan i brandskydd för nyanställda<br />
• utbildningsplan i brandskydd för alla anställda.<br />
4. En modell 49<br />
Rädda<br />
Varna<br />
Larma<br />
Släcka.
Brandskyddsinformation <strong>och</strong> brandskyddsutbildning kan ges genom brandinstruktion,<br />
som delas ut <strong>till</strong> berörd personal, genom muntlig information i<br />
samband med periodiskt återkommande rundvandring inom anläggningen<br />
eller vid brandövningar där personalen får <strong>till</strong>fälle att använda arbetsplatsens<br />
släckningsutrustning, utföra brandlarm, vidta åtgärder för personräddning<br />
etcetera, enligt principen Rädda –Varna – Larma –Släcka.<br />
Övning<br />
Man kan ha övningar av olika anledningar. En övning kan <strong>till</strong> exempel avse:<br />
• att repetera eller befästa tidigare utbildning<br />
• att kontrollera utbildning, det vill säga det personliga kunnandet<br />
• att kontrollera planläggning, det vill säga hur något fungerar.<br />
När man planerar en övning ska man göra klart för sig vad man egentligen<br />
vill åstadkomma med den. Vad är syftet, <strong>och</strong> vad vill man uppnå?<br />
För personal i allmänhet kan man tänka sig en ”repeterande-befästande”<br />
övning som ansluter <strong>till</strong> tidigare genomförd utbildning. Den kan syfta <strong>till</strong><br />
att repetera eller befästa kunskaperna om hur man hanterar släckningsmateriel<br />
som man har på sin egen arbetsplats <strong>och</strong> hur man i övrigt handlar<br />
i en brandsituation på denna.<br />
Med en utrymningsövning kan man öva eller kontrollera planer <strong>och</strong> rutiner<br />
för larm <strong>och</strong> utrymning. Detta är framförallt viktigt att öva i byggnader<br />
där flera olika nyttjare ska samverka. Det man då i första hand provar är de<br />
materiella förutsättningarna som utrymningsvägar <strong>och</strong> larmanordningar,<br />
samt de personer som har fått särskilda uppgifter i sammanhanget.<br />
Hur ofta övningar ska planeras <strong>och</strong> genomföras får avgöras i det enskilda<br />
fallet. Faktorer som påverkar är hög personalomsättning, ombyggnationer,<br />
verksamhetsförändringar (nya hyresgäster).<br />
Initiativtagare för att få gemensamma utrymningsövningar <strong>till</strong> stånd i en<br />
byggnad kan givetvis variera, men ett tips kan vara att införa samverkansgrupper<br />
där ägare <strong>och</strong> samtliga nyttjare är representerade, <strong>och</strong> i samförstånd<br />
planera för dessa övningar.<br />
50 Brandskydd i offentliga lokaler
Frågor om övnings- <strong>och</strong> utbildningsplaner Ja Nej<br />
1 Finns upprättade utbildningsplaner i brandskydd för all personal?<br />
2 Finns särskilda utbildningsplaner för nyanställda <strong>och</strong> <strong>till</strong>fällig<br />
personal?<br />
3 Har någon utbildning genomförts under den senaste 2-årsperioden?<br />
4 Om nej på frågan ovan, vet man när den senaste brandskyddsutbildningen<br />
skedde?<br />
5 Har utrymningsövning genomförts under den senaste 2-årsperioden?<br />
6 Om nej på frågan ovan, vet man när den senaste utrymningsövningen<br />
skedde?<br />
Om någon<br />
av frågorna<br />
är besvarad<br />
med nej, vad<br />
bör jag göra?<br />
Förslag:<br />
• Inventera behoven av utbildning <strong>och</strong> vilken praktisk erfarenhet som<br />
redan finns.<br />
• Upprätta <strong>och</strong> dokumentera utbildnings- <strong>och</strong> övningsplaner<br />
(se exempel på nästa sida).<br />
• Utse ansvarig för genomförandet av utbildning <strong>och</strong> övningar<br />
(internt eller genom extern utbildningsanordnare).<br />
• Upprätta rutiner för uppföljning av genomförda utbildningar.<br />
4. En modell 51
52 Brandskydd i offentliga lokaler
Brandskyddsregler<br />
Brandskyddregler krävs ej för att följa Statens räddningsverks allmänna råd,<br />
men inom alla organisationer <strong>och</strong> företag förekommer kulturer där det av<br />
hävd eller gammal tradition har utvecklats regler <strong>och</strong> rutiner över vad som<br />
kan vara <strong>till</strong>åtet att göra <strong>och</strong> vad som upplevs som direkt olämpligt. Ofta<br />
”sitter det i väggarna” <strong>och</strong> därför kan det för den oinvigde, en ny medarbetare<br />
eller ny hyresgäst, vara svårt att veta vad som är rätt eller fel.<br />
Att dokumentera de regler <strong>och</strong> rutiner som förekommer i det förebyggande<br />
brandskyddsarbetet är ett sätt för organisationen att komma <strong>till</strong> rätta<br />
med flytande ansvarsförhållanden <strong>och</strong> informella regler. Tänk på att det<br />
kan vara viktigt att hämta beslutsunderlag från lagar, förordningar, föreskrifter,<br />
rekommendationer eller annan praxis där sådan finns, men det är<br />
inget krav. Att regler <strong>och</strong> rutiner har en grund i att de är framtagna ur lagar<br />
<strong>och</strong> föreskrifter ger dock en extra tyngd för efterlevnaden. Genom att ägare<br />
<strong>och</strong> nyttjare har det yttersta ansvaret för sitt brandskydd är det lämpligt att<br />
upprätta ett eget regelverk över brandskyddet.<br />
Detta dokument ska ses som en hjälp för arbetsgivaren <strong>och</strong> arbetstagaren,<br />
eller ägaren <strong>och</strong> hyresgästen, i beslutet om hur företagets <strong>och</strong> byggnadens<br />
brandskydd ska upprättas. Man kan betrakta brandskyddsreglerna som ett<br />
”internt regelverk” över brandskyddet.<br />
Exempel på olika förekommande brandskyddsregler <strong>och</strong> rutiner<br />
Som ett minsta krav, bör det åtminstone finnas regler för hur ”heta arbeten”<br />
ska bedrivas (heta arbeten är alla jobb som utförs med verktyg som ger<br />
gnistor eller värme). Andra regler <strong>och</strong> rutiner som kan vara aktuella är:<br />
• förbud mot förvaring eller uppställning av brännbart eller hindrande<br />
föremål i trapphus <strong>och</strong> utrymningsvägar i bostadshus.<br />
• regler för övernattning i skollokaler eller förskolor<br />
• regler för brännbara upplag <strong>och</strong> returpappersbehållare<br />
• uppställningsplats för container<br />
• räddningstjänstens framkomlighet (parkering på tomtmark)<br />
• regler för var rökning är <strong>till</strong>åten<br />
• regler för truckar <strong>och</strong> truckladdning<br />
• rutiner för information <strong>till</strong> hantverkare, besökare med flera som kan<br />
påverka eller beröras av brandskyddet<br />
• brandskydd vid ombyggnation.<br />
4. En modell 53
Frågor om brandskyddsregler <strong>och</strong> rutiner Ja Nej<br />
1 Finns särskilda regler <strong>och</strong> rutiner beträffande brandskyddet?<br />
2 Är de dokumenterade?<br />
3 Är de aktuella?<br />
4 Behöver de kompletteras?<br />
Om någon<br />
av frågorna<br />
är besvarad<br />
med nej, vad<br />
bör jag göra?<br />
Förslag:<br />
• Identifiera risker som i första hand kräver särskilda regler.<br />
• Inventera nuvarande brandskyddsregler som finns beslutade inom<br />
företaget. De kan vara av typen praxis eller redan dokumenterade<br />
regler.<br />
• Upprätta de beslutade brandskyddsreglerna. Glöm inte att kontrollera<br />
mot gällande författningar, rekommendationer med mera<br />
(se exempel från Härjedalens kommun på nästa sida).<br />
• Upprätta rutiner för uppföljning <strong>och</strong> revidering av brandskyddsreglerna.<br />
• Underteckna dokument.<br />
• Informera berörda hyresgäster/medarbetare.<br />
54 Brandskydd i offentliga lokaler
E X E M P E L<br />
4. En modell 55
Brandskyddsbeskrivning — en teknisk karta<br />
Brandskyddsbeskrivning är en beskrivning av byggnaden eller lokalen <strong>och</strong><br />
dess tekniska brandskyddsinstallationer. Den kan liknas vid instruktionsboken<br />
för en bil. Brandskyddsinstallationers utformning <strong>och</strong> funktion<br />
— samt hur de förväntas hanteras vid en eventuell brand — bör redovisas.<br />
Brandskyddsbeskrivningen av byggnaden utgör därmed ett underlag, för<br />
den eller de som ska utföra kontrollen av brandskyddet, för att hitta var i<br />
byggnaden utrustning <strong>och</strong> installationer är belägna.<br />
Det är här viktigt att understryka att man inte behöver upprätta ett lika<br />
omfattande dokument som den brandskyddsdokumentation som anges i<br />
Boverkets byggregler, BBR (se ruta, nästa sida). Där sådan finns kan den<br />
utgöra ett underlag för framtagandet <strong>och</strong> ett komplement <strong>till</strong> brandskyddsbeskrivningen<br />
av byggnaden.<br />
En brandskyddsbeskrivning av en byggnad bör bestå av ritningar över varje<br />
plan, som redovisar aktuella förhållanden med tydliga symboler <strong>och</strong>/eller<br />
förklarande text. Det är fördelaktigt om enhetliga eller standardiserade<br />
symboler används så långt det är möjligt, men det är inget krav.<br />
På ritningarna ska man kunna utläsa hur det byggnadstekniska brandskyddet<br />
är utformat <strong>och</strong> var det finns andra brandtekniska anordningar<br />
eller utrustning. Till dessa ritningar kan sedan bifogas en text som beskriver<br />
syftet med åtgärderna <strong>och</strong> de effekter som förväntas uppnås.<br />
Hur omfattade brandskyddsbeskrivningen blir kan bero på byggnadens<br />
storlek <strong>och</strong> antal brandtekniska installationer. Den enklaste formen av<br />
brandskyddsbeskrivning av lokalen eller byggnaden kan upprättas internt<br />
av den egna personalen, medan en omfattande brandskyddsbeskrivning kan<br />
behöva tas fram med hjälp av brandexpertis.<br />
Information i brandskyddsbeskrivningen enligt Statens räddningsverk<br />
Enligt Räddningsverkets allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete<br />
bör en lokals- eller byggnads brandskyddsbeskrivning innehålla information<br />
om följande tekniska brandskyddsinstallationers placering <strong>och</strong> funktion:<br />
• Utrymning vid brand<br />
— utrymningsvägar<br />
— dörrar i utrymningsvägar<br />
— vägledande markering<br />
— brand <strong>och</strong> utrymningslarm<br />
— nödbelysning.<br />
• Skydd mot brandspridning inom brandcell<br />
— ytskikts brandklass.<br />
56 Brandskydd i offentliga lokaler
• Skydd mot brand- <strong>och</strong> brandgasspridning mellan brandceller<br />
— brandceller<br />
— dörrar i brandcellsgräns<br />
— skydd mot brand- <strong>och</strong> brandgasspridning via ventilationssystem<br />
— brandtätningar.<br />
• Skydd mot brandspridning mellan byggnader<br />
— brandtekniskt klassade ytterväggar, dörrar <strong>och</strong> fönster.<br />
• Bärförmåga vid brand<br />
— brandskydd av bärande stomme.<br />
• Anordningar för brandsläckning<br />
— brandgasventilation<br />
— släckningssystem<br />
— räddningsvägar<br />
— stigarledningar<br />
— inomhusbrandposter<br />
— handbrandsläckare.<br />
Checklista med förslag <strong>till</strong> åtgärder för denna del finns under ”Kontrollsystem”<br />
på sidan .<br />
Enligt BBR, Boverkets byggregler, ska<br />
byggnader som uppförts eller ändrats<br />
efter ha en brandskyddsdokumentation.<br />
En brandskyddsdokumentation<br />
enligt BBR är ett omfattande <strong>och</strong><br />
komplett dokument över en byggnads<br />
brandskydd. Där ska framgå förutsättningar<br />
för brandskyddet samt brandskyddets<br />
utformning.<br />
Enligt rådstexten <strong>till</strong> byggreglerna bör<br />
dokumentationen redovisa:<br />
• byggnadens <strong>och</strong> dess komponenters<br />
brandtekniska klasser<br />
• brandcellsindelning<br />
Brandskyddsdokumentation enligt BBR<br />
• utrymningsstrategi<br />
• luftbehandlingsinstallationens<br />
funktion vid brand<br />
<strong>och</strong> i förekommande fall<br />
• beskrivning av de brandskyddstekniska<br />
installationerna.<br />
Denna dokumentation är ett utmärkt<br />
underlag för en brandskyddsbeskrivning.<br />
I de fall där ansvarsförhållandet mellan<br />
exempelvis fastighetsägare <strong>och</strong> hyresgäst<br />
är oklart när det gäller ansvaret för<br />
drift <strong>och</strong> skötsel av brandteknisk installation,<br />
måste detta klaras ut.<br />
4. En modell 57
Drifts- <strong>och</strong> underhållsinstruktioner<br />
Många olika fysiska skydd anordnas i form av brandsektioneringar, brandgasventilation,<br />
övervaknings- <strong>och</strong> säkerhetsdon som stoppar processer <strong>och</strong><br />
liknande. I vissa anläggningar installeras dessutom automatiska brandlarmanläggningar<br />
<strong>och</strong> automatiska släckningsanläggningar. Trots detta kan<br />
den totala brandskyddsnivån vara låg efter att verksamheten pågått en tid<br />
på grund av att brandskyddsinstallationerna inte underhållits, det vanliga<br />
byggnadsunderhållet är eftersatt <strong>och</strong> inte minst att fasta rutiner för det<br />
dagliga arbetet saknas.<br />
Som en hjälp för att underhålla de brandtekniska installationerna bör<br />
man upprätta drifts- <strong>och</strong> underhållsinstruktioner. Av instruktionen ska<br />
man kunna utläsa vad som ska kontrolleras, hur kontrollen ska ske <strong>och</strong> hur<br />
ofta. För vissa installationer <strong>till</strong>handahåller leverantören instruktioner för<br />
hur en funktionskontroll ska gå <strong>till</strong>. För andra installationer kan generella<br />
kontrollmetoder upprättas.<br />
Genom att använda sig av skriftliga instruktioner kan den egna kontrollen<br />
av de brandtekniska installationerna underlättas. Dessutom erhåller<br />
man då en likartad bedömning oavsett vem som gör kontrollen.<br />
Drifts- <strong>och</strong> underhållsinstruktioner bör finnas <strong>till</strong> varje brandteknisk<br />
installation eller anordning som förekommer i byggnadens/lokalens<br />
brandskyddsbeskrivning.<br />
Rapporteringsunderlag<br />
Upptäckta fel <strong>och</strong> brister noteras <strong>och</strong> beskrivs så att det framgår hur de ska<br />
rättas <strong>till</strong>. Alla system från anteckningsblocket <strong>och</strong> förtryckta blanketter<br />
<strong>till</strong> streckkodsläsning kan användas.<br />
En metod kan vara att använda sig av en inventarieförteckning eller något<br />
annat dokument där man kan ange brister med mera, för varje brandteknisk<br />
installation. En annan metod kan vara att använda sig av checklistor där<br />
alternativa felanmärkningar finns för den planerade kontrollen.<br />
Checklista med förslag <strong>till</strong> åtgärder för denna del samt exempel finns samlade<br />
under ”Kontrollsystem” på sidorna –.<br />
58 Brandskydd i offentliga lokaler
Kontrollsystem<br />
Ett förebyggande säkerhetsarbete, som sker planlöst utan uppföljning <strong>och</strong><br />
redovisning blir både irrationellt <strong>och</strong> kostnadskrävande. Trygghet skapas<br />
först när det inbyggda brandskyddet kontrolleras systematiskt <strong>och</strong> löpande.<br />
En underhålls- <strong>och</strong> kontrollplan för samtliga brandskyddsåtgärder, med<br />
uppgifter om vem som är ansvarig, vilken typ av kontroll som avses <strong>och</strong> hur<br />
ofta de ska ske, bör finnas. Själva kontrollen av brandskyddet ska genomföras<br />
regelbundet <strong>och</strong> bör utföras av de i företaget eller organisationen utsedda<br />
brandskyddskontrollanterna. Det är viktigt att det inte går slentrian i den<br />
interna kontrollverksamheten, utan att den sker med noggrannhet.<br />
Hur ofta en kontroll ska genomföras beror på vilken typ av installation<br />
eller utrustning som avses, verksamheten, allmänt slitage, ordning <strong>och</strong> reda<br />
samt storlek på byggnaden. I vissa fall kanske det behöver utföras dagliga<br />
kontroller för att säkerställa fria utrymningsvägar, medan det i andra fall<br />
kan räcka med kvartals- eller halvårs intervall.<br />
Eventuella serviceavtal med olika brandredskapsföretag som svarar för<br />
kontroll av <strong>till</strong> exempel handbrandsläckare <strong>och</strong> rökluckor ersätter inte den<br />
egna kontrollen, utan bör ses som ett komplement.<br />
Vid genomförandet av en kontrollrond kan man använda sig av olika metoder<br />
<strong>och</strong> hjälpmedel. För att kunna kontrollera inventarier <strong>och</strong> utrustning<br />
behöver man känna <strong>till</strong> vad, var, samt hur kontrollen ska gå <strong>till</strong>. En metod<br />
kan då vara att använda sig av en brandskyddsbeskrivning av byggnaden,<br />
drift- <strong>och</strong> underhållsinstruktioner <strong>och</strong> ett rapporteringsunderlag för att<br />
ange brister, med mera, för varje brandteknisk installation. När man vet<br />
var <strong>och</strong> hur en kontroll av inventarier eller utrustning ska genomföras, kan<br />
upprättade checklistor utgöra underlaget.<br />
Vilken metod <strong>och</strong> teknik som man använder sig av har inte så stor betydelse,<br />
huvudsaken är att det passar organisationen <strong>och</strong> att brister upptäcks<br />
tidigt <strong>och</strong> åtgärdas snarast<br />
För att systematiskt kunna förbättra sitt brandskydd är det viktigt att rätt<br />
information samlas in <strong>och</strong> att all information samlas hos den som svarar för<br />
brandskyddet inom företaget eller organisationen. Skriftlig dokumentation<br />
bör ske av utförd egenkontroll, extern kontroll <strong>och</strong> eventuella planer på<br />
åtgärder. Vilka verktyg som används för att hålla ordning på informationen<br />
kan variera beroende på informationsmängd <strong>och</strong> kontrollkrav.<br />
4. En modell 59
Frågor om brandskyddsbeskrivning, drift- <strong>och</strong><br />
underhållsinstruktioner samt kontrollsystem<br />
1 Genomförs regelbundet egna kontroller av brandskyddet?<br />
2 Dokumenteras dessa?<br />
3 Finns instruktioner för hur kontrollerna ska ske?<br />
4 Finns brandskyddsbeskrivning som på ritning eller skiss visar<br />
tekniska brandskyddsinstallationers placering i lokalen/byggnaden?<br />
5 Finns brandskyddsdokumentation enligt BBR?<br />
6 Finns beskrivningar som förklarar tekniska brandskyddsinstallationers<br />
funktion?<br />
7 Finns manualer eller dokument som visar hur drift <strong>och</strong> underhåll av<br />
förekommande brandskyddsinstallationer ska ske?<br />
8 Behöver de kompletteras?<br />
Om<br />
någon av<br />
frågorna<br />
är besvarad<br />
med<br />
nej, vad<br />
bör jag<br />
göra?<br />
Förslag:<br />
• Ta fram brandcellsritningar över byggnaden.<br />
• Genomför en inventering av var utrymningsvägar <strong>och</strong> övriga brandskyddsinstallationer<br />
är placerade <strong>och</strong> markera dessa på ritningarna.<br />
• Om brandcellsritningar saknas kan det vara nödvändigt att anlita brandkonsult<br />
för genomförandet vid inventering av brandcellsgränser, utrymningsvägar<br />
<strong>och</strong> övriga brandskyddsinstallationer.<br />
• Utifrån de brandskyddsinstallationer som identifierats vid inventeringen,<br />
samla in leverantörers eller <strong>till</strong>verkares drifts- <strong>och</strong> underhållsinstruktioner<br />
eller upprätta egna (se exempel på nästa sida).<br />
• Leta med hjälp av lokalens/byggnadens brandskyddsbeskrivning upp de<br />
utrustningar <strong>och</strong> installationer som förekommer.<br />
• Utför en kontroll med hjälp av instruktionen som gäller för respektive<br />
utrustning/installation.<br />
• Gör en bedömning av om instruktionen ger den vägledning som behövs<br />
för att utföra en kontroll, eller om den behöver kompletteras.<br />
• Ta fram en checklista eller ett underlag för att notera anmärkningar på,<br />
vid egenkontrollen.<br />
• Samla brandskyddskontrollanterna för en genomgång av hur materialet<br />
ska användas.<br />
• Besluta om hur, när <strong>och</strong> var kontrollerna ska genomföras.<br />
• Besluta hur redovisningen av genomförda kontroller ska ske.<br />
• Besluta om rutiner för åtgärder av eventuella brister.<br />
Ja Nej
Drifts- <strong>och</strong> underhållsinstruktion<br />
Datum/Sign Dörr i brandcellsgräns<br />
med dörrstängare<br />
Syfte/Mål:<br />
Hindra brand- <strong>och</strong> brandgasspridning via dörrhålet i brandcellsgränsen.<br />
Funktion:<br />
Dörren är normalt stängd <strong>och</strong> stänger åter automatiskt efter det att den öppnats.<br />
Provmetod:<br />
Dörrar som är försedda med dörrstängare öppnas ca 1 decimeter <strong>och</strong> ska stänga helt <strong>och</strong> fallkolven<br />
gripa tag i slutblecket då dörren släpps.<br />
Dörrstängaren ska orka stänga dörren helt. Kontroll på att dörren är stängd är att dra i den utan att<br />
trycke/handtag nedtrycks <strong>och</strong> dörren förblir i stängt läge.<br />
Låskolven ska gå in i slutblecket.<br />
Då dörren öppnas görs en okulär besiktning av gångjärn, lås, trycke, karm, ev. glasrutors infästning,<br />
andra skador, uppmärkning, dörrtryckets funktion <strong>och</strong> så vidare.<br />
Dörren ska vara hel <strong>och</strong> sluta <strong>till</strong> så att inga springor finns (även mot tröskel vid dörr mot utrymningsväg).<br />
Provningsintervall:<br />
Minst var tredje månad.<br />
Resultat för att bli godkänd:<br />
Dörrstängaren ska orka stänga dörren helt.<br />
Låskolven ska gå in i låsblecket.<br />
Dörren ska vara hel <strong>och</strong> sluta <strong>till</strong> så att inga springor finns (även mot tröskel vid dörr mot utrymningsväg).<br />
E X E M P E L<br />
4. En modell 61
Uppföljning<br />
Med uppföljning avses här utvärdering <strong>och</strong> förslag <strong>till</strong> åtgärder. En uppföljning<br />
av brandskyddsarbetet behöver ske på olika nivåer <strong>och</strong> hos olika<br />
grupper. Inom den egna brandskyddsorganisationen, på avdelningsnivå eller<br />
hos förvaltnings-/företagsledningen. En uppföljning på ledningsnivå är en<br />
kontrollstation för att se att arbetet flyter på. Den är viktig för att ge tyngd<br />
<strong>och</strong> resurser åt brandskyddsarbetet. Att mäta <strong>och</strong> utvärdera mot fastställd<br />
policy <strong>och</strong> mål är väsentligt för att få svar på frågor som: Gör vi rätt saker?<br />
Kan vi bli effektivare? Vad har vi lärt oss <strong>och</strong> vad kan vi förbättra?<br />
Det är viktigt att se <strong>till</strong> att slutsatserna av det systematiska brandskyddsarbetet<br />
även hamnar på ledningens dagordning <strong>och</strong> att punkterna diskuteras<br />
regelbundet, minst en gång per år. Det handlar om att sluta cirkeln <strong>och</strong><br />
undvika att arbetet hamnar i luften eller inte leder någon vart. Ledningen<br />
är ytterst ansvarig för brandskyddet <strong>och</strong> bör därför hantera uppföljningen<br />
på ett sådant sätt att de visar sitt stöd för frågorna <strong>och</strong> dem som arbetar med<br />
dessa.<br />
Vad som ska följas upp — <strong>och</strong> i vilken omfattning — avgörs av den egna<br />
organisationen. Rent generellt bör en uppföljning ske över följande delar:<br />
• den samlade dokumentationen över interna regler <strong>och</strong> rutiner<br />
• utbildnings- <strong>och</strong> övningsaktiviteter<br />
• brandskyddsorganisationens kompetens <strong>och</strong> sammansättning<br />
• genomförda egna brandskyddskontroller<br />
• <strong>till</strong>budsrapporter<br />
• extern <strong>till</strong>syn <strong>och</strong> kontroll.<br />
62 Brandskydd i offentliga lokaler
Frågor om uppföljning Ja Nej<br />
1 Finns beslut över vilka interna rutiner <strong>och</strong> dokument som ska följas<br />
upp?<br />
2 Finns uppgifter om vem som följer upp vilka rutiner <strong>och</strong> dokument<br />
i organisationen?<br />
3 Finns rutiner om hur <strong>och</strong> när redovisning ska ske?<br />
3 Finns rutiner över vem som redovisar <strong>och</strong> när redovisning<br />
— <strong>till</strong> exempel för ledningen — ska ske?<br />
Om någon<br />
av frågorna<br />
är besvarad<br />
med nej, vad<br />
bör jag göra?<br />
Förslag:<br />
• Inventera <strong>och</strong> besluta vilka interna rutiner <strong>och</strong> dokument som ska<br />
följas upp.<br />
• Inventera <strong>och</strong> besluta vilka externa rutiner <strong>och</strong> dokument som ska<br />
följas upp.<br />
• Besluta om vilka i organisationen, som följer upp vilka rutiner <strong>och</strong><br />
dokument.<br />
• Besluta om vem som redovisar <strong>och</strong> när (t. ex. för ledningen).<br />
• Genomför en ”revision”.<br />
4. En modell 63
Övriga dokument<br />
Att samla alla dokument som rör brandskyddsarbetet på ett ställe, är också<br />
en del i det systematiska brandskyddsarbetet.<br />
Det förekommer många olika slags dokument i brandskyddsarbetet.<br />
I en nybyggnadsfas ska det <strong>till</strong> exempel upprättas den omfattande <strong>och</strong><br />
kompletta brandskyddsdokumentationen enligt BBR. Av den ska förutsättningarna<br />
för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning<br />
framgå. Det är viktigt att detta dokument följer med i förvaltningsfasen.<br />
Dokumentet utgör då en viktig del i det fortsatta interna systematiska<br />
brandskyddsarbetet.<br />
Förutom beskrivningen ovan är det många olika dokument <strong>och</strong> handlingar<br />
som har direkt eller indirekt påverkan på brandskyddsarbetet. Där<br />
det inte finns någon naturlig koppling <strong>till</strong> någon del i det systematiska<br />
brandskyddsarbetet, kan det vara bra att samla dessa bakom rubriken<br />
”Övriga dokument”. Nedan följer förslag på dokumentation som kan vara<br />
lämplig att samla där.<br />
• Tillståndshandlingar som rör brandskyddet eller är beroende av brandskyddet,<br />
<strong>till</strong> exempel:<br />
— hanterings<strong>till</strong>stånd för brandfarliga eller explosiva varor<br />
— alkoholutskänknings<strong>till</strong>stånd<br />
— hotell<strong>till</strong>stånd<br />
— dans<strong>till</strong>stånd.<br />
• Riskanalyser.<br />
• Protokoll, förelägganden, med mera, från <strong>till</strong>synsmyndigheter.<br />
• Handlingar från genomförda revisioner av <strong>till</strong> exempel automatiskt<br />
brandlarm, vattensprinkler, elinstallationer.<br />
• Insatsplaner för räddningstjänsten.<br />
• Tillbudsrapporter.<br />
64<br />
Titel
Frågor om övriga dokument Ja Nej<br />
1 Finns rutiner över vilka handlingar <strong>och</strong> dokument som ska<br />
samlas in <strong>och</strong> var materialet ska förvaras?<br />
2 Är det klarlagt vem som ansvarar för detta?<br />
Om någon av<br />
frågorna är<br />
besvarad med<br />
nej, vad bör jag<br />
göra?<br />
Förslag:<br />
• Bestäm inom vilka områden som handlingar <strong>och</strong> dokument ska<br />
samlas in.<br />
• Besluta om vem som ska vara ansvarig för genomförandet.<br />
• Påbörja insamlandet (tabellen nedan kan ge vägledning).<br />
Insamling av viktiga dokument beträffande brandskyddet<br />
Markera vilka som berör din verksamhet<br />
Berör oss Dokument Samlas in av Klart senast Inhämtat<br />
Beredskapsplaner<br />
Brandfarliga varor<br />
Brandlarm<br />
Brandskyddsdokumentation enl. BBR<br />
alternativt Brandskyddsbeskrivning<br />
Byggnadsbeskrivning<br />
Elsäkerhet<br />
Försäkringar<br />
Information<br />
Insatsplanering<br />
Riskanalys<br />
Släckningsutrustning<br />
Speciella risker<br />
Sprinkler<br />
Stora värden<br />
Tillbudsrapporter<br />
Tillsynsprotokoll<br />
Verksamhetsbeskrivning<br />
4. En modell 65
5. Att komma igång<br />
Vad är det som behöver göras för att arbeta systematiskt med brandskyddet?<br />
Ingen verksamhet är den andra exakt lik. Ett systematiskt brandskyddsarbete<br />
skapar rutiner utifrån varje organisations eller företags egna förutsättningar<br />
<strong>och</strong> kan vara en del i det ordinarie kvalitetsarbetet. Det är<br />
upp <strong>till</strong> varje verksamhet att välja det <strong>till</strong>vägagångssätt som passar bäst, att<br />
arbeta själv, eller ta hjälp av konsulter eller andra experter där man känner<br />
sig osäker. Men i vissa fall kan det vara fördelaktigt <strong>och</strong> <strong>till</strong> <strong>och</strong> med<br />
nödvändigt att samordna det arbete som ska utföras för att starta upp <strong>och</strong><br />
driftsätta det systematiska brandskyddsarbetet.<br />
Rollfördelning<br />
Det är viktigt att sära på de roller kommunen har inom lagen om skydd mot<br />
olyckor. I arbetet med att uppfylla de krav som ställs på ägare eller nyttjare<br />
<strong>till</strong> byggnader enligt kap. § är det kommunen som enskild <strong>och</strong> inte som<br />
myndighet som avses (se även diskussionen i kapitel <strong>och</strong> ).<br />
Trots att man kan betrakta kommunen enligt lagens mening som en <strong>och</strong><br />
samma ägare <strong>och</strong> nyttjare i en byggnad, så är det olika förvaltningar som<br />
svarar för olika delar av det systematiska brandskyddet. Det är viktigt att<br />
man utgår från det brandskyddsarbete som ska bedrivas i varje byggnad.<br />
Detta innebär att samtliga intressenter i byggnaden i någon form ska vidta<br />
åtgärder. För ägaren av byggnaden kan det handla om att utföra teknisk service<br />
<strong>och</strong> underhåll, samt att <strong>till</strong>handahålla information över byggnaden <strong>och</strong><br />
dess installationer. För nyttjaren eller hyresgästen innebär det att sköta den<br />
dagliga verksamheten, att ha en övad <strong>och</strong> utbildad personal, samt att samverka<br />
med andra eventuella hyresgäster. Det är viktigt att varje förvaltning<br />
tar sitt ansvar för sin specifika del i det systematiska brandskyddsarbetet,<br />
<strong>och</strong> att omfattningen fastställs för just den egna verksamheten, liksom tidsplanen<br />
<strong>och</strong> vem som är ansvarig för de olika delarnas genomförande.<br />
För att uppnå den bästa effekten bör man samordna detta arbete, med<br />
andra inblandade parter. Att använda sig av räddningstjänsten som rådgivare<br />
i uppbyggnadsskedet kan vara en bra modell, men det gäller att<br />
tänka på kommunens roll som <strong>till</strong>synsmyndighet, så att det inte är samma<br />
tjänsteman som har att utöva <strong>till</strong>syn, som biträder vid uppbyggnaden av det<br />
systematiska brandskyddsarbetet.<br />
Samverkan<br />
Att införa någon form av samverkansgrupp vid uppbyggnad <strong>och</strong> drift av det<br />
systematiska brandskyddsarbetet, eller använda befintliga konstellationer,<br />
kan ge en bättre helhetsbild, såväl brandskyddsmässigt som ekonomiskt.<br />
66 Brandskydd i offentliga lokaler
Framgångsfaktorer vid all form av samverkan är ett gemensamt grundläggande<br />
synsätt samt att tid är avsatt för att skapa ett gott samarbetsklimat.<br />
Kortare beslutsvägar samt bättre kommunikation <strong>och</strong> informationsspridning<br />
mellan parterna är också faktorer som bidrar <strong>till</strong> bra systematiskt<br />
brandskyddsarbete.<br />
Ett hinder för samverkan kan vara att många faktiskt inte vet hur man<br />
samverkar. Man saknar helt enkelt kunskap om hur man driver gränsöverskridande<br />
projekt <strong>och</strong> vet inte hur man hanterar olika synsätt <strong>och</strong><br />
värderingar. Ledningen måste klara ut vilka värderingar <strong>och</strong> normer som<br />
ska gälla <strong>och</strong> i praktisk handling visa att man ställer sig bakom de spelregler<br />
som man har kommit överens om.<br />
Som ett exempel för att belysa detta kan man jämföra med den organisationsuppbyggnad<br />
som sker vid lokaleffektivisering. Enligt skriften Effektivisera<br />
mera med flera, utgiven av Svenska Kommunförbundet , behövs<br />
följande för att bygga upp ett engagemang för lokaleffektivisering:<br />
• någon som driver arbetet <strong>och</strong> att det är rätt person<br />
• att arbetet genomförs i samverkan med brukarna<br />
• att lokalresursplaneringen är kopplad <strong>till</strong> budgetprocessen.<br />
Ovanstående skulle likaväl kunna <strong>till</strong>ämpas när det gäller att bygga upp ett<br />
systematiskt brandskyddsarbete.<br />
Metodval<br />
Vilken metod som man ska använda sig av vid införande <strong>och</strong> drift är<br />
avhängigt på flera faktorer såsom ekonomi, antal användare (personer),<br />
antal objekt med mera. De vanligaste metoderna i dag är att använda sig<br />
av pärmar eller mappar med de dokument som behövs för det systematiska<br />
brandskyddsarbetet. Dessa är placerade fysiskt på varje enhet som berörs<br />
<strong>och</strong> hanteras av den eller de som är ansvariga för brandskyddet lokalt.<br />
En nackdel vid en sådan metod är att hålla pärmarna uppdaterade <strong>och</strong><br />
aktuella.<br />
En annan metod som är vanlig är att man använder kommunens intranät<br />
för att samla <strong>och</strong> hantera de dokument som ingår i det systematiska brandskyddsarbetet,<br />
utan att ha ett särskilt anpassat program för detta.<br />
En tredje metod som används är Web-baserade lösningar, där man med<br />
olika behörighetsnivåer kan ordna så att alla i kommunen som har <strong>till</strong>delade<br />
uppgifter i brandskyddsorganisationerna, oberoende av förvaltnings<strong>till</strong>hörighet,<br />
kan lämna <strong>och</strong> hämta information. En fördel med en sådan lösning<br />
är att det är lättare att dokumentera genomförda kontroller, utbildningar<br />
med mera. Detta medför också att dokument <strong>och</strong> arbetsuppgifter är<br />
5. Att komma igång 67
uppdaterade. En annan fördel kan vara att räddningstjänsten kan ta del av<br />
den information som de behöver vid insatsplanering, pågående insatser eller<br />
rentav myndighetsutövning.<br />
Drivkrafter – möjligheter – hinder<br />
Att hitta drivkrafter för att införa <strong>och</strong> driftsätta systematiskt brandskyddsarbete<br />
i kommunen är kanske inte helt lätt. Om man betraktar de främsta<br />
drivkrafterna så kan man skönja målrelaterade drivkrafter, personrelaterade<br />
drivkrafter <strong>och</strong> ekonomiska drivkrafter.<br />
Om man ser <strong>till</strong> målrelaterade drivkrafter så behövs en vision, ett mål att<br />
sätta upp för att veta i vilken riktning man ska arbeta. Vad är vinsten för<br />
organisationen med att arbeta med brandskyddet? Att skapa trygghet <strong>och</strong><br />
kontinuitet är inte bara en fråga för högsta ledningen utan i högsta grad<br />
även för den enskilde individen. Att ha ett arbete att gå <strong>till</strong>, en skola att<br />
utbilda sig i eller ett äldreboende för de gamla att bo i, borde vara anledning<br />
nog <strong>till</strong> att se <strong>till</strong> att bränder inte ska uppstå i dessa verksamheter. Att finna<br />
incitament för att få med alla medarbetare i ett gemensamt synsätt beträffande<br />
brandskyddet borde därmed inte vara någon större utmaning.<br />
Att kunna arbeta med mål, mätning <strong>och</strong> uppföljning i brandskyddsarbetet<br />
är väsentligt. Verkligheten är dock att alla medarbetare inte har det<br />
engagemang som krävs för att förverkliga alla fastställda mål. Man har olika<br />
förhållningssätt <strong>till</strong> visionsarbetet. Framförallt om det har utformats som<br />
att ”någon annan” har tyckt eller tänkt ut någonting <strong>och</strong> man som individ<br />
inte själv har fått vara med <strong>och</strong> påverka. Hela skalan från äkta engagemang<br />
<strong>till</strong> total likgiltighet förekommer.<br />
De som har ett äkta engagemang vill själva förverkliga visionen. De<br />
kommer att arbeta aktivt för den <strong>och</strong> ta initiativ <strong>till</strong> förändringar för att<br />
förverkliga målet. Sedan finns det de som ställer upp på idéerna, men inte<br />
kommer att ta några egna initiativ för att genomföra visionen. Slutligen<br />
finns de som inte ser några som helst fördelar med visionen <strong>och</strong> därför inte<br />
kommer att bidra <strong>till</strong> att den förverkligas.<br />
Det gäller därför att motivera brandskyddsarbetet på olika nivåer. På<br />
politikernivå, högsta förvaltnings-/organisationsnivå <strong>och</strong> enskild medarbetarnivå.<br />
Alla måste kunna se nyttan <strong>och</strong> förtjänsterna med att delta <strong>och</strong><br />
bidra i brandskyddsarbetet, <strong>och</strong> vad som kan hända om man inte arbetar<br />
aktivt med brandskyddet.<br />
Ekonomiska drivkrafter för att arbeta med brandskyddsfrågor handlar<br />
mycket om försäkringspremier <strong>och</strong> ersättning vid inträffad skada. Men ett<br />
systematiskt brandskyddsarbete medför att brister, slitage <strong>och</strong> skadegörelse<br />
kan upptäckas i tid <strong>och</strong> därigenom nedbringa kostnader. Det systematiska<br />
brandskyddsarbetet grundläggs i det dagliga arbetet. Genom att samtliga<br />
68 Brandskydd i offentliga lokaler
medarbetare erhåller bättre förståelse <strong>och</strong> utbildning om brand <strong>och</strong> dess<br />
risker, kan dessa kunskaper omsättas <strong>och</strong> användas så att ett <strong>till</strong>bud kan<br />
stanna vid ett <strong>till</strong>bud, <strong>och</strong> inte en nedbrunnen byggnad.<br />
Man ska i detta sammanhang betona att det är väldigt svårt att sätta<br />
en prislapp på vad brandskyddsarbetet kostar respektive vad vinsten är.<br />
Även om man i en dåligt brandskyddad verksamhet rent matematiskt kan<br />
beräkna att risken för brand ökar <strong>och</strong> att konsekvenserna av densamma blir<br />
stora, så är det ju inte säkert att någon brand uppstår för det. Det är först<br />
efter en brand man erhåller facit.<br />
Försäkringsbolagens syn på systematiskt<br />
brandskyddsarbete<br />
Att teckna en försäkring innebär att man delar en risk. För att få någon<br />
att ta en del av risken så får man betala en avgift, en premie. Ju större risk,<br />
desto större premie. Att teckna kommunförsäkringar har på grund av det<br />
stora antalet skador medfört att premier <strong>och</strong> självrisker har rusat i höjden.<br />
Antalet försäkringsbolag som tecknar kommunförsäkringar är få <strong>och</strong><br />
detta medför att kommunerna inte har några större valmöjligheter. Större<br />
kommuner har kunnat lösa försäkringsfrågan ändå, genom att starta egna<br />
captive-bolag, medan mindre kommuner kanske i sämsta fall har valt att stå<br />
utan försäkring. Minimikravet vid tecknandet av försäkring är att uppfylla<br />
gällande lagkrav, men i lagen om skydd mot olyckor framgår inte i klartext<br />
att man ska arbeta systematiskt. Det finns andra sätt att nå målet <strong>och</strong><br />
Räddningsverkets allmänna råd är just ett råd. Att arbeta systematiskt med<br />
brandskyddet borde egentligen vara en förutsättning för att överhuvudtaget<br />
kunna teckna en försäkring.<br />
Att som kund få premierabatter är inte aktuellt enligt försäkringsbranschen,<br />
däremot skulle man teoretiskt kunna tänka sig att den som<br />
arbetar systematiskt med brandskyddet därigenom får en bättre kontroll<br />
över sin verksamhet <strong>och</strong> dess risker, <strong>och</strong> det i sin tur skulle kunna innebära<br />
att man är beredd att ta en högre självrisk, vilket skulle kunna leda <strong>till</strong> en<br />
sänkt försäkringspremie.<br />
Göta Lejon<br />
Göta Lejon som är Göteborg stads egna captive-bolag, ser det systematiska<br />
brandskyddsarbetet som ett steg <strong>till</strong> ett systematiskt säkerhetsarbete. Den<br />
metod som är framtagen i Göteborg innebär att det systematiska säkerhetsarbetet<br />
kommer att premieras i respektive förvaltning <strong>och</strong> därigenom vara<br />
en viktig drivkraft för att driva säkerhetsarbete i allmänhet <strong>och</strong> brandskyddsarbete<br />
i synnerhet framåt. Man ser därvid inte <strong>till</strong> hela kommunen<br />
som en enhet.<br />
5. Att komma igång 69
S:t Erik<br />
Från <strong>och</strong> med planerar Stockholms stads captive-bolag, S:t Erik försäkring,<br />
att införa en förhöjd självrisk i försäkring för lös egendom, i de fall<br />
den skadelidande inte utfört systematiskt brandskyddsarbete (SBA) enligt<br />
Lagen om skydd mot olyckor. Det S:t Erik kan se är att där det är ordning <strong>och</strong><br />
reda är det färre bränder <strong>och</strong> tvärtom samt att varje brand tar mycket tid,<br />
kraft <strong>och</strong> pengar för den som har åsidosatt arbetet.<br />
Med facit i hand<br />
Hyreshusbrand i stadsdelen<br />
Rud, Karlstad<br />
150 personer blev hemlösa <strong>och</strong> en omkom vid en<br />
brand i ett hyreshus i Karlstad natten <strong>till</strong> tisdagen<br />
den 3 december 2001. Av husets 93 lägenheter<br />
Nu blir Hagaborg brandsäkrare<br />
2005-03-08<br />
Storbranden på Rud för tre år sedan avslöjade en mycket dålig brandsäkerhet<br />
i de <strong>till</strong>byggda fjärde våningsplanen. KBAB gjorde därför en ordentlig<br />
satsning i området på olika brandskyddsåtgärder. Nu har turen kommit <strong>till</strong><br />
Hagaborg.<br />
Hagaborg är ett område där KBAB har hus med<br />
liknande <strong>till</strong>byggda våningsplan som dem på<br />
Rud, där den stora branden ägde rum. Tillbyggnationer<br />
som Stefan Linder, projektledare för<br />
brandskyddsåtgärderna på Hagaborg, kallar för<br />
”kritiska byggkonstruktioner”.<br />
– Det är konstigt att de här <strong>till</strong>byggnaderna<br />
gick igenom en slutbesiktning ur brandskyddssynpunkt.<br />
Det finns många brister <strong>och</strong> det är dem<br />
vi åtgärdar nu, säger han.<br />
Viktigt att boende känner sig trygga<br />
Här på Hagaborg ska servicehuset samt sammanlagt<br />
68 lägenheter på de <strong>till</strong>byggda våningsplanen<br />
få boendesprinkler installerade. Brandsäkring<br />
görs bland annat vid rökschakten på vinden i<br />
alla hus <strong>och</strong> stenull läggs in i vindsutrymmet där<br />
blev 25 lägenheter, belägna på den <strong>till</strong>byggda<br />
fjärde våningen, totalt utbrända. Övriga lägenheter<br />
fick omfattande vattenskador. Branden började<br />
i en lägenhet på den övre, fjärde våningen.<br />
Huset var uppfört i slutet av 60-talet <strong>och</strong> påbyggt<br />
1991.<br />
Ovanstående brand har inte bara uppmärksammats<br />
lokalt, utan har även blivit ett riksintresse.<br />
Förändringar i byggreglerna är med anledning<br />
av detta på väg.<br />
byggnaderna har så kallade skärmtak. Detta för<br />
att en eventuell brand från en lägenhet på översta<br />
planet inte ska kunna sprida sig upp på vinden<br />
<strong>och</strong> därifrån vidare <strong>till</strong> övriga lägenheter i huset.<br />
– De här åtgärderna gör vi både för KBABs<br />
men framför allt för våra hyresgästers skull. Det<br />
är viktigt för oss att de boende i området kan<br />
känna sig trygga <strong>och</strong> att vi förhindrar att en<br />
olycka, liknande den på Rud, inträffar igen, säger<br />
Stefan Linder.<br />
Inga fler områden<br />
Arbetet på Hagaborg beräknas vara färdigt i juli.<br />
Därefter finns inga fler områden där KBAB har<br />
<strong>till</strong>byggda våningsplan <strong>och</strong> kritiska byggkonstruktioner<br />
i husen. Att brandsäkra fler fastigheter<br />
på detta sätt är därför inte aktuellt.<br />
Källa: Karlstads Bostads AB hemsida.<br />
70 Brandskydd i offentliga lokaler
10 steg för att komma igång<br />
Oavsett vem eller vilka som ska ansvara för uppbyggnaden av det systematiska<br />
brandskyddet, så kan man använda sig av steg för att komma igång:<br />
1 Sammankalla <strong>till</strong> ett möte med berörda personer inom<br />
organisationen.<br />
2 Utse en projektledare, lämpligen den som ska svara för organisationens<br />
eller förvaltningens brandskyddsarbete. Samråd vad gäller<br />
omfattningen kan ske <strong>till</strong>sammans med representant från den<br />
lokala räddningstjänsten eller annan brandteknisk expert.<br />
3 Bestäm vem som ska åtgärda, vem som följer upp <strong>och</strong> vem som är<br />
ytterst brandskyddsansvarig.<br />
4 Ta fram en brandskyddspolicy <strong>och</strong> instruktioner.<br />
5 Genomför en inventering av det befintliga brandskyddet i<br />
byggnaden <strong>och</strong> dokumentera detta. Det är viktigt att här<br />
poängtera att det inte handlar om att upprätta sådan omfattande<br />
brandskyddsdokumentation som krävs vid ny- om- eller<br />
<strong>till</strong>byggnad, enligt Boverkets byggregler. Utifrån denna nulägesbeskrivning<br />
kan en handlingsplan för det fortsatta arbetet tas<br />
fram. Samla ihop de upprättade dokument <strong>och</strong> rutinbeskrivningar<br />
som redan finns beträffande brandskyddsarbetet. Åtgärda de<br />
brister som upptäckts.<br />
6 Inventera de risker som förekommer inom verksamheten eller<br />
byggnaden <strong>och</strong> som kan ge upphov <strong>till</strong> brand. Dokumentera<br />
dessa.<br />
7 Ta fram rutiner för <strong>till</strong>budsrapportering.<br />
8 Informera <strong>och</strong> utbilda de som är beroende av brandskyddet <strong>och</strong><br />
de som ska deltaga i brandskyddsarbetet.<br />
9 Fördela ansvar <strong>och</strong> uppgifter i det dagliga arbetet.<br />
10 Följ upp genomförda åtgärder.<br />
5. Att komma igång 71
Exempel på införande av SBA<br />
Umeå kommun är ett bra exempel på hur samverkan vid uppstart <strong>och</strong> drift<br />
kan se ut:<br />
Säkerhetsenheten i Umeå kommun har utifrån<br />
kommunens säkerhetspolicy tagit fram en<br />
beskrivning för säkerhetsorganisation vid förvaltningar<br />
<strong>och</strong> bolag i Umeå kommun. Denna<br />
säkerhetsorganisation, som också är i drift,<br />
innebär att förvaltningschef eller bolagschef<br />
har att utse lokal säkerhetsorganisation i den<br />
omfattning som behövs, för att möta kraven<br />
på löpande säkerhetsarbete i enlighet med<br />
kommunens säkerhetspolicy. I den lokala<br />
säkerhetsorganisationen ingår bland annat att<br />
utse riskhandläggare <strong>och</strong> brandskyddshandläggare.<br />
Införande av SBA<br />
Den första träffen med de utsedda riskhandläggarna<br />
i de olika förvaltningarna genomfördes<br />
i november 2003. Räddningstjänsten<br />
<strong>och</strong> Säkerhetsenheten var initiativtagare. Man<br />
har arbetat fördjupat med tre piloter, — två<br />
stycken där kommunen är fastighetsägare <strong>och</strong><br />
en där det kommunala fastighetsbolaget är<br />
fastighetsägare. I arbetet har deltagit representanter<br />
från brand, säkerhet, verksamhet<br />
<strong>och</strong> fastighetsägare. Initialt togs en konsult,<br />
en brandingenjör, in vid fastighetsavdelningens<br />
driftenhet, för att få hjälp i metodutvecklingen<br />
när det gäller den inventering <strong>och</strong> dokumentation<br />
som måste göras i fastighetsbeståndet med<br />
hänsyn <strong>till</strong> brandskyddsarbetet. Genom detta<br />
utvecklades en egen kompetens inom området.<br />
Det har i detta arbete också varit nödvändigt<br />
att ha möten med räddningstjänsten för att<br />
stämma av nivån på inventeringen <strong>och</strong> dokumentationen,<br />
men även att diskutera vilka<br />
åtgärder som måste prioriteras. Det krävs<br />
en helhetssyn <strong>och</strong> därför är det viktigt att<br />
fastighetsägare <strong>och</strong> verksamhet har god kunskap<br />
om hur brandskyddet fungerar, för att<br />
därigenom kunna bidra <strong>till</strong> att minska riskerna<br />
för brand. Minskad skadegörelse ger förhoppningsvis<br />
lägre försäkringskostnader.<br />
Det löpande arbetet<br />
De som arbetar aktivt med SBA är ovanstående<br />
riskhandläggare <strong>och</strong> brandskyddshandläggare<br />
från de olika förvaltningarna. För<br />
att bredda kompetensen hos dessa, har olika<br />
föreläsare deltagit vid samrådsmöten. Syftet<br />
med föreläsningarna har varit att sprida kunskap<br />
om ”vem gör vad”, hur man kan samverka<br />
samt kommunledningens syn på arbetet.<br />
Föreläsare har varit representanter från länsstyrelsen,<br />
elbolaget, vattenbolaget, kommunledningen<br />
<strong>och</strong> kommunens fastighetsdrift<br />
angående gränsdragningslista.<br />
Arbetet med SBA ute i förvaltningarna <strong>och</strong><br />
bolagen är nytt för alla. De som upplevs<br />
besitta den största kompetensen är räddningstjänsten.<br />
Det råder inget motsatsförhållande<br />
<strong>till</strong> räddningstjänsten, utan tvärtom<br />
förekommer en alldeles utmärkt dialog <strong>och</strong><br />
samarbete. Alla måste <strong>till</strong>sammans arbeta för<br />
en säkrare kommun.<br />
Från <strong>och</strong> med 2004 erbjuder räddningstjänsten<br />
en fyra timmars gratis utbildning i<br />
SBA <strong>till</strong> verksamheterna i kommunen. Dessutom<br />
erbjuds en fördjupad åtta timmars<br />
utbildning för dem som är intresserade.<br />
I Umeå kommuns fastighetsportal på intranät,<br />
pågår arbetet med att lägga in det systematiska<br />
brandskyddsarbetet kopplat <strong>till</strong> varje<br />
fastighet, dels fastighetsägarens dokumentation,<br />
dels verksamhetens dokumentation.<br />
Denna del är ett samprojekt med räddningstjänsten<br />
som också underlättar för dem när<br />
det gäller kontroller av brandskyddet.<br />
72 Brandskydd i offentliga lokaler
Systematiskt brandskyddsarbete<br />
som ett ledningssystem<br />
Begreppet brandskydd är inte definierat i lag. Brandskyddet kan sägas utgöra<br />
resultatet av de åtgärder som vidtas i syfte att eliminera eller reducera risker<br />
för brand samt att begränsa skador <strong>till</strong> följd av brand.<br />
För att skapa en helhetssyn över brandskyddet bör man arbeta på ett<br />
systematiskt sätt. Därvid kan det som benämns systematiskt brandskyddsarbete<br />
liknas vid ett ledningssystem som i grunden består av någon form<br />
av styrande dokument, som <strong>till</strong>sammans med personal, rutiner <strong>och</strong> teknik<br />
bildar en helhet. Att använda sig av ledningssystem i olika processer eller<br />
verksamheter ökar förmågan hos den som är chef eller ledare att erhålla<br />
kontroll.<br />
Att erhålla kontroll<br />
I en organisation som saknar förmåga att leda hela verksamheten kan en<br />
kultur utvecklas där endast den redan inträffade händelsen blir styrande.<br />
Om <strong>till</strong> exempel reparationer vid inträffad skada, istället för löpande underhåll,<br />
är den kultur som gäller i organisationen, kan det komma att bli väldigt<br />
kostsamt <strong>och</strong> svårt att kontrollera för den som ska leda verksamheten. Ett<br />
sätt att råda bot på detta är att införa någon form av system för att kunna<br />
utöva kontroll över de processer som ingår i organisationen. Den vanligaste<br />
metoden idag är att införa någon form av ledningssystem.<br />
I samhället förekommer en rad olika typer av ledningssystem. Ett ledningssystem<br />
består i grunden av personalresurser, organisationens utformning,<br />
tekniskt stöd, regelverk <strong>och</strong> styrdokumentation <strong>och</strong> bildar därigenom en<br />
helhet.<br />
Ledningssystemet är det verktyg en chef behöver för att leda. Det bör<br />
alltså vara utifrån organisationens egna behov att styra <strong>och</strong> kontrollera som<br />
ledningssystemet införs.<br />
De flesta ledningssystem baseras på ett processtänkande, där stegen<br />
planera, genomföra, följa upp <strong>och</strong> förbättra, ska leda <strong>till</strong> ständiga förbättringar<br />
<strong>och</strong> systematisk uppföljning av mål, handlingsplaner, rutiner <strong>och</strong> kontroller.<br />
Till stöd vid utvecklingen av ett system används ofta en<br />
standard. De flesta standarderna är uppbyggda enligt<br />
PDCA-cykeln. PDCA står för Plan-Do-Check-Act<br />
(planera, genomföra, följa upp <strong>och</strong> åtgärda).<br />
Originalet <strong>till</strong> detta principhjul kallas Demings<br />
cirkel eller PDCA-cykeln <strong>och</strong> redovisas i figur .<br />
Det bygger på ett kontinuerligt arbete som ska<br />
leda <strong>till</strong> ständiga förbättringar, hjulet ska aldrig<br />
stanna.<br />
5. Att komma igång 73<br />
Figur .<br />
Demings<br />
cirkel.
Certifiering<br />
Ibland är det kundkrav som gör att man måste arbeta med vissa frågor. Det<br />
blir allt vanligare när det gäller miljö, kvalitet <strong>och</strong> informationssäkerhet <strong>och</strong><br />
är ett bra sätt för ett företag att på ett strukturerat sätt jobba aktivt med<br />
dessa frågor. Gemensamt för dessa ledningssystem är att de följer en standard<br />
mot vilken man kan låta certifiera systemet.<br />
Att certifiera sitt ledningssystem innebär att organisationen låter en<br />
utomstående, neutral part (ett ackrediterat certifieringsföretag) granska<br />
ledningssystemet <strong>och</strong> bedöma om systemet uppfyller de krav som finns i<br />
respektive kravstandard.<br />
Många företag <strong>och</strong> myndigheter förväntar sig att deras leverantörer ska<br />
ha certifierade ledningssystem. Är man en sådan leverantör är det ingen<br />
tvekan — då är certifiering en förutsättning för att man ska få fortsätta att<br />
göra affärer. Certifiering ger ofta mervärde för en organisation, <strong>till</strong> exempel<br />
i form av marknadsföringsvärden. Under projekttiden, alltså uppbyggnaden<br />
av systemet, utgör certifiering ett tydligt delmål <strong>och</strong> ett engagerande<br />
projektslut att sträva emot.<br />
En sådan återkommande granskning ger större incitament att hålla systemet<br />
levande <strong>och</strong> att vidareutveckla det. Certifieringsrevisorn kommer också<br />
ofta med nya infallsvinklar på verksamheten, vilket som regel är nyttigt <strong>och</strong><br />
utvecklande. Det viktigaste är som nämnts ovan att hålla systemet levande,<br />
<strong>och</strong> att verkligen använda de erfarenheter som man erhåller.<br />
I andra fall finns lagar <strong>och</strong> regler som måste följas. När det gäller tvingande<br />
ledningssystem så är det framför allt områdena arbetsmiljö <strong>och</strong> brandskydd,<br />
som är aktuella. Till dessa ledningssystem finns ingen norm eller<br />
standard framtagen, däremot framkommer krav <strong>och</strong> råd i föreskrifter <strong>och</strong><br />
allmänna råd.<br />
SAM <strong>och</strong> SBA<br />
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett krav genom en föreskrift, som<br />
alla arbetsgivare ska arbeta efter. När det är mer än anställda ställs det<br />
dessutom krav på att arbetet ska dokumenteras. Mervärdet av att arbeta<br />
systematiskt med arbetsmiljön kan mätas i effekter av mindre skador på<br />
jobbet, ökad trivsel <strong>och</strong> bättre lönsamhet. Extern revision av systemet kan<br />
sägas utgöras av myndighets<strong>till</strong>syn genom arbetsmiljöinspektör.<br />
Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) är den grundläggande metodik<br />
som ägare eller nyttjare <strong>till</strong> byggnad eller annan anläggning, bör använda sig<br />
av för att skapa en helhetssyn över brandskyddets utformning.<br />
Enligt kap. § lagen (:) om skydd mot olyckor ska ägare eller<br />
nyttjare <strong>till</strong> byggnader eller andra anläggningar vidta de åtgärder som<br />
behövs för att förebygga brand <strong>och</strong> för att hindra eller begränsa skador <strong>till</strong><br />
74 Brandskydd i offentliga lokaler
följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär.<br />
Åtgärder av teknisk karaktär kan vara anskaffande av utrustning för brandsläckning<br />
medan åtgärder av organisatorisk karaktär kan vara utbildning<br />
<strong>och</strong> information.<br />
För att uppfylla dessa krav bör ett systematiskt <strong>och</strong> kontinuerligt brandskyddsarbete<br />
bedrivas under byggnadens eller anläggningens hela användningstid.<br />
I detta ingår att brandskyddet bör dokumenteras. Detta är vad som<br />
kan sammanfattas i Statens räddningsverks allmänna råd (SRVFS .)<br />
om systematiskt brandskyddsarbete, SBA.<br />
5. Att komma igång 75
6. ”Skriftlig redogörelse”<br />
— en del i <strong>till</strong>synen<br />
Vid arbetet med att reformera räddningstjänstlagen framkom att kritik i<br />
olika sammanhang hade framförts mot den gällande regleringen beträffande<br />
kontroll <strong>och</strong> ansvar för brandskyddet. Bland annat hade invänts att<br />
den enskildes ansvar i sammanhanget framstod som oklart <strong>och</strong> att den<br />
enskilde därmed kunde få ett felaktigt intryck av att kommunen genom<br />
brandsynen tog på sig hela ansvaret för brandskyddet. Vidare framkom att<br />
den dåvarande brandsyneverksamheten brast i effektivitet <strong>och</strong> var alltför<br />
resurskrävande. Utredningen ansåg att det fanns behov av att vidta förändringar<br />
beträffande brandsynefunktionen, så att kontrollen kunde göras mer<br />
effektiv <strong>och</strong> ändamålsenlig.<br />
Det varande brandsyneinstitutet skulle därmed utmönstras <strong>och</strong> ersätts av<br />
en ny ordning. Utredningens förslag innebar att ett nytt system, som i större<br />
utsträckning betonade den enskildes ansvar, skulle ersätta brandsynen.<br />
Sammanfattning för <strong>till</strong>syn<br />
Det föreslagna systemet innebär att ägare <strong>och</strong> innehavare ska föra dokumentation<br />
över sitt brandskydd genom ett speciellt formulär som ska sändas <strong>till</strong><br />
kommunen. Kommunen ska med utgångspunkt i dokumentationen bedriva<br />
<strong>till</strong>syn över de byggnader <strong>och</strong> andra anläggningar som omfattas av dokumentationskravet.<br />
Den enskilde har genom denna nyordning därmed fått<br />
bevisbördan för att brandskyddet är skäligt <strong>och</strong> <strong>till</strong>fredsställande ordnat.<br />
Den skriftliga redogörelse som ska lämnas in <strong>till</strong> kommunen är inte samma<br />
sak som den dokumentation av brandskyddet som kan behöva upprättas<br />
inom ramen för en verksamhets systematiska brandskyddsarbete. Den<br />
skriftliga redogörelsen <strong>till</strong> kommunen kan betraktas som en sammanfattande<br />
beskrivning av det systematiska brandskyddsarbetet.<br />
Syftet med dokumentationskravet är att minska riskerna för svåra bränder<br />
<strong>och</strong> allvarliga olyckor <strong>och</strong> därigenom minska mänskligt lidande. Förutom<br />
att den ”skriftliga redogörelsen” <strong>till</strong> kommunen tydliggör den enskildes eget<br />
ansvar för brandskyddet, ska den också fungera som ett hjälpmedel för den<br />
kommunala <strong>till</strong>synen över efterlevnaden av de grundläggande kraven i <br />
kap § lagen om skydd mot olyckor.<br />
Tre former av dokumentation – en <strong>till</strong> kommunen<br />
Det finns tre former av dokumentation ”Skriftlig redogörelse” är en av dessa:<br />
Brandskyddsbeskrivning.<br />
(En karta över byggnaden med beskrivning av dess brandskyddsinstalla-<br />
76 Brandskydd i offentliga lokaler
tioner. Finns ”Brandskyddsdokumentation enligt BBR” utgör den brandskyddsbeskrivning,<br />
se sid -).<br />
Dokumentation av det systematiska brandskyddsarbetet.<br />
(Den samlade dokumentationen av allt som berör brandskydd inom<br />
organisationen, se bild sid . Exempelvis byggnad, policy, organisation,<br />
utbildningsinsatser, brandskyddsteknik. Här ingår alla dokument<br />
rörande brandskyddet, <strong>till</strong> exempel ovan nämnda brandskyddsbeskrivning<br />
<strong>och</strong> i förekommande fall den skriftliga redogörelsen <strong>till</strong> kommunen<br />
enligt punkt nedan.)<br />
Skriftlig redogörelse för brandskyddet.<br />
(En sammanfattande beskrivning av nuläget, genom ett speciellt formulär,<br />
som ägaren med bistånd av nyttjaren regelbundet ska fylla i <strong>och</strong><br />
skicka <strong>till</strong> kommunen. Ska utföras vid vissa anläggningar.)<br />
Byggnation<br />
Brandskyddsdokumentation<br />
enligt<br />
BBR<br />
Historia<br />
BBR kap. 5<br />
Alternativ:<br />
Brandskyddsbeskrivning<br />
Förvaltning<br />
Dokumentation<br />
av systematiskt<br />
brandskydds arbete<br />
SRVFS 2004:3<br />
Ägaren <strong>till</strong> byggnad svarar för den skriftliga redogörelsen<br />
6. Skriftlig redogörelse 77<br />
Underlag<br />
för <strong>till</strong>syn<br />
Skriftlig redogörelse<br />
SRVFS 2003:10<br />
SRVFS 2004:4<br />
Enligt kap. § lagen om skydd mot olyckor ska ägaren upprätta en skriftlig<br />
redogörelse över objektets brandskydd. Anledningen <strong>till</strong> att det är ägaren av<br />
byggnaden eller anläggningen som ska ansvara för detta, är att det är denne<br />
som har den största rådigheten över egendomen. Vanligtvis är byggnadens
eller anläggningens ägare även fastighetens ägare. Denne är då, med hjälp<br />
av fastighetsregister med mera, också enklare att lokalisera än en nyttjare.<br />
Vissa av de objekt som tidigare omfattades av brandsyn är dessutom sådana<br />
att innehavarna endast i korta perioder utövar någon nyttjanderätt (t. ex.<br />
hyrestagare <strong>till</strong> samlingslokaler). Redogörelsen ska dock inte endast omfatta<br />
åtgärder av byggnadsteknisk karaktär. Även vilken verksamhet som bedrivs,<br />
<strong>och</strong> organisationen för brandskyddet ska dokumenteras.<br />
När det gäller kravet på dokumentation av verksamheten, är det som regel<br />
nyttjaren som har närmare kännedom om denna. Nyttjaren är därför skyldig<br />
att ge ägaren de uppgifter som denne behöver för att kunna fullgöra sin<br />
skyldighet att upprätta <strong>och</strong> sända in den skriftliga redogörelsen.<br />
Den skriftliga redogörelsen ska redovisas <strong>till</strong> kommunen. I Statens räddningsverks<br />
föreskrifter (SRVFS :) om skriftlig redogörelse för brandskyddet<br />
anges vilka byggnader eller anläggningar som omfattas av kravet.<br />
Utöver den allmänna skyldigheten att lämna skriftlig redogörelse för<br />
brandskyddet i befintliga byggnader <strong>och</strong> anläggningar, bör skyldigheten<br />
anses inträda för nya byggnader, anläggningar eller verksamheter när dessa<br />
tas i bruk. En reviderad redogörelse bör också lämnas i det fall en befintlig<br />
byggnad, anläggning eller verksamhet väsentligt förändras med avseende på<br />
uppgifterna i redogörelsen. Är verksamheten i anläggningen klassad som<br />
farlig enligt kap § i Lagen om skydd mot olyckor, finns speciella regler som<br />
inte tas upp i denna bok.<br />
Bedömningen av vilka delar av en byggnad eller anläggning som omfattas<br />
av föreskrifterna bör grundas på helhetsbilden av hur brandskyddet i byggnaden,<br />
anläggningen eller verksamheten hänger ihop med avseende på<br />
bland annat teknik, organisation <strong>och</strong> utrymning.<br />
Objekt som omfattas av krav på ”skriftlig redogörelse”<br />
I Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS :) om skriftlig redogörelse<br />
för brandskyddet anges vilka byggnader eller anläggningar som omfattas<br />
av kravet. Det rör sig om objekt där risken för bränder är särskilt stor eller<br />
där bränder kan orsaka svåra <strong>och</strong> omfattande skador, bland annat industrianläggningar,<br />
flygplatser, hotell, sjukhus, skolor <strong>och</strong> vissa varuhus.<br />
I föreskrifterna framgår dock inte helt klart om man som objektsägare<br />
har skyldighet att upprätta skriftlig redogörelse <strong>till</strong> kommunen eller inte.<br />
Det svåra ligger i att definiera den nedre gränsen för när en byggnad eller<br />
anläggning ska omfattas.<br />
För att i detalj få reda på vilka objekt som omfattas av skyldigheten, måste<br />
man se efter i Räddningsverkets allmänna råd (SRVFS :) om skriftlig<br />
redogörelse, som kompletterar dessa föreskrifter.<br />
78 Brandskydd i offentliga lokaler
Vid bedömningen av om en byggnad eller annan anläggning omfattas av<br />
kravet på skriftlig redogörelse ska både definitionerna i föreskrifterna <strong>och</strong><br />
kriterierna uppfyllas.<br />
Kriterier för krav på skriftlig redogörelse <strong>till</strong> kommunen enligt<br />
Räddningsverkets allmänna råd (SRVFS :)<br />
Kravet gäller för de byggnader eller andra anläggningar som omfattas av en<br />
eller flera av följande kriterier:<br />
Vård, omsorg <strong>och</strong> kriminalvård, med mera<br />
Inrättningar för vård eller omsorg för fler än personer som har<br />
hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand.<br />
Personer som bör anses ha ett hjälpbehov vid utrymning är de<br />
som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning <strong>och</strong> som<br />
<strong>till</strong> exempel behöver hjälp av personal för att kunna gå, eller för<br />
att uppfatta eller förstå att de ska utrymma en lokal.<br />
För att en inrättning för vård eller omsorg ska omfattas av<br />
kravet på skriftlig redogörelse <strong>till</strong> kommunen, bör det vara<br />
sannolikt att det regelbundet befinner sig fler än tre personer<br />
med hjälpbehov i byggnaden samtidigt.<br />
Låsta institutioner <strong>och</strong> anstalter där de intagna är inlåsta ständigt<br />
eller under viss tid.<br />
Kommentar<br />
Byggnader <strong>och</strong> anläggningar där personer inte själva kan sätta sig i säkerhet<br />
i händelse av brand utgör en särskild risk, då det ställer stora krav på<br />
utbildning <strong>och</strong> organisation hos personalen. Erfarenheterna visar tydligt på<br />
behovet av att sådana anläggningar har ett bra brandskydd <strong>och</strong> att personalen<br />
väl känner <strong>till</strong> <strong>och</strong> har övat hur de ska agera vid en brand. Antalet döda<br />
i bränder på olika typer av omsorgsboenden är överrepresenterade i dödsbrandstatisktiken.<br />
De anläggningar som uppfyller ovanstående kriterier<br />
<strong>och</strong> omfattas av hälso- <strong>och</strong> sjukvårdslagen eller socialtjänstlagen ska skicka<br />
in en skriftlig redogörelse <strong>till</strong> kommunen. Däremot gäller inte ”skriftlig<br />
redogörelse” för dem som endast omfattas av lagen om stöd <strong>och</strong> service <strong>till</strong><br />
vissa funktionshindrade (LSS). LSS ger rätt <strong>till</strong> särskilt stöd <strong>och</strong> särskild<br />
service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan<br />
lagstiftning. LSS är ett komplement <strong>till</strong> andra lagar <strong>och</strong> innebär inte någon<br />
inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger.<br />
Orsaken <strong>till</strong> att det i punkt inte anges något lägsta antal personer är att<br />
det är särskilt betydelsefullt att brandskyddet <strong>och</strong> organisation för detta,<br />
6. Skriftlig redogörelse 79
fungerar då personer hålls inlåsta. Statistiken visar på en hög frekvens av<br />
anlagda bränder på sådana anläggningar.<br />
Förskoleverksamhet, skolverksamhet eller<br />
skolbarnsomsorg<br />
Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg om verksamheten inte<br />
enbart är belägen i markplan <strong>och</strong> där fler än barn eller ungdomar<br />
vistas samtidigt.<br />
Förskolor, skolor eller skolbarnsomsorg i markplan där fler än<br />
barn eller ungdomar vistas samtidigt.<br />
Förskolor, skolor eller skolbarnsomsorg där fler än funktionshindrade<br />
barn eller ungdomar med hjälpbehov vid utrymning i<br />
händelse av brand vistas samtidigt.<br />
Det är endast verksamhet som omfattas av skollagen som berörs<br />
av föreskrifterna, inte utbildningsverksamhet i allmänhet. Det<br />
innebär att universitet, högskolor <strong>och</strong> annan vuxenutbildning<br />
inte omfattas. Delar av sådan verksamhet kan dock omfattas av<br />
andra bestämmelser i föreskrifterna, <strong>till</strong> exempel punkten om<br />
samlingslokaler.<br />
Kommentar<br />
Barn har ett särskilt behov av hjälp <strong>och</strong> omhändertagande vid brand. Verksamhet<br />
som omfattar många barn eller som har verksamhet i byggnader<br />
som kan vara komplicerade att utrymma har ett särskilt behov av ett gott<br />
brandskydd. Anlagda bränder blir allt vanligare i skolor <strong>och</strong> motiverar också<br />
att de ska redogöra för sitt brandskydd. En ”skriftlig redogörelse” för mindre<br />
skolor i markplan ger inte ett bättre underlag för planering av <strong>till</strong>syn. De<br />
anses vara relativt enkla att utrymma <strong>och</strong> omfattas därför inte av kravet.<br />
Hotell <strong>och</strong> andra<br />
<strong>till</strong>fälliga boenden<br />
Byggnad för hotell, pensionat eller vandrarhem om byggnaden<br />
har platser för minst gäster eller har minst gästrum.<br />
Byggnad för elevhem eller förläggningar om byggnaden har<br />
platser för fler än personer eller har fler än förläggningsrum.<br />
Kommentar<br />
Personer som vistas på hotell har oftast ringa lokalkännedom <strong>och</strong> kunskap<br />
om hotellets utrymningsstrategier, vilket kan få allvarliga konsekvenser vid<br />
en brand även på ett mindre hotell. Enligt lagen (:) om hotell- <strong>och</strong><br />
pensionatsrörelse definieras hotell <strong>och</strong> pensionat som byggnader avsedda för<br />
80 Brandskydd i offentliga lokaler
minst gäster eller minst rum. Definitionen används även i byggreglerna<br />
<strong>och</strong> utgör också gränsen för när det krävs <strong>till</strong>stånd för att driva hotell- <strong>och</strong><br />
pensionatsrörelse. Lagen avser med några undantag yrkesmässig verksamhet<br />
med ändamål att <strong>till</strong>handahålla <strong>till</strong>fällig, möblerad bostad.<br />
Det är rimligt att de som behöver <strong>till</strong>stånd för hotellverksamhet också<br />
kan redogöra för sitt brandskydd. Eftersom bemanning <strong>och</strong> brandskyddsinstallationer<br />
varierar mellan hotellen, är det väsentligt med information<br />
från redogörelsen så att <strong>till</strong>synsverksamheten kan fokusera på hotell med<br />
sämre brandskydd.<br />
Anledningen <strong>till</strong> att person- <strong>och</strong> rumsantalen satts högre i punkt beror<br />
på att boende i sådana förväntas ha en god lokalkännedom, eftersom de<br />
utnyttjar boendet under längre tid.<br />
Samlingslokaler, med mera<br />
Samlingslokaler som används av fler än personer.<br />
Som exempel på lokaler som normalt sett är samlingslokaler kan<br />
nämnas: lokaler för allmänna sammankomster eller offentliga<br />
<strong>till</strong>ställningar, lokaler för undervisning, vänthallar, sporthallar,<br />
affärer, varuhus <strong>och</strong> gallerior, samt restauranger, biografer <strong>och</strong><br />
teatrar.<br />
För att en samlingslokal ska omfattas av kravet på skriftlig<br />
redogörelse <strong>till</strong> kommunen krävs att den används av fler än <br />
personer samtidigt. Kravet gäller oberoende av hur ofta samlingslokalen<br />
används <strong>och</strong> oberoende av hur många personer lokalen<br />
är dimensionerad för.<br />
Restauranger <strong>och</strong> andra liknande verksamheter vilka har <strong>till</strong>stånd<br />
att servera alkohol <strong>och</strong> där det finns platser för fler än <br />
personer i samma lokal.<br />
Enligt alkohollagen (:) ska ett serveringsställe vara<br />
lämpligt för sitt ändamål ur brandsäkerhetssynpunkt.<br />
Fritidsanläggningar där det finns platser för fler än personer,<br />
helt eller delvis under tak.<br />
Bestämmelsen gäller för <strong>till</strong> exempel läktare på idrottsplatser,<br />
dansbanor eller teatrar, om dessa är belägna utomhus <strong>och</strong> helt<br />
eller delvis försedda med tak.<br />
Kommentar<br />
Verksamheter i samlingslokaler inrymmer mycket folk, ofta med dålig<br />
lokalkännedom, något som kan komplicera förhållandena vid en utrymning.<br />
Verksamheterna kan också ha en mycket varierande riskbild, även<br />
6. Skriftlig redogörelse 81
inom respektive kategori. Den skriftliga redogörelsen bedöms därför kunna<br />
utgöra ett viktigt underlag i <strong>till</strong>synsverksamheten. Samlingslokaler har en<br />
gräns på personer. Restauranger <strong>och</strong> andra liknande verksamheter i<br />
punkt , med <strong>till</strong>stånd att servera alkohol, har dock en lägre personantalsgräns.<br />
Anledningen är att utrymningen i sådana lokaler ofta påverkas negativt<br />
av ett flertal faktorer som högt ljud, svagt ljus <strong>och</strong> alkoholpåverkade<br />
personer.<br />
Fritidsanläggningar utomhus med stora personmängder <strong>och</strong> under tak<br />
kan utgöra särskild risk vid brand. Bland annat kan utrymningssituationer<br />
bli komplicerade <strong>och</strong> brinnande takdelar kan falla ned <strong>och</strong> orsaka stora<br />
skador.<br />
Industrier<br />
Byggnader eller andra anläggningar där minst personer är<br />
sysselsatta samtidigt i industriverksamheten.<br />
Personerna förutsätts vara på plats samtidigt.<br />
Byggnader eller andra anläggningar med en sammanlagd yta<br />
större än m .<br />
Verksamhetens yta bör beräknas som den totala golvytan i<br />
byggnaden eller anläggningen, inklusive den yta som upptas av<br />
maskiner <strong>och</strong> annan utrustning.<br />
Industrier för vilka krävs <strong>till</strong>stånd enligt lagen (:) om<br />
brandfarliga <strong>och</strong> explosiva varor.<br />
En bensinstation vars verksamhet i huvudsak omfattar försäljning<br />
av drivmedel omfattas normalt inte av definitionen på<br />
industri. De följer istället lagen om brandfarliga <strong>och</strong> explosiva<br />
varor.<br />
Industrier som omfattas av lagen (:) om åtgärder för att<br />
förebygga <strong>och</strong> begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.<br />
Kommentar<br />
Vid bedömningen av om en industriverksamhet omfattas av kravet på<br />
skriftlig redogörelse är det viktigt att beakta att det är själva industriverksamheten<br />
som ska uppfylla kriterierna i punkterna –. Exempelvis bör<br />
kontorspersonalen normalt inte räknas med bland dem som är sysselsatta<br />
i industriverksamheten <strong>och</strong> likaledes bör kontorslokalerna normalt inte<br />
tas med vid beräkningen av industriverksamhetens yta. Med lager bör inte<br />
förstås sådan förvaring av varor som syftar <strong>till</strong> att hålla dessa <strong>till</strong>gängliga för<br />
direkt försäljning <strong>till</strong> konsument.<br />
82 Brandskydd i offentliga lokaler
Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden<br />
Byggnader som är byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen<br />
enligt lagen (:) om kulturminnen m.m., med undantag för<br />
de byggnader som uteslutande används som bostad.<br />
Byggnader eller bebyggelsemiljöer med stort kulturhistoriskt<br />
värde <strong>och</strong> som inte <strong>till</strong>hör staten kan förklaras som byggnadsminnen<br />
av länsstyrelsen. Byggnadsminnen kan utgöras av bland<br />
annat industrimiljöer, herrgårdar, torp <strong>och</strong> fäbodar. Uppgifter<br />
om vilka byggnadsminnen som finns inom kommunen kan<br />
inhämtas hos länsstyrelsen.<br />
Kyrkliga kulturminnen som skyddas enligt lagen (:) om<br />
kulturminnen m.m. är bland annat kyrkobyggnader. Kyrkobyggnader<br />
är byggnader som den januari ägdes eller förvaltades<br />
av Svenska kyrkan <strong>och</strong> som före detta datum invigts för Svenska<br />
kyrkans gudstjänst. Kyrkor ägda av någon annan än Svenska kyrkan<br />
kan förklaras som byggnadsminnen.<br />
De flesta kyrkor omfattas även av kriteriet om samlingslokaler<br />
för fler än personer i punkten , men genom punkten <br />
omfattas också mindre kyrkor med stora kulturhistoriska värden.<br />
Byggnader som är statliga byggnadsminnen enligt förordningen<br />
(:) om statliga byggnadsminnen m.m.<br />
Byggnader eller bebyggelsemiljöer med stort kulturhistoriskt<br />
värde <strong>och</strong> som ägs av staten kan förklaras som statliga byggnadsminnen<br />
av regeringen. Exempel på statliga byggnadsminnen<br />
är bland annat de kungliga slotten samt vissa fyrplatser <strong>och</strong><br />
försvarsanläggningar. Uppgifter om vilka statliga byggnadsminnen<br />
som finns inom kommunen kan inhämtas hos Riksantikvarieämbetet.<br />
Statliga museer <strong>och</strong> andra museer som är berättigade <strong>till</strong> bidrag<br />
enligt förordningen (:) om statsbidrag <strong>till</strong> regional<br />
kulturverksamhet.<br />
De museer som regelmässigt uppbär statliga bidrag för sin verksamhet<br />
är i första hand de regionala museerna, där länsmuseerna<br />
ingår, samt några kommunala museer, <strong>till</strong> exempel Stockholms<br />
stadsmuseum, Göteborgs stadsmuseum <strong>och</strong> Malmö museer.<br />
6. Skriftlig redogörelse 83
Byggnad eller anläggning vars<br />
utformning innebär stor risk för<br />
allvarliga skador vid brand<br />
Byggnader med fler än våningar ovan mark.<br />
Bestämmelsen gäller alla typer av byggnader, oavsett deras<br />
användningsområde.<br />
Garage som har minst två plan under mark <strong>och</strong> en sammanhängande<br />
yta som är större än m .<br />
Tunnlar som är längre än meter <strong>och</strong> avsedda för allmän<br />
väg eller allmänna kommunikationsmedel.<br />
Kommentar<br />
Utrymnings- <strong>och</strong> insatsproblematiken kan öka dramatiskt med höga, djupa<br />
<strong>och</strong> långa byggnader <strong>och</strong> anläggningar. Det är därför av stor vikt att dessa<br />
har ett gott brandskydd. Bilbränder i garage utvecklar ofta stark hetta <strong>och</strong><br />
stora mängder brandgaser, vilket försvårar insatsen. Vid bränder i garage<br />
som är belägna <strong>till</strong> exempel under varuhus eller bostadshus, kan rökspridningen<br />
vålla stora problem. Eftersom utformningen av garage varierar vad<br />
gäller brandskyddsinstallationer <strong>och</strong> hur en räddningsinsats ska genomföras,<br />
utgör redogörelserna ett viktigt stöd i <strong>till</strong>synsverksamheten.<br />
Övriga undermarksanläggningar bedöms i de fall det är relevant <strong>och</strong> kan<br />
omfattas av kravet på redogörelse genom att de faller under andra punkter,<br />
<strong>till</strong> exempel under samlingslokaler i punkt .<br />
Innehållet i den skriftliga redogörelsen<br />
Innehållet i den skriftliga redogörelsen fokuserar på de för brandskyddet<br />
mest väsentliga tekniska <strong>och</strong> organisatoriska åtgärderna. Finns det faktorer<br />
som har betydelse för verksamhetens brandsäkerhet i övriga delar av byggnaden<br />
eller anläggningen, som <strong>till</strong> exempel brandtekniska installationer<br />
<strong>och</strong> utrymningsvägar, ska även dessa redovisas.<br />
För en byggnad eller anläggning med flera olika nyttjare bör redogörelsen<br />
upprättas med en första gemensam del för byggnaden <strong>och</strong> sedan en del var<br />
för de olika ingående verksamheterna.<br />
I det fall en verksamhet utövas av annan än ägaren <strong>till</strong> byggnaden eller<br />
anläggningen, bör upprättandet av den skriftliga redogörelsen ske i samverkan<br />
mellan ägare <strong>och</strong> nyttjare. Innehållet i den skriftliga redogörelsen<br />
för brandskyddet bör följa Räddningsverkets allmänna råd (SRVFS :)<br />
enligt bilaga .<br />
84 Brandskydd i offentliga lokaler
Frister för inlämnande <strong>till</strong> kommunen<br />
Kommunen fastställer själv de frister som ska gälla för när den skriftliga<br />
redogörelsen ska lämnas in <strong>till</strong> kommunen. Det kan behövas olika långa<br />
frister för olika typer av byggnader, anläggningar eller verksamheter. I de<br />
fall det ofta sker förändringar i byggnader, anläggningar eller verksamhet<br />
vilka påverkar brandsäkerheten, kan kortare frister behövas.<br />
6. Skriftlig redogörelse 85
7. Tillsyn<br />
Människor som lever i vårt samhälle ska kunna röra sig fritt på arbetsplatser<br />
<strong>och</strong> i allmänna lokaler utan att råka ut för bränder eller andra olyckor.<br />
Brandsyn har varit samhällets instrument för att kontrollera att skyddet<br />
mot brand är rimligt. Vid brandsynen har en kontroll utförts över att sannolikheten<br />
för att en brand ska uppstå inte är för hög, att en brand kan åtgärdas<br />
i ett tidigt skede <strong>och</strong> att det går att ta sig ut i en krissituation. Vidare ska<br />
en brand inte kunna sprida sig okontrollerat.<br />
Brandsyn blir <strong>till</strong>syn<br />
Brandsyneverksamheten har under dess korta historia genomgått stora<br />
förändringar. Från början var brandsynen i första hand inriktad på kontroll<br />
av att släckningsutrustning fanns i <strong>till</strong>räcklig omfattning <strong>och</strong> att den fungerade<br />
samt att befintliga utrymningsvägar inte var blockerade eller låsta.<br />
I takt med att kunskaperna om brandförlopp, brandstiftare <strong>och</strong> byggnadstekniskt<br />
brandskydd ökade blev brandsynen mer inriktad på kontroll av<br />
tekniska brandskyddslösningar.<br />
Enligt lagen (:) om skydd mot olyckor utövar kommunen den<br />
omedelbara <strong>till</strong>synen över efterlevnaden av lagen <strong>och</strong> föreskrifter som<br />
meddelats med stöd av lagen. På särskilt riskfyllda objekt eller om annan<br />
anledning finns sker detta genom ett <strong>till</strong>synsbesök. Genom denna lag har<br />
begreppet brandsyn utmönstrats <strong>och</strong> ersatts av <strong>till</strong>syn <strong>och</strong> utgör en del av<br />
kommunens totala <strong>till</strong>synsansvar.<br />
Kommunens förebyggande åtgärder<br />
Olyckor medför stora kostnader. Det effektivaste sättet att komma <strong>till</strong> rätta<br />
med detta är att förebygga bättre <strong>och</strong> låta den enskilde ta ansvar för detta.<br />
Detta gäller inte minst kommunerna, som är ägare <strong>till</strong> många byggnader<br />
<strong>och</strong> anläggningar. I det perspektivet betraktas kommunen som enskild <strong>och</strong><br />
har samma ansvar som alla andra enskilda.<br />
Kommunen som myndighet arbetar med helt andra förebyggande uppgifter<br />
än den enskilde. Den enskilde ska skydda sin byggnad eller anläggning<br />
mot brand, medan myndigheten ska skapa bättre förutsättningar i hela<br />
kommunen för skydd i allmänhet <strong>och</strong> brandskydd i synnerhet. Kommunen<br />
har följande förebyggande verktyg <strong>till</strong> sitt förfogande:<br />
• samordna<br />
• underlätta för enskilda<br />
• sota <strong>och</strong> brandskyddskontrollera<br />
• utföra <strong>till</strong>syn.<br />
86 Brandskydd i offentliga lokaler
Den kommunala <strong>till</strong>synen<br />
Syftet med <strong>till</strong>synen är att stärka den enskildes ansvar för att skydda sig,<br />
sin egendom <strong>och</strong> miljön. Kontrollen handlar om att granska systematiken<br />
av hur brandskyddsarbetet bedrivs istället för som tidigare det tekniska<br />
utförandet av byggandens brandskydd.<br />
När det gäller den del av <strong>till</strong>synen som hit<strong>till</strong>s utövats genom brandsyn,<br />
ska denna i fortsättningen bland annat baseras på den skriftliga redogörelse<br />
över brandskyddet som ägaren, eller i vissa fall nyttjaren, upprättat <strong>och</strong><br />
<strong>till</strong>ställt kommunen. Redovisningarna kommer att utgöra ett gott stöd för<br />
kommunerna i hur de ska planera, prioritera <strong>och</strong> genomföra sin <strong>till</strong>syn.<br />
Denna redogörelse ska dock inte föranleda ett obligatoriskt <strong>till</strong>synsbesök.<br />
Utifrån den insända redogörelsen <strong>och</strong> med beaktande av övrig kunskap<br />
som finns om objektet, bedömer kommunen behovet av att besöka den<br />
aktuella byggnaden eller anläggningen för <strong>till</strong>syn på plats. Det kan bli aktuellt<br />
med <strong>till</strong>synsbesök från kommunens sida oavsett om ett objekt omfattas<br />
av kravet på skriftlig redogörelse eller inte.<br />
En av avsikterna med lagen om skydd mot olyckor är att minska antalet<br />
<strong>till</strong>syner utförda genom besök på objekten, för att <strong>till</strong> viss del kompensera<br />
<strong>och</strong> ersätta detta med <strong>till</strong> exempel ökade informationsinsatser. Tillsynsresurserna<br />
kan i stället läggas på objekt med ett sämre brandskydd eller där<br />
riskerna med brand är särskilt stora.<br />
Skälighetsprincipen<br />
En grundprincip vid kommunens <strong>till</strong>syn är att de som har ett skäligt brandskydd<br />
<strong>och</strong> en väl fungerande egenkontroll, på sikt inte ska behöva bli föremål<br />
för <strong>till</strong>synsbesök så ofta som tidigare. Tillsynsresurserna kan i stället<br />
läggas på objekt med ett sämre brandskydd eller där riskerna med brand är<br />
särskilt stora.<br />
Man kan inte generellt ange hur omfattande en åtgärd som föreskrivs i samband<br />
med <strong>till</strong>syn ska vara, eftersom lydelsen i bestämmelsen är allmänt hållen<br />
<strong>och</strong> de brandtekniska förutsättningarna varierar vid olika typer av byggnader<br />
eller anläggningar. Härvid gäller dock att kostnaden för åtgärden inte får vara<br />
mer betungande än vad som är rimligt med hänsyn <strong>till</strong> skyddets syfte.<br />
Vid bedömning av åtgärdens skälighet ska intresset för ett effektivt skydd<br />
alltid beaktas före ekonomiska <strong>och</strong> övriga intressen. Begränsade ekonomiska<br />
resurser får inte leda <strong>till</strong> eftergifter i de krav som samhället ställer<br />
på ägare eller innehavare av byggnader <strong>och</strong> anläggningar. Åtgärder med<br />
syfte att säkerställa en trygg utrymning <strong>och</strong> hindra brandspridning <strong>till</strong> närliggande<br />
fastigheter anses som särskilt viktiga.<br />
Ett nytt krav i lagen är att ”En kommun ska genom rådgivning, information<br />
<strong>och</strong> på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter<br />
enligt denna lag”.<br />
7. Tillsyn 87
Alla fysiska<br />
personer.<br />
Alla byggnader<br />
<strong>och</strong> anläggningar.<br />
Alla byggnader<br />
<strong>och</strong> anläggningar<br />
med stor risk för<br />
brand eller där<br />
konsekvenserna av<br />
brand är stora.<br />
Anläggning med<br />
farlig verksamhet.<br />
Tillsyn av anläggningar med farlig verksamhet<br />
Vid sidan av den <strong>till</strong>syn som kommunen ska utöva mot ägare eller utövare<br />
av verksamhet vid anläggningar med farlig verksamhet, finns det bestämmelser<br />
i annan lagstiftning om <strong>till</strong>syn över vissa sådana anläggningar. Länsstyrelsen<br />
har <strong>till</strong>synsansvar för förebyggande åtgärder enligt lagen om åtgärder<br />
för att förebygga <strong>och</strong> begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor <strong>och</strong><br />
kommunens <strong>och</strong> länsstyrelsens <strong>till</strong>synsansvar enligt Miljöbalken. I möjligaste<br />
mån bör <strong>till</strong>synen enligt de olika regelverken samordnas.<br />
Regelbunden brandskyddskontroll<br />
En väsentlig del av kommunens <strong>till</strong>synsverksamhet är också den regelbundna<br />
brandskyddskontrollen av vissa anläggningar för:<br />
• värme-, vatten, varmlufts- <strong>och</strong> ångpannor<br />
• köksspisar, ugnar <strong>och</strong> andra jämförbara eldstäder<br />
• lokaleldstäder<br />
<strong>och</strong><br />
• imkanaler<br />
Kommunens <strong>till</strong>syn över enskilda<br />
Krav Stöd, råd, anvisningar Tillsynsbesök<br />
Skydda sig mot olyckor. Information från kommun, stat m. fl. Nej.<br />
Skydda sig mot olyckor.<br />
Kontrollera sitt brandskydd.<br />
Skydda sig mot olyckor.<br />
Särskilda krav på<br />
kontrollen av sitt<br />
brandskydd.<br />
Skydda sig mot olyckor.<br />
Särskilda krav på kontrollen<br />
av sitt brandskydd.<br />
Riskanalys.<br />
Information från kommun, stat m. fl.<br />
Räddningsverkets allmänna råd om<br />
systematiskt brandskyddsarbete kan<br />
betraktas som stöd.<br />
Information från kommun, stat m. fl.<br />
Räddningsverkets allmänna råd om<br />
systematiskt brandskyddsarbete kan<br />
betraktas som krav.<br />
Information från kommun, stat m. fl.<br />
Räddningsverkets allmänna råd om<br />
systematiskt brandskyddsarbete kan<br />
betraktas som krav.<br />
De som kommunen<br />
finner anledning att<br />
kontrollera.<br />
Gäller endast brandskydd.<br />
De som kommunen<br />
finner anledning att<br />
kontrollera extra noga.<br />
Gäller endast brandskydd.<br />
Alla anläggningar.<br />
Gäller både brandskyddet<br />
<strong>och</strong> den farliga<br />
verksamheten.<br />
88 Brandskydd i offentliga lokaler
Tillsynsbesök<br />
Tillsynsbesöket bör omfatta en prövning av behovet av skriftlig dokumentation<br />
av brandskyddet. Denna prövning bör även omfatta en bedömning<br />
av om ägaren eller nyttjaren har <strong>till</strong>räcklig kunskap om objektets risker<br />
<strong>och</strong> dess brandskydd samt om det finns förutsättningar för nödvändigt<br />
underhåll av brandskyddsåtgärderna. Det är dock viktigt att komma ihåg<br />
att <strong>till</strong>synen <strong>till</strong> stor del är av översiktlig karaktär. Det innebär att man inte<br />
kan förutsätta att brandskyddet är <strong>till</strong>fredsställande bara för att man har<br />
åtgärdat de punkter som föreskrivits i ett <strong>till</strong>synsprotokoll.<br />
Om det finns skriftlig dokumentation, bör även dess innehåll, omfattning<br />
<strong>och</strong> efterlevnad kontrolleras vid <strong>till</strong>synsbesöket. Ägaren eller nyttjaren<br />
<strong>och</strong> andra berörda bör själva kunna finna eller redogöra för sitt brandskydd<br />
med stöd av sin dokumentation, <strong>och</strong> detta bör också prövas. Tillsynsbesöket<br />
bör dessutom omfatta en stickprovskontroll av vidtagna brandskyddsåtgärder<br />
i jämförelse med dokumentationen.<br />
Det är lämpligt att <strong>till</strong>synsbesöket omfattar en dialog mellan <strong>till</strong>synsmyndigheten<br />
<strong>och</strong> ägaren <strong>och</strong> nyttjaren om det systematiska brandskyddsarbetet<br />
med avseende på såväl förebyggande åtgärder mot brand som åtgärder i händelse<br />
av inträffad brand. Tillsynsmyndighetens behov av dokumentation<br />
av brandskyddet är inte styrande för det systematiska brandskyddsarbetet.<br />
En <strong>till</strong>synsförrättare har dock rätt att få del av de uppgifter <strong>och</strong> handlingar<br />
som behövs för <strong>till</strong>synen.<br />
Tillsyn över brandskyddet utförs enligt ovan endast med stöd av lagen<br />
om skydd mot olyckor. Tillsynsförrättaren kan därmed inte direkt åberopa<br />
annan lagstiftning vid <strong>till</strong>synsbesök, även om den innehåller brandförebyggande<br />
åtgärder. Innebörden av detta är att vägledning för ett föreläggande<br />
kan hämtas i annan lagstiftning, men de föreslagna åtgärderna måste samtidigt<br />
vara av sådan art att de har stöd i lagen om skydd mot olyckor. Exempel<br />
på annan lagstiftning är Boverkets byggregler <strong>och</strong> Räddningsverkets föreskrifter<br />
avseende brandfarliga <strong>och</strong> explosiva varor.<br />
Alla fysiska<br />
personer<br />
Tillsynsbesök<br />
Alla byggnader<br />
<strong>och</strong> anläggningar<br />
Byggnader/anläggningar<br />
med stor risk<br />
för -eller stora konsekvenser<br />
av brand.<br />
Totalt<br />
70 000 – 100 000<br />
objekt<br />
Anläggning med<br />
farlig verksamhet<br />
7. Tillsyn 89<br />
Figur :<br />
Tillsynsbesökens<br />
framtida<br />
fördelning<br />
på objekttyper.
Tillträde <strong>och</strong> upplysningar<br />
Den myndighet som utövar <strong>till</strong>synen har rätt <strong>till</strong> <strong>till</strong>träde, rätt <strong>till</strong> upplysningar<br />
<strong>och</strong> rätt <strong>till</strong> att få del av handlingar i <strong>till</strong>synsverksamheten. Tillträdesrätten<br />
gäller för alla typer av byggnader eller andra anläggningar. Den som<br />
vägrar sådant <strong>till</strong>träde som en förrättningsman har rätt att kräva kan dömas<br />
<strong>till</strong> böter för hindrande av förrättning.<br />
Den som låter bli att efter begäran fullgöra sin skyldighet att lämna upplysningar<br />
eller handlingar, eller lämnar oriktiga uppgifter vid fullgörandet<br />
av uppgiftsskyldigheten, kan dömas <strong>till</strong> böter enligt lagens ansvarsbestämmelser.<br />
Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för <strong>till</strong>synen.<br />
Biträde av polismyndigheten ska utnyttjas endast i absoluta undantagsfall,<br />
eftersom det innebär ett undantag från skyddet i grundlag mot bland<br />
annat husrannsakan <strong>och</strong> liknande intrång.<br />
Föreläggande <strong>och</strong> förbud<br />
Tillsynsmyndigheten har befogenhet att meddela de förelägganden <strong>och</strong><br />
förbud som behövs i enskilda fall för att lagen <strong>och</strong> de föreskrifter som meddelats<br />
med stöd av lagen ska efterlevas. Givetvis bör myndigheten försöka<br />
uppnå det eftersträvade resultatet genom råd <strong>och</strong> uppmaningar innan den<br />
använder sig av tvångsmedel.<br />
Innan myndigheten beslutar om föreläggande eller förbud måste den göra<br />
en avvägning av olika intressen så att de föreskrivna åtgärderna inte medför<br />
oskäliga kostnader eller svåra förluster för den som beslutet riktar sig <strong>till</strong>.<br />
Intresset att bereda skydd mot olika skador ska dock komma i första hand.<br />
Beslut om föreläggande <strong>och</strong> förbud får förenas med vite.<br />
Om någon låter bli att vidta en åtgärd som åligger denne enligt <strong>till</strong>synsmyndighetens<br />
föreläggande, får <strong>till</strong>synsmyndigheten vidta åtgärden på dennes<br />
bekostnad. Ett beslut om tvångsåtgärd på den försumliges bekostnad<br />
bör givetvis bara komma i fråga vid allvarliga missförhållanden eller om ett<br />
föreläggande visat sig vara verkningslöst.<br />
När det gäller en statlig <strong>till</strong>synsmyndighets verksamhet kan åtgärder<br />
enligt andra <strong>och</strong> tredje stycket endast bli aktuella i fall då en myndighet vid<br />
sin <strong>till</strong>syn över en kommun upptäcker att kommunen underlåtit att vidta<br />
åtgärder mot en enskild som inte fullgjort sina skyldigheter.<br />
En sådan fråga måste naturligtvis som huvudregel kunna lösas genom<br />
en dialog mellan den statliga <strong>till</strong>synsmyndigheten <strong>och</strong> den berörda kommunen.<br />
Skulle någon lösning inte kunna komma <strong>till</strong> stånd har dock den<br />
statliga <strong>till</strong>synsmyndigheten möjlighet att ingripa mot den enskilde.<br />
90 Brandskydd i offentliga lokaler
Överklagande<br />
Ägare eller nyttjare får enligt förvaltningslagen § överklaga ett föreläggande.<br />
Överklagas ett föreläggande ska det ske skriftligt. Av skrivelsen ska<br />
det framgå ”vilket beslut som överklagas <strong>och</strong> den ändring i beslutet som<br />
begärs,” § förvaltningslagen.<br />
Tillsynsmyndigheten har att ta ställning <strong>till</strong> om ”skrivelsen inkommit i<br />
rätt tid samt om beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter<br />
eller någon annan anledning som kan leda <strong>till</strong> att beslutet ändras” <br />
§ förvaltningslagen.<br />
Föreligger inga skäl <strong>till</strong> omprövning överlämnas skrivelsen jämte övriga<br />
handlingar i ärendet <strong>till</strong> länsstyrelsen för prövning enligt § förvaltningslagen.<br />
Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas i kammarrätten. Kammarrättens<br />
dom kan överklagas hos regeringsrätten, som dock endast tar upp<br />
principiellt intressanta ärenden <strong>till</strong> prövning.<br />
Tillsynsförrättare<br />
I lagen om skydd mot olyckor ställs inte några specifika behörighetskrav för<br />
de personer som för kommunens räkning ska utföra <strong>till</strong>syn enligt lagen. Det<br />
är i stället en uppgift för länsstyrelserna <strong>och</strong> ytterst för Statens räddningsverk<br />
att, i samband med <strong>till</strong>synen över kommunerna, följa upp att kommunerna<br />
har den kompetens som behövs för sin verksamhet.<br />
Särskilda behörighetskrav för <strong>till</strong>synspersonal bör ställas upp av kommunen<br />
själv.<br />
Tillsyn ska utföras av särskilda <strong>till</strong>synsförrättare som utses av den nämnd<br />
som har ansvaret för <strong>till</strong>synen i kommunen.<br />
Avgift för <strong>till</strong>synsbesök<br />
Kommunen får föreskriva att avgift ska tas ut för vissa <strong>till</strong>synsbesök. Avgiften<br />
ska tas ut av den som är föremål för <strong>till</strong>synen <strong>och</strong> utgöra vederlag för<br />
kommunens kostnader i samband med <strong>till</strong>synsbesöket.<br />
Kommunen kan däremot inte avgiftsbelägga mottagandet <strong>och</strong> granskningen<br />
av den skriftliga redogörelsen.<br />
7. Tillsyn 91
Definitioner <strong>och</strong> referenser<br />
Analytisk<br />
dimensionering<br />
Anläggningsägare<br />
Analytisk dimensionering <strong>och</strong> vid behov <strong>till</strong>hörande<br />
riskanalys ska verifiera brand- <strong>och</strong> utrymningssäkerheten<br />
i byggnader där brand kan medföra mycket stor<br />
risk för personskada. Exempel på sådana byggnader<br />
kan vara byggnader med fler än våningsplan, stora<br />
idrottsarenor, större affärsgallerior, större sjukhus, eller<br />
byggnader under mark.<br />
Med anläggningsägare avses den som äger en anläggning<br />
på egen eller annans mark.<br />
Avgaskanal Kanal för bortledande av avgaser från förbränningsanordning<br />
som eldas med gas samt <strong>till</strong> kanalen monterade<br />
delar såsom förbindelsekanal, fläkt, avskiljare,<br />
spjäll <strong>och</strong> övrig reglageutrustning.<br />
Brandcell Avgränsad del av byggnad, varifrån brand ska vara förhindrad<br />
att sprida sig under en bestämd tidsrymd.<br />
Brandsyn Kontroll eller besiktning som enligt räddningstjänstlagen<br />
innebar att en särskild brandsyneförrättare<br />
kontrollerade att ägare eller innehavare av i förordning<br />
angivna byggnader eller andra anläggningar hade vidtagit<br />
föreskrivna åtgärder för skydd mot brand.<br />
Brandskydd Åtgärder som förebyggande syftar <strong>till</strong> att eliminera<br />
risker för brand <strong>och</strong> skador <strong>till</strong> följd av brand.<br />
Brandskyddsbeskrivning<br />
Brandskydds-<br />
dokumentation<br />
enl. BBR<br />
Beskrivning av en lokals eller byggnads tekniska<br />
brandskyddsåtgärder; installationernas placering,<br />
utformning <strong>och</strong> funktion <strong>och</strong> hur de förväntas hanteras<br />
vid en brand. Underlag för för dem som ska<br />
kontrollera brandskyddet för att hitta byggnadens<br />
brandskyddsutrustning. Finns brandskyddsdokumentation<br />
enligt BBR utgör den brandskyddsbeskrivning.<br />
Den skriftliga dokumentation som ska inlämnas i samband<br />
med ny-, om- <strong>och</strong> <strong>till</strong>byggnad enligt Boverkets<br />
byggregler — plan- <strong>och</strong> bygglagen.<br />
92 Brandskydd i offentliga lokaler
Brandskyddskontroll<br />
Dokumentation<br />
av brandskyddet<br />
Dokumentation<br />
av det systematiskabrandskyddsarbetet<br />
Den kontroll ur brandskyddssynpunkt som kommunen<br />
svarar för med avseende på fasta förbränningsanordningar<br />
<strong>och</strong> rökkanaler/avgaskanaler samt skorstenar,<br />
tak <strong>och</strong> anslutande byggnadsdelar.<br />
Allmän benämning som inte avser specifik typ av<br />
brandskyddsdokument.<br />
Den samlade dokumentationen av allt som berör<br />
brandskydd inom organisationen, som exempelvis<br />
byggnad, policy, organisation, utbildningsinsatser,<br />
brandskyddsteknik. Här ingår alla dokument rörande<br />
brandskyddet.<br />
Eldningsapparat Del av eldstad för automatisk inmatning <strong>och</strong> förbränning<br />
av bränslet samt <strong>till</strong> apparaten monterade delar,<br />
såsom fläkt, spjäll <strong>och</strong> övrig reglageutrustning.<br />
Elevhem Boende för barn <strong>och</strong> ungdomar i anslutning <strong>till</strong> skolor<br />
som omfattas av skollagen.<br />
FSO Förordningen (:) om skydd mot olyckor.<br />
Farlig verksamhet En anläggning där verksamheten i sig har en inneboende<br />
fara för att en olycka ska orsaka allvarliga<br />
skador på människor eller miljön <strong>och</strong> som därmed<br />
omfattas av skyldigheterna enligt kap § lagen om<br />
skydd mot olyckor. Det gäller <strong>till</strong> exempel kärntekniska<br />
anläggningar, flygplatser, industrier-, kraftverk-,<br />
hamnar-, eller depåer där explosiva eller farliga ämnen<br />
hanteras.<br />
Fritidsanläggning Byggnad eller anläggning utomhus för idrott, fritid,<br />
rekreation eller nöje.<br />
Fysisk person Enskild människa.<br />
Förebyggande<br />
åtgärder<br />
Åtgärder som sker i förhand — alltså inte i en akut situation<br />
— <strong>och</strong> som vidtas i syfte att minska riskerna för<br />
olyckor eller omfattningen av de skador som en olycka<br />
kan ge upphov <strong>till</strong>.<br />
Definitioner <strong>och</strong> referenser 93
Förebyggande<br />
åtgärder mot<br />
brand<br />
Förebyggande åtgärder vidtas innan en olycka har<br />
inträffat, för att förhindra <strong>och</strong> begränsa skador<br />
(skyddsåtgärder). Förebyggande åtgärder mot brand är<br />
<strong>till</strong> exempel installering av automatiska brandlarm,<br />
ordnande av utrymningsvägar, utbildning <strong>och</strong> information<br />
samt allmänna förberedelser för räddningsinsatser.<br />
Förläggning Barnkoloni eller läger samt boende för flyktingar eller<br />
asylsökande eller för dem som fullgör totalförsvarsplikt,<br />
under förutsättning att bostaden inte innehas<br />
med hyresrätt.<br />
Förskola, skola<br />
<strong>och</strong> skolbarnsomsorg<br />
Hotell, pensionat<br />
<strong>och</strong> vandrarhem<br />
Verksamhet för barn <strong>och</strong> ungdomar enligt skollagen<br />
(:).<br />
Verksamhet som omfattas av lagen om hotell- <strong>och</strong><br />
pensionatsrörelse (:).<br />
Imkanal Frånluftskanal från utrymme för matlagning eller uppvärmning<br />
av mat i restauranger, storkök <strong>och</strong> därmed<br />
jämförbara utrymmen samt <strong>till</strong> kanalen monterade<br />
delar såsom fläkt, avskiljare <strong>och</strong> spjäll.<br />
Industri Verksamhet som innebär <strong>till</strong>verkning, framställning<br />
eller destruktion av produkter, reparation, energiutvinning,<br />
lager, godsterminal eller hamn.<br />
Inrättning för<br />
vård <strong>och</strong> omsorg<br />
Byggnad där det bedrivs sådan vård eller omsorg som<br />
omfattas av hälso- <strong>och</strong> sjukvårdslagen (:) eller<br />
socialtjänstlagen (:).<br />
Juridisk person Sammanslutning (t. ex. stat, kommun, bolag, förening,<br />
konkursbo, dödsbo) som har rättskapacitet på liknande<br />
sätt som enskild människa (fysisk person).<br />
Larmlagring Funktion som ger automatlarm någon minuts fördröjning<br />
från att sändas <strong>till</strong> räddningstjänsten, för att ge<br />
personalen möjlighet att undersöka om extern insats är<br />
nödvändig.<br />
94 Brandskydd i offentliga lokaler
Lokaleldstad Eldstad som används för uppvärmning av det utrymme<br />
där eldstaden är uppställd. Exempel på lokaleldstäder<br />
är braskamin, kakelugn <strong>och</strong> öppen spis.<br />
LSO Lagen (:) om skydd mot olyckor.<br />
LSS Lag om särskilt stöd. LSS är en rättighetslag som ska<br />
garantera personer med omfattande <strong>och</strong> varaktiga<br />
funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den<br />
hjälp de behöver i det dagliga livet <strong>och</strong> att de kan<br />
påverka vilket stöd <strong>och</strong> vilken service de får.<br />
Låst institution<br />
<strong>och</strong> anstalt<br />
Nyttjanderättshavare<br />
Fängelse, häkte, arrestlokal eller annat liknande låst<br />
förvar, samt institution för psykiatrisk tvångsvård <strong>och</strong><br />
rättspsykiatrisk vård, institution för vård enligt lagen<br />
(:) om vård av missbrukare eller enligt lagen<br />
(:) med särskilda bestämmelser om vård av unga.<br />
Arrendator, hyresgäst eller någon annan som nyttjar<br />
egendom utan att vara ägare (i tidigare räddningstjänstlag<br />
användes begreppet innehavare istället för<br />
nyttjanderättshavare). I denna skrift är ordet ersatt av<br />
benämningen ”nyttjare”.<br />
Nyttjare Den person eller organisation som innehar avtal om<br />
rätt att hyra <strong>och</strong>/eller bedriva verksamhet inom en<br />
byggnad eller anläggning. I brandskyddslagstiftningen<br />
skrivs istället nyttjanderättshavare eller verksamhetsutövare.<br />
I denna skrift är dessa begrepp ersatta av den<br />
samlande benämningen nyttjare.<br />
Olyckshändelse<br />
eller Olycka<br />
Med olyckor avses plötsligt inträffade händelser som<br />
har medfört eller kan befaras medföra skada. Dit<br />
räknas händelser som beror på företeelser i naturen<br />
eller på människors handlande eller underlåtenhet<br />
att handla; <strong>till</strong> exempel bränder, explosioner, skred,<br />
ras, översvämningar, oväder <strong>och</strong> utflöden av skadliga<br />
ämnen.<br />
Som olyckshändelser räknas också händelser som<br />
beror på människors handlande eller underlåtenhet att<br />
handla. Detta gäller oberoende om handlingen eller<br />
underlåtenheten är uppsåtlig eller ej.<br />
Definitioner <strong>och</strong> referenser 95
Olycksförebyggande<br />
åtgärder<br />
Sådana organisatoriska, tekniska eller operativa åtgärder<br />
som i förväg vidtas för att minska sannolikheten<br />
för <strong>och</strong> konsekvenserna av en olycka.<br />
Risk <strong>och</strong> Fara Med risk avses en sammanvägning av sannolikheten<br />
för att en olyckshändelse inträffar <strong>och</strong> konsekvenserna<br />
av denna händelse.<br />
Fara är ett synonymt begrepp <strong>till</strong> risk.<br />
Riskanalys Med riskanalys avses en systematisk identifiering av<br />
olyckshändelser samt en beskrivning <strong>och</strong> värdering av<br />
riskerna för dessa händelser.<br />
Riskhantering Riskhantering omfattar hela det olycksförebyggande<br />
<strong>och</strong> skadebegränsande arbetet. Viktiga delar i riskhanteringen<br />
är riskanalys, genomförande av åtgärder,<br />
information, utbildning <strong>och</strong> uppföljning.<br />
Räddningstjänst De räddningsinsatser som staten eller kommunerna<br />
ska svara för vid olyckshändelser <strong>och</strong> överhängande<br />
fara för olyckor, för att hindra <strong>och</strong> begränsa skador på<br />
människor eller egendom eller i miljön. Till räddningstjänst<br />
hänförs också vissa insatser som görs, såsom<br />
statlig räddningstjänst, utan att det har inträffat någon<br />
olycka eller föreligger fara för en olycka.<br />
Rökkanal Kanal för bortledande av rökgaser från förbränningsanordning<br />
som eldas med fasta eller flytande bränslen<br />
samt <strong>till</strong> kanalen monterade delar såsom förbindelsekanal,<br />
fläkt, avskiljare <strong>och</strong> spjäll.<br />
Samhällets<br />
räddningstjänst<br />
All den verksamhet som staten <strong>och</strong> kommunerna ska<br />
bedriva för att förbereda <strong>och</strong> genomföra räddningsinsatser.<br />
Samlingslokal Lokal eller grupp av lokaler inom en brandcell där ett<br />
större antal personer med mindre god lokalkännedom<br />
kan komma att uppehålla sig.<br />
Skada En skada är en negativ konsekvens av en händelse.<br />
96 Brandskydd i offentliga lokaler
Skriftlig redogörelse<br />
för brandskyddet<br />
Sotningsverksamhet<br />
Särskilt riskfylld<br />
verksamhet<br />
Det dokument över brandskyddet som ska lämnas <strong>till</strong><br />
kommunen. Redogörelsen utgör underlag för kommunens<br />
<strong>till</strong>syn.<br />
Med sotningsverksamhet avses att fasta förbränningsanordningar<br />
med rökkanaler samt imkanaler rengörs.<br />
Industriell eller annan verksamhet av sådan karaktär<br />
att riskerna för olyckor <strong>till</strong> följd av verksamheten är<br />
speciellt stora.<br />
Tung eldningsolja Eldningsolja med kvalitetsbeteckning eller högre.<br />
Verksamhetsutövare<br />
Den fysiska eller juridiska person som driver eller<br />
innehar verksamhet, utan att äga eller hyra anläggningen.<br />
Begreppet används i samband med lagstiftning<br />
kring farlig verksamhet. I denna skrift saknar begreppet<br />
relevans <strong>och</strong> är därför ersatt av den samlande<br />
benämningen ”nyttjare”.<br />
Värmecentral En särskild byggnad som innehåller en eller flera fasta<br />
förbränningsanordningar med <strong>till</strong>hörande skorsten<br />
för produktion av värme eller kraft för exempelvis<br />
en större industrianläggning eller för flera byggnader<br />
inom område med flerbostadshus, militäranläggning<br />
eller sjukhusanläggning.<br />
Överhängande<br />
fara<br />
Med överhängande fara för olycka avses hög risk för att<br />
olyckshändelsen inträffar <strong>och</strong> stor sannolikhet för att<br />
den inträffar nära i tiden.<br />
Definitioner <strong>och</strong> referenser 97
Källhänvisningar<br />
Räddningsverksutredningen, Betänkande SOU :<br />
Reformerad räddningstjänstlagstiftning, Betänkande SOU :<br />
Reformerad räddningstjänstlagstiftning, Proposition SOU /:<br />
Lag om skydd mot olyckor, SFS :<br />
Förordning om skydd mot olyckor, SFS :<br />
Statens räddningsverks föreskrift om skriftlig redogörelse för brandskyddet,<br />
SRVFS :<br />
Statens räddningsverks allmänna råd <strong>och</strong> kommentarer om systematiskt<br />
brandskyddsarbete, SRVFS :<br />
Statens räddningsverks allmänna råd <strong>och</strong> kommentarer om skriftlig<br />
redogörelse för brandskyddet, SRVFS :<br />
Arbetsmiljölag, SFS :<br />
Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS :<br />
Lagkommentar Räddningstjänst, Svenska Brandförsvarsföreningen <br />
Riskanalys, Svenska Brandskyddsföreningen <br />
Handbok Systematiskt brandskyddsarbete, Svenska Brandskyddsföreningen<br />
<br />
Lagen om skydd mot olyckor, beskrivningar & kommentarer, Svenska<br />
Brandskyddsföreningen <br />
Arbetsmiljö brand, Svenska Brandförsvarsföreningen, <br />
Glasklar gränsdragning, U.F.O.S. <strong>och</strong> Svenska Kommunförbundet <br />
Effektivisera mera med flera, Svenska Kommunförbundet <br />
Kommunal <strong>till</strong>syn enligt lagen om skydd mot olyckor, examensarbete<br />
Andersson & Håkansson, report , Lund .<br />
Aktuella hemsidor<br />
www.raddningsverket.se<br />
www.svbf.se<br />
www.skl.se<br />
www.lagrummet.se<br />
www.sverige.se<br />
www.av.se<br />
www.boverket.se<br />
98 Brandskydd i offentliga lokaler
Appendix: Lagar <strong>och</strong> regler<br />
Utöver lagen (:) <strong>och</strong> förordningen (:) om skydd mot olyckor<br />
så finns det ett flertal regler om skydd mot fara från brand i annan lagstiftning,<br />
som påverkar det systematiska brandskyddsarbetet. De närmast<br />
angränsande exemplen är arbetsmiljölagstiftningen, bygglagstiftningen <strong>och</strong><br />
lagen om brandfarliga <strong>och</strong> explosiva varor.<br />
Nedan följer en grov översikt över de lagar <strong>och</strong> föreskrifter som påverkar<br />
brandskyddet.<br />
Lag om skydd mot olyckor, LSO<br />
Lagen reglerar brandskyddet. Lagens struktur bygger på de tre skedena, förebyggande<br />
åtgärder, räddningstjänst <strong>och</strong> efterföljande åtgärder, samt ansvar för den<br />
enskilde, för kommunen <strong>och</strong> för staten. Den enskildes ansvar tydliggörs, bland<br />
annat genom skyldighet att upprätta skriftlig redogörelse för brandskyddet i vissa<br />
verksamheter samt att kommunens kontroll av säkerheten sker genom <strong>till</strong>syn.<br />
Anvisningar <strong>och</strong> <strong>till</strong>ämpningsföreskrifter utges av den centrala myndigheten<br />
inom området, Statens räddningsverk.<br />
kap.<br />
Enskildas<br />
skyldigheter<br />
Skyldigheter<br />
för ägare eller<br />
nyttjare <strong>till</strong><br />
byggnader<br />
eller andra<br />
anläggningar.<br />
Skyldigheter<br />
vid farlig<br />
verksamhet<br />
§ ”Ägare eller nyttjanderättshavare <strong>till</strong> byggnader eller andra<br />
anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning<br />
av brand <strong>och</strong> för livräddning vid brand eller annan olycka<br />
<strong>och</strong> i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand<br />
<strong>och</strong> för att hindra eller begränsa skador <strong>till</strong> följd av brand.”<br />
§ ”Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med<br />
hänsyn <strong>till</strong> risken för brand eller konsekvenserna av brand<br />
bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall<br />
i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. En<br />
nyttjanderättshavare skall ge ägaren de uppgifter som behövs<br />
för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet.<br />
§ ”Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en<br />
olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön,<br />
är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på<br />
anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta<br />
beredskap med personal <strong>och</strong> egendom <strong>och</strong> i övrigt vidta nödvändiga<br />
åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador.<br />
Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna<br />
för sådana olyckor som anges i första stycket.”<br />
Appendix: Lagar <strong>och</strong> regler 99
Förordning om skydd mot olyckor<br />
kap. § (utdrag) ”Statens räddningsverk skall meddela föreskrifter om för vilka<br />
byggnader eller andra anläggningar en skriftlig redogörelse för brandskyddet<br />
enligt kap. § lagen (:) om skydd mot olyckor skall lämnas.<br />
kap. § ”Statens räddningsverk får meddela föreskrifter om innehållet i den<br />
skriftliga redogörelse för brandskyddet som avses i kap. § lagen (:) om<br />
skydd mot olyckor.<br />
En kommun får meddela föreskrifter om frister för när redogörelsen skall lämnas<br />
in <strong>till</strong> kommunen.”<br />
Statens räddningsverks<br />
föreskrifter<br />
<strong>och</strong> allmänna<br />
råd<br />
Föreskrift om skriftlig redogörelse för brandskyddet; SRVFS :<br />
Denna föreskrift innehåller en bilaga som anger vilka objekt<br />
som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse <strong>till</strong> kommunen.<br />
Föreskrift om rengöring (sotning) <strong>och</strong> brandskyddskontroll;<br />
SRVFS :<br />
Föreskriften innehåller bestämmelser om vilka objekt som<br />
omfattas av krav på rengöring (sotning) respektive brandskyddskontroll,<br />
med vilka intervall brandskyddskontrollen ska<br />
ske (kontrollfrister), samt vad kontrollen ska omfatta.<br />
Allmänna råd <strong>och</strong> kommentarer om brandvarnare i bostäder<br />
SRVFS :<br />
För att hindra eller begränsa skador <strong>till</strong> följd av bränder bör<br />
varje byggnad som stadigvarande eller <strong>till</strong>fälligt är avsedd att<br />
användas för bostadsändamål vara försedd med erforderligt<br />
antal fast installerade <strong>och</strong> fungerande brandvarnare eller motsvarande<br />
anordning för tidig varning vid brand.<br />
Allmänna råd <strong>och</strong> kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete<br />
SRVFS :<br />
Dessa allmänna råd beskriver det systematiska brandskyddsarbetet<br />
som behöver bedrivas för att uppfylla kraven i kap. §<br />
lagen (.) om skydd mot olyckor.<br />
Allmänna råd <strong>och</strong> kommentarer om skriftlig redogörelse för<br />
brandskyddet SRVFS :<br />
Dessa allmänna råd <strong>och</strong> kommentarer kompletterar föreskrifter<br />
om skriftlig redogörelse för brandskyddet SRVFS :.<br />
Forts…<br />
100 Brandskydd i offentliga lokaler
…forts<br />
Förordning om skydd mot olyckor<br />
…forts<br />
Satens räddningsverks<br />
föreskrifter<br />
<strong>och</strong> allmänna<br />
råd<br />
Arbetsmiljölagen<br />
Allmänna råd <strong>och</strong> kommentarer om rengöring (sotning)<br />
SRVFS :<br />
Följande allmänna råd <strong>och</strong> kommentarer ansluter <strong>till</strong> de regler<br />
som gäller för rengöring (sotning) enligt lagen (:)<br />
<strong>och</strong> förordningen (:) om skydd mot olyckor samt enligt<br />
Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS :) om rengöring<br />
(sotning) <strong>och</strong> brandskyddskontroll.<br />
Allmänna råd <strong>och</strong> kommentarer om brandskyddskontroll<br />
SRVFS :<br />
Den brandskyddskontroll som ska utföras enligt kap. § lagen<br />
om skydd mot olyckor syftar <strong>till</strong> att upptäcka fel <strong>och</strong> brister i<br />
anläggningen för att förebygga skador på människor, egendom<br />
<strong>och</strong> miljö <strong>till</strong> följd av brand. Kontrollen innebär en prövning<br />
av den enskilda anläggningens funktion <strong>och</strong> egenskaper från<br />
brandskyddssynpunkt. I huvudsak kontrolleras att anläggningen<br />
överensstämmer med de krav som gällde när anläggningen<br />
togs i bruk.<br />
Arbetsmiljölagstiftningens (:) krav riktas i första hand <strong>till</strong> arbetsgivaren,<br />
som har ansvaret för att arbetsmiljöreglerna följs, <strong>och</strong> kontrolleras av Arbetsmiljöverket<br />
vid <strong>till</strong>syn. Inspektionen stöder sina krav på arbetsmiljölagen <strong>och</strong><br />
Arbetsmiljöverkets författningar. Vid bedömningen i det enskilda fallet kan<br />
inspektionen även välja att ta ledning av <strong>till</strong> exempel Boverkets Byggregler (BBR)<br />
eller av kunskapsmaterial från handböcker i ämnet.<br />
kap. § (utdrag)<br />
” Betryggande skyddsåtgärder skall vidtagas mot skada genom fall, ras, brand,<br />
explosion, elektrisk ström eller liknande.”<br />
kap. :a § (utdrag)<br />
” Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda <strong>och</strong> kontrollera verksamheten på<br />
ett sätt som leder <strong>till</strong> att arbetsmiljön uppfyller kraven i denna lag <strong>och</strong> i föreskrifter<br />
som har meddelats med stöd av lagen.<br />
Appendix: Lagar <strong>och</strong> regler 101<br />
Forts…
…forts<br />
Arbetsmiljölagen<br />
Arbetsmiljöverketsföreskrifter<br />
Byggnadslagstiftning<br />
Föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS :<br />
Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete utvecklar <strong>och</strong><br />
preciserar hur arbetsgivaren ska gå <strong>till</strong>väga för att uppfylla sitt<br />
ansvar enligt kap. § <strong>och</strong> :a § i arbetsmiljölagen (:).<br />
Föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS :,<br />
ändrad genom AFS :.<br />
Föreskrifterna med stöd av § arbetsmiljöförordningen (SFS<br />
:) gäller utformning av arbetsplatser som finns i eller<br />
i anslutning <strong>till</strong> byggnadsverk <strong>och</strong> bodar eller på andra ställen<br />
inom en verksamhets område.<br />
Flertalet regler om byggande är samlade i byggnadsförfattningarna. Allmänna<br />
bestämmelser om planläggning av mark <strong>och</strong> vatten <strong>och</strong> om byggande finns i plan-<br />
<strong>och</strong> bygglagen, PBL (SFS :). Allmänna regler om byggnader, anläggningar <strong>och</strong><br />
byggprodukter finns i lagen (:) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk<br />
m. m. (BVL), <strong>och</strong> förordningen (:) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk<br />
m.m. (BVF). Lagarna kompletteras av föreskrifter <strong>och</strong> råd i Boverkets byggregler,<br />
BBR (BFS :) <strong>och</strong> i Boverkets konstruktionsregler, BKR (BFS :).<br />
Byggnadslagstiftningens krav riktas <strong>till</strong> byggherren <strong>och</strong> fastighetsägaren <strong>och</strong><br />
<strong>till</strong>ämpas av byggnadsnämnden vid <strong>till</strong>syn. De stycken som framförallt påverkar<br />
brandskyddet sammanfattas nedan.<br />
Plan- <strong>och</strong><br />
bygglagen<br />
(PBL)<br />
Lag om tekniskaegenskapskrav<br />
på byggnadsverk<br />
m. m.<br />
(BVL)<br />
kap. § (utdrag)<br />
”Bebyggelsen skall utformas med hänsyn <strong>till</strong> behovet av skydd<br />
mot uppkomst <strong>och</strong> spridning av brand samt mot olyckor <strong>och</strong><br />
andra olyckshändelser”.<br />
§ punkt <br />
”Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning<br />
av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd<br />
uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om<br />
säkerhet i händelse av brand.”<br />
Forts…<br />
102 Brandskydd i offentliga lokaler
…forts<br />
Byggnadslagstiftning<br />
Förordning<br />
om tekniska<br />
egenskapskrav<br />
på byggnadsverk<br />
m. m.<br />
(BVF)<br />
Boverkets<br />
föreskrifter<br />
§ ”Byggnadsverk skall vara projekterade <strong>och</strong> utförda på ett<br />
sådant sätt att:<br />
byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå<br />
under en bestämd tid,<br />
utveckling <strong>och</strong> spridning av brand <strong>och</strong> rök inom byggnadsverket<br />
begränsas,<br />
spridning av brand <strong>till</strong> närliggande byggnadsverk begränsas,<br />
personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan<br />
lämna det eller räddas på annat sätt,<br />
<strong>och</strong><br />
räddningsmanskapets säkerhet vid brand beaktats.”<br />
Boverkets byggregler BBR (BFS:)<br />
Författningen innehåller föreskrifter <strong>och</strong> allmänna råd <strong>till</strong> följande<br />
lagar <strong>och</strong> förordningar:<br />
– Plan- <strong>och</strong> bygglagen (:), PBL.<br />
– Lagen (:) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,<br />
m.m., BVL.<br />
– Förordningen (:) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk,<br />
m.m., BVF.<br />
– Förordningen (:) om hissar <strong>och</strong> vissa andra motordrivna<br />
anordningar.<br />
I kapitel behandlas brandskydd. Avsnittet innehåller föreskrifter<br />
<strong>och</strong> allmänna råd <strong>till</strong> kap. § <strong>och</strong> kap. § PBL samt<br />
§ BVF.<br />
Boverkets konstruktionsregler BKR (BFS:)<br />
Boverkets konstruktionsregler, BKR, innehåller bland annat<br />
föreskrifter <strong>och</strong> allmänna råd om byggnaders bärförmåga vid<br />
brand.<br />
kap. Allmänna regler för bärande konstruktioner<br />
”Bärande konstruktioner skall utformas <strong>och</strong> dimensioneras så<br />
att säkerheten mot materialbrott <strong>och</strong> mot instabilitet i form av<br />
knäckning, vippning, buckling o.d. är betryggande under konstruktionens<br />
utförande, dess livslängd samt vid brand.”<br />
Appendix: Lagar <strong>och</strong> regler 103
Lag om brandfarliga <strong>och</strong> explosiva varor, LBE<br />
Lagen (:) om brandfarliga <strong>och</strong> explosiva varor riktar sig <strong>till</strong> den som hanterar<br />
eller importerar dessa ämnen. Lagens syfte är att hindra att sådana varor<br />
orsakar brand eller explosion som inte är avsedd, samt att förebygga <strong>och</strong> begränsa<br />
skador på liv, hälsa miljö eller egendom genom brand eller explosion. Lag <strong>och</strong> förordning<br />
(:) kompletteras av föreskrifter <strong>och</strong> allmänna råd, SÄIFS utgivna<br />
av den tidigare myndigheten på området, Sprängämnesinspektionen, samt föreskrifter<br />
<strong>och</strong> allmänna råd, SRVFS, utgivna av den nuvarande myndigheten Statens<br />
räddningsverk.<br />
Ansvaret för <strong>till</strong>synen över efterlevnaden av denna lag samt de föreskrifter <strong>och</strong><br />
villkor som meddelats med stöd av lagen, utövas i fråga om brandfarliga varor av<br />
den eller de kommunala nämnder som svarar för räddningstjänsten <strong>och</strong> i fråga om<br />
explosiva varor av polismyndigheten.<br />
I § LBE står att läsa följande:<br />
”Denna lag gäller hantering <strong>och</strong> import av brandfarliga <strong>och</strong> explosiva varor. Lagens<br />
syfte är att hindra att sådana varor orsakar brand eller explosion som inte är avsedd<br />
samt att förebygga <strong>och</strong> begränsa skador på liv, hälsa, miljö eller egendom genom<br />
brand eller explosion vid hantering av sådana varor.”<br />
Bilaga 1–5 finns på www.skl.se/fastighet<br />
104 Brandskydd i offentliga lokaler
Brandskydd i<br />
offentliga lokaler<br />
Ett systematiskt <strong>och</strong> kontinuerligt brandskyddsarbete bör bedrivas under<br />
en byggnads eller anläggningens hela användningstid. Syftet med<br />
denna skrift är att närmare analysera <strong>och</strong> presentera goda exempel på hur<br />
kommunala fastighetsorganisationer <strong>och</strong> verksamheter kan arbeta med<br />
systematiskt brandskydd. Den är avsedd som en idéhandbok för att ge<br />
tips <strong>och</strong> inspiration <strong>till</strong> det kontinuerliga arbetet med brandskyddsfrågor.<br />
Flera viktiga områden såsom risker, ansvarsfördelning, lagar samt förslag<br />
<strong>till</strong> arbetsmodell för systematiskt brandskyddsarbete diskuteras <strong>och</strong> presenteras.<br />
Skriften vänder sig <strong>till</strong> den kommunala fastighetsägaren – förvaltare,<br />
driftledare, driftingenjörer, fastighetschefer samt verksamhetschefer.<br />
Skriften kan med fördel även läsas av verksamhetsansvariga, <strong>till</strong> exempel<br />
rektorer, <strong>och</strong> politiker.<br />
ISBN: 91-7164-092-4<br />
118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20<br />
Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se<br />
Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40,<br />
eller på förbundens webbplats www.skl.se – välj Publikationer för webbokhandeln.<br />
Svenska Kommunförbundet <strong>och</strong> Landstingsförbundet i samverkan