Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

Brandskydd i 

offentliga lokaler

B Morötter & piskor

Förord 

ersattes den gamla räddningstjänstlagen av den nya lagen (:) 

om skydd mot olyckor med tillhörande allmänna råd. Enligt kap. § lagen 

om skydd mot olyckor ska ägare eller nyttjanderättshavare av byggnader eller 

andra anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av 

brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de 

åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa 

skador till följd av brand. 

För att uppfylla detta krav menar Räddningsverket att ett systematiskt 

och kontinuerligt brandskyddsarbete bör bedrivas under byggnadens eller 

anläggningens hela användningstid. Syftet med denna skrift är att närmare 

analysera och presentera goda exempel på hur kommunala fastighetsorganisationer 

och verksamheter kan arbeta med systematiskt brandskydd. Den 

är avsedd som en idéhandbok för att ge tips och inspiration till det kontinuerliga 

arbetet med brandskyddsfrågor. Flera viktiga områden såsom risker, 

ansvarsfördelning, lagar samt förslag till arbetsmodell för systematiskt 

brandskyddsarbete diskuteras och presenteras. 

Denna skrift vänder sig i huvudsak till den kommunala fastighetsägaren, 

främst gäller det förvaltare, driftledare, driftingenjörer, fastighetschefer 

samt verksamhetschefer. Skriften kan med fördel även läsas av verksamhetsansvariga, 

till exempel rektorer, samt politiker. 

Projektet har initierats och finansierats av Sveriges Kommuner och 

Landstings FoU-fond för fastighetsfrågor. Rapporten är författad av Hans 

Andersson, Svenska Brandskyddsföreningen. Till sin hjälp har författaren 

haft en styrgrupp som medverkat i arbetet, bistått med material och gett 

värdefulla synpunkter. Styrgruppen har bestått av Tommy Söderström, Solna 

Stad; Per-Arne Jander, Nacka kommun; Gerhard Andersson, Falkenbergs 

kommun; Susanne Christensson, Skolfastigheter i Stockholm AB; Kenneth 

Lundstedt, Räddningstjänsten Storgöteborg; Olof Hübner, Ystads kommun; 

Ann-Christine Åström, Umeå Kommun samt Marcus Cato, Sveriges Kommuner 

och Landsting. 

Skriften är ett samarbetsprojekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting 

och Svenska Brandskyddsföreningen. 

Magnus Kristiansson och Linda Andersson från Sveriges Kommuner och 

Landsting har varit projektledare. 

Sveriges Kommuner och Landsting i oktober 

1

Innehåll 

Sammanfattning ...................................................................................................................................4 

1. Brand – konsekvenser och förebyggande åtgärder .........................................................7 

Brandskadeutveckling under ett decennium ............................................................................7 

Anlagd brand .................................................................................................................................. 10 

Brandkatastrofen i Göteborg 1998 ....................................................................................... 12 

Förebyggande åtgärder mot anlagd brand ............................................................................ 14 

2. Ett förändrat brandskyddsarbete ........................................................................................ 16 

Historik ............................................................................................................................................ 16 

En ny lag .......................................................................................................................................... 16 

Kommunens uppdrag enligt LSO .............................................................................................. 17 

Behovet av ett systematiskt brandskyddsarbete ................................................................. 19 

3. Ansvarsfördelning mellan ägare och nyttjare .................................................................. 24 

Gränsdragningslistor .................................................................................................................... 24 

Hyreskontraktets betydelse ......................................................................................................25 

Gränsdragning i kommunala verksamheter ............................................................................25 

Exempel från Nacka kommun ..................................................................................................... 26 

4. En modell för det systematiska brandskyddsarbetet .................................................. 31 

Brandskyddspolicy ....................................................................................................................... 33 

Byggnads- och verksamhetsbeskrivning ................................................................................. 35 

Riskhantering ................................................................................................................................. 37 

Brandskyddsorganisation — ansvarsfördelning ...................................................................40 

Nödlägesorganisation och rutiner vid brand ........................................................................44 

Övnings- och utbildningsplaner ............................................................................................... 49 

Brandskyddsregler ........................................................................................................................53 

Brandskyddsbeskrivning —en teknisk karta ........................................................................56 

Brandskydddokumentation enligt BBR .................................................................................57 

Drifts- och underhållsinstruktioner .........................................................................................58 

Kontrollsystem .............................................................................................................................. 59 

Uppföljning .....................................................................................................................................62 

Övriga dokument ..........................................................................................................................64 

5. Att komma igång ........................................................................................................................66 

Metodval .........................................................................................................................................67 

Drivkrafter – möjligheter – hinder .............................................................................................68 

Försäkringsbolagens syn på systematiskt brandskyddsarbete ......................................... 69 

10 steg för att komma igång .....................................................................................................71 

Exempel på införande av SBA ....................................................................................................72 

Systematiskt brandskyddsarbete som ett ledningssystem ................................................73 

Certifiering ..................................................................................................................................... 74 

2

6. ”Skriftlig redogörelse” — en del i tillsynen .................................................................... 76 

Ägaren till byggnad svarar för den skriftliga redogörelsen ...............................................77 

Objekt som omfattas av krav på ”skriftlig redogörelse” .....................................................78 

Innehållet i den skriftliga redogörelsen ..................................................................................84 

Frister för inlämnande till kommunen ......................................................................................85 

7. Tillsyn ..............................................................................................................................................86 

Kommunens förebyggande åtgärder .......................................................................................86 

Den kommunala tillsynen ............................................................................................................ 87 

Tillsynsbesök ..................................................................................................................................89 

Tillträde och upplysningar .........................................................................................................90 

Föreläggande och förbud ...........................................................................................................90 

Överklagande ................................................................................................................................. 91 

Tillsynsförrättare .......................................................................................................................... 91 

Avgift för tillsynsbesök ................................................................................................................ 91 

Definitioner och referenser ............................................................................................................ 92 

Definitioner .................................................................................................................................... 92 

Källhänvisningar .............................................................................................................................98 

Aktuella hemsidor .........................................................................................................................98 

Appendix: Lagar och regler ............................................................................................................99 

Lag om skydd mot olyckor, LSO ............................................................................................ 100 

Förordning om skydd mot olyckor ........................................................................................ 100 

Arbetsmiljölagen .........................................................................................................................101 

Byggnadslagstiftning .................................................................................................................102 

Lag om brandfarliga och explosiva varor, LBE .................................................................... 104 

Bilaga 1–5 ...............................................................................................Finns på www.skl.se/fastighet 

© Sveriges Kommuner och Landsting 2005 

118 82 Stockholm • Tfn 08-452 70 00 

E-post: fastighet@skl.se • Webbplats: www.skl.sew 

ISBN: 91-7164-092-4 

Tryckeri: xxxxxxxx 

Text: Hans Andersson • Illustrationer: Oskar Ohlsson 

Omslagsbild: Björn Hårdstedt • Foto inlaga: Björn Andersson 

Redigering och grafisk form: Forum1 

Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, www.skl.se (välj Publikationer) 

3

Sammanfattning 

Den januari trädde lagen om skydd mot olyckor (LSO) i kraft. I LSO 

framkommer vilka skyldigheter enskilda, kommuner och statliga myndigheter 

har för att minska antalet olyckor och dess konsekvenser. Med 

enskilda avses i lagen både fysiska och juridiska personer. Kommunen har 

i lagstiftningen tre olika roller, nämligen rollen som myndighet, rollen som 

ägare av byggnad eller annan anläggning och rollen som nyttjare. I rollerna 

som ägare och nyttjare är kommunen att anse som enskild. 

När det gäller skyldigheter för den enskilde, så handlar dessa i huvudsak 

om brandskydd, och detta ansvar har i lagstiftningen förtydligats. 

Det går inte att hitta patentlösningar för hur ett brandskyddsarbete ska 

bedrivas, utan det skiljer sig från fall till fall beroende på byggnad och verksamhet. 

För att underlätta för den enskilde att ta sitt ansvar har Räddningsverket 

gett ut ett allmänt råd som anger att man bör arbeta systematiskt 

med brandskyddet. Genom att arbeta systematiskt med brandskyddet lever 

den enskilde upp till lagstiftningens intentioner, menar Räddningsverket. 

Brandskyddsarbetet är kopplat till byggnader och andra anläggningar. 

Dessa representeras av ägare och nyttjare. Varken i LSO eller det allmänna 

rådet framkommer vem av ägare eller nyttjare som ska göra vad i det systematiska 

brandskyddsarbetet. För att klara ut sådana frågor behövs det tydligare 

”hyresavtal” med tydliga gränsdragningar beträffande brandskyddsfrågorna. 

Frågeställningar angående vem av ägare eller nyttjare som bär det 

yttersta ansvaret över brandskyddet i en byggnad eller annan anläggning, 

och också därmed kan ställas till ansvar vid en olycka, kan inte heller besvaras 

generellt, utan detta får prövas juridiskt i det enskilda fallet. 

Kontrollansvaret över brandskyddet har flyttats från kommunen till den 

enskilde. Genom att för vissa byggnader och verksamheter ställa krav på en 

skriftlig redogörelse av brandskyddet, blir det frågor som måste beaktas och 

inte kan prioriteras bort. Därigenom förmodas den enskilde också ta sitt 

egenansvar för brandskyddet. 

Att arbeta systematiskt med brandskyddet kan liknas vid ett ledningssystem 

och de ingående processerna i ledningssystemet bör leda till en ständig 

förbättring och ökad förmåga att hantera brandskyddsfrågorna. 

Avgränsning 

Boken belyser inte frågor som berör den traditionella sotningsverksamheten 

och det som enligt LSO definieras som brandskyddskontroll. 

Syfte och läsanvisning 

Denna bok är primärt framtagen för kommunen i sin roll som enskild, 

enligt LSO, och då i synnerhet som ägare av byggnader eller andra anlägg- 

4 Brandskydd i offentliga lokaler

ningar. Men även kommunens roll som nyttjare, det vill säga hyresgäst och 

utövare av verksamheter, berörs. 

I lagstiftningen används begreppen nyttjanderättshavare och/eller verksamhetsutövare. 

I denna skrift är dessa benämningar ersatta av den samlande 

benämningen nyttjare. Lagstiftningens distinktion mellan begreppen 

är enbart tillämplig för lagar som rör farlig verksamhet enligt kap § i 

Lagen om skydd mot olyckor. Sådan verksamhet har att följa speciella regler 

som inte tas upp i denna skrift. Metoderna för systematiskt brandskyddsarbete 

gäller dock även för dessa verksamheter. 

Boken kan användas som en idéhandbok för uppbyggnad av ett systematiskt 

brandskyddsarbete av vem som helst, oberoende av vem som äger eller 

brukar en byggnad. Den är utformad för att kunna användas även av den 

som vill ta del av enbart enskilda kapitel. 

Bokens inledande kapitel ger en allmän orientering i ämnet, därefter 

behandlas olika aspekter gällande arbetet med systematiskt brandskyddsarbete. 

Kapitel fyra är bokens huvudkapitel, där ett strukturerat arbetssätt 

presenteras. 

Kapitel redovisar utvecklingen av bränder, för att ge en överblick över de 

digra konsekvenser som följer. Det förs även en diskussion kring anlagda 

bränder och hur detta kan förebyggas. Bränder orsakar stora kostnader både 

i människoliv och materiella skador. 

Kapitel ger en bakgrund till den reformerade lagstiftningen, kommunens 

ansvar och det systematiska brandskyddsarbetet. Här diskuteras även kring 

dokumentationen av det systematiska brandskyddsarbetet. 

Kapitel behandlar frågor om gränsdragning mellan fastighetsägaren och 

verksamheten. 

Kapitel handlar om innehållet i systematiskt brandskyddsarbete. I varje 

avsnitt redovisas vad som är syftet med just den delen i det sammantagna 

brandskyddsarbetet. Ofta avslutas de med en enkel checklista och förslag till 

åtgärder samt exempel på hur ett dokument kan se ut för just det avsnittet. 

Kapitel ger information om tillvägagångssätt och tips om vad som kan vara 

värt att ta med vid uppstartande av ett systematiskt brandskyddsarbete. Här 

förs även ett resonemang kring att använda systematiskt brandskyddsarbete 

som ett ledningssystem. 

Sammanfattning 5

Kapitel beskriver syftet med den skriftliga redogörelsen och vilka objekt 

som omfattas av densamma. 

Kapitel behandlar kort den tillsyn som utövas av kommunen på den 

enskilde. 

Appendix 

En enkel sammanställning över de lagar, förordningar och föreskrifter som 

uppmärksammar brandskyddsfrågorna. 

Bilagorna - finns ej med i boken, utan finns på Sveriges Kommuner och 

Landstings hemsida www.skl.se/fastighet, för nedladdning. 


1. Brand — konsekvenser och 

förebyggande åtgärder 

Detta inledande kapitel är menat att ge en generell överblick över storleken 

på bränder och visa lite på de konsekvenser som kommer härav. Statistiken 

visar skrämmande siffror när det gäller både dödsfall och materiell skadegörelse, 

vilket med all önskvärd tydlighet klargör vikten av att arbeta med 

brandskyddsfrågor. 

Inom både privat och offentlig verksamhet är man idag allt känsligare för 

skador orsakade av olyckshändelser, inbrott, sabotage, skadegörelse, brand 

och explosion. Ofta fattas beslut om samhällsutveckling — nya kommunikationssystem, 

stadsdelsetableringar, el-, värme- och VA-system — utan att 

de åtföljande riskerna helt har identifierats och analyserats. Det innebär 

att den beredskap som samhället håller, ofta ställs inför nya, oväntade och 

ibland omöjliga uppgifter. Dessa risker, inbyggda i infrastruktur och större 

stadsbildningar, är ofta omöjliga att i efterhand rätta till. Vi tvingas leva 

med vissa risker och måste istället söka begränsa konsekvenserna. Detta 

förutsätter god kunskap hos den enskilde företagaren eller fastighetsägaren, 

men också en väl utbyggd och fungerande räddningstjänst som samhället 

tillhandahåller. 

Med den ökade teknologin, befolknings- och värdekoncentrationer kan 

även förhållandevis små olyckor ge upphov till stora och dyrbara skador, 

som även kräver människoliv — skador som kanske kunde undvikits helt 

eller kraftigt begränsats genom en större riskmedvetenhet hos både planerare, 

beslutsfattare och den enskilde. Att oönskade driftstörningar och 

avbrott leder till ökade kostnader behöver i sammanhanget knappast nämnas. 

För privata verksamheter kan en inträffad skada ytterst innebära att 

driften flyttas till annan ort eller helt läggs ned. 

Förebyggande skydd, försäkringar och beredskapsplanering är exempel 

på åtgärder som hjälper till att förhindra eller minska konsekvenserna av en 

skada. Allt går dock inte att förebygga, försäkra eller planera. Ett företag får 

räkna med att stå för ca – procent av den totala skadekostnaden själv, 

trots ovan nämnda planering. Med tanke på höga premier och höga självrisker 

kan kostnaderna för en kommun bli ännu större. 

Brandskadeutveckling under ett decennium 

Anmälda brandskador 

Antalet anmälda brandskador i ett tioårsperspektiv visar en relativt konstant 

nivå (se figur , nästa sida). var dock ett unikt brandskadeår med 

1. Konsekvenser och förebyggande 7

2002 

000 

000 

000 

000 

000 

000 

000 

0 

1998 

2000 

1994 

en kraftig ökning av antalet anmälda brandskador. Mängden anmälningar 

saknar motstycke under modern tid. Efter har antalet anmälda brand- 

4 

skador åter gått ner och legat kring per år. Av de anmälda brandska- 

3 , 5 

dorna inträffar cirka procent i våra bostäder. 

4 

3 

Brandskade- 

3 , 5 

2 , 5 

belopp i 

3 

2 

Antal 

miljarder 

1 , 5 

Brandskade- 

Brandskadebelopp 

brandskador 

2 , 5 

kronor 

belopp 

i miljarder 

i 

kronor 

2 

1 

Antal 70 000 

4 miljarder 4 

1 , 5 

0 , 5 

brandskador 

kronor 3 , 5 

60 000 

0 

3 , 5 

1 

3 

3 

50 000 

0 , 5 

2 , 5 

2 , 5 

40 000 

0 

2 

2 

30 000 

Antal Antal 

1 , 5 

brandskador 1 , 5 

brandskador 

20 000 

1 

1 

10 000 

0 , 5 

0 , 5 

0 

0 

0 

2002 

1996 

1998 

1994 

2000 

1996 

2002 

1998 

2000 

2002 

1994 

1996 

1994 

1998 

1996 

2000 

1998 

2002 

2000 

2002 

Figur . Figur . 

1994 

1996 

1998 

1994 

2000 

1996 

2002 

1998 

2000 

2002 

Brandskadekostnader 

Under åttiotalet ökade brandskadekostnaderna kraftigt — från , till , 

miljarder (inklusive kostnaden för avbrott). Trenden bröts och därefter 

rapporterade försäkringsbolagen sjunkande kostnader ända fram till 

år . Därefter stabiliserades kostnaderna kring miljarder kronor per 

år fram till , då det åter igen vände uppåt. års direkta kostnader 

på , miljarder kronor är ett markant och positivt brott på de föregående 

två årens negativa utveckling (figur ). Avbrottsskadorna har legat relativt 

konstant kring – miljoner kronor under tioårsperioden och drabbar 

nästan uteslutande näringslivet. 

Statistik över brandskadeåret 

Statistiken nedan är hämtad från Svenska brandskyddsföreningen. Bostadsbränderna 

(inklusive fritidshus) har länge legat i blickpunkten eftersom 

cirka procent av antalet rapporterade brandskador inträffar i vår boendemiljö. 

8 Brandskydd i offentliga lokaler 

Bra 

bel 

mil 

kro

Brandskadekostnaderna inom sektorn har ökat närmast konstant och 

med drygt procent år . Det bör dock fortfarande påpekas att cirka 

procent av de totala brandskadekostnaderna drabbar industri, näringsliv 

och kommersiella fastigheter — miljoner kronor under — trots 

att dessa sektorer tillsammans inte står för mer än cirka procent av antalet 

skador. Det är inom dessa sektorer som de större och mer omfattande 

skadorna dominerar och utgör ett hot. 

Det bör även observeras att de totala brandskadekostnaderna för år 

klart understiger års nivå räknat i fast penningvärde. Senaste decenniums 

satsningar på bland annat brandvarnare och kampanjer som ”heta 

arbeten” och ”anlagd brand” har säkerligen bidragit till den förhållandevis 

återhållsamma utvecklingen. 

Dödsbränder 

människor omkom i samband med bränder under år . Av alla 

dödsbränder inträffade procent i den egna boendemiljön. De vanligaste 

orsakerna till dödsbränderna var rökning, levande ljus, självmord/anlagd 

brand och torrkokning. Fungerande brandvarnare — en billig ”livförsäkring”— 

saknades i mer än procent av fallen. 

Av de omkomna var cirka hälften äldre än år. Antalet äldre som 

omkommer har ökat och särskilda insatser måste till för att bryta en ogynnsam 

utveckling och göra boendet för våra äldre säkrare. 

En ökad livslängd, minskade vårdresurser och ett eget boende högre upp 

i åldrarna förklarar utvecklingen. Olika former av nedsatthet och rörelsehinder 

som kan drabba de äldre innebär bland annat att förmågan att förebygga 

och upptäcka brand samt att sätta sig i säkerhet minskar. Detta är 

ett problem som måste prioriteras kraftfullare om man ska lyckas minska 

dödsbränderna. 

Elorsaker 

Storskador 

Med storskador avses (sedan ) 

skador med en kostnad som överstiger 

, miljoner kronor. Storskadornas 

utveckling följs med stort 

intresse. Det beror bland annat på 

att storskadorna, som utgör mindre 

än procent av det totala antalet 

brandskador, normalt svarar för – 

procent av brandskadekostnaderna. 

Storskadorna speglar även bilden av 

de större riskerna i samhället. 

Figur . års storskador 

(–). 

1. Konsekvenser och förebyggande 9 

Anlagd brand 

Okänd orsak 

Övriga kända orsaker 

Uppvärmning, 

torkning 

Kraftalstring 

Explosion 

Heta arbeten

I diagrammet på föregående sida visas antal storskador över en -års 

period, -. Det är cirka storskador till en sammanlagd kostnad 

av cirka , miljarder kronor. Ungefär en fjärdedel av dessa storskador beror 

på anlagd brand. Diagrammet anger brandorsakerna i procent fördelade 

efter antal. 

Riskslag Brandskada Brand + 

kostnaden 

för avbrotten 

Antal % Mkr % Mkr 

Elapparater, elanordningar 43 26 189 27 222 

Anlagd brand 27 17 109 17 130 

Uppvärmning, torkning 15 9 44 5 44 

Svetsning, skärning 1 1 12 2 16 

Självantändning 3 2 11 1 11 

Explosion 4 3 9 1 11 

Åska 3 2 7 1 7 

Tobaksrökning 1 1 2 - 2 

Barns lek med eld 1 1 2 - 2 

Övriga brandstiftare 9 6 27 3 27 

Okända brandstiftare 52 32 339 43 352 

Storskadornas fördelning på de största brandorsakerna år . 

Anlagd brand 

Några basfakta 

Omkring en tredjedel av alla bränder är anlagda. Dessa kostar samhället 

cirka miljard kronor varje år. Människor omkommer, otrygghet och 

mänskligt lidande följer i spåren. Ofta är inbrott och skadegörelse ett första 

steg till anlagd brand, men det är inte ovanligt att bränder anläggs av personer 

som normalt vistas inom anläggningen. Anlagd brand är ett konstant 

och bestående problem som måste bekämpas med ökad intensitet. Allt från 

papperskorgar till industrier drabbas, även om allmänna byggnader som 

skolor, fritidsanläggningar och flerbostadshus är särskilt utsatta. Containrar, 

lastkajer, entréer, källare, soprum, vindar och fordon är vanliga objekt. 

Anlagd brand är i hög grad ett ungdoms- och tätortsproblem. Forskning 

visar att procent av alla barn leker med eld och att procent av de 

anlagda bränderna utförs av ungdomar under år. 


Motiv 

De vanligaste motiven bland barn och ungdomar för att anlägga brand är 

nyfikenhet, uttråkning, skadegörelse och vandalism. Andra motiv såväl 

bland ungdomar som vuxna är hämnd, hat, konflikter, försäkringsbedrägerier 

och att dölja brott. Pyromani svarar för högst procent av de anlagda 

bränderna. De flesta bränder som anläggs av barn är troligen inte avsiktliga 

utan börjar som lek. 

Elden är ofta en symbol för intensiv känsla, vrede, hat och 

passion. Den har också i hög grad det förbjudnas lockelse. 

Alla har vi som små blivit varnade för att leka med eld. 

Elds anläggning lämpar sig därför som trots- och rebellhandling 

som en utväg ur en kvävande miljö. 

Källa : Brandskyddsguiden, Svenska brandskyddsföreningen 

Följande är hämtat från tidningen Säkerhetssamordnaren, december , utgiven av 

Göteborgs stad försäkrings AB Göta Lejon: 

• ”I början av januari anlades en brand i Utmarksskolan, stadsdelsförvaltning 

Kortedala. Mönstret känner vi igen, krossade rutor och inkast av brinnande föremål. 

Trots att brandlarmet gick igång blev skadorna ganska omfattande. En stor 

del av skolan fick rök- och sotskador. Skadekostnad: cirka 2 miljoner kronor.” 

• ”I februari drabbades Paprikagatans förskola i stadsdelsförvaltning Gunnared 

av en anlagd brand. Tillvägagångssättet motsvarar ungefär ovanstående 

brand. Skadekostnad: cirka 1 miljon kronor.” 

• ”Under april och september drabbades Slakthuset av två bränder, båda 

troligen anlagda. Branden anlades i pappersskräp på utsidan intill en lastbrygga. 

Skadekostnad: cirka 1 miljon kronor.” 

• ”I september brann två arbetsbodar upp tillhörande Park- och natur förvaltningen, 

kostnad cirka 400 000 kronor. Branden orsakades av att en bil 

körts upp intill bodarna och därefter troligen antänts.” 

• ”Totalt har våra objekt drabbats av minst fyra bilbränder. Vi vill därför 

påpeka vikten av att vara extra noga med att förhindra att fordon kan köra 

intill eller parkera i anslutning till våra anläggningar som exempelvis skolor, 

daghem eller idrottsanläggningar.” 


Det kan konstateras att bakom var tredje brand döljer sig ett brott, att det 

oftast är ungdomar som ligger bakom de anlagda bränderna och att ungdomarna 

inte inser konsekvenserna av sitt handlande, varken för sig själva eller 

för omgivningen. Skulle till exempel göteborgskatastrofen ha inträffat 

om insikten om följderna varit kända — knappast. Häri ligger den stora 

utmaningen och den uppenbara möjligheten till långsiktiga förändringar. 

För mer information inom området hänvisas till Räddningsverkets hemsida 

www.raddningsverket.se. 

Brandkatastrofen i Göteborg 1998 

Sent på kvällen den oktober utbröt en brand, i Makedoniska 

föreningens lokaler inrymda i en större före detta industrifastighet 

på Hisingen i Göteborg. Denna kväll hade lokalen hyrts 

av ungdomar som arrangerat ett diskotek. 

Omkring ungdomar deltog i en fest i en lokal avsedd för 

som mest personer. Branden startade vid nödutgången och 

förloppet blev mycket snabbt. 

Panik utbröt när ungdomarna 

försökte ta sig ut. Den enda utgången 

blev snart blockerad av 

ungdomar som fallit ihop. 

Några ungdomar lyckades ta 

sig ut genom de fönster vars 

underkant var belägen cirka , 

meter över golvet. Från några av 

fönstren kunde man hoppa ned 

till taket på en lägre byggnad. 

Dessa fönster var dock de som 

först nåddes av lågorna. Från de 

övriga fönstren kunde en del av 

de överlevande i ett tidigt skede rädda sig genom att hoppa eller 

knuffas ut till gatunivån cirka meter nedanför. 

Nedan är ett utdrag ur rapport från utryckningsbrandmästare 

Harald Jansson vid Lundby brandstation, Räddningstjänsten 

Storgöteborg. Observationerna är gjorda vid räddningstjänstens 

framkomst till skadeplatsen: 


” Eftersom hela planen framför byggnaden var full av skrikande och 

skadade ungdomar och det var fullt utbruten brand i det fönsterparti 

som jag kunde överblicka, tänkte jag att det var ju i alla fall tur att 

alla var ute ur byggnaden.” 

”När vi rullat fram några meter till, blev bilden en helt annan. I två 

fönster var det folk. På planen nedanför fönstren låg ungdomar och 

skrek. De som befann sig på insidan tryckte på så att dom i fönstren 

trycktes ut och ramlade ner på plan, ett fall på ca meter. Några hoppade 

ut. Hela bilden var kaotisk.” 

”Den enda utrymningsväg som gick att använda var den på byggnadens 

västra gavel. Den i lokalens östra ända var spärrad av branden. 

Det fanns alltså bara en väg ut i det fria och i den satt ungdomar 

fastkilade. Rökdykarna fick dra loss dem och när det blev ledig plats 

täpptes den genast till igen av folk som tryckte på inifrån.” 

Fakta 

• Branden anlades i möbler som burits ut i ett trapphus bakom 

en av nödutgångarna. 

• ungdomar dog i branden, sammanlagt skadades cirka 

ungdomar. 

• Först efter omfattande tekniska undersökningar kunde polisen 

fastslå att branden varit anlagd. 

• Den januari häktades tre unga män misstänkta för 

grov mordbrand. En månad senare greps och häktades en 

fjärde. 

• Den juni dömdes de fyra för grov mordbrand. En fick åtta 

års fängelse, två fick sex års fängelse, och den yngste tre års 

sluten ungdomsvård. 

• Den augusti skärpte hovrätten straffen för två av de åtalade 

,från sex till sju års fängelse. 

• Högsta domstolen tar inte upp överklagandena. 

Källa: DN. 


Förebyggande åtgärder mot anlagd brand 

De skadeförebyggande åtgärderna mot anlagd brand har hittills till stor 

del prioriterats mot olika former av tekniskt brandskydd och brottsförebyggande 

arkitektonisk utformning. Detta är i sig mycket viktiga insatsområden, 

även om de inte angriper symtomen. Detta arbete behöver kompletteras 

med andra mer informativa insatser — inte minst inom till exempel 

skola och andra offentliga byggnader. 

Många goda insatser riktat mot ungdomar har utförts, och enskilda 

exempel i kommuner har visat att de anlagda bränderna temporärt kan 

minska med upp mot procent och då oftast som en konsekvens av en systematisk 

och riktad informationsinsats till elever i grundskolan strax före 

tonåren. Personal inom räddningstjänsterna har oftast utfört detta arbete 

— ett arbete som ofta tillkommit genom frivilliga initiativ från ”eldsjälar” 

och som bedrivits i projektform. 

All erfarenhet visar att unga brandanläggare inte inser konsekvenserna, 

varken för sig själva eller för omgivningen. Information till dessa grupper 

utgör därför den stora utmaningen och inrymmer även möjligheten till mer 

långsiktiga och bestående förbättringar. En kontinuerlig och riktad information 

till elever i grundskolan har påvisat goda resultat och har därför hög 

prioritet. Erfarenheter visar vidare att bland annat brandmän är särskilt 

lämpade att utföra denna informationsinsats. 

Det är tyvärr en alltför vanlig uppfattning att några effektiva förebyggande 

åtgärder mot anlagd brand inte finns. Detta är naturligtvis fel då de flesta 

vanliga förebyggande åtgärder mot brand i regel också har effekt mot 

anlagda bränder. Nedan följer en checklista med generella åtgärder som kan 

vara lämplig att titta närmare på. 


Checklista 

Byggnadstekniska åtgärder 

• Se till att alla förebyggande brandskyddsinstallationer är i funktionsdugligt 

skick. 

• Kontrollera alla brandsektioneringar. Observera särskilt att brandsektionerande 

dörrar är täta och hålls stängda. 

• Staket, portar, väggar, tak och ytterdörrar ska vara så beskaffade att 

de förhindrar intrång. 

• Gårdsplan, fasader, lastkaj och vitala delar inomhus ska vara väl 

upplysta hela dygnet. 

• Installera brand- och inbrottslarm med sirén inom- och utomhus 

och blinkande ljus. 

• Förhindra att fordon kan köra intill eller parkera i nära anslutning 

till byggnader, förutom vid entréer. 

Rutiner 

• Förvara sopor och avfall på bestämda svåråtkomliga platser. 

• Upprätta fungerande rutiner för hantering av förpackningsmaterial 

och avfall. 

• Förvara lättantändliga och brandfarliga varor i låsta utrymmen. 

• Se till att lastkajer och platser under skärmtak och liknande är fria 

från brännbart material. 

• Lagra inte brännbart material för nära ytterväggar. 

• Tänk på att fönster, dörrar och portar ofta sprider en brand snabbt 

in i en byggnad. 

• Ställ inte upp öppna containers närmare än meter från lastkaj 

eller fasad. 

• Använd container med lock. 

• Beskär vegetation intill byggnader. 

• Utbilda anställda i risker och åtgärder mot anlagda bränder. 


2. Ett förändrat brandskyddsarbete 

Historik 

Brand har sedan urminnes tider varit en svår skadegörare. Samhället har 

därför sedan länge engagerat sig i åtgärder för att förebygga och bekämpa 

brand. Följaktligen är det en utbredd uppfattning att det är samhällets sak 

att ordna med brandskydd. De gamla lagstiftningarna om brand handlade 

i huvudsak om de skyldigheter som ställs på samhället. Ansvaret för den 

enskilde, inskränkte sig i korthet till att ”bekämpa brand”, det vill säga i 

varje byggnad eller annan anläggning skulle finnas redskap för släckning 

av brand och för livräddning vid brand. Vid tillkomsten av räddningstjänstlagen 

(:) skärptes den enskildes ansvar genom uttrycket ”hindra 

eller begränsa skador till följd av brand” Ägare eller innehavare av byggnad 

eller anläggning skulle på eget initiativ — utan åtgärder från myndigheterna 

— vidta de brandskyddsåtgärder som det kunde bli frågan om. 

Trots denna skärpning i lagen så har brandskyddsarbetet fram till idag 

generellt upplevts som något samhället ska ta ansvar för. Det kan delvis 

förklaras av att kommunen tidigare var skyldig att svara för att regelbunden 

brandsyn på vissa objekt förrättades. Objekt som brandsyn har förrättats på 

är byggnader eller anläggningar där risken för bränder är särskilt stor eller 

konsekvenserna av bränder kunnat orsaka svåra och omfattande skador. 

Med brandsyn har avsetts en kontroll av brandskyddet, genom besök på 

platsen. Brandsynen har grundat sig på de åtgärder som ägare eller innehavare 

är skyldiga att vidta mot brand och skador till följd av brand och syftet 

har varit att en kontroll ska ske över att ägare eller innehavare har vidtagit 

nödvändiga åtgärder. 

Den enskildes ansvar har mot bakgrund av ovanstående framstått som 

oklart och den enskilde kan ha fått ett felaktigt intryck av att kommunen 

tagit på sig hela ansvaret för brandskyddet. Under arbetet med att reformera 

räddningstjänstlagstiftningen, framkom att det var angeläget att regelsystemet 

inte kan ge upphov till en sådan felaktig uppfattning. 

En ny lag 

”Färre ska dö, färre ska skadas och mindre ska 

förstöras. Antalet olyckor ska minimeras”. 

Så lyder det högt ställda mål för samhället som ska uppnås genom lagen 

(:) om skydd mot olyckor (LSO), som trädde i kraft den januari 


. Lagen, och förordningen om skydd mot olyckor som är knuten till lagen, 

ersätter den tidigare räddningstjänstlagen med tillhörande förordning. Det 

grundläggande syftet med den nya lagstiftningen är att ge förutsättningar 

för en bättre förmåga i samhället att förebygga olyckor, men också hantera 

situationer som kan leda till räddningsinsatser. Lagen tar sikte på skydd av 

liv, egendom och miljön, men innehåller inte en heltäckande reglering av 

skyddet mot olyckor i samhället. 

LSO handlar i huvudsak om den enskildes, kommunernas och statens 

skyldigheter och ansvar för att vidta åtgärder för och medverka till skydd 

mot olyckor, och att begränsa skador till följd av olyckor. Bestämmelserna 

i lagen riktar sig både till enskilda och samhället — i stort sett alla berörs. 

Med enskilda menas både fysiska och juridiska personer. Utöver den generella 

skyldigheten för alla medborgare att varna och alarmera vid olyckor, 

så är lagens bestämmelser för den enskilde i huvudsak koncentrerade till 

brandskydd. 

Den politiska inriktningen är att det förebyggande arbetet ska prioriteras. 

I LSO förtydligas de olika aktörernas (enskilda, kommun och stat) ansvar. 

En grundläggande princip och utgångspunkt är att den enskilde, fysisk 

eller juridisk person, själv ska vidta och bekosta åtgärder för att förhindra 

olyckor. Det ankommer också på den enskilde själv att begränsa skador till 

följd av olyckor. Först eller när den enskilde inte själv eller med hjälp av 

någon annan kan klara av en olyckssituation har det allmänna en skyldighet 

att ingripa. 

Vad är det då som den enskilde ska göra med sitt brandskydd? För att 

uppfylla och upprätthålla kraven i LSO på ägare och nyttjare enligt ovan, 

bör ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA), bedrivas under byggnadens 

eller anläggningens hela användningstid. Det är den enskilde som, om myndigheterna 

så begär, måste kunna visa att man arbetar systematiskt med 

sitt brandskydd, vilket för många innebär att brandskyddsarbetet behöver 

dokumenteras. Det egna ansvaret för brandskyddet tydliggörs därmed, och 

ska över tid leda till en bättre skyddad verksamhet. 

Kommunens uppdrag enligt LSO 

Kommunen har sex huvuduppdrag enligt lagen om skydd mot olyckor. Dessa 

är: 

• Ta initiativ till att samordna olycksförebyggande och skadebegränsande 

verksamheter inom kommunen. 

• Underlätta för den enskilde att själv bidra till sin egen säkerhet och 

kunna fullgöra sina skyldigheter. 

2. Ett förändrat brandskyddsarbete 17

• Kommunen ska efter en räddningsinsats undersöka olyckan, dess orsak, 

olycksförloppet och hur insatserna har genomförts. 

• Kommunen ansvarar för att sotning och brandskyddskontroll genomförs 

regelbundet. Syftet med brandskyddskontrollen är att upptäcka fel och 

brister på en eldstad- eller uppvärmningsanläggning. 

• För att kontrollera lagens efterlevnad ska kommunerna utöva tillsyn 

över enskilda. 

• Kommunen ska tillhandahålla en skadeavhjälpande organisation för 

räddningstjänst. 

Enligt lagen om skydd mot olyckor är det en lagstadgad uppgift för varje 

kommun att ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Kommunen 

är att betrakta både som enskild (som ägare och nyttjare) och som 

myndighet. 

Kommunen som myndighet arbetar med helt andra förebyggande uppgifter 

än kommunen som enskild. Som enskild ska kommunen skydda 

sin byggnad eller anläggning mot brand, medan den som myndighet ska 

skapa bättre förutsättningar i hela kommunen för skydd i allmänhet och 

brandskydd i synnerhet. Tanken är att kommunen i större utsträckning än 

i dag ska ta initiativet till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande 

verksamheter inom kommunen. 

Kommunens förebyggande ansvar är inte kopplat till några specifika statliga 

mål eller restriktioner, utan kommunerna är fria att utforma uppgiften 

som man finner bäst. Människorna, miljön och infrastrukturen ska skyddas 

mot risker. Syftet är att åstadkomma en samsyn och undvika sektorskollisioner. 

Kommunens säkerhetsarbete ska ses som en helhet. 

Kommunen som 

fastighetsägare 

Kommunen som 

nyttjare 

(då att betrakta som 

enskild) 

Kommunens roller. Mer om detta finns att läsa i kapitel och . 

Kommunen som 

myndighet 


Man inom kommunen tydligt skilja på kommunen som myndighet och 

kommunen som enskild. Att till exempel använda sig av räddningstjänsten 

som rådgivare och expertstöd vid uppbyggnad av det systematiska brandskyddsarbetet 

kan vara ett bra sätt att nyttja kommunens rådgivande 

skyldighet på, men att använda sig av räddningstjänsten för själva driften 

och kontrollerna i det systematiska brandskyddsarbetet är mindre lämpligt 

om räddningstjänsten dessutom är tillsynsmyndighet över lagen om skydd 

mot olyckor. Det är inte olagligt, men bör ändå undvikas. 

Följande avsnitt är hämtat ur Räddningsverkets allmänna råd: 

Behovet av ett systematiskt brandskyddsarbete 

Inledning 

Det går inte att värdera brandskyddet hos ett objekt med utgångspunkt 

i de enskilda brandskyddsåtgärderna. Det krävs en helhetssyn och därför 

är det av stor vikt för brandsäkerheten att ägare och nyttjare av 

byggnader och andra anläggningar har kunskap om sitt brandskydd, 

hur vidtagna brandskyddsåtgärder samverkar och hur de bidrar till 

att minska riskerna. Enstaka kontroller av hur utförda brandskyddsåtgärder 

fungerar ger inte besked om hur brandskyddet fungerar mellan 

kontrollerna. Ett gott brandskyddsarbete behöver därför bedrivas 

systematiskt och kontinuerligt och utgå från de brandrisker som finns. 

Ett sådant arbetssätt innebär också att kunskaperna om brandskyddet 

underhålls och utvecklas inom verksamheten. Omfattningen av det 

systematiska brandskyddsarbetet styrs av den verksamhet som bedrivs 

inom byggnaden eller anläggningen och hur denna utvecklas och förändras. 

Behov av kommunikation finns i första hand med dem som 

äger, nyttjar eller vistas på objektet och i andra hand med de myndigheter 

som utför tillsyn. 

Systematiskt brandskyddsarbete bör bedrivas såväl med avseende 

på förebyggande åtgärder som på de åtgärder som planeras i händelse 

av inträffad brand. Det innebär att ägare och nyttjare fortlöpande bör 

vidta de åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för 

brand. En bedömning av om brandskyddet är tillfredsställande bör 

omfatta byggnadens och verksamhetens samtliga brandskyddsåtgärder 

vägda mot de brandrisker som finns. 


Dokumentation av brandskyddet 

För varje byggnad eller anläggning bör det finnas en dokumentation 

av brandskyddet som är tillräckligt omfattande för att säkerställa att 

skäliga brandskyddsåtgärder vidtas och hålls funktionsdugliga. I fråga 

om enklare byggnader eller anläggningar, med låg brandrisk och en 

verksamhet som inte ställer särskilda krav på tekniska eller organisatoriska 

brandskyddsåtgärder samt där tillräcklig information och kunskap 

kan upprätthållas på annat sätt, behöver skriftlig dokumentation 

inte upprättas. 

Det systematiska brandskyddsarbetet bör kunna kommuniceras 

med dem som berörs av det. Dokumentationen bör beskriva byggnaden 

och dess brandskyddslösningar, vilken verksamhet som bedrivs 

och den organisation som finns för brandskyddet samt de förändringar 

som sker. Normalt bör dokumentationen finnas samlad. Om det finns 

skäl att dela upp den, och detta är möjligt utan att minska förståelsen, 

kan dokumentationen ingå som en del av annan dokumentation och 

behöver inte vara samlad i en pärm, ett kapitel eller liknande. Dokumentationen 

bör om möjligt förvaras där den berörda verksamheten 

bedrivs och den bör finnas tillgänglig vid tillsyn. Den bör uppdateras 

regelbundet och vid behov. I de fall flera ägare eller nyttjare verkar 

inom en byggnad eller en anläggning, till exempel i en butiksgalleria, 

bör en dokumentation upprättas för varje enskild verksamhet. I dessa 

fall bör dessutom en sammanställning finnas över de sammantagna 

riskerna och det övergripande brandskyddet. Dokumentationen bör 

utföras/sammanställas av personer inom den egna verksamheten som 

är väl förtrogna med den verksamhet som bedrivs. Vid särskilda behov 

kan extern hjälp behöva anlitas. Inom verksamheten bör det finnas en 

brandskyddsansvarig med särskilt ansvar för brandskydd och dokumentation. 

Dokumentationen kan tjäna som underlag för den skriftliga redogörelse 

för brandskyddet (se kapitel för mer information) som ägaren 

eller i vissa fall verksamhetsutövaren (nyttjaren) ska lämna till kommunen 

enligt kap. § lagen om skydd mot olyckor. 

För nyare byggnader där det upprättats brandskyddsdokumentation 

enligt BBR (Boverkets byggregler), kan den dokumentationen tjäna 

som grund även för det systematiska och kontinuerliga brandskyddsarbetet. 

När byggnaden tas i bruk och används, kompletteras dokumentationen 

från byggskedet med uppgifter om den verksamhet som 

bedrivs i byggnaden, de förändringar som görs och den organisation 

som finns för brandskyddet. Det räcker inte med att upprätta dokument 


för att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Avgörande är vad som 

i praktiken åstadkoms för att upprätthålla och förbättra brandskyddet. 

Dokumentationen är ett hjälpmedel och en kunskapskälla som 

används för styrning och vägledning av det systematiska och kontinuerliga 

brandskyddsarbetet. Det kan finnas skäl att dela upp dokumentationen 

av brandskyddet i flera delar, exempelvis då informationen 

om verksamhetens tekniska installationer finns samlade i drifts- och 

underhållssystem, medan informationen över verksamhet och organisation 

behandlas i ett eget system. Någon form av hänvisning eller 

koppling mellan systemen förutsätts dock. 

Behovet av skriftlig dokumentation av brandskyddet styrs av flera 

faktorer där byggnaden, verksamheten och organisationen tillsammans 

eller var för sig utgör de viktigaste. För byggnader eller anläggningar 

som omfattas av en eller flera av nedanstående fyra kriterier bör 

det finnas skriftlig dokumentation. 

Byggnad 

För de byggnader vars brandskydd inte enkelt kan beskrivas med generella 

brandskyddsåtgärder, vars brandskyddsåtgärder kräver speciellt 

underhåll, där det krävs automatiska eller manuella styrningar av 

brandskyddsinstallationer eller som är kulturhistoriskt värdefulla bör 

det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet. 

Som exempel kan nämnas stora, höga, djupa eller komplexa byggnader 

och byggnader vars brandskydd projekterats genom analytisk 

dimensionering (dimensionering genom beräkning och situationsanpassad 

bedömning.). 

Skriftlig dokumentation av brandskyddet behöver normalt inte 

upprättas för bostads- och kontorshus där förenklad dimensionering* 

tillämpats vid utformningen av brandskyddet (*förenklad dimensionering 

= generellt tillämpade lösningar, schabloner, branschpraxis 

eller beprövad erfarenhet). Detsamma gäller för exempelvis sådana 

industri- handels- och bostadslokaler som är belägna med utgång 

direkt till det fria och som rymmer ett fåtal personer. 

Verksamhet 

För de byggnader och anläggningar där det bedrivs verksamheter som 

medför stor risk för uppkomst av brand eller för spridning av brand, 

omfattar stora personantal, omfattar sovande personer med dålig 


lokalkännedom, ofta förändras eller kan medföra att utrymningsvägar 

blockeras, bör det finnas skriftlig dokumentation av brandskyddet. 

Som exempel kan nämnas samlingslokaler, skolor, hotell, industrier 

och sjukhus. 

Organisation 

För de byggnader och anläggningar där verksamhetens brandskydd 

bygger på en organisation där flera personer är engagerade i utformning 

och upprätthållande av det systematiska brandskyddsarbetet, där 

det förutsätts ett aktivt deltagande av personalen vid brand eller tillbud 

eller där brandskyddet till stor del är beroende av ett fungerande 

samarbete mellan personalen, bör det finnas skriftlig dokumentation 

av brandskyddet. Behovet av information till dem som är direkt 

berörda av verksamheten bör också beaktas. 

Som exempel kan nämnas industrihotell, butiksgallerior, konsert- 

och idrottsarenor, skolor, hotell, sjukhus och vissa trafiktunnlar. 

Övrigt 

Vid bedömning av behovet av skriftlig dokumentation bör också 

omkringliggande verksamheters risker beaktas, om de medför större 

krav på brandskyddet i den egna byggnaden, verksamheten eller 

organisationen. Som exempel kan nämnas närhet till rekommenderade 

transportleder för farligt gods, närhet till verksamheter som 

hanterar större mängder brandfarliga eller explosiva varor samt 

verksamheter som av annan anledning kan medföra allvarliga konsekvenser 

för den egna verksamheten vid en brand eller annan olycka. 

Sammanfattning 

Alla ägare eller nyttjare till byggnader eller andra anläggningar bör arbeta 

systematiskt med brandskyddet för att leva upp till kraven i lagen om skydd 

mot olyckor kapitel § (se steg i figur nedan). En stor del av dessa bör 

dokumentera sitt brandskydd, beroende på byggnad, verksamhet, organisation 

eller övriga omständigheter. (Steg ) 

För vissa objekt och verksamheter, där risken för brand är stor eller där 

konsekvenserna av en brand är stora, har Räddningsverket genom föreskrifter 

bestämt, att en skriftlig redogörelse över brandskyddet ska upprättas 

och skickas till kommunen (steg ). För anläggningar som klassats som 


farliga verksamheter, till exempel kraftverk, hamnar, depåer, terminaler, ska 

riskanalys genomföras och skriftlig redogörelse av brandskyddet ska skickas 

till kommunen genom nyttjarens försorg (steg ). 

Ju farligare byggnad eller anläggning, desto större krav, genom lagstiftningen. 

1. Alla förväntas arbeta systematiskt 

med sitt brandskydd. 

4. Vid anläggningar som är 

klassade som farliga verksamheter, 

ska nyttjaren lämna 

skriftlig redogörelse för 

brandskyddet, till kommunen. 

Figur . 

2. Vissa förväntas dokumentera 

sitt systematiska brandskyddsarbete. 

3. Ägare till vissa byggnader 

eller anläggningar ska lämna 

in en skriftlig redogörelse för 

brandskyddet, till kommunen. 

Att finna incitament till att arbeta systematiskt med brandskyddet är ganska 

lätt. Det betalar sig i längden. 

”En brand i ett äldreboende medförde att framför 

allt äldreomsorgen, men även administrationen 

fått kostnader utöver normal verksamhet. Kostnadsökningen 

uppskattas till 2,6 miljoner kr. Äldreomsorgen 

belastas än i dag av kostnader på grund av branden 

då byggnaden ännu inte är helt iordningställd.” 

(Utdrag från Bokslutsredovisning , 

Pajala kommun.) 


3. Ansvarsfördelning mellan ägare 

och nyttjare 

När man börjar arbeta med att definiera vad som ska ingå i det systematiska 

brandskyddsarbetet kommer en viktig fråga i fokus: att avgöra vem av ägare 

eller nyttjare som ska göra vad. 

För kommunen är det ofta samma huvudman för både byggnad och 

verksamhet vilket medför att gränsdragning blir att betrakta som en intern 

angelägenhet. Lagen om skydd mot olyckor kap. § tar sikte på olycks- och 

skadeförebyggande åtgärder som åvilar varje ägare eller nyttjare av byggnader 

eller andra anläggningar. I paragrafen går det inte att klarlägga vem av 

ägare eller nyttjare som ansvarar för de olika åtgärderna. 

Under förarbetena till lagstiftningen diskuterades om ägaren och nyttjaren 

borde ha ett solidariskt ansvar att vidta olycks- och skadeförebyggande 

åtgärder. Ett sådant solidariskt eller gemensamt ansvar skulle leda till att 

ägaren och nyttjaren i samband med upplåtelse av nyttjanderätten, i avtal 

eller liknande, bättre uppmärksammar frågorna om förebyggande åtgärder, 

vilket ju är ägnat att stärka brandskyddet. Man kunde heller inte skylla 

på varandra när det gäller skyldigheten att vidta åtgärder. Ett gemensamt 

ansvar ansågs emellertid medföra problem av både rättslig och praktisk 

natur. 

Om ägaren till byggnaden eller anläggningen har upplåtit hyresrätt till 

någon annan, bör dessa i ett avtal mellan sig komma överens om vem som 

ska göra vad beträffande utrustning, installationer och kontroller. 

För att få motiverade och engagerade brukare måste man ge dem ett 

medansvar för kommunens skydd mot olyckor, och rimliga förutsättningar 

för att kunna ta detta ansvar. Om man inte uppmärksammar organisations- 

och samverkansfrågorna och deras betydelse för brukarnas motivation och 

engagemang, kommer man inte att nå ända fram när det gäller att få med 

sig brukarna. Här har ledningen ett stort ansvar för att det finns incitament 

som innebär att brukarna vet varför skyddsarbetet behövs och att de insatser 

som görs leder till resultat, och att det finns ett strukturerat arbetssätt som 

brukarna kan lita på och ett förtroendefullt samarbetsklimat inom kommunen. 

Gränsdragningslistor 

Det primära syftet med en gränsdragningslista är att precisera vad som 

ingår i hyran. Hyresgästen ska veta vad han kan kräva, och hyresvärden 

vilket åtagande som gäller gentemot hyresgästen. Jordabalkens regler är 

utgångspunkten för de flesta gränsdragningslistor. Det framgår att andemeningen 

i jordabalken är att det som är löst, i den meningen att hyresgäs- 


ten tar det med sig då han flyttar, är lös egendom och övrigt är fast egendom 

och tillhör hyresvärden. Det kan vara en utgångspunkt vid upprättandet 

av gränsdragningslista, men när det gäller brandskyddsfrågor handlar det 

inte endast om utrustning. Generellt sett är de olika exempel på gränsdragningslistor 

som förekommer ofullständiga beträffande det systematiska 

brandskyddsarbetet. En gränsdragningslista som beskriver ett systematiskt 

brandskyddsarbete ska inte endast innehålla uppgifter om tekniska kontroller 

och installationer, utan även beskrivning av organisation och organisatoriska 

åtaganden. Är brandskyddet att hänföra till teknisk försörjning? 

Det är ganska självklart att inte överlåta på amatörer att utföra tillsyn och 

service på hissar och elcentraler, lika lite som brandventilatorer, fläktrum, 

brandlarm och sprinklersystem. När det gäller gränsdragning av brandskyddet 

är det inte i huvudsak frågan om olika hyressättningar, utan om 

vem som ska ansvara för vad, och var detta ska ske, för att uppfylla gällande 

lagkrav. 

Förekommande gränsdragningslistor i branschen står att läsa om i publikationen 

Glasklar gränsdragning utgiven av Utveckling av Fastighetsföretagande 

i Offentlig Sektor (U.F.O.S) . 

Hyreskontraktets betydelse 

Ur Fastighetsägarna Sveriges formulär nr B, hyreskontrakt för lokal, står 

följande angående myndighetskrav: ”Det åligger hyresvärden alternativt 

hyresgästen att på eget ansvar och egen bekostnad svara för de åtgärder, som 

av försäkringsbolag eller byggnadsnämnd, miljö- och hälsoskyddsnämnd, 

brandmyndighet eller annan myndighet kan komma att krävas för lokalens 

nyttjande för avsedd användning. Hyresgästen skall samråda med hyresvärden 

innan åtgärder vidtas.” 

En kontraktsskrivning enligt ovan medger inte ett gemensamt ansvar 

när det gäller brandskyddsfrågorna. Det förutsätts i denna kontraktstyp att 

antingen hyresvärd eller hyresgäst ansvarar för de åtgärder som respektive 

myndighet ställer. Men när det gäller olika brandskyddslösningar är det 

i vissa fall en förutsättning att både ägare och nyttjare vidtar anpassade 

åtgärder, var och en på sitt håll. För att inom ramen för det systematiska 

brandskyddsarbetet klara ut var gränssnittet går mellan ägare och nyttjare, 

är det inte bara att rekommendera, utan rentav nödvändigt, att upprätta 

gränsdragningslista som bilaga till hyresavtal. 

Gränsdragning i kommunala verksamheter 

I interna hyresförhållanden som gäller mellan enheter inom samma verksamhet 

kan man inte tala om hyresavtalen som juridiskt bindande doku- 

3. Ansvarsfördelning 25

ment som medför påföljd vid avtalsbrott, eftersom parterna lyder under 

samma juridiska person. Det går inte att med lagboken i hand kräva att den 

ena parten ska efterleva den gjorda överenskommelsen, tvister gällande 

internhyresförhållanden måste klaras upp inom organisationen. Däremot 

kan dokumentet ligga till grund för en bedömning efter inträffad brand om 

eventuella ansvarsförhållanden. 

Exempel från Nacka kommun 

Gränsdragningslistan på följande sidor är hämtat från Nacka kommuns 

systematiska brandskyddsarbete. Där presenteras hur ansvarsfördelningen 

mellan Fastighetskontoret (fastighetsägare) och nyttjare ser ut. Nyttjaren 

kallas i exemplet nedan för Verksamheten. 

Ansvarsfördelning 

Ansvaret för vissa delar av byggnadens brandskydd går relativt enkelt att 

dela upp på Fastighetskontoret respektive Verksamheten, medan andra 

delar är betydligt svårare att dela upp. Vissa bitar går inte att dela upp utan 

båda parterna måsta vara delaktiga i den fortlöpande processen. 


Fastighetskontorets ansv. omr. Verksamhetens ansv. omr. 

Av byggnadens brandskydd ska 

Fastighetskontoret ansvara för 

följande delar: 

Verksamheten ansvarar för att ta 

fram en policy avseende brandskyddet 

och det systematiska 

brandskyddsarbetet. Policyn måste 

antas av verksamhetsansvarig för 

att den ska få genomslagskraft 

ner i organisationen. Det måste 

även avsättas tid och medel för att 

riktlinjerna i policyn ska kunna 

efterlevas. Policyn ska ange intentionerna 

med brandskyddsarbetet 

inom organisationen. 

När policyn väl har antagits 

kan det systematiska brandskyddsarbetet 

börja. 

Av byggnadens brandskydd ska 

Verksamheten ansvara för följande 

delar: 

Kontakter med räddningstjänsten Kontakter med räddningstjänsten 

• Brandskyddsansvarig fastighetstekniker 

hos aktuell driftentreprenör 

skall delta vid tillsyn. 

• Brandskyddsansvarig anläggningsskötare 

ansvarar för 

kontakter som rör brandlarmsanläggningen. 

• Brandskyddsansvarig för Verksamheten 

ska delta vid tillsyn. 

• Brandskyddsansvarig för Verksamheten 

sköter kontakter med 

räddningstjänsten då det rör 

Verksamheten, exempelvis evenemang 

som påverkar brandskyddet. 

Förhållanden mellan byggnader Förhållanden mellan hyresgäster 

• Fastighetskontoret ansvarar för 

samtliga brandskyddsfrågor som 

rör förhållanden mellan olika 

byggnader. 

Ansvarsområden 

• Verksamheten ansvarar för 

andrahandsuthyrning av lokalerna, 

vilket innebär att ansvarsförhållanden 

avseende brandskydd 

måste regleras mellan 

Verksamheten och den som hyr 

av Verksamheten. 



Brandcellsindelning och brandcellsskiljande 

konstruktioner 

(inklusive dörrar) 

• Ansvar enligt den allmänna 

gränsdragningslistan mellan 

Hyresgäst/Fastighetskontoret 

för att åtgärda brister på grund 

av slitage, såsom dåliga dörrstängare, 

dålig tillhållning 

etcetera. 

• Efter byggnadsarbeten som Fastighetskontoret 

utför, ansvarar 

Fastighetskontoret för att brandcellsgränser 

som finns, upprätthåller 

sin funktion. 

Brandcellsindelning och brandcellsskiljande 

konstruktioner 

(inklusive dörrar) 

• Ansvar enligt den allmänna 


Hyresgäst/Fastighetskontoret 

för att åtgärda brister på grund 

av slitage, såsom dåliga dörrstängare, 

dålig tillhållning 

etcetera. 

• Systematisk kontroll av dörrar i 

brandcellsgräns. 

• Kontroll av genomföringar i 

brandcellsgräns efter utförda 

installationer. 

Invändiga ytskikt Invändiga ytskikt 

• Den allmänna gränsdragningslistan 

mellan Hyresgäst/Fastighetskontoret 

gäller, avseende 

ytskikt. 

• Kontroll av genomföringar i 

brandcellsgräns efter arbeten 

utförda av extern entreprenör 

som anlitats av Verksamheten. 

• Vid ombyggnader som Verksamheten 

utför själva ansvarar de 

för att upprätthålla brandcellsgränser. 

• Verksamheten ansvarar för att 

ytskikten vid upprättande av nya 

väggar och tak i samband med 

utställningar, följer dagens lagar 

och normer. 



Tillgänglighet av utrymningsvägar 

och gångavstånd till utrymningsvägar 


grundförutsättningarna med 

avseende på utrymningsvägar, 

alltså det skick som fastigheten 

är i då den hyrs ut. 

Tillgänglighet av utrymningsvägar 

och gångavstånd till utrymningsvägar 


befintliga utrymningsvägar är 

tillgängliga samt att utrymningssituationen 

inte försämras vid 

ommöblering och verksamhetsförändringar 

inom lokalerna. 


att gångavstånden till utrymningsväg 

inte blir för långa vid 

ommöblering och verksamhetsförändringar 

inom lokalerna. 


brännbart eller annat material ej 

blockerar utrymningsvägarna. 

Funktion på dörrar i utrymningsväg Funktion på dörrar i utrymningsväg 

• Ansvarar för skötsel och reparationer 

enligt den allmänna 


Hyresgäst/Fastighetskontoret. 

Vägledande markering 

och nödbelysning 


att erforderliga vägledande markeringar 

finns. Dock åligger det 

hyresgäst att byta lampor och 

underhålla armaturer. 

• Systematisk kontroll av att alla 

dörrar i utrymningsväg är lätt 

öppningsbara och går i tillhållning. 

Vägledande markering 

och nödbelysning 

• Systematisk kontroll av skyltar 

som markerar utrymningsriktningen. 

• Komplettering av grundskyltning 

i samband med speciella 

arrangemang. 



Brand- och utrymningslarm Brand- och utrymningslarm 


kontroll och skötsel av det automatiska 

brand- och utrymningslarmet. 

• Fastighetskontoret, alternativt 

anläggningsskötare, ansvarar 

för kontroll och återställning av 

samtliga larm. 

Anordning för manuell 

brandsläckning 

• Ansvar för inköp och årlig kontroll 

av manuell släckningsutrustning 

som krävs enligt den 

allmänna gränsdragningslistan 

mellan Hyresgäst/Fastighetskontoret. 

Organisation Insatsplan 


att egen personal och entreprenörer 

inhyrda av Fastighetskontoret 

tar del av gällande brandskydd 

vid Verksamheten. 

Underlag för att Systematiskt 

Brandskyddsarbete (SBA) följs upp 

• Fastighetskontoret och Verksamheten 

ansvarar tillsammans, 

genom samverkan, för att det 

systematiska brandskyddsarbetet 

följs upp. 

• Fastighetskontoret respektive 

Verksamheten har ansvar för att 

uppdatera varandras pärmar vid 

förändringar. 

• Verksamheten ansvarar för tillkommandemyndighetsanläggningar, 

det vill säga då verksamheten 

medför krav på brand och 

utrymningslarm. 

• Verksamheten ansvarar för systematisk 

tillsyn av larmdon och 

detektorer. 

Anordning för manuell 

brandsläckning 


speciell släckningsutrustning 

som tillkommer utöver grundkraven, 

samt för kontroller 

enligt kontroll- och underhållsplanen. 


räddningstjänsten har tillgång 

till aktuellt underlag för insatsplanen. 


4. En modell för det systematiska 

brandskyddsarbetet 

Det systematiska brandskyddsarbetets innehåll styrs av behovet i det 

enskilda fallet. Systematiskt brandskyddsarbete omfattar både processer och 

dokument. Tyngdpunkten i det systematiska brandskyddsarbetet bör ligga 

på att man verkligen utför det arbete och de processer som ingår, och inte 

vilken metod eller i vilken form och omfattning dokumentationen sker. 

För vägledning till ägare/nyttjare för hur det systematiska brandskyddsarbetet 

bör bedrivas och dokumenteras, har Statens räddningsverk (SRV) 

givit ut allmänna råd och kommentarer . 

Steg för steg 

I det följande avsnittet beskrivs vad som kan vara lämpligt att utföra och 

dokumentera i det systematiska brandskyddsarbetet. I tabell anges till 

vänster vad som bör ingå i det systematiska brandskyddsarbetet enligt 

Statens räddningsverks riktlinjer. På marknaden förekommer ett flertal 

olika metoder för att arbeta med systematiskt brandskydd. I denna tabell 

har Svenska brandskyddsföreningens metod Intern brandskyddskontroll 

(IBK) valts som exempel på hur råden kan tillämpas i praktiken. 

Statens räddningsverks allmänna råd om vad som 

bör ingå i systematisk brandskyddskontroll 

4. En modell 31 

Tabell . 

SRV:s råd 

och en 

metod att 

följa råden. 

Svenska brandskyddsföreningens metod för intern 

brandskyddskontroll (IBK) 

Brandskyddspolicy. 

Generell beskrivning av byggnaden. Byggnads- och verksamhetsbeskrivning. 

Generell beskrivning av verksamheten och dess 

risker. 

Riskhantering. 

Ansvarsfördelning för brandskyddet. Brandskyddsorganisation och Nödlägesorganisation. 

Plan för utbildning och övning. Övnings- och utbildningsplaner. 

Rutiner för information. Brandskyddsregler. 

Beskrivning av tekniska brandskyddsåtgärder. Brandskyddsbeskrivning av lokalen/byggnaden. 

Underhålls- och kontrollplan för samtliga brandskyddsåtgärder. 

Drifts- och underhållsinstruktioner. 

Genomförda kontroller av brandskyddsåtgärder. Kontrollsystem. 

Revision av dokumentationen. Uppföljning. 

Genomförda och planerade förändringar i organisationen, 

byggnaden eller verksamheten och som 

påverkar brandskyddet. 

Brandskyddsregler. 

Nödlägesorganisation och rutiner vid brand. Se brandskyddsorganisation ovan. 

Tillstånd som rör brandskyddet eller är beroende 

av brandskyddet. 

Övriga dokument.

Kontrollsystem 

Övriga dokument 

Uppföljning 

Drifts- och underhållsinstruktioner 

Brandskyddspolicy 

Brandskyddsbeskrivning 

av byggnaden 

Verksamhets- och 

byggnadsbeskrivning 

Riskhantering 

Brandskyddsorganisation 

och Nödlägesorganisaiton 

Övnings- och 

utbildningsplaner 

Brandskyddsregler 

Figur . Arbetsgången för det systematiska brandskyddsarbetet enligt Svenska Brandskyddsföreningens 

metod IBK TM . 

I de följande metodbeskrivningarna av systematiskt brandskydd, redovisas 

för varje avsnitt syftet med just den handlingen. Varje avsnitt innehåller 

också en enkel checklista kompletterad med förslag till åtgärder, och i de 

flesta avsnitt finns exempel på hur ett dokument rörande denna skyddsåtgärd 

kan se ut. 


Brandskyddspolicy 

Brandskyddsplicy krävs ej för att följa Statens räddningsverks allmänna 

råd, men ska det systematiska brandskyddsarbetet breddas till ett ledningssystem, 

bör en grundläggande inriktning slås fast. 

Brandskyddspolicy är en viljeförklaring och utgör den grundprincip och 

säkerhetsnivå som ska gälla för brandskyddet i organisationen. Syftet med 

brandskyddspolicyn är att den ska utgöra grunden för att fastställa och följa 

upp övergripande och detaljerade mål. 

Detta innebär att brandskyddspolicyn bör innehålla: 

• ett åtagande om ständiga förbättringar och förebyggande arbete med 

brand- och säkerhetsrisker 

• ett åtagande om att följa tillämplig lagstiftning samt föreskrifter och 

övriga krav som organisationen berörs av. 

Brandskyddspolicyn ska vara relevant i förhållande till den verksamhet som 

bedrivs samt dokumenterad, implementerad och kommunicerad till alla i 

organisationen. 

Fördelen med en policy är att den utgör en startpunkt, som stämmer 

överens med ledarskap, affärsidé, produktions- och kvalitetsnivå. Det är 

inte bara ”VD:s” underskrift på ett dokument det handlar om, utan helt 

nödvändigt är att ledningen helt och fullt står bakom policyn. Då kommer 

förutsättningarna för att bedriva brandskyddsarbetet att vara lättare. 

Vid en jämförelse med systematiskt arbetsmiljöarbete så framkommer att 

en arbetsmiljöpolicy är ett uttryckligt krav och att denna ska vara skriftlig 

hos företag med fler än anställda. Brandskyddspolicyn kan med fördel 

integreras i en sådan arbetsmiljöpolicy eller annan policy som berör hälsa, 

miljö, eller säkerhet. 

Det är viktigt att påbörja arbetet istället för att lägga ner tid på att hitta 

formuleringar, som trots allt i slutändan inte ger tydligt besked om vad som 

ska göras. För att underlätta framtagandet av den första brandskyddspolicyn 

kan exemplet på nästa sida tjäna som inspirationskälla. 

4. En modell 33

Frågor om brandskyddspolicy Ja Nej 

1 Finns särskild policy upprättad över brandskyddsarbetet? 

2 Är policyn tydliggjord för all personal och är personalen 

informerad om innehållet? 

3 Finns annan policy som inkluderar brandskyddet? 

Om någon 

av frågorna 

är besvarad 

med nej, vad 

bör jag göra? 

Förslag: 

1 Upprätta ett förslag till policy i samverkan med förvaltningschef, 

VD, eller motsvarande och personalföreträdare. Se exempel nedan. 

2 Förvaltningschef, VD eller motsvarande beslutar och skriver under. 

3 Policyn ska delges alla i organisationen. 

4 Besluta om hur detta ska ske. 


Byggnads- och verksamhetsbeskrivning 

Den generella beskrivningen av byggnaden och dess verksamhet ska kunna 

ge sådan information så att någon utomstående, till exempel myndigheter 

eller konsulter, ska kunna få en uppfattning om hur byggnaden ser ut och 

vilken verksamhet som bedrivs. Utöver att beskriva nuläget ska man kunna 

använda underlaget för att följa en byggnads förändringar och historia. 

Byggnadsbeskrivning 

Generell beskrivning av byggnaden. Beskrivningen bör visa byggnadens 

läge, utformning och i vissa fall ingående byggmaterial. För kulturhistoriskt 

värdefulla byggnader bör dess kulturhistoriska värde beskrivas samt i förekommande 

fall, var särskilt värdefulla inventarier finns placerade. Denna 

beskrivning kan utgöra underlag vid ansökningar av olika slag, till exempel 

tillstånd för hantering av brandfarlig vara, bygglovsansökan, insatsplan, 

skriftlig redogörelse för brandskyddet till tillsynsmyndighet. 

Verksamhetsbeskrivning 

Generell beskrivning av verksamheten. Beskrivningen bör i text eller på 

en skiss visa var olika verksamheter bedrivs i objektet för att det ska kunna 

vara möjligt att följa hur verksamheter och risker förändras. 

Verksamheten i byggnaden kan beskrivas utifrån följande rubriker: 

• Allmän verksamhet 

Handel, sjukhus, åldringsvård, psykiatrisk vård, kriminalvård, övrig 

vård, teater/biograf, museum/bibliotek, kyrka/motsvarande, restaurang/ 

danslokal, hotell/pensionat, försvarsverksamhet, skola, fritidsgård, förskola, 

elevhem/studenthem, idrottsanläggning, allmän kommunikation 

(terminaler m.m.), förvaltning/kontor, annan allmän verksamhet. 

• Bostad 

• Industri 

Industrihotell, kemisk industri, livsmedelsindustri, metall-/maskinindustri, 

textilindustri, trävaruindustri, annan tillverkningsindustri, 

reparationsverkstad, lager, annan industri. 

• Annan verksamhet 

Bensinstation, lantbruk, kraft-/värmeverk, avfall/ 

avlopp/rening, parkeringshus, tunnel/underjordsanläggning, 

övrig annan verksamhet. 

4. En modell 35

Frågor om byggnads- och verksamhetsbeskrivning Ja Nej 

1 Finns en generell byggnadsbeskrivning upprättad? 

2 Är den aktuell? 

3 Finns en generell verksamhetsbeskrivning upprättad? 


Om någon 

av frågorna 

är besvarad 

med nej, vad 


Förslag 

Upprätta en ny eller reviderad generell beskrivning av byggnaden eller 

verksamheten. 

Som hjälp för detta, kan det underlag som används för ”skriftlig redogörelse 

över brandskyddet” användas, se bilaga 5 som finns i digital 

form. Mallen är hämtad från Räddningsverkets allmänna råd (2004:4) 

om skriftlig redogörelse över brandskyddet. 


Riskhantering 

För att ta reda på statusen på brandskyddet görs en besiktning där man 

kartlägger riskerna. Denna kartläggning, eller riskidentifiering, kan i vissa 

fall ske med hjälp av brandexpertis, men det är i de allra flesta fall fullt 

tillräckligt att använda den egna personalen. När riskerna är identifierade 

sker en beräkning, en uppskattning över riskens sannolikhet för att en 

olycka ska inträffa och konsekvensen av denna. Sedan 

riskerna värderats som acceptabla eller oacceptabla 

fattas beslut om hur de ska reduceras eller kontrolleras. 

Oftast är det inte ekonomiskt och praktiskt möjligt att 

helt eliminera oacceptabla risker. Istället måste olika 

åtgärder vidtas för att reducera riskerna. 

Det finns inga standardlösningar för att hantera 

risker i en verksamhet. Ökad utbildning och förbättrade 

rutiner kan i många fall ersätta dyra sofistikerade 

tekniska system. 

En viktig del beträffande riskreduktion/kontroll är 

att föreslagna åtgärder genomförs och följs upp så att 

riskerna kan reduceras ytterligare med hjälp av nya åtgärdsförslag. 

Praktisk riskhantering 

Riskhantering inom en verksamhet kan beskrivas som en aldrig avstannande 

process, som används för att kontrollera risker och ge verksamheten 

en tillräcklig trygghet för att den ska kunna uppnå sina målsättningar. 

Det förekommer många olika varianter på riskanalyser — allt från de 

enklast tänkbara till de mer sofistikerade. Vilken variant man ska välja 

Riskanalys 

• Syfte och omfattning 

• Riskidentifiering 

• Beräkning av risk 

Riskbedömning 

Riskhantering 

Riskvärdering 

• Accepterad risk? 

• Alternativ 

Riskreduktion 

• Beslutsfattande 

• Genomförande 

• Kontroll 

Figur . 

4. En modell 37

är beroende på vilken ambitionsnivå man har och vad riskanalysen avser. 

Det är viktigt att påpeka att brandskyddet i en verksamhet eller byggnad, 

ska ställas i relation till de risker som finns. Om man betraktar de samlade 

riskerna som en mängd, så ska man för att nå en acceptabel lägstanivå på 

brandskyddet uppnå ett jämviktsförhållande mellan risker och brandskydd. 

Skapa medvetenhet och rutiner 

Det sammanlagda brandskyddet i en byggnad eller verksamhet ska mer än 

väl balansera de brandrisker som förekommer. Det är själva grunden för 

bedömningen av om skäliga åtgärder vidtagits. 

Syftet med riskhanteringen som en delprocess i det systematiska brandskyddsarbetet 

är att det skapar en medvetenhet hos personalen om de 

brandrisker som finns, och rutiner för att identifiera dessa. Genom att 

vara uppmärksamma på riskerna, samt genom övning och utbildning, kan 

alla anställda förmås att förstå och respektera de vidtagna brandförebyggande 

åtgärderna och hjälpa till i 

brandskyddsarbetet. 

I det systematiska brand- 

skyddsarbetet bör de risker som 

finns i en verksamhet/byggnad 

dokumenteras och kommuniceras. 

Dokumentationen är viktig 

för att en uppföljning och 

riskbedömning över tid ska 

kunna ske. 

Ett exempel på en dokumentation 

i sin enklaste form 

kan ses här intill. 

Brandrisker: 

Risker på skolan 

Hantering av brandfarliga vätskor i slöjdsal. 

Keramikugn i bildsal. 

Kaffebryggare i lärarrum. 

Avfallscontainer på lastkaj. 

Lysrörsarmaturer i källare. 

Halogenlampor i cafeteria. 

Dragskåp i kemisal. 

E X E M P E L 

Andra risker: 

Närhet till huvudled där transport av farligt 

gods sker. 

Viktiga delar för verksamheten: 

Dataserver. 

Datasal. 


Frågor om riskhantering Ja Nej 

1 Har brandrisker inventerats inom verksamheten? 

2 Är inventeringen dokumenterad och aktuell? 

3 Har åtgärder vidtagits för att reducera eller eliminera dessa? 

4 Är personalen informerad och uppdaterad om riskerna? 

Om någon 

av frågorna 

är besvarad 

med nej, vad 


Förslag till åtgärder: 

Steg 1 Riskanalys 

• Besluta om hur inventeringen ska gå till, och över vilka som ska deltaga. 

• Gör en rundvandring i byggnaden och dokumentera de risker som ni 

kan identifiera, det vill säga vilken typ av risk det är, och var den finns. 

• Beakta alltid behovet av omedelbara åtgärder vid upptäckt risk. 

• Gör en uppskattning över sannolikheten av att en brand ska inträffa i 

de identifierade riskkällorna. 

• Besluta om tid för redovisning av riskerna för resten av personalen. 

Steg 2 Riskvärdering 

• Gör en bedömning av om de identifierade riskerna ska accepteras, 

eller om eventuella åtgärder behöver vidtagas för att minska eller ta 

bort risken. 

• Undersök om det kan finnas alternativ utrustning eller metoder. 

Steg 3 Riskreduktion 

• Besluta om eventuella åtgärder. 

• Genomför de beslutade åtgärderna. 

• Kontrollera genom uppföljning om genomförda åtgärder har haft 

avsedd effekt. 

• Undersök vid uppföljningen om nya risker tillkommit eller om gamla 

risker försvunnit. Tänk på att riskförteckningen ska vara aktuell. 

4. En modell 39

Brandskyddsorganisation — ansvarsfördelning 

Vem har ansvaret för brandskyddet i en byggnad? Enligt kap. § lagen om 

skydd mot olyckor så ska ”ägare eller nyttjanderättshavare (nyttjare) till byggnader 

eller andra anläggningar vidta de åtgärder som behövs för att förebygga 

brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Åtgärderna 

kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär.” Detta innebär att det i en 

byggnad kommer att finnas möjlighet till flera parallella brandskyddsorganisationer, 

beroende på antal nyttjare. 

Uppdraget för en brandskyddsorganisation är av förebyggande karaktär. 

En organisation som ska träda i kraft vid nödlägen eller tillbud och därmed 

innehar en operativ roll bör benämnas insatsorganisation. Inledningsvis 

behandlas i detta avsnitt den förebyggande brandskyddsorganisationen. 

Varje företag eller organisation har ett ansvar för att se till sin del av brandskyddet. 

Vilka uppgifter som ska utföras av ägare respektive nyttjare ska kunna 

tydliggöras genom gränsdragningslista eller liknande. Oberoende av vilken 

organisation eller företag som avses, så har företagsledningen eller motsvarande 

det yttersta ansvaret när det gäller brandskyddet. 

Inom varje organisation bör det alltid finnas en person, som svarar för det 

totala brandskyddsarbetet. Vederbörande person kan därmed sägas ha en 

nyckelroll, som internkonsult vid uppbyggnad och drift av det systematiska 

brandskyddsarbetet. Vad denne person, och eventuellt övriga personer i 

brandskyddsorganisationen ska ha för benämning eller kompetens är upp 

till respektive organisation/företag att bestämma. Det finns idag inga regler 

eller normer för vilken kompetens som denne person ska besitta, men en 

gemensam europeisk rekommendation är på väg. 

Förebyggande brandskyddsorganisation 

En brandskyddsorganisation ska främst redovisa vilka som ska arbeta med 

de olika brandskyddsfrågorna och inom vilka ansvarsområden personerna 

ska verka (se exempel, figur på nästa sida). 

I brandskyddsorganisationen utses medarbetare som i sin funktion har 

tydliga och specifika befogenheter. Den medarbetare som innehar en funktion 

i brandskyddsorganisationen, har då ett ansvar att fullfölja sina arbetsuppgifter 

i enlighet med sina befogenheter. För att tydliggöra ansvar och 

befogenheter bör befattningsbeskrivningar upprättas. 

För att kunna fullfölja sitt ansvar för de befogenheter som medarbetaren 

har i sin funktion, måste vederbörande ha nödvändig kompetens. Ansvaret 

för att medarbetaren har tillstånd och nödvändig kompetens för att kunna 

fullfölja sina befogenheter vilar på närmaste chef och ytterst på förvaltnings-/verksamhetschef, 

VD eller motsvarande. 


Brandskyddsansvarig 

Fastigheten 

Serviceansvarig 

— Brand 

Fastigheten 

För att kontinuerligt följa upp brandskyddet är det viktigt att särskilda 

kontrollanter utses. Kontrollanterna väljs för varje arbetsområde (avdelning 

och dylikt). De utses lämpligen efter intresse och i samråd med personalen 

enligt de normala rutinerna. Kontrollanterna blir den förlängda arm som 

den brandskyddsansvarige behöver vid kontrollronder, information, utbildning 

med mera. 

De befattningar och funktioner som är vanligt förekommande inom 

det förebyggande brandskyddsarbetet hos ett företag eller organisation är 

följande: 

• brandskyddsansvarig 

• brandskyddskoordinator 

• brandskyddsombud 

• brandskyddschef 

• brandskyddskontrollant 

• intern brandskyddskontrollant 

• anläggningsskötare för automatiskt brandlarm/sprinkleranläggning 

• föreståndare för brandfarlig vara. 

Organisationsschema Nacka kommun 

Ansvarig brand 

Arbetslag/avdelning 

Övrig personal 

Figur . Nacka kommuns brandskyddsorganisation. 

Brandskyddsansvarig 

Verksamheten 

Serviceansvarig 

— Brand 

Verksamheten 

4. En modell 41

Vem är ansvarig? 

Förvaltnings-/verksamhetschef, VD eller motsvarande har alltid det yttersta 

ansvaret för brandskyddsarbetet i företaget eller organisationen. Det ansvaret 

kan inte delegeras bort! Ett automatiskt brandlarm ersätter inte kravet 

på utbildad och övad personal. Larmet skapar endast bättre förutsättningar 

för att kunna ingripa i ett tidigt skede av en brand. Ansvaret för att hantera 

en händelse ”äger” man själv initialt, och man måste därför agera snabbt 

och på rätt sätt. Förvaltningschef eller motsvarande behöver hjälp och stöd 

för att kunna uppfylla sitt ansvar. Det är bakgrunden till att det behöver 

skapas en brandskyddsorganisation i företaget eller organisationen. Beslutsvägar 

bör dock följa den normala linjeorganisationen. 

Frågor om brandskyddsorganisation Ja Nej 

1 Finns en särskild brandskyddsorganisation upprättad? 


3 Finns befattningsbeskrivningar för respektive funktion i 

brandskyddsorganisationen? 

4 Ska befattningsbeskrivningarna förändras? 

5 Har de berörda personerna tillräcklig kompetens? 

Om någon 

av frågorna 

är besvarad 

med nej, vad 


Förslag: 

• Besluta om vilka funktioner som ska ingå i brandskyddsorganisationen. 

• Utse personerna. 

• Upprätta delegationsunderlag/befattningsbeskrivning 

(se exempel nedan). 

• Kontrollera att de utsedda har lämplig kompetens för sin funktion. 

• Upprätta individuella utbildningsplaner. 

• Besluta om vem som ger funktionen/personen delegation. 

• Underteckna dokument. 

• Upprätta organisationsschema över brandskyddsorganisationen 

och informera alla anställda. 


4. En modell 43

Nödlägesorganisation och rutiner vid brand 

Förutsättningarna för att med egen personal och med hjälp av räddningstjänsten 

utföra en akut insats i en byggnad kan vara helt avgörande för 

utgången vid en brand. För vissa verksamheter förutsätts ett väl fungerande 

samarbete och aktivt deltagande av personalen vid brand eller tillbud. För 

de verksamheter som närmast berörs av ett aktivt handlande från personalen 

kan nämnas skolor, hotell, sjukhus, äldreboenden, trafiktunnlar, 

butiksgallerior, konsert- och idrottsarenor. Det är viktigt att den operativa 

organisationen inte är knuten till personer utan funktioner. Detta innebär 

att dimensioneringen av den operativa organisationen ska utgå från en 

minimibemanning. 

De funktioner som kan ingå i en egen insatsorganisation är till exempel: 

• utrymningsledare 

• de som hjälper handikappade 

• operatörer av processer med speciella avstängningsrutiner 

• underhållspersonal. 

Rutiner vid brand 

Utöver det eventuella behovet av en egen insatsorganisation, så bör varje 

anställd i företag och organisationer känna till de elementära principerna 

för hur man räddar någon person från omedelbar fara och hur byggnaden 

utryms vid brand. Alla som upptäcker en brand ska kunna agera enligt principen 

rädda–varna –larma –släcka. 

Det krävs mer än larmanläggning 

En brandlarmanläggning har två uppgifter i sitt syfte. Den ska : ge en tidig 

upptäckt och : se till att effektivt räddnings- och släckningsarbete kan 

påbörjas. Det räcker inte att ha bra och snabba detektorer — om ingen gör 

någonting så kommer ju branden att fortsätta tills skadan är ett faktum. 

För att få effekt av brandlarmanläggningen måste larmsignalen skickas 

vidare. Traditionellt har larmsignalen gått till räddningstjänsten som då 

har ryckt ut med sina bilar. Detta ser delvis annorlunda ut idag. Dels har 

räddningstjänsten påverkats av den relativt höga andel onödiga larm som 

kommer från automatlarm, dels har det primära ansvaret för den enskilde 

att skydda sig själv förtydligats i ny lagstiftning. Men framförallt kanske 

det har förändrats beroende på ökad medvetenhet om vikten av att kunna 

påbörja en släckningsinsats så tidigt som möjligt — och om vikten av att det 

finns utbildad personal på plats. Räddningstjänsten anländer tidigast – 


minuter efter det att brandlarmet har startat. Många av de livsavgörande 

insatserna måste göras innan räddningstjänsten anländer och följaktligen är 

personalens kompetens avgörande. Att organisera och utbilda sin personal 

kallas att ha en larmorganisation. 

Larmorganisation 

En larmorganisation innebär helt enkelt att det finns utbildad personal på 

plats som har till uppgift att snabbt ta reda på varifrån larmet kommer och 

varför det har larmat. Om brand konstateras av personalen i larmorganisationen 

kan de: 

• påbörja utrymning av lokalen vid behov 

• påbörja insatsen för att släcka och/eller begränsa branden 

• meddela övriga berörda att en brand har utbrutit 

• förbereda räddningstjänstens ankomst, till exempel låsa upp dörrar och 

ordna så att berörda lokaler är tillgängliga. 

Larmlagring 

Larmlagring är ett sätt att undvika onödig utryckning av räddningstjänsten 

från automatlarm. 

Drygt procent av alla automatlarm utlöses av annan orsak än brand. 

Med larmlagring utlöses det automatiska larmet först enbart lokalt, innan 

det skickas vidare. Personalen ges möjlighet att inom någon minut kvittera 

larmet. Därefter har de ytterligare en tid på sig att undersöka om räddningstjänstens 

insats behövs. I många fall rör det sig om mindre incidenter och då 

kan personalen själva åtgärda och återställa larmet. 

Larmlagring fungerar endast om det finns en effektiv larmorganisation 

på platsen. Det kräver att man har en förberedd larmorganisation, det vill 

säga att all personal vet hur de ska agera när larmet aktiveras. Larmlagring, 

med väl fungerande tillhörande larmorganisation, kan öka brandsäkerheten 

på det berörda objektet och sparar dessutom räddningstjänstens resurser 

som kan användas där de verkligen behövs. Dessutom kan känsligare detektorer 

användas vilket innebär en tidigare upptäckt av branden och därmed 

större chans till lyckade släckningsinsatser av personalen. 

4. En modell 45

Tre rökskadades efter brand i mikro 

[Ludvika] SUNNANSJÖ 

Två bland servicehuspersonalen, 

som snabbt och rådigt 

hjälpte den på Solgärdets 

äldreboende boende gamla 

kvinnan ut ur den rökfyllda 

lägenheten, fick föras i 

ambulanser till lasaretten 

för att ha dragit i sig kraftig 

rök i lungorna. Den gamla 

kvinnan fick åka sjukbil 

med sköterska till Ludvika 

lasarett för kontroll. Mikron 

eller en vetevärmare var 

boven. 

Enligt uppgifter på söndagen hade 

samtliga rökskadade fått åka tillbaka 

hem efter en natt på Falu respektive 

Ludvika lasarett. Brandincidenten 

inträffade vid 18.30-tiden på lördagskvällen. 

Automatiska brandlarmet 

utlöstes från en lägenhet på Solgärdets 

äldreboende i Sunnansjö. Två bland 

personalen rusade dit, gick in i det helt 

rökfyllda rummet och fick snabbt ut 

den åldriga kvinnan som bodde där. 

Personalen kastade dessutom ut mikron 

genom fönstret. Vid räddningen drog 

de två från personalen samt den gamla 

kvinnan i sig rök i lungorna. 

Räddningstjänsten fick när de kom 

till äldreboendet, bistå med att evakuera 

fler boenden från intilliggande 

lägenheter till annan avdelning 

på Solgärdet. Samtidigt som man 

inledde utvädring av rök. Brandmännen 

var kvar på Solgärdet i ett par 

timmar. 

Rökutvecklingen hade uppstått vid 

uppvärmning av en så kallad vetevärmare 

i en mikrovågsugn. Kanske ett 

misstag att vrida upp mikrotiden till 

exempelvis 30 minuter istället för tre 

som är mer normal uppvärmningstid 

för en värmekudde fylld med vetekorn. 

Kanske uppstod fel på mikrovågsugnen. 

Polisen anlände till äldreboendet 

under lördagskvällen och 

började kika på orsak. 

Per Sundström i Sunnansjö var en 

brandförman på plats: 

– Alla olyckor utreds numera. Vi har 

exempelvis tagit hand om och för noga 

in mikrougnens fabrikat, modell och 

tillverkningsnummer i insatsrapporten 

som skickas vidare. 

Per Sundström liksom insatschef 

Håkan Graaf berömmer Solgärdets 

personal för föredömligt ingripande, 

även om de därmed själva drog i sig 

av röken. 

Källa: Dalademokraten 


Frågor om nödlägesorganisation 

och rutiner vid brand 

Finns särskild plan för brand eller annat nödläge framtagen? 

Om ja på förra frågan — är denna dokumenterad? 

Innebär verksamheten att det finns behov av egen insatsorganisation? 

Är skriftliga instruktioner för respektive funktion i insatsorganisationen 

upprättade? 

Är organisationen övad och utbildad för ändamålet? 

Har de berörda personerna tillräcklig kompetens? 

Om någon 

av frågorna 

är besvarad 

med nej, vad 


Förslag: 

• Upprätta en plan för hur brand eller annat nödläge ska hanteras. 

Dokumentera denna och informera personalen om dess innehåll 

(se exempel på nästa sida). 

• Besluta om vilka funktioner som ska ingå i insatsorganisationen. 

Vid förekomst av automatiskt brandlarm, beakta om insatsorganisationen 

också ska utgöra larmorganisation. 

• Upprätta skriftliga instruktioner för respektive funktion. 

• Kontrollera att de utsedda har lämplig kompetens för sin funktion. 

• Upprätta individuella utbildningsplaner. 

• Genomför en kontroll/övning över att insatsorganisationen är rätt 

dimensionerad för uppgifterna, som ska utföras i enlighet med 

nödlägesplanen. 


Ja Nej

Instruktion Brand 

Datum/Sign 

Rädda – Varna – Larma – Släcka 

Vid automatiskt brandlarm 

• Vid automatiskt brandlarm kommer den interna larmorganisationen att först ta reda på anledningen 

till att larmet löst ut. Var beredd på att larmet kan vara på allvar. 

Vid konstaterad brand 

• Har branden brutit ut där det finns människor ska dessa först avlägsnas ur lokalerna. Under dagtid 

larmas receptionen. När receptionen är obemannad, ring 112 och begär brandkåren. 

• Kontakta räddningstjänsten för att ge mer information. 

• Försök släcka branden, om det är möjligt. 

• Möt upp räddningstjänsten och visa vägen till brandplatsen. 

• Kontakta räddningsledaren när denne anländer och informera om vilka åtgärder som vidtagits och 

om det finns skäl att misstänka att någon är kvar i lokalen. 

• Gå till återsamlingsplatsen för de anställda och var beredd på att vara räddningstjänsten behjälplig. 

• Informera anställda och andra om vad som hänt och hur länge utrymningen kan tänkas vara. 

Utrymningsmeddelande 

Utrymningslarmet aktiveras i samband med att det automatiska brandlarmet indikerar brand. 

Ljudkaraktären på larmet är korta tonstötar - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - . 

Det automatiska utrymningslarmet kan dessutom aktiveras manuellt från särskilda larmtryckknappar. 

Åtgärder 

• Anställda som fått speciella uppgifter ska genast börja utföra dessa. 

• Övriga anställda hjälper besökare och andra att komma ut ur byggnaden, stänger dörrarna efter sig 

och går till återsamlingsplatsen. 

Egna uppgifter 

Tjänstgörande arbetsledare 

Instruera dina medarbetare och se till att avdelningens uppgifter vid utrymningen löses. 

• Kontrollera att din personal har kommit till återsamlingsplatsen. 

• Rapportera till ansvarig person när uppgifterna är lösta. 

Utrymningsledare — Kontor 

• Stäng/lås värdeskåpet. 

• Se till att personalen utrymmer lokalen. 

• Lämna därefter själv lokalen och gå till återsamlingsplatsen. 

Utrymningsledare — Verkstad 

• Kontrollera att omklädningsrum och toaletter är tomma. 

• Stäng huvudkran för acetylen, utsidan. 

• Lämna därefter själv lokalen och gå till återsamlingsplatsen. 

Återsamlingsplats: Parkeringen 

Om denna plats ej kan användas är den alternativa återsamlingsplatsen: Busshållplatsen. 

Ansvarig för innehållet: Namn: Befattning: 

EXEMPEL 


Övnings- och utbildningsplaner 

Ett gott brandskyddsarbete förutsätter vissa insikter, kunskaper och färdigheter. 

Det innebär i sin tur att det behövs viss utbildning och övning. 

Den brandskyddsutbildning som man eventuellt har fått i skolan räcker 

inte till. Alla har kanske inte heller fått någon sådan utbildning. Det som 

avses i detta avsnitt är allmänna utbildningar och övningar som berör alla 

anställda eller kategorier av anställda och inte kompetensutbildningar för 

enskilda befattningshavare. Syftet är att skapa ett medvetande om brandskyddet 

hos all personal. De ska kunna ta egna initiativ och medverka till en 

väl brandskyddad verksamhet. 

Både arbetsmiljölagen och lagen om skydd mot olyckor kräver att företagen 

verkar för ett fungerande förebyggande brandskydd. Basen i ett företags 

organisation för brandsläckning utgörs av den enskilde anställde. 

Utbildning 

Företaget eller organisationen har en skyldighet att utbilda de anställda, 

så att de kan förebygga brand och hindra och begränsa skador till följd av 

brand. Kravet på personalen avseende brandkunskap ska ligga på en rimlig 

nivå. 

I utbildningsplanerna bör de olika utbildningsmomenten vara dokumenterade 

i enkla och tydliga beskrivningar. Utbildningsplanerna bör underlätta 

vid planering, genomförande och uppföljning av de utbildningsaktiviteter, 

som har beslutats. Skriftlig dokumentation bör göras över genomförd 

utbildning och övning. 

De allmänna utbildningsplanerna är den lägsta nivå man bör ställa som 

krav på det förebyggande brandskyddet i en organisation eller företag. I 

dessa allmänna planer bör ingå: 

• utbildningsplan i brandskydd för nyanställda 

• utbildningsplan i brandskydd för alla anställda. 


Rädda 

Varna 

Larma 

Släcka.

Brandskyddsinformation och brandskyddsutbildning kan ges genom brandinstruktion, 

som delas ut till berörd personal, genom muntlig information i 

samband med periodiskt återkommande rundvandring inom anläggningen 

eller vid brandövningar där personalen får tillfälle att använda arbetsplatsens 

släckningsutrustning, utföra brandlarm, vidta åtgärder för personräddning 

etcetera, enligt principen Rädda –Varna – Larma –Släcka. 

Övning 

Man kan ha övningar av olika anledningar. En övning kan till exempel avse: 

• att repetera eller befästa tidigare utbildning 

• att kontrollera utbildning, det vill säga det personliga kunnandet 

• att kontrollera planläggning, det vill säga hur något fungerar. 

När man planerar en övning ska man göra klart för sig vad man egentligen 

vill åstadkomma med den. Vad är syftet, och vad vill man uppnå? 

För personal i allmänhet kan man tänka sig en ”repeterande-befästande” 

övning som ansluter till tidigare genomförd utbildning. Den kan syfta till 

att repetera eller befästa kunskaperna om hur man hanterar släckningsmateriel 

som man har på sin egen arbetsplats och hur man i övrigt handlar 

i en brandsituation på denna. 

Med en utrymningsövning kan man öva eller kontrollera planer och rutiner 

för larm och utrymning. Detta är framförallt viktigt att öva i byggnader 

där flera olika nyttjare ska samverka. Det man då i första hand provar är de 

materiella förutsättningarna som utrymningsvägar och larmanordningar, 

samt de personer som har fått särskilda uppgifter i sammanhanget. 

Hur ofta övningar ska planeras och genomföras får avgöras i det enskilda 

fallet. Faktorer som påverkar är hög personalomsättning, ombyggnationer, 

verksamhetsförändringar (nya hyresgäster). 

Initiativtagare för att få gemensamma utrymningsövningar till stånd i en 

byggnad kan givetvis variera, men ett tips kan vara att införa samverkansgrupper 

där ägare och samtliga nyttjare är representerade, och i samförstånd 

planera för dessa övningar. 


Frågor om övnings- och utbildningsplaner Ja Nej 

1 Finns upprättade utbildningsplaner i brandskydd för all personal? 

2 Finns särskilda utbildningsplaner för nyanställda och tillfällig 

personal? 

3 Har någon utbildning genomförts under den senaste 2-årsperioden? 

4 Om nej på frågan ovan, vet man när den senaste brandskyddsutbildningen 

skedde? 

5 Har utrymningsövning genomförts under den senaste 2-årsperioden? 

6 Om nej på frågan ovan, vet man när den senaste utrymningsövningen 

skedde? 

Om någon 

av frågorna 

är besvarad 

med nej, vad 


Förslag: 

• Inventera behoven av utbildning och vilken praktisk erfarenhet som 

redan finns. 

• Upprätta och dokumentera utbildnings- och övningsplaner 

(se exempel på nästa sida). 

• Utse ansvarig för genomförandet av utbildning och övningar 

(internt eller genom extern utbildningsanordnare). 

• Upprätta rutiner för uppföljning av genomförda utbildningar. 

4. En modell 51


Brandskyddsregler 

Brandskyddregler krävs ej för att följa Statens räddningsverks allmänna råd, 

men inom alla organisationer och företag förekommer kulturer där det av 

hävd eller gammal tradition har utvecklats regler och rutiner över vad som 

kan vara tillåtet att göra och vad som upplevs som direkt olämpligt. Ofta 

”sitter det i väggarna” och därför kan det för den oinvigde, en ny medarbetare 

eller ny hyresgäst, vara svårt att veta vad som är rätt eller fel. 

Att dokumentera de regler och rutiner som förekommer i det förebyggande 

brandskyddsarbetet är ett sätt för organisationen att komma till rätta 

med flytande ansvarsförhållanden och informella regler. Tänk på att det 

kan vara viktigt att hämta beslutsunderlag från lagar, förordningar, föreskrifter, 

rekommendationer eller annan praxis där sådan finns, men det är 

inget krav. Att regler och rutiner har en grund i att de är framtagna ur lagar 

och föreskrifter ger dock en extra tyngd för efterlevnaden. Genom att ägare 

och nyttjare har det yttersta ansvaret för sitt brandskydd är det lämpligt att 

upprätta ett eget regelverk över brandskyddet. 

Detta dokument ska ses som en hjälp för arbetsgivaren och arbetstagaren, 

eller ägaren och hyresgästen, i beslutet om hur företagets och byggnadens 

brandskydd ska upprättas. Man kan betrakta brandskyddsreglerna som ett 

”internt regelverk” över brandskyddet. 

Exempel på olika förekommande brandskyddsregler och rutiner 

Som ett minsta krav, bör det åtminstone finnas regler för hur ”heta arbeten” 

ska bedrivas (heta arbeten är alla jobb som utförs med verktyg som ger 

gnistor eller värme). Andra regler och rutiner som kan vara aktuella är: 

• förbud mot förvaring eller uppställning av brännbart eller hindrande 

föremål i trapphus och utrymningsvägar i bostadshus. 

• regler för övernattning i skollokaler eller förskolor 

• regler för brännbara upplag och returpappersbehållare 

• uppställningsplats för container 

• räddningstjänstens framkomlighet (parkering på tomtmark) 

• regler för var rökning är tillåten 

• regler för truckar och truckladdning 

• rutiner för information till hantverkare, besökare med flera som kan 

påverka eller beröras av brandskyddet 

• brandskydd vid ombyggnation. 

4. En modell 53

Frågor om brandskyddsregler och rutiner Ja Nej 

1 Finns särskilda regler och rutiner beträffande brandskyddet? 

2 Är de dokumenterade? 

3 Är de aktuella? 

4 Behöver de kompletteras? 

Om någon 

av frågorna 

är besvarad 

med nej, vad 


Förslag: 

• Identifiera risker som i första hand kräver särskilda regler. 

• Inventera nuvarande brandskyddsregler som finns beslutade inom 

företaget. De kan vara av typen praxis eller redan dokumenterade 

regler. 

• Upprätta de beslutade brandskyddsreglerna. Glöm inte att kontrollera 

mot gällande författningar, rekommendationer med mera 

(se exempel från Härjedalens kommun på nästa sida). 

• Upprätta rutiner för uppföljning och revidering av brandskyddsreglerna. 

• Underteckna dokument. 

• Informera berörda hyresgäster/medarbetare. 


E X E M P E L 

4. En modell 55

Brandskyddsbeskrivning — en teknisk karta 

Brandskyddsbeskrivning är en beskrivning av byggnaden eller lokalen och 

dess tekniska brandskyddsinstallationer. Den kan liknas vid instruktionsboken 

för en bil. Brandskyddsinstallationers utformning och funktion 

— samt hur de förväntas hanteras vid en eventuell brand — bör redovisas. 

Brandskyddsbeskrivningen av byggnaden utgör därmed ett underlag, för 

den eller de som ska utföra kontrollen av brandskyddet, för att hitta var i 

byggnaden utrustning och installationer är belägna. 

Det är här viktigt att understryka att man inte behöver upprätta ett lika 

omfattande dokument som den brandskyddsdokumentation som anges i 

Boverkets byggregler, BBR (se ruta, nästa sida). Där sådan finns kan den 

utgöra ett underlag för framtagandet och ett komplement till brandskyddsbeskrivningen 

av byggnaden. 

En brandskyddsbeskrivning av en byggnad bör bestå av ritningar över varje 

plan, som redovisar aktuella förhållanden med tydliga symboler och/eller 

förklarande text. Det är fördelaktigt om enhetliga eller standardiserade 

symboler används så långt det är möjligt, men det är inget krav. 

På ritningarna ska man kunna utläsa hur det byggnadstekniska brandskyddet 

är utformat och var det finns andra brandtekniska anordningar 

eller utrustning. Till dessa ritningar kan sedan bifogas en text som beskriver 

syftet med åtgärderna och de effekter som förväntas uppnås. 

Hur omfattade brandskyddsbeskrivningen blir kan bero på byggnadens 

storlek och antal brandtekniska installationer. Den enklaste formen av 

brandskyddsbeskrivning av lokalen eller byggnaden kan upprättas internt 

av den egna personalen, medan en omfattande brandskyddsbeskrivning kan 

behöva tas fram med hjälp av brandexpertis. 

Information i brandskyddsbeskrivningen enligt Statens räddningsverk 

Enligt Räddningsverkets allmänna råd om systematiskt brandskyddsarbete 

bör en lokals- eller byggnads brandskyddsbeskrivning innehålla information 

om följande tekniska brandskyddsinstallationers placering och funktion: 

• Utrymning vid brand 

— utrymningsvägar 

— dörrar i utrymningsvägar 

— vägledande markering 

— brand och utrymningslarm 

— nödbelysning. 

• Skydd mot brandspridning inom brandcell 

— ytskikts brandklass. 


• Skydd mot brand- och brandgasspridning mellan brandceller 

— brandceller 

— dörrar i brandcellsgräns 

— skydd mot brand- och brandgasspridning via ventilationssystem 

— brandtätningar. 

• Skydd mot brandspridning mellan byggnader 

— brandtekniskt klassade ytterväggar, dörrar och fönster. 

• Bärförmåga vid brand 

— brandskydd av bärande stomme. 

• Anordningar för brandsläckning 

— brandgasventilation 

— släckningssystem 

— räddningsvägar 

— stigarledningar 

— inomhusbrandposter 

— handbrandsläckare. 

Checklista med förslag till åtgärder för denna del finns under ”Kontrollsystem” 

på sidan . 

Enligt BBR, Boverkets byggregler, ska 

byggnader som uppförts eller ändrats 

efter ha en brandskyddsdokumentation. 

En brandskyddsdokumentation 

enligt BBR är ett omfattande och 

komplett dokument över en byggnads 

brandskydd. Där ska framgå förutsättningar 

för brandskyddet samt brandskyddets 

utformning. 

Enligt rådstexten till byggreglerna bör 

dokumentationen redovisa: 

• byggnadens och dess komponenters 

brandtekniska klasser 

• brandcellsindelning 

Brandskyddsdokumentation enligt BBR 

• utrymningsstrategi 

• luftbehandlingsinstallationens 

funktion vid brand 

och i förekommande fall 

• beskrivning av de brandskyddstekniska 

installationerna. 

Denna dokumentation är ett utmärkt 

underlag för en brandskyddsbeskrivning. 

I de fall där ansvarsförhållandet mellan 

exempelvis fastighetsägare och hyresgäst 

är oklart när det gäller ansvaret för 

drift och skötsel av brandteknisk installation, 

måste detta klaras ut. 

4. En modell 57

Drifts- och underhållsinstruktioner 

Många olika fysiska skydd anordnas i form av brandsektioneringar, brandgasventilation, 

övervaknings- och säkerhetsdon som stoppar processer och 

liknande. I vissa anläggningar installeras dessutom automatiska brandlarmanläggningar 

och automatiska släckningsanläggningar. Trots detta kan 

den totala brandskyddsnivån vara låg efter att verksamheten pågått en tid 

på grund av att brandskyddsinstallationerna inte underhållits, det vanliga 

byggnadsunderhållet är eftersatt och inte minst att fasta rutiner för det 

dagliga arbetet saknas. 

Som en hjälp för att underhålla de brandtekniska installationerna bör 

man upprätta drifts- och underhållsinstruktioner. Av instruktionen ska 

man kunna utläsa vad som ska kontrolleras, hur kontrollen ska ske och hur 

ofta. För vissa installationer tillhandahåller leverantören instruktioner för 

hur en funktionskontroll ska gå till. För andra installationer kan generella 

kontrollmetoder upprättas. 

Genom att använda sig av skriftliga instruktioner kan den egna kontrollen 

av de brandtekniska installationerna underlättas. Dessutom erhåller 

man då en likartad bedömning oavsett vem som gör kontrollen. 

Drifts- och underhållsinstruktioner bör finnas till varje brandteknisk 

installation eller anordning som förekommer i byggnadens/lokalens 

brandskyddsbeskrivning. 

Rapporteringsunderlag 

Upptäckta fel och brister noteras och beskrivs så att det framgår hur de ska 

rättas till. Alla system från anteckningsblocket och förtryckta blanketter 

till streckkodsläsning kan användas. 

En metod kan vara att använda sig av en inventarieförteckning eller något 

annat dokument där man kan ange brister med mera, för varje brandteknisk 

installation. En annan metod kan vara att använda sig av checklistor där 

alternativa felanmärkningar finns för den planerade kontrollen. 

Checklista med förslag till åtgärder för denna del samt exempel finns samlade 

under ”Kontrollsystem” på sidorna –. 


Kontrollsystem 

Ett förebyggande säkerhetsarbete, som sker planlöst utan uppföljning och 

redovisning blir både irrationellt och kostnadskrävande. Trygghet skapas 

först när det inbyggda brandskyddet kontrolleras systematiskt och löpande. 

En underhålls- och kontrollplan för samtliga brandskyddsåtgärder, med 

uppgifter om vem som är ansvarig, vilken typ av kontroll som avses och hur 

ofta de ska ske, bör finnas. Själva kontrollen av brandskyddet ska genomföras 

regelbundet och bör utföras av de i företaget eller organisationen utsedda 

brandskyddskontrollanterna. Det är viktigt att det inte går slentrian i den 

interna kontrollverksamheten, utan att den sker med noggrannhet. 

Hur ofta en kontroll ska genomföras beror på vilken typ av installation 

eller utrustning som avses, verksamheten, allmänt slitage, ordning och reda 

samt storlek på byggnaden. I vissa fall kanske det behöver utföras dagliga 

kontroller för att säkerställa fria utrymningsvägar, medan det i andra fall 

kan räcka med kvartals- eller halvårs intervall. 

Eventuella serviceavtal med olika brandredskapsföretag som svarar för 

kontroll av till exempel handbrandsläckare och rökluckor ersätter inte den 

egna kontrollen, utan bör ses som ett komplement. 

Vid genomförandet av en kontrollrond kan man använda sig av olika metoder 

och hjälpmedel. För att kunna kontrollera inventarier och utrustning 

behöver man känna till vad, var, samt hur kontrollen ska gå till. En metod 

kan då vara att använda sig av en brandskyddsbeskrivning av byggnaden, 

drift- och underhållsinstruktioner och ett rapporteringsunderlag för att 

ange brister, med mera, för varje brandteknisk installation. När man vet 

var och hur en kontroll av inventarier eller utrustning ska genomföras, kan 

upprättade checklistor utgöra underlaget. 

Vilken metod och teknik som man använder sig av har inte så stor betydelse, 

huvudsaken är att det passar organisationen och att brister upptäcks 

tidigt och åtgärdas snarast 

För att systematiskt kunna förbättra sitt brandskydd är det viktigt att rätt 

information samlas in och att all information samlas hos den som svarar för 

brandskyddet inom företaget eller organisationen. Skriftlig dokumentation 

bör ske av utförd egenkontroll, extern kontroll och eventuella planer på 

åtgärder. Vilka verktyg som används för att hålla ordning på informationen 

kan variera beroende på informationsmängd och kontrollkrav. 

4. En modell 59

Frågor om brandskyddsbeskrivning, drift- och 

underhållsinstruktioner samt kontrollsystem 

1 Genomförs regelbundet egna kontroller av brandskyddet? 

2 Dokumenteras dessa? 

3 Finns instruktioner för hur kontrollerna ska ske? 

4 Finns brandskyddsbeskrivning som på ritning eller skiss visar 

tekniska brandskyddsinstallationers placering i lokalen/byggnaden? 

5 Finns brandskyddsdokumentation enligt BBR? 

6 Finns beskrivningar som förklarar tekniska brandskyddsinstallationers 

funktion? 

7 Finns manualer eller dokument som visar hur drift och underhåll av 

förekommande brandskyddsinstallationer ska ske? 

8 Behöver de kompletteras? 

Om 

någon av 

frågorna 

är besvarad 

med 

nej, vad 

bör jag 

göra? 

Förslag: 

• Ta fram brandcellsritningar över byggnaden. 

• Genomför en inventering av var utrymningsvägar och övriga brandskyddsinstallationer 

är placerade och markera dessa på ritningarna. 

• Om brandcellsritningar saknas kan det vara nödvändigt att anlita brandkonsult 

för genomförandet vid inventering av brandcellsgränser, utrymningsvägar 

och övriga brandskyddsinstallationer. 

• Utifrån de brandskyddsinstallationer som identifierats vid inventeringen, 

samla in leverantörers eller tillverkares drifts- och underhållsinstruktioner 

eller upprätta egna (se exempel på nästa sida). 

• Leta med hjälp av lokalens/byggnadens brandskyddsbeskrivning upp de 

utrustningar och installationer som förekommer. 

• Utför en kontroll med hjälp av instruktionen som gäller för respektive 

utrustning/installation. 

• Gör en bedömning av om instruktionen ger den vägledning som behövs 

för att utföra en kontroll, eller om den behöver kompletteras. 

• Ta fram en checklista eller ett underlag för att notera anmärkningar på, 

vid egenkontrollen. 

• Samla brandskyddskontrollanterna för en genomgång av hur materialet 

ska användas. 

• Besluta om hur, när och var kontrollerna ska genomföras. 

• Besluta hur redovisningen av genomförda kontroller ska ske. 

• Besluta om rutiner för åtgärder av eventuella brister. 

Ja Nej

Drifts- och underhållsinstruktion 

Datum/Sign Dörr i brandcellsgräns 

med dörrstängare 

Syfte/Mål: 

Hindra brand- och brandgasspridning via dörrhålet i brandcellsgränsen. 

Funktion: 

Dörren är normalt stängd och stänger åter automatiskt efter det att den öppnats. 

Provmetod: 

Dörrar som är försedda med dörrstängare öppnas ca 1 decimeter och ska stänga helt och fallkolven 

gripa tag i slutblecket då dörren släpps. 

Dörrstängaren ska orka stänga dörren helt. Kontroll på att dörren är stängd är att dra i den utan att 

trycke/handtag nedtrycks och dörren förblir i stängt läge. 

Låskolven ska gå in i slutblecket. 

Då dörren öppnas görs en okulär besiktning av gångjärn, lås, trycke, karm, ev. glasrutors infästning, 

andra skador, uppmärkning, dörrtryckets funktion och så vidare. 

Dörren ska vara hel och sluta till så att inga springor finns (även mot tröskel vid dörr mot utrymningsväg). 

Provningsintervall: 

Minst var tredje månad. 

Resultat för att bli godkänd: 

Dörrstängaren ska orka stänga dörren helt. 

Låskolven ska gå in i låsblecket. 

Dörren ska vara hel och sluta till så att inga springor finns (även mot tröskel vid dörr mot utrymningsväg). 

E X E M P E L 

4. En modell 61

Uppföljning 

Med uppföljning avses här utvärdering och förslag till åtgärder. En uppföljning 

av brandskyddsarbetet behöver ske på olika nivåer och hos olika 

grupper. Inom den egna brandskyddsorganisationen, på avdelningsnivå eller 

hos förvaltnings-/företagsledningen. En uppföljning på ledningsnivå är en 

kontrollstation för att se att arbetet flyter på. Den är viktig för att ge tyngd 

och resurser åt brandskyddsarbetet. Att mäta och utvärdera mot fastställd 

policy och mål är väsentligt för att få svar på frågor som: Gör vi rätt saker? 

Kan vi bli effektivare? Vad har vi lärt oss och vad kan vi förbättra? 

Det är viktigt att se till att slutsatserna av det systematiska brandskyddsarbetet 

även hamnar på ledningens dagordning och att punkterna diskuteras 

regelbundet, minst en gång per år. Det handlar om att sluta cirkeln och 

undvika att arbetet hamnar i luften eller inte leder någon vart. Ledningen 

är ytterst ansvarig för brandskyddet och bör därför hantera uppföljningen 

på ett sådant sätt att de visar sitt stöd för frågorna och dem som arbetar med 

dessa. 

Vad som ska följas upp — och i vilken omfattning — avgörs av den egna 

organisationen. Rent generellt bör en uppföljning ske över följande delar: 

• den samlade dokumentationen över interna regler och rutiner 

• utbildnings- och övningsaktiviteter 

• brandskyddsorganisationens kompetens och sammansättning 

• genomförda egna brandskyddskontroller 

• tillbudsrapporter 

• extern tillsyn och kontroll. 


Frågor om uppföljning Ja Nej 

1 Finns beslut över vilka interna rutiner och dokument som ska följas 

upp? 

2 Finns uppgifter om vem som följer upp vilka rutiner och dokument 

i organisationen? 

3 Finns rutiner om hur och när redovisning ska ske? 

3 Finns rutiner över vem som redovisar och när redovisning 

— till exempel för ledningen — ska ske? 

Om någon 

av frågorna 

är besvarad 

med nej, vad 


Förslag: 

• Inventera och besluta vilka interna rutiner och dokument som ska 

följas upp. 

• Inventera och besluta vilka externa rutiner och dokument som ska 

följas upp. 

• Besluta om vilka i organisationen, som följer upp vilka rutiner och 

dokument. 

• Besluta om vem som redovisar och när (t. ex. för ledningen). 

• Genomför en ”revision”. 

4. En modell 63

Övriga dokument 

Att samla alla dokument som rör brandskyddsarbetet på ett ställe, är också 

en del i det systematiska brandskyddsarbetet. 

Det förekommer många olika slags dokument i brandskyddsarbetet. 

I en nybyggnadsfas ska det till exempel upprättas den omfattande och 

kompletta brandskyddsdokumentationen enligt BBR. Av den ska förutsättningarna 

för utförandet av brandskyddet samt brandskyddets utformning 

framgå. Det är viktigt att detta dokument följer med i förvaltningsfasen. 

Dokumentet utgör då en viktig del i det fortsatta interna systematiska 

brandskyddsarbetet. 

Förutom beskrivningen ovan är det många olika dokument och handlingar 

som har direkt eller indirekt påverkan på brandskyddsarbetet. Där 

det inte finns någon naturlig koppling till någon del i det systematiska 

brandskyddsarbetet, kan det vara bra att samla dessa bakom rubriken 

”Övriga dokument”. Nedan följer förslag på dokumentation som kan vara 

lämplig att samla där. 

• Tillståndshandlingar som rör brandskyddet eller är beroende av brandskyddet, 

till exempel: 

— hanteringstillstånd för brandfarliga eller explosiva varor 

— alkoholutskänkningstillstånd 

— hotelltillstånd 

— danstillstånd. 

• Riskanalyser. 

• Protokoll, förelägganden, med mera, från tillsynsmyndigheter. 

• Handlingar från genomförda revisioner av till exempel automatiskt 

brandlarm, vattensprinkler, elinstallationer. 

• Insatsplaner för räddningstjänsten. 

• Tillbudsrapporter. 

64 

Titel

Frågor om övriga dokument Ja Nej 

1 Finns rutiner över vilka handlingar och dokument som ska 

samlas in och var materialet ska förvaras? 

2 Är det klarlagt vem som ansvarar för detta? 

Om någon av 

frågorna är 

besvarad med 

nej, vad bör jag 

göra? 

Förslag: 

• Bestäm inom vilka områden som handlingar och dokument ska 

samlas in. 

• Besluta om vem som ska vara ansvarig för genomförandet. 

• Påbörja insamlandet (tabellen nedan kan ge vägledning). 

Insamling av viktiga dokument beträffande brandskyddet 

Markera vilka som berör din verksamhet 

Berör oss Dokument Samlas in av Klart senast Inhämtat 

Beredskapsplaner 

Brandfarliga varor 

Brandlarm 

Brandskyddsdokumentation enl. BBR 

alternativt Brandskyddsbeskrivning 

Byggnadsbeskrivning 

Elsäkerhet 

Försäkringar 

Information 

Insatsplanering 

Riskanalys 

Släckningsutrustning 

Speciella risker 

Sprinkler 

Stora värden 

Tillbudsrapporter 

Tillsynsprotokoll 

Verksamhetsbeskrivning 

4. En modell 65

5. Att komma igång 

Vad är det som behöver göras för att arbeta systematiskt med brandskyddet? 

Ingen verksamhet är den andra exakt lik. Ett systematiskt brandskyddsarbete 

skapar rutiner utifrån varje organisations eller företags egna förutsättningar 

och kan vara en del i det ordinarie kvalitetsarbetet. Det är 

upp till varje verksamhet att välja det tillvägagångssätt som passar bäst, att 

arbeta själv, eller ta hjälp av konsulter eller andra experter där man känner 

sig osäker. Men i vissa fall kan det vara fördelaktigt och till och med 

nödvändigt att samordna det arbete som ska utföras för att starta upp och 

driftsätta det systematiska brandskyddsarbetet. 

Rollfördelning 

Det är viktigt att sära på de roller kommunen har inom lagen om skydd mot 

olyckor. I arbetet med att uppfylla de krav som ställs på ägare eller nyttjare 

till byggnader enligt kap. § är det kommunen som enskild och inte som 

myndighet som avses (se även diskussionen i kapitel och ). 

Trots att man kan betrakta kommunen enligt lagens mening som en och 

samma ägare och nyttjare i en byggnad, så är det olika förvaltningar som 

svarar för olika delar av det systematiska brandskyddet. Det är viktigt att 

man utgår från det brandskyddsarbete som ska bedrivas i varje byggnad. 

Detta innebär att samtliga intressenter i byggnaden i någon form ska vidta 

åtgärder. För ägaren av byggnaden kan det handla om att utföra teknisk service 

och underhåll, samt att tillhandahålla information över byggnaden och 

dess installationer. För nyttjaren eller hyresgästen innebär det att sköta den 

dagliga verksamheten, att ha en övad och utbildad personal, samt att samverka 

med andra eventuella hyresgäster. Det är viktigt att varje förvaltning 

tar sitt ansvar för sin specifika del i det systematiska brandskyddsarbetet, 

och att omfattningen fastställs för just den egna verksamheten, liksom tidsplanen 

och vem som är ansvarig för de olika delarnas genomförande. 

För att uppnå den bästa effekten bör man samordna detta arbete, med 

andra inblandade parter. Att använda sig av räddningstjänsten som rådgivare 

i uppbyggnadsskedet kan vara en bra modell, men det gäller att 

tänka på kommunens roll som tillsynsmyndighet, så att det inte är samma 

tjänsteman som har att utöva tillsyn, som biträder vid uppbyggnaden av det 

systematiska brandskyddsarbetet. 

Samverkan 

Att införa någon form av samverkansgrupp vid uppbyggnad och drift av det 

systematiska brandskyddsarbetet, eller använda befintliga konstellationer, 

kan ge en bättre helhetsbild, såväl brandskyddsmässigt som ekonomiskt. 


Framgångsfaktorer vid all form av samverkan är ett gemensamt grundläggande 

synsätt samt att tid är avsatt för att skapa ett gott samarbetsklimat. 

Kortare beslutsvägar samt bättre kommunikation och informationsspridning 

mellan parterna är också faktorer som bidrar till bra systematiskt 

brandskyddsarbete. 

Ett hinder för samverkan kan vara att många faktiskt inte vet hur man 

samverkar. Man saknar helt enkelt kunskap om hur man driver gränsöverskridande 

projekt och vet inte hur man hanterar olika synsätt och 

värderingar. Ledningen måste klara ut vilka värderingar och normer som 

ska gälla och i praktisk handling visa att man ställer sig bakom de spelregler 

som man har kommit överens om. 

Som ett exempel för att belysa detta kan man jämföra med den organisationsuppbyggnad 

som sker vid lokaleffektivisering. Enligt skriften Effektivisera 

mera med flera, utgiven av Svenska Kommunförbundet , behövs 

följande för att bygga upp ett engagemang för lokaleffektivisering: 

• någon som driver arbetet och att det är rätt person 

• att arbetet genomförs i samverkan med brukarna 

• att lokalresursplaneringen är kopplad till budgetprocessen. 

Ovanstående skulle likaväl kunna tillämpas när det gäller att bygga upp ett 

systematiskt brandskyddsarbete. 

Metodval 

Vilken metod som man ska använda sig av vid införande och drift är 

avhängigt på flera faktorer såsom ekonomi, antal användare (personer), 

antal objekt med mera. De vanligaste metoderna i dag är att använda sig 

av pärmar eller mappar med de dokument som behövs för det systematiska 

brandskyddsarbetet. Dessa är placerade fysiskt på varje enhet som berörs 

och hanteras av den eller de som är ansvariga för brandskyddet lokalt. 

En nackdel vid en sådan metod är att hålla pärmarna uppdaterade och 

aktuella. 

En annan metod som är vanlig är att man använder kommunens intranät 

för att samla och hantera de dokument som ingår i det systematiska brandskyddsarbetet, 

utan att ha ett särskilt anpassat program för detta. 

En tredje metod som används är Web-baserade lösningar, där man med 

olika behörighetsnivåer kan ordna så att alla i kommunen som har tilldelade 

uppgifter i brandskyddsorganisationerna, oberoende av förvaltningstillhörighet, 

kan lämna och hämta information. En fördel med en sådan lösning 

är att det är lättare att dokumentera genomförda kontroller, utbildningar 

med mera. Detta medför också att dokument och arbetsuppgifter är 

5. Att komma igång 67

uppdaterade. En annan fördel kan vara att räddningstjänsten kan ta del av 

den information som de behöver vid insatsplanering, pågående insatser eller 

rentav myndighetsutövning. 

Drivkrafter – möjligheter – hinder 

Att hitta drivkrafter för att införa och driftsätta systematiskt brandskyddsarbete 

i kommunen är kanske inte helt lätt. Om man betraktar de främsta 

drivkrafterna så kan man skönja målrelaterade drivkrafter, personrelaterade 

drivkrafter och ekonomiska drivkrafter. 

Om man ser till målrelaterade drivkrafter så behövs en vision, ett mål att 

sätta upp för att veta i vilken riktning man ska arbeta. Vad är vinsten för 

organisationen med att arbeta med brandskyddet? Att skapa trygghet och 

kontinuitet är inte bara en fråga för högsta ledningen utan i högsta grad 

även för den enskilde individen. Att ha ett arbete att gå till, en skola att 

utbilda sig i eller ett äldreboende för de gamla att bo i, borde vara anledning 

nog till att se till att bränder inte ska uppstå i dessa verksamheter. Att finna 

incitament för att få med alla medarbetare i ett gemensamt synsätt beträffande 

brandskyddet borde därmed inte vara någon större utmaning. 

Att kunna arbeta med mål, mätning och uppföljning i brandskyddsarbetet 

är väsentligt. Verkligheten är dock att alla medarbetare inte har det 

engagemang som krävs för att förverkliga alla fastställda mål. Man har olika 

förhållningssätt till visionsarbetet. Framförallt om det har utformats som 

att ”någon annan” har tyckt eller tänkt ut någonting och man som individ 

inte själv har fått vara med och påverka. Hela skalan från äkta engagemang 

till total likgiltighet förekommer. 

De som har ett äkta engagemang vill själva förverkliga visionen. De 

kommer att arbeta aktivt för den och ta initiativ till förändringar för att 

förverkliga målet. Sedan finns det de som ställer upp på idéerna, men inte 

kommer att ta några egna initiativ för att genomföra visionen. Slutligen 

finns de som inte ser några som helst fördelar med visionen och därför inte 

kommer att bidra till att den förverkligas. 

Det gäller därför att motivera brandskyddsarbetet på olika nivåer. På 

politikernivå, högsta förvaltnings-/organisationsnivå och enskild medarbetarnivå. 

Alla måste kunna se nyttan och förtjänsterna med att delta och 

bidra i brandskyddsarbetet, och vad som kan hända om man inte arbetar 

aktivt med brandskyddet. 

Ekonomiska drivkrafter för att arbeta med brandskyddsfrågor handlar 

mycket om försäkringspremier och ersättning vid inträffad skada. Men ett 

systematiskt brandskyddsarbete medför att brister, slitage och skadegörelse 

kan upptäckas i tid och därigenom nedbringa kostnader. Det systematiska 

brandskyddsarbetet grundläggs i det dagliga arbetet. Genom att samtliga 


medarbetare erhåller bättre förståelse och utbildning om brand och dess 

risker, kan dessa kunskaper omsättas och användas så att ett tillbud kan 

stanna vid ett tillbud, och inte en nedbrunnen byggnad. 

Man ska i detta sammanhang betona att det är väldigt svårt att sätta 

en prislapp på vad brandskyddsarbetet kostar respektive vad vinsten är. 

Även om man i en dåligt brandskyddad verksamhet rent matematiskt kan 

beräkna att risken för brand ökar och att konsekvenserna av densamma blir 

stora, så är det ju inte säkert att någon brand uppstår för det. Det är först 

efter en brand man erhåller facit. 

Försäkringsbolagens syn på systematiskt 

brandskyddsarbete 

Att teckna en försäkring innebär att man delar en risk. För att få någon 

att ta en del av risken så får man betala en avgift, en premie. Ju större risk, 

desto större premie. Att teckna kommunförsäkringar har på grund av det 

stora antalet skador medfört att premier och självrisker har rusat i höjden. 

Antalet försäkringsbolag som tecknar kommunförsäkringar är få och 

detta medför att kommunerna inte har några större valmöjligheter. Större 

kommuner har kunnat lösa försäkringsfrågan ändå, genom att starta egna 

captive-bolag, medan mindre kommuner kanske i sämsta fall har valt att stå 

utan försäkring. Minimikravet vid tecknandet av försäkring är att uppfylla 

gällande lagkrav, men i lagen om skydd mot olyckor framgår inte i klartext 

att man ska arbeta systematiskt. Det finns andra sätt att nå målet och 

Räddningsverkets allmänna råd är just ett råd. Att arbeta systematiskt med 

brandskyddet borde egentligen vara en förutsättning för att överhuvudtaget 

kunna teckna en försäkring. 

Att som kund få premierabatter är inte aktuellt enligt försäkringsbranschen, 

däremot skulle man teoretiskt kunna tänka sig att den som 

arbetar systematiskt med brandskyddet därigenom får en bättre kontroll 

över sin verksamhet och dess risker, och det i sin tur skulle kunna innebära 

att man är beredd att ta en högre självrisk, vilket skulle kunna leda till en 

sänkt försäkringspremie. 

Göta Lejon 

Göta Lejon som är Göteborg stads egna captive-bolag, ser det systematiska 

brandskyddsarbetet som ett steg till ett systematiskt säkerhetsarbete. Den 

metod som är framtagen i Göteborg innebär att det systematiska säkerhetsarbetet 

kommer att premieras i respektive förvaltning och därigenom vara 

en viktig drivkraft för att driva säkerhetsarbete i allmänhet och brandskyddsarbete 

i synnerhet framåt. Man ser därvid inte till hela kommunen 

som en enhet. 


S:t Erik 

Från och med planerar Stockholms stads captive-bolag, S:t Erik försäkring, 

att införa en förhöjd självrisk i försäkring för lös egendom, i de fall 

den skadelidande inte utfört systematiskt brandskyddsarbete (SBA) enligt 

Lagen om skydd mot olyckor. Det S:t Erik kan se är att där det är ordning och 

reda är det färre bränder och tvärtom samt att varje brand tar mycket tid, 

kraft och pengar för den som har åsidosatt arbetet. 

Med facit i hand 

Hyreshusbrand i stadsdelen 

Rud, Karlstad 

150 personer blev hemlösa och en omkom vid en 

brand i ett hyreshus i Karlstad natten till tisdagen 

den 3 december 2001. Av husets 93 lägenheter 

Nu blir Hagaborg brandsäkrare 

2005-03-08 

Storbranden på Rud för tre år sedan avslöjade en mycket dålig brandsäkerhet 

i de tillbyggda fjärde våningsplanen. KBAB gjorde därför en ordentlig 

satsning i området på olika brandskyddsåtgärder. Nu har turen kommit till 

Hagaborg. 

Hagaborg är ett område där KBAB har hus med 

liknande tillbyggda våningsplan som dem på 

Rud, där den stora branden ägde rum. Tillbyggnationer 

som Stefan Linder, projektledare för 

brandskyddsåtgärderna på Hagaborg, kallar för 

”kritiska byggkonstruktioner”. 

– Det är konstigt att de här tillbyggnaderna 

gick igenom en slutbesiktning ur brandskyddssynpunkt. 

Det finns många brister och det är dem 

vi åtgärdar nu, säger han. 

Viktigt att boende känner sig trygga 

Här på Hagaborg ska servicehuset samt sammanlagt 

68 lägenheter på de tillbyggda våningsplanen 

få boendesprinkler installerade. Brandsäkring 

görs bland annat vid rökschakten på vinden i 

alla hus och stenull läggs in i vindsutrymmet där 

blev 25 lägenheter, belägna på den tillbyggda 

fjärde våningen, totalt utbrända. Övriga lägenheter 

fick omfattande vattenskador. Branden började 

i en lägenhet på den övre, fjärde våningen. 

Huset var uppfört i slutet av 60-talet och påbyggt 

1991. 

Ovanstående brand har inte bara uppmärksammats 

lokalt, utan har även blivit ett riksintresse. 

Förändringar i byggreglerna är med anledning 

av detta på väg. 

byggnaderna har så kallade skärmtak. Detta för 

att en eventuell brand från en lägenhet på översta 

planet inte ska kunna sprida sig upp på vinden 

och därifrån vidare till övriga lägenheter i huset. 

– De här åtgärderna gör vi både för KBABs 

men framför allt för våra hyresgästers skull. Det 

är viktigt för oss att de boende i området kan 

känna sig trygga och att vi förhindrar att en 

olycka, liknande den på Rud, inträffar igen, säger 

Stefan Linder. 

Inga fler områden 

Arbetet på Hagaborg beräknas vara färdigt i juli. 

Därefter finns inga fler områden där KBAB har 

tillbyggda våningsplan och kritiska byggkonstruktioner 

i husen. Att brandsäkra fler fastigheter 

på detta sätt är därför inte aktuellt. 

Källa: Karlstads Bostads AB hemsida. 


10 steg för att komma igång 

Oavsett vem eller vilka som ska ansvara för uppbyggnaden av det systematiska 

brandskyddet, så kan man använda sig av steg för att komma igång: 

1 Sammankalla till ett möte med berörda personer inom 

organisationen. 

2 Utse en projektledare, lämpligen den som ska svara för organisationens 

eller förvaltningens brandskyddsarbete. Samråd vad gäller 

omfattningen kan ske tillsammans med representant från den 

lokala räddningstjänsten eller annan brandteknisk expert. 

3 Bestäm vem som ska åtgärda, vem som följer upp och vem som är 

ytterst brandskyddsansvarig. 

4 Ta fram en brandskyddspolicy och instruktioner. 

5 Genomför en inventering av det befintliga brandskyddet i 

byggnaden och dokumentera detta. Det är viktigt att här 

poängtera att det inte handlar om att upprätta sådan omfattande 

brandskyddsdokumentation som krävs vid ny- om- eller 

tillbyggnad, enligt Boverkets byggregler. Utifrån denna nulägesbeskrivning 

kan en handlingsplan för det fortsatta arbetet tas 

fram. Samla ihop de upprättade dokument och rutinbeskrivningar 

som redan finns beträffande brandskyddsarbetet. Åtgärda de 

brister som upptäckts. 

6 Inventera de risker som förekommer inom verksamheten eller 

byggnaden och som kan ge upphov till brand. Dokumentera 

dessa. 

7 Ta fram rutiner för tillbudsrapportering. 

8 Informera och utbilda de som är beroende av brandskyddet och 

de som ska deltaga i brandskyddsarbetet. 

9 Fördela ansvar och uppgifter i det dagliga arbetet. 

10 Följ upp genomförda åtgärder. 


Exempel på införande av SBA 

Umeå kommun är ett bra exempel på hur samverkan vid uppstart och drift 

kan se ut: 

Säkerhetsenheten i Umeå kommun har utifrån 

kommunens säkerhetspolicy tagit fram en 

beskrivning för säkerhetsorganisation vid förvaltningar 

och bolag i Umeå kommun. Denna 

säkerhetsorganisation, som också är i drift, 

innebär att förvaltningschef eller bolagschef 

har att utse lokal säkerhetsorganisation i den 

omfattning som behövs, för att möta kraven 

på löpande säkerhetsarbete i enlighet med 

kommunens säkerhetspolicy. I den lokala 

säkerhetsorganisationen ingår bland annat att 

utse riskhandläggare och brandskyddshandläggare. 

Införande av SBA 

Den första träffen med de utsedda riskhandläggarna 

i de olika förvaltningarna genomfördes 

i november 2003. Räddningstjänsten 

och Säkerhetsenheten var initiativtagare. Man 

har arbetat fördjupat med tre piloter, — två 

stycken där kommunen är fastighetsägare och 

en där det kommunala fastighetsbolaget är 

fastighetsägare. I arbetet har deltagit representanter 

från brand, säkerhet, verksamhet 

och fastighetsägare. Initialt togs en konsult, 

en brandingenjör, in vid fastighetsavdelningens 

driftenhet, för att få hjälp i metodutvecklingen 

när det gäller den inventering och dokumentation 

som måste göras i fastighetsbeståndet med 

hänsyn till brandskyddsarbetet. Genom detta 

utvecklades en egen kompetens inom området. 

Det har i detta arbete också varit nödvändigt 

att ha möten med räddningstjänsten för att 

stämma av nivån på inventeringen och dokumentationen, 

men även att diskutera vilka 

åtgärder som måste prioriteras. Det krävs 

en helhetssyn och därför är det viktigt att 

fastighetsägare och verksamhet har god kunskap 

om hur brandskyddet fungerar, för att 

därigenom kunna bidra till att minska riskerna 

för brand. Minskad skadegörelse ger förhoppningsvis 

lägre försäkringskostnader. 

Det löpande arbetet 

De som arbetar aktivt med SBA är ovanstående 

riskhandläggare och brandskyddshandläggare 

från de olika förvaltningarna. För 

att bredda kompetensen hos dessa, har olika 

föreläsare deltagit vid samrådsmöten. Syftet 

med föreläsningarna har varit att sprida kunskap 

om ”vem gör vad”, hur man kan samverka 

samt kommunledningens syn på arbetet. 

Föreläsare har varit representanter från länsstyrelsen, 

elbolaget, vattenbolaget, kommunledningen 

och kommunens fastighetsdrift 

angående gränsdragningslista. 

Arbetet med SBA ute i förvaltningarna och 

bolagen är nytt för alla. De som upplevs 

besitta den största kompetensen är räddningstjänsten. 

Det råder inget motsatsförhållande 

till räddningstjänsten, utan tvärtom 

förekommer en alldeles utmärkt dialog och 

samarbete. Alla måste tillsammans arbeta för 

en säkrare kommun. 

Från och med 2004 erbjuder räddningstjänsten 

en fyra timmars gratis utbildning i 

SBA till verksamheterna i kommunen. Dessutom 

erbjuds en fördjupad åtta timmars 

utbildning för dem som är intresserade. 

I Umeå kommuns fastighetsportal på intranät, 

pågår arbetet med att lägga in det systematiska 

brandskyddsarbetet kopplat till varje 

fastighet, dels fastighetsägarens dokumentation, 

dels verksamhetens dokumentation. 

Denna del är ett samprojekt med räddningstjänsten 

som också underlättar för dem när 

det gäller kontroller av brandskyddet. 


Systematiskt brandskyddsarbete 

som ett ledningssystem 

Begreppet brandskydd är inte definierat i lag. Brandskyddet kan sägas utgöra 

resultatet av de åtgärder som vidtas i syfte att eliminera eller reducera risker 

för brand samt att begränsa skador till följd av brand. 

För att skapa en helhetssyn över brandskyddet bör man arbeta på ett 

systematiskt sätt. Därvid kan det som benämns systematiskt brandskyddsarbete 

liknas vid ett ledningssystem som i grunden består av någon form 

av styrande dokument, som tillsammans med personal, rutiner och teknik 

bildar en helhet. Att använda sig av ledningssystem i olika processer eller 

verksamheter ökar förmågan hos den som är chef eller ledare att erhålla 

kontroll. 

Att erhålla kontroll 

I en organisation som saknar förmåga att leda hela verksamheten kan en 

kultur utvecklas där endast den redan inträffade händelsen blir styrande. 

Om till exempel reparationer vid inträffad skada, istället för löpande underhåll, 

är den kultur som gäller i organisationen, kan det komma att bli väldigt 

kostsamt och svårt att kontrollera för den som ska leda verksamheten. Ett 

sätt att råda bot på detta är att införa någon form av system för att kunna 

utöva kontroll över de processer som ingår i organisationen. Den vanligaste 

metoden idag är att införa någon form av ledningssystem. 

I samhället förekommer en rad olika typer av ledningssystem. Ett ledningssystem 

består i grunden av personalresurser, organisationens utformning, 

tekniskt stöd, regelverk och styrdokumentation och bildar därigenom en 

helhet. 

Ledningssystemet är det verktyg en chef behöver för att leda. Det bör 

alltså vara utifrån organisationens egna behov att styra och kontrollera som 

ledningssystemet införs. 

De flesta ledningssystem baseras på ett processtänkande, där stegen 

planera, genomföra, följa upp och förbättra, ska leda till ständiga förbättringar 

och systematisk uppföljning av mål, handlingsplaner, rutiner och kontroller. 

Till stöd vid utvecklingen av ett system används ofta en 

standard. De flesta standarderna är uppbyggda enligt 

PDCA-cykeln. PDCA står för Plan-Do-Check-Act 

(planera, genomföra, följa upp och åtgärda). 

Originalet till detta principhjul kallas Demings 

cirkel eller PDCA-cykeln och redovisas i figur . 

Det bygger på ett kontinuerligt arbete som ska 

leda till ständiga förbättringar, hjulet ska aldrig 

stanna. 

5. Att komma igång 73 

Figur . 

Demings 

cirkel.

Certifiering 

Ibland är det kundkrav som gör att man måste arbeta med vissa frågor. Det 

blir allt vanligare när det gäller miljö, kvalitet och informationssäkerhet och 

är ett bra sätt för ett företag att på ett strukturerat sätt jobba aktivt med 

dessa frågor. Gemensamt för dessa ledningssystem är att de följer en standard 

mot vilken man kan låta certifiera systemet. 

Att certifiera sitt ledningssystem innebär att organisationen låter en 

utomstående, neutral part (ett ackrediterat certifieringsföretag) granska 

ledningssystemet och bedöma om systemet uppfyller de krav som finns i 

respektive kravstandard. 

Många företag och myndigheter förväntar sig att deras leverantörer ska 

ha certifierade ledningssystem. Är man en sådan leverantör är det ingen 

tvekan — då är certifiering en förutsättning för att man ska få fortsätta att 

göra affärer. Certifiering ger ofta mervärde för en organisation, till exempel 

i form av marknadsföringsvärden. Under projekttiden, alltså uppbyggnaden 

av systemet, utgör certifiering ett tydligt delmål och ett engagerande 

projektslut att sträva emot. 

En sådan återkommande granskning ger större incitament att hålla systemet 

levande och att vidareutveckla det. Certifieringsrevisorn kommer också 

ofta med nya infallsvinklar på verksamheten, vilket som regel är nyttigt och 

utvecklande. Det viktigaste är som nämnts ovan att hålla systemet levande, 

och att verkligen använda de erfarenheter som man erhåller. 

I andra fall finns lagar och regler som måste följas. När det gäller tvingande 

ledningssystem så är det framför allt områdena arbetsmiljö och brandskydd, 

som är aktuella. Till dessa ledningssystem finns ingen norm eller 

standard framtagen, däremot framkommer krav och råd i föreskrifter och 

allmänna råd. 

SAM och SBA 

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett krav genom en föreskrift, som 

alla arbetsgivare ska arbeta efter. När det är mer än anställda ställs det 

dessutom krav på att arbetet ska dokumenteras. Mervärdet av att arbeta 

systematiskt med arbetsmiljön kan mätas i effekter av mindre skador på 

jobbet, ökad trivsel och bättre lönsamhet. Extern revision av systemet kan 

sägas utgöras av myndighetstillsyn genom arbetsmiljöinspektör. 

Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) är den grundläggande metodik 

som ägare eller nyttjare till byggnad eller annan anläggning, bör använda sig 

av för att skapa en helhetssyn över brandskyddets utformning. 

Enligt kap. § lagen (:) om skydd mot olyckor ska ägare eller 

nyttjare till byggnader eller andra anläggningar vidta de åtgärder som 

behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till 


följd av brand. Åtgärderna kan vara av teknisk eller organisatorisk karaktär. 

Åtgärder av teknisk karaktär kan vara anskaffande av utrustning för brandsläckning 

medan åtgärder av organisatorisk karaktär kan vara utbildning 

och information. 

För att uppfylla dessa krav bör ett systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete 

bedrivas under byggnadens eller anläggningens hela användningstid. 

I detta ingår att brandskyddet bör dokumenteras. Detta är vad som 

kan sammanfattas i Statens räddningsverks allmänna råd (SRVFS .) 

om systematiskt brandskyddsarbete, SBA. 


6. ”Skriftlig redogörelse” 

— en del i tillsynen 

Vid arbetet med att reformera räddningstjänstlagen framkom att kritik i 

olika sammanhang hade framförts mot den gällande regleringen beträffande 

kontroll och ansvar för brandskyddet. Bland annat hade invänts att 

den enskildes ansvar i sammanhanget framstod som oklart och att den 

enskilde därmed kunde få ett felaktigt intryck av att kommunen genom 

brandsynen tog på sig hela ansvaret för brandskyddet. Vidare framkom att 

den dåvarande brandsyneverksamheten brast i effektivitet och var alltför 

resurskrävande. Utredningen ansåg att det fanns behov av att vidta förändringar 

beträffande brandsynefunktionen, så att kontrollen kunde göras mer 

effektiv och ändamålsenlig. 

Det varande brandsyneinstitutet skulle därmed utmönstras och ersätts av 

en ny ordning. Utredningens förslag innebar att ett nytt system, som i större 

utsträckning betonade den enskildes ansvar, skulle ersätta brandsynen. 

Sammanfattning för tillsyn 

Det föreslagna systemet innebär att ägare och innehavare ska föra dokumentation 

över sitt brandskydd genom ett speciellt formulär som ska sändas till 

kommunen. Kommunen ska med utgångspunkt i dokumentationen bedriva 

tillsyn över de byggnader och andra anläggningar som omfattas av dokumentationskravet. 

Den enskilde har genom denna nyordning därmed fått 

bevisbördan för att brandskyddet är skäligt och tillfredsställande ordnat. 

Den skriftliga redogörelse som ska lämnas in till kommunen är inte samma 

sak som den dokumentation av brandskyddet som kan behöva upprättas 

inom ramen för en verksamhets systematiska brandskyddsarbete. Den 

skriftliga redogörelsen till kommunen kan betraktas som en sammanfattande 

beskrivning av det systematiska brandskyddsarbetet. 

Syftet med dokumentationskravet är att minska riskerna för svåra bränder 

och allvarliga olyckor och därigenom minska mänskligt lidande. Förutom 

att den ”skriftliga redogörelsen” till kommunen tydliggör den enskildes eget 

ansvar för brandskyddet, ska den också fungera som ett hjälpmedel för den 

kommunala tillsynen över efterlevnaden av de grundläggande kraven i 

kap § lagen om skydd mot olyckor. 

Tre former av dokumentation – en till kommunen 

Det finns tre former av dokumentation ”Skriftlig redogörelse” är en av dessa: 

Brandskyddsbeskrivning. 

(En karta över byggnaden med beskrivning av dess brandskyddsinstalla- 


tioner. Finns ”Brandskyddsdokumentation enligt BBR” utgör den brandskyddsbeskrivning, 

se sid -). 

Dokumentation av det systematiska brandskyddsarbetet. 

(Den samlade dokumentationen av allt som berör brandskydd inom 

organisationen, se bild sid . Exempelvis byggnad, policy, organisation, 

utbildningsinsatser, brandskyddsteknik. Här ingår alla dokument 

rörande brandskyddet, till exempel ovan nämnda brandskyddsbeskrivning 

och i förekommande fall den skriftliga redogörelsen till kommunen 

enligt punkt nedan.) 

Skriftlig redogörelse för brandskyddet. 

(En sammanfattande beskrivning av nuläget, genom ett speciellt formulär, 

som ägaren med bistånd av nyttjaren regelbundet ska fylla i och 

skicka till kommunen. Ska utföras vid vissa anläggningar.) 

Byggnation 

Brandskyddsdokumentation 

enligt 

BBR 

Historia 

BBR kap. 5 

Alternativ: 


Förvaltning 

Dokumentation 

av systematiskt 

brandskydds arbete 

SRVFS 2004:3 

Ägaren till byggnad svarar för den skriftliga redogörelsen 

6. Skriftlig redogörelse 77 

Underlag 

för tillsyn 

Skriftlig redogörelse 

SRVFS 2003:10 

SRVFS 2004:4 

Enligt kap. § lagen om skydd mot olyckor ska ägaren upprätta en skriftlig 

redogörelse över objektets brandskydd. Anledningen till att det är ägaren av 

byggnaden eller anläggningen som ska ansvara för detta, är att det är denne 

som har den största rådigheten över egendomen. Vanligtvis är byggnadens

eller anläggningens ägare även fastighetens ägare. Denne är då, med hjälp 

av fastighetsregister med mera, också enklare att lokalisera än en nyttjare. 

Vissa av de objekt som tidigare omfattades av brandsyn är dessutom sådana 

att innehavarna endast i korta perioder utövar någon nyttjanderätt (t. ex. 

hyrestagare till samlingslokaler). Redogörelsen ska dock inte endast omfatta 

åtgärder av byggnadsteknisk karaktär. Även vilken verksamhet som bedrivs, 

och organisationen för brandskyddet ska dokumenteras. 

När det gäller kravet på dokumentation av verksamheten, är det som regel 

nyttjaren som har närmare kännedom om denna. Nyttjaren är därför skyldig 

att ge ägaren de uppgifter som denne behöver för att kunna fullgöra sin 

skyldighet att upprätta och sända in den skriftliga redogörelsen. 

Den skriftliga redogörelsen ska redovisas till kommunen. I Statens räddningsverks 

föreskrifter (SRVFS :) om skriftlig redogörelse för brandskyddet 

anges vilka byggnader eller anläggningar som omfattas av kravet. 

Utöver den allmänna skyldigheten att lämna skriftlig redogörelse för 

brandskyddet i befintliga byggnader och anläggningar, bör skyldigheten 

anses inträda för nya byggnader, anläggningar eller verksamheter när dessa 

tas i bruk. En reviderad redogörelse bör också lämnas i det fall en befintlig 

byggnad, anläggning eller verksamhet väsentligt förändras med avseende på 

uppgifterna i redogörelsen. Är verksamheten i anläggningen klassad som 

farlig enligt kap § i Lagen om skydd mot olyckor, finns speciella regler som 

inte tas upp i denna bok. 

Bedömningen av vilka delar av en byggnad eller anläggning som omfattas 

av föreskrifterna bör grundas på helhetsbilden av hur brandskyddet i byggnaden, 

anläggningen eller verksamheten hänger ihop med avseende på 

bland annat teknik, organisation och utrymning. 

Objekt som omfattas av krav på ”skriftlig redogörelse” 

I Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS :) om skriftlig redogörelse 

för brandskyddet anges vilka byggnader eller anläggningar som omfattas 

av kravet. Det rör sig om objekt där risken för bränder är särskilt stor eller 

där bränder kan orsaka svåra och omfattande skador, bland annat industrianläggningar, 

flygplatser, hotell, sjukhus, skolor och vissa varuhus. 

I föreskrifterna framgår dock inte helt klart om man som objektsägare 

har skyldighet att upprätta skriftlig redogörelse till kommunen eller inte. 

Det svåra ligger i att definiera den nedre gränsen för när en byggnad eller 

anläggning ska omfattas. 

För att i detalj få reda på vilka objekt som omfattas av skyldigheten, måste 

man se efter i Räddningsverkets allmänna råd (SRVFS :) om skriftlig 

redogörelse, som kompletterar dessa föreskrifter. 


Vid bedömningen av om en byggnad eller annan anläggning omfattas av 

kravet på skriftlig redogörelse ska både definitionerna i föreskrifterna och 

kriterierna uppfyllas. 

Kriterier för krav på skriftlig redogörelse till kommunen enligt 

Räddningsverkets allmänna råd (SRVFS :) 

Kravet gäller för de byggnader eller andra anläggningar som omfattas av en 

eller flera av följande kriterier: 

Vård, omsorg och kriminalvård, med mera 

Inrättningar för vård eller omsorg för fler än personer som har 

hjälpbehov vid utrymning i händelse av brand. 

Personer som bör anses ha ett hjälpbehov vid utrymning är de 

som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning och som 

till exempel behöver hjälp av personal för att kunna gå, eller för 

att uppfatta eller förstå att de ska utrymma en lokal. 

För att en inrättning för vård eller omsorg ska omfattas av 

kravet på skriftlig redogörelse till kommunen, bör det vara 

sannolikt att det regelbundet befinner sig fler än tre personer 

med hjälpbehov i byggnaden samtidigt. 

Låsta institutioner och anstalter där de intagna är inlåsta ständigt 

eller under viss tid. 

Kommentar 

Byggnader och anläggningar där personer inte själva kan sätta sig i säkerhet 

i händelse av brand utgör en särskild risk, då det ställer stora krav på 

utbildning och organisation hos personalen. Erfarenheterna visar tydligt på 

behovet av att sådana anläggningar har ett bra brandskydd och att personalen 

väl känner till och har övat hur de ska agera vid en brand. Antalet döda 

i bränder på olika typer av omsorgsboenden är överrepresenterade i dödsbrandstatisktiken. 

De anläggningar som uppfyller ovanstående kriterier 

och omfattas av hälso- och sjukvårdslagen eller socialtjänstlagen ska skicka 

in en skriftlig redogörelse till kommunen. Däremot gäller inte ”skriftlig 

redogörelse” för dem som endast omfattas av lagen om stöd och service till 

vissa funktionshindrade (LSS). LSS ger rätt till särskilt stöd och särskild 

service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan 

lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon 

inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. 

Orsaken till att det i punkt inte anges något lägsta antal personer är att 

det är särskilt betydelsefullt att brandskyddet och organisation för detta, 

6. Skriftlig redogörelse 79

fungerar då personer hålls inlåsta. Statistiken visar på en hög frekvens av 

anlagda bränder på sådana anläggningar. 

Förskoleverksamhet, skolverksamhet eller 

skolbarnsomsorg 

Förskolor, skolor eller skolbarnomsorg om verksamheten inte 

enbart är belägen i markplan och där fler än barn eller ungdomar 

vistas samtidigt. 

Förskolor, skolor eller skolbarnsomsorg i markplan där fler än 

barn eller ungdomar vistas samtidigt. 

Förskolor, skolor eller skolbarnsomsorg där fler än funktionshindrade 

barn eller ungdomar med hjälpbehov vid utrymning i 

händelse av brand vistas samtidigt. 

Det är endast verksamhet som omfattas av skollagen som berörs 

av föreskrifterna, inte utbildningsverksamhet i allmänhet. Det 

innebär att universitet, högskolor och annan vuxenutbildning 

inte omfattas. Delar av sådan verksamhet kan dock omfattas av 

andra bestämmelser i föreskrifterna, till exempel punkten om 

samlingslokaler. 

Kommentar 

Barn har ett särskilt behov av hjälp och omhändertagande vid brand. Verksamhet 

som omfattar många barn eller som har verksamhet i byggnader 

som kan vara komplicerade att utrymma har ett särskilt behov av ett gott 

brandskydd. Anlagda bränder blir allt vanligare i skolor och motiverar också 

att de ska redogöra för sitt brandskydd. En ”skriftlig redogörelse” för mindre 

skolor i markplan ger inte ett bättre underlag för planering av tillsyn. De 

anses vara relativt enkla att utrymma och omfattas därför inte av kravet. 

Hotell och andra 

tillfälliga boenden 

Byggnad för hotell, pensionat eller vandrarhem om byggnaden 

har platser för minst gäster eller har minst gästrum. 

Byggnad för elevhem eller förläggningar om byggnaden har 

platser för fler än personer eller har fler än förläggningsrum. 

Kommentar 

Personer som vistas på hotell har oftast ringa lokalkännedom och kunskap 

om hotellets utrymningsstrategier, vilket kan få allvarliga konsekvenser vid 

en brand även på ett mindre hotell. Enligt lagen (:) om hotell- och 

pensionatsrörelse definieras hotell och pensionat som byggnader avsedda för 


minst gäster eller minst rum. Definitionen används även i byggreglerna 

och utgör också gränsen för när det krävs tillstånd för att driva hotell- och 

pensionatsrörelse. Lagen avser med några undantag yrkesmässig verksamhet 

med ändamål att tillhandahålla tillfällig, möblerad bostad. 

Det är rimligt att de som behöver tillstånd för hotellverksamhet också 

kan redogöra för sitt brandskydd. Eftersom bemanning och brandskyddsinstallationer 

varierar mellan hotellen, är det väsentligt med information 

från redogörelsen så att tillsynsverksamheten kan fokusera på hotell med 

sämre brandskydd. 

Anledningen till att person- och rumsantalen satts högre i punkt beror 

på att boende i sådana förväntas ha en god lokalkännedom, eftersom de 

utnyttjar boendet under längre tid. 

Samlingslokaler, med mera 

Samlingslokaler som används av fler än personer. 

Som exempel på lokaler som normalt sett är samlingslokaler kan 

nämnas: lokaler för allmänna sammankomster eller offentliga 

tillställningar, lokaler för undervisning, vänthallar, sporthallar, 

affärer, varuhus och gallerior, samt restauranger, biografer och 

teatrar. 

För att en samlingslokal ska omfattas av kravet på skriftlig 

redogörelse till kommunen krävs att den används av fler än 

personer samtidigt. Kravet gäller oberoende av hur ofta samlingslokalen 

används och oberoende av hur många personer lokalen 

är dimensionerad för. 

Restauranger och andra liknande verksamheter vilka har tillstånd 

att servera alkohol och där det finns platser för fler än 

personer i samma lokal. 

Enligt alkohollagen (:) ska ett serveringsställe vara 

lämpligt för sitt ändamål ur brandsäkerhetssynpunkt. 

Fritidsanläggningar där det finns platser för fler än personer, 

helt eller delvis under tak. 

Bestämmelsen gäller för till exempel läktare på idrottsplatser, 

dansbanor eller teatrar, om dessa är belägna utomhus och helt 

eller delvis försedda med tak. 

Kommentar 

Verksamheter i samlingslokaler inrymmer mycket folk, ofta med dålig 

lokalkännedom, något som kan komplicera förhållandena vid en utrymning. 

Verksamheterna kan också ha en mycket varierande riskbild, även 


inom respektive kategori. Den skriftliga redogörelsen bedöms därför kunna 

utgöra ett viktigt underlag i tillsynsverksamheten. Samlingslokaler har en 

gräns på personer. Restauranger och andra liknande verksamheter i 

punkt , med tillstånd att servera alkohol, har dock en lägre personantalsgräns. 

Anledningen är att utrymningen i sådana lokaler ofta påverkas negativt 

av ett flertal faktorer som högt ljud, svagt ljus och alkoholpåverkade 

personer. 

Fritidsanläggningar utomhus med stora personmängder och under tak 

kan utgöra särskild risk vid brand. Bland annat kan utrymningssituationer 

bli komplicerade och brinnande takdelar kan falla ned och orsaka stora 

skador. 

Industrier 

Byggnader eller andra anläggningar där minst personer är 

sysselsatta samtidigt i industriverksamheten. 

Personerna förutsätts vara på plats samtidigt. 

Byggnader eller andra anläggningar med en sammanlagd yta 

större än m . 

Verksamhetens yta bör beräknas som den totala golvytan i 

byggnaden eller anläggningen, inklusive den yta som upptas av 

maskiner och annan utrustning. 

Industrier för vilka krävs tillstånd enligt lagen (:) om 

brandfarliga och explosiva varor. 

En bensinstation vars verksamhet i huvudsak omfattar försäljning 

av drivmedel omfattas normalt inte av definitionen på 

industri. De följer istället lagen om brandfarliga och explosiva 

varor. 

Industrier som omfattas av lagen (:) om åtgärder för att 

förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. 

Kommentar 

Vid bedömningen av om en industriverksamhet omfattas av kravet på 

skriftlig redogörelse är det viktigt att beakta att det är själva industriverksamheten 

som ska uppfylla kriterierna i punkterna –. Exempelvis bör 

kontorspersonalen normalt inte räknas med bland dem som är sysselsatta 

i industriverksamheten och likaledes bör kontorslokalerna normalt inte 

tas med vid beräkningen av industriverksamhetens yta. Med lager bör inte 

förstås sådan förvaring av varor som syftar till att hålla dessa tillgängliga för 

direkt försäljning till konsument. 


Byggnader eller anläggningar med stora kulturhistoriska värden 

Byggnader som är byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen 

enligt lagen (:) om kulturminnen m.m., med undantag för 

de byggnader som uteslutande används som bostad. 

Byggnader eller bebyggelsemiljöer med stort kulturhistoriskt 

värde och som inte tillhör staten kan förklaras som byggnadsminnen 

av länsstyrelsen. Byggnadsminnen kan utgöras av bland 

annat industrimiljöer, herrgårdar, torp och fäbodar. Uppgifter 

om vilka byggnadsminnen som finns inom kommunen kan 

inhämtas hos länsstyrelsen. 

Kyrkliga kulturminnen som skyddas enligt lagen (:) om 

kulturminnen m.m. är bland annat kyrkobyggnader. Kyrkobyggnader 

är byggnader som den januari ägdes eller förvaltades 

av Svenska kyrkan och som före detta datum invigts för Svenska 

kyrkans gudstjänst. Kyrkor ägda av någon annan än Svenska kyrkan 

kan förklaras som byggnadsminnen. 

De flesta kyrkor omfattas även av kriteriet om samlingslokaler 

för fler än personer i punkten , men genom punkten 

omfattas också mindre kyrkor med stora kulturhistoriska värden. 

Byggnader som är statliga byggnadsminnen enligt förordningen 

(:) om statliga byggnadsminnen m.m. 

Byggnader eller bebyggelsemiljöer med stort kulturhistoriskt 

värde och som ägs av staten kan förklaras som statliga byggnadsminnen 

av regeringen. Exempel på statliga byggnadsminnen 

är bland annat de kungliga slotten samt vissa fyrplatser och 

försvarsanläggningar. Uppgifter om vilka statliga byggnadsminnen 

som finns inom kommunen kan inhämtas hos Riksantikvarieämbetet. 

Statliga museer och andra museer som är berättigade till bidrag 

enligt förordningen (:) om statsbidrag till regional 

kulturverksamhet. 

De museer som regelmässigt uppbär statliga bidrag för sin verksamhet 

är i första hand de regionala museerna, där länsmuseerna 

ingår, samt några kommunala museer, till exempel Stockholms 

stadsmuseum, Göteborgs stadsmuseum och Malmö museer. 


Byggnad eller anläggning vars 

utformning innebär stor risk för 

allvarliga skador vid brand 

Byggnader med fler än våningar ovan mark. 

Bestämmelsen gäller alla typer av byggnader, oavsett deras 

användningsområde. 

Garage som har minst två plan under mark och en sammanhängande 

yta som är större än m . 

Tunnlar som är längre än meter och avsedda för allmän 

väg eller allmänna kommunikationsmedel. 

Kommentar 

Utrymnings- och insatsproblematiken kan öka dramatiskt med höga, djupa 

och långa byggnader och anläggningar. Det är därför av stor vikt att dessa 

har ett gott brandskydd. Bilbränder i garage utvecklar ofta stark hetta och 

stora mängder brandgaser, vilket försvårar insatsen. Vid bränder i garage 

som är belägna till exempel under varuhus eller bostadshus, kan rökspridningen 

vålla stora problem. Eftersom utformningen av garage varierar vad 

gäller brandskyddsinstallationer och hur en räddningsinsats ska genomföras, 

utgör redogörelserna ett viktigt stöd i tillsynsverksamheten. 

Övriga undermarksanläggningar bedöms i de fall det är relevant och kan 

omfattas av kravet på redogörelse genom att de faller under andra punkter, 

till exempel under samlingslokaler i punkt . 

Innehållet i den skriftliga redogörelsen 

Innehållet i den skriftliga redogörelsen fokuserar på de för brandskyddet 

mest väsentliga tekniska och organisatoriska åtgärderna. Finns det faktorer 

som har betydelse för verksamhetens brandsäkerhet i övriga delar av byggnaden 

eller anläggningen, som till exempel brandtekniska installationer 

och utrymningsvägar, ska även dessa redovisas. 

För en byggnad eller anläggning med flera olika nyttjare bör redogörelsen 

upprättas med en första gemensam del för byggnaden och sedan en del var 

för de olika ingående verksamheterna. 

I det fall en verksamhet utövas av annan än ägaren till byggnaden eller 

anläggningen, bör upprättandet av den skriftliga redogörelsen ske i samverkan 

mellan ägare och nyttjare. Innehållet i den skriftliga redogörelsen 

för brandskyddet bör följa Räddningsverkets allmänna råd (SRVFS :) 

enligt bilaga . 


Frister för inlämnande till kommunen 

Kommunen fastställer själv de frister som ska gälla för när den skriftliga 

redogörelsen ska lämnas in till kommunen. Det kan behövas olika långa 

frister för olika typer av byggnader, anläggningar eller verksamheter. I de 

fall det ofta sker förändringar i byggnader, anläggningar eller verksamhet 

vilka påverkar brandsäkerheten, kan kortare frister behövas. 


7. Tillsyn 

Människor som lever i vårt samhälle ska kunna röra sig fritt på arbetsplatser 

och i allmänna lokaler utan att råka ut för bränder eller andra olyckor. 

Brandsyn har varit samhällets instrument för att kontrollera att skyddet 

mot brand är rimligt. Vid brandsynen har en kontroll utförts över att sannolikheten 

för att en brand ska uppstå inte är för hög, att en brand kan åtgärdas 

i ett tidigt skede och att det går att ta sig ut i en krissituation. Vidare ska 

en brand inte kunna sprida sig okontrollerat. 

Brandsyn blir tillsyn 

Brandsyneverksamheten har under dess korta historia genomgått stora 

förändringar. Från början var brandsynen i första hand inriktad på kontroll 

av att släckningsutrustning fanns i tillräcklig omfattning och att den fungerade 

samt att befintliga utrymningsvägar inte var blockerade eller låsta. 

I takt med att kunskaperna om brandförlopp, brandstiftare och byggnadstekniskt 

brandskydd ökade blev brandsynen mer inriktad på kontroll av 

tekniska brandskyddslösningar. 

Enligt lagen (:) om skydd mot olyckor utövar kommunen den 

omedelbara tillsynen över efterlevnaden av lagen och föreskrifter som 

meddelats med stöd av lagen. På särskilt riskfyllda objekt eller om annan 

anledning finns sker detta genom ett tillsynsbesök. Genom denna lag har 

begreppet brandsyn utmönstrats och ersatts av tillsyn och utgör en del av 

kommunens totala tillsynsansvar. 

Kommunens förebyggande åtgärder 

Olyckor medför stora kostnader. Det effektivaste sättet att komma till rätta 

med detta är att förebygga bättre och låta den enskilde ta ansvar för detta. 

Detta gäller inte minst kommunerna, som är ägare till många byggnader 

och anläggningar. I det perspektivet betraktas kommunen som enskild och 

har samma ansvar som alla andra enskilda. 

Kommunen som myndighet arbetar med helt andra förebyggande uppgifter 

än den enskilde. Den enskilde ska skydda sin byggnad eller anläggning 

mot brand, medan myndigheten ska skapa bättre förutsättningar i hela 

kommunen för skydd i allmänhet och brandskydd i synnerhet. Kommunen 

har följande förebyggande verktyg till sitt förfogande: 

• samordna 

• underlätta för enskilda 

• sota och brandskyddskontrollera 

• utföra tillsyn. 


Den kommunala tillsynen 

Syftet med tillsynen är att stärka den enskildes ansvar för att skydda sig, 

sin egendom och miljön. Kontrollen handlar om att granska systematiken 

av hur brandskyddsarbetet bedrivs istället för som tidigare det tekniska 

utförandet av byggandens brandskydd. 

När det gäller den del av tillsynen som hittills utövats genom brandsyn, 

ska denna i fortsättningen bland annat baseras på den skriftliga redogörelse 

över brandskyddet som ägaren, eller i vissa fall nyttjaren, upprättat och 

tillställt kommunen. Redovisningarna kommer att utgöra ett gott stöd för 

kommunerna i hur de ska planera, prioritera och genomföra sin tillsyn. 

Denna redogörelse ska dock inte föranleda ett obligatoriskt tillsynsbesök. 

Utifrån den insända redogörelsen och med beaktande av övrig kunskap 

som finns om objektet, bedömer kommunen behovet av att besöka den 

aktuella byggnaden eller anläggningen för tillsyn på plats. Det kan bli aktuellt 

med tillsynsbesök från kommunens sida oavsett om ett objekt omfattas 

av kravet på skriftlig redogörelse eller inte. 

En av avsikterna med lagen om skydd mot olyckor är att minska antalet 

tillsyner utförda genom besök på objekten, för att till viss del kompensera 

och ersätta detta med till exempel ökade informationsinsatser. Tillsynsresurserna 

kan i stället läggas på objekt med ett sämre brandskydd eller där 

riskerna med brand är särskilt stora. 

Skälighetsprincipen 

En grundprincip vid kommunens tillsyn är att de som har ett skäligt brandskydd 

och en väl fungerande egenkontroll, på sikt inte ska behöva bli föremål 

för tillsynsbesök så ofta som tidigare. Tillsynsresurserna kan i stället 

läggas på objekt med ett sämre brandskydd eller där riskerna med brand är 

särskilt stora. 

Man kan inte generellt ange hur omfattande en åtgärd som föreskrivs i samband 

med tillsyn ska vara, eftersom lydelsen i bestämmelsen är allmänt hållen 

och de brandtekniska förutsättningarna varierar vid olika typer av byggnader 

eller anläggningar. Härvid gäller dock att kostnaden för åtgärden inte får vara 

mer betungande än vad som är rimligt med hänsyn till skyddets syfte. 

Vid bedömning av åtgärdens skälighet ska intresset för ett effektivt skydd 

alltid beaktas före ekonomiska och övriga intressen. Begränsade ekonomiska 

resurser får inte leda till eftergifter i de krav som samhället ställer 

på ägare eller innehavare av byggnader och anläggningar. Åtgärder med 

syfte att säkerställa en trygg utrymning och hindra brandspridning till närliggande 

fastigheter anses som särskilt viktiga. 

Ett nytt krav i lagen är att ”En kommun ska genom rådgivning, information 

och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter 

enligt denna lag”. 

7. Tillsyn 87

Alla fysiska 

personer. 

Alla byggnader 

och anläggningar. 


och anläggningar 

med stor risk för 

brand eller där 

konsekvenserna av 

brand är stora. 

Anläggning med 

farlig verksamhet. 

Tillsyn av anläggningar med farlig verksamhet 

Vid sidan av den tillsyn som kommunen ska utöva mot ägare eller utövare 

av verksamhet vid anläggningar med farlig verksamhet, finns det bestämmelser 

i annan lagstiftning om tillsyn över vissa sådana anläggningar. Länsstyrelsen 

har tillsynsansvar för förebyggande åtgärder enligt lagen om åtgärder 

för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och 

kommunens och länsstyrelsens tillsynsansvar enligt Miljöbalken. I möjligaste 

mån bör tillsynen enligt de olika regelverken samordnas. 

Regelbunden brandskyddskontroll 

En väsentlig del av kommunens tillsynsverksamhet är också den regelbundna 

brandskyddskontrollen av vissa anläggningar för: 

• värme-, vatten, varmlufts- och ångpannor 

• köksspisar, ugnar och andra jämförbara eldstäder 

• lokaleldstäder 

och 

• imkanaler 

Kommunens tillsyn över enskilda 

Krav Stöd, råd, anvisningar Tillsynsbesök 

Skydda sig mot olyckor. Information från kommun, stat m. fl. Nej. 

Skydda sig mot olyckor. 

Kontrollera sitt brandskydd. 


Särskilda krav på 

kontrollen av sitt 

brandskydd. 


Särskilda krav på kontrollen 

av sitt brandskydd. 

Riskanalys. 

Information från kommun, stat m. fl. 

Räddningsverkets allmänna råd om 

systematiskt brandskyddsarbete kan 

betraktas som stöd. 




betraktas som krav. 




betraktas som krav. 

De som kommunen 

finner anledning att 

kontrollera. 

Gäller endast brandskydd. 

De som kommunen 

finner anledning att 

kontrollera extra noga. 

Gäller endast brandskydd. 

Alla anläggningar. 

Gäller både brandskyddet 

och den farliga 

verksamheten. 


Tillsynsbesök 

Tillsynsbesöket bör omfatta en prövning av behovet av skriftlig dokumentation 

av brandskyddet. Denna prövning bör även omfatta en bedömning 

av om ägaren eller nyttjaren har tillräcklig kunskap om objektets risker 

och dess brandskydd samt om det finns förutsättningar för nödvändigt 

underhåll av brandskyddsåtgärderna. Det är dock viktigt att komma ihåg 

att tillsynen till stor del är av översiktlig karaktär. Det innebär att man inte 

kan förutsätta att brandskyddet är tillfredsställande bara för att man har 

åtgärdat de punkter som föreskrivits i ett tillsynsprotokoll. 

Om det finns skriftlig dokumentation, bör även dess innehåll, omfattning 

och efterlevnad kontrolleras vid tillsynsbesöket. Ägaren eller nyttjaren 

och andra berörda bör själva kunna finna eller redogöra för sitt brandskydd 

med stöd av sin dokumentation, och detta bör också prövas. Tillsynsbesöket 

bör dessutom omfatta en stickprovskontroll av vidtagna brandskyddsåtgärder 

i jämförelse med dokumentationen. 

Det är lämpligt att tillsynsbesöket omfattar en dialog mellan tillsynsmyndigheten 

och ägaren och nyttjaren om det systematiska brandskyddsarbetet 

med avseende på såväl förebyggande åtgärder mot brand som åtgärder i händelse 

av inträffad brand. Tillsynsmyndighetens behov av dokumentation 

av brandskyddet är inte styrande för det systematiska brandskyddsarbetet. 

En tillsynsförrättare har dock rätt att få del av de uppgifter och handlingar 

som behövs för tillsynen. 

Tillsyn över brandskyddet utförs enligt ovan endast med stöd av lagen 

om skydd mot olyckor. Tillsynsförrättaren kan därmed inte direkt åberopa 

annan lagstiftning vid tillsynsbesök, även om den innehåller brandförebyggande 

åtgärder. Innebörden av detta är att vägledning för ett föreläggande 

kan hämtas i annan lagstiftning, men de föreslagna åtgärderna måste samtidigt 

vara av sådan art att de har stöd i lagen om skydd mot olyckor. Exempel 

på annan lagstiftning är Boverkets byggregler och Räddningsverkets föreskrifter 

avseende brandfarliga och explosiva varor. 

Alla fysiska 

personer 

Tillsynsbesök 


och anläggningar 

Byggnader/anläggningar 

med stor risk 

för -eller stora konsekvenser 

av brand. 

Totalt 

70 000 – 100 000 

objekt 

Anläggning med 

farlig verksamhet 

7. Tillsyn 89 

Figur : 

Tillsynsbesökens 

framtida 

fördelning 

på objekttyper.

Tillträde och upplysningar 

Den myndighet som utövar tillsynen har rätt till tillträde, rätt till upplysningar 

och rätt till att få del av handlingar i tillsynsverksamheten. Tillträdesrätten 

gäller för alla typer av byggnader eller andra anläggningar. Den som 

vägrar sådant tillträde som en förrättningsman har rätt att kräva kan dömas 

till böter för hindrande av förrättning. 

Den som låter bli att efter begäran fullgöra sin skyldighet att lämna upplysningar 

eller handlingar, eller lämnar oriktiga uppgifter vid fullgörandet 

av uppgiftsskyldigheten, kan dömas till böter enligt lagens ansvarsbestämmelser. 

Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för tillsynen. 

Biträde av polismyndigheten ska utnyttjas endast i absoluta undantagsfall, 

eftersom det innebär ett undantag från skyddet i grundlag mot bland 

annat husrannsakan och liknande intrång. 

Föreläggande och förbud 

Tillsynsmyndigheten har befogenhet att meddela de förelägganden och 

förbud som behövs i enskilda fall för att lagen och de föreskrifter som meddelats 

med stöd av lagen ska efterlevas. Givetvis bör myndigheten försöka 

uppnå det eftersträvade resultatet genom råd och uppmaningar innan den 

använder sig av tvångsmedel. 

Innan myndigheten beslutar om föreläggande eller förbud måste den göra 

en avvägning av olika intressen så att de föreskrivna åtgärderna inte medför 

oskäliga kostnader eller svåra förluster för den som beslutet riktar sig till. 

Intresset att bereda skydd mot olika skador ska dock komma i första hand. 

Beslut om föreläggande och förbud får förenas med vite. 

Om någon låter bli att vidta en åtgärd som åligger denne enligt tillsynsmyndighetens 

föreläggande, får tillsynsmyndigheten vidta åtgärden på dennes 

bekostnad. Ett beslut om tvångsåtgärd på den försumliges bekostnad 

bör givetvis bara komma i fråga vid allvarliga missförhållanden eller om ett 

föreläggande visat sig vara verkningslöst. 

När det gäller en statlig tillsynsmyndighets verksamhet kan åtgärder 

enligt andra och tredje stycket endast bli aktuella i fall då en myndighet vid 

sin tillsyn över en kommun upptäcker att kommunen underlåtit att vidta 

åtgärder mot en enskild som inte fullgjort sina skyldigheter. 

En sådan fråga måste naturligtvis som huvudregel kunna lösas genom 

en dialog mellan den statliga tillsynsmyndigheten och den berörda kommunen. 

Skulle någon lösning inte kunna komma till stånd har dock den 

statliga tillsynsmyndigheten möjlighet att ingripa mot den enskilde. 


Överklagande 

Ägare eller nyttjare får enligt förvaltningslagen § överklaga ett föreläggande. 

Överklagas ett föreläggande ska det ske skriftligt. Av skrivelsen ska 

det framgå ”vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som 

begärs,” § förvaltningslagen. 

Tillsynsmyndigheten har att ta ställning till om ”skrivelsen inkommit i 

rätt tid samt om beslutet är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter 

eller någon annan anledning som kan leda till att beslutet ändras” 

§ förvaltningslagen. 

Föreligger inga skäl till omprövning överlämnas skrivelsen jämte övriga 

handlingar i ärendet till länsstyrelsen för prövning enligt § förvaltningslagen. 

Länsstyrelsens beslut kan i sin tur överklagas i kammarrätten. Kammarrättens 

dom kan överklagas hos regeringsrätten, som dock endast tar upp 

principiellt intressanta ärenden till prövning. 

Tillsynsförrättare 

I lagen om skydd mot olyckor ställs inte några specifika behörighetskrav för 

de personer som för kommunens räkning ska utföra tillsyn enligt lagen. Det 

är i stället en uppgift för länsstyrelserna och ytterst för Statens räddningsverk 

att, i samband med tillsynen över kommunerna, följa upp att kommunerna 

har den kompetens som behövs för sin verksamhet. 

Särskilda behörighetskrav för tillsynspersonal bör ställas upp av kommunen 

själv. 

Tillsyn ska utföras av särskilda tillsynsförrättare som utses av den nämnd 

som har ansvaret för tillsynen i kommunen. 

Avgift för tillsynsbesök 

Kommunen får föreskriva att avgift ska tas ut för vissa tillsynsbesök. Avgiften 

ska tas ut av den som är föremål för tillsynen och utgöra vederlag för 

kommunens kostnader i samband med tillsynsbesöket. 

Kommunen kan däremot inte avgiftsbelägga mottagandet och granskningen 

av den skriftliga redogörelsen. 

7. Tillsyn 91

Definitioner och referenser 

Analytisk 

dimensionering 

Anläggningsägare 

Analytisk dimensionering och vid behov tillhörande 

riskanalys ska verifiera brand- och utrymningssäkerheten 

i byggnader där brand kan medföra mycket stor 

risk för personskada. Exempel på sådana byggnader 

kan vara byggnader med fler än våningsplan, stora 

idrottsarenor, större affärsgallerior, större sjukhus, eller 

byggnader under mark. 

Med anläggningsägare avses den som äger en anläggning 

på egen eller annans mark. 

Avgaskanal Kanal för bortledande av avgaser från förbränningsanordning 

som eldas med gas samt till kanalen monterade 

delar såsom förbindelsekanal, fläkt, avskiljare, 

spjäll och övrig reglageutrustning. 

Brandcell Avgränsad del av byggnad, varifrån brand ska vara förhindrad 

att sprida sig under en bestämd tidsrymd. 

Brandsyn Kontroll eller besiktning som enligt räddningstjänstlagen 

innebar att en särskild brandsyneförrättare 

kontrollerade att ägare eller innehavare av i förordning 

angivna byggnader eller andra anläggningar hade vidtagit 

föreskrivna åtgärder för skydd mot brand. 

Brandskydd Åtgärder som förebyggande syftar till att eliminera 

risker för brand och skador till följd av brand. 


Brandskydds- 

dokumentation 

enl. BBR 

Beskrivning av en lokals eller byggnads tekniska 

brandskyddsåtgärder; installationernas placering, 

utformning och funktion och hur de förväntas hanteras 

vid en brand. Underlag för för dem som ska 

kontrollera brandskyddet för att hitta byggnadens 

brandskyddsutrustning. Finns brandskyddsdokumentation 

enligt BBR utgör den brandskyddsbeskrivning. 

Den skriftliga dokumentation som ska inlämnas i samband 

med ny-, om- och tillbyggnad enligt Boverkets 

byggregler — plan- och bygglagen. 


Brandskyddskontroll 

Dokumentation 

av brandskyddet 

Dokumentation 

av det systematiskabrandskyddsarbetet 

Den kontroll ur brandskyddssynpunkt som kommunen 

svarar för med avseende på fasta förbränningsanordningar 

och rökkanaler/avgaskanaler samt skorstenar, 

tak och anslutande byggnadsdelar. 

Allmän benämning som inte avser specifik typ av 

brandskyddsdokument. 

Den samlade dokumentationen av allt som berör 

brandskydd inom organisationen, som exempelvis 

byggnad, policy, organisation, utbildningsinsatser, 

brandskyddsteknik. Här ingår alla dokument rörande 

brandskyddet. 

Eldningsapparat Del av eldstad för automatisk inmatning och förbränning 

av bränslet samt till apparaten monterade delar, 

såsom fläkt, spjäll och övrig reglageutrustning. 

Elevhem Boende för barn och ungdomar i anslutning till skolor 

som omfattas av skollagen. 

FSO Förordningen (:) om skydd mot olyckor. 

Farlig verksamhet En anläggning där verksamheten i sig har en inneboende 

fara för att en olycka ska orsaka allvarliga 

skador på människor eller miljön och som därmed 

omfattas av skyldigheterna enligt kap § lagen om 

skydd mot olyckor. Det gäller till exempel kärntekniska 

anläggningar, flygplatser, industrier-, kraftverk-, 

hamnar-, eller depåer där explosiva eller farliga ämnen 

hanteras. 

Fritidsanläggning Byggnad eller anläggning utomhus för idrott, fritid, 

rekreation eller nöje. 

Fysisk person Enskild människa. 

Förebyggande 

åtgärder 

Åtgärder som sker i förhand — alltså inte i en akut situation 

— och som vidtas i syfte att minska riskerna för 

olyckor eller omfattningen av de skador som en olycka 

kan ge upphov till. 

Definitioner och referenser 93

Förebyggande 

åtgärder mot 

brand 

Förebyggande åtgärder vidtas innan en olycka har 

inträffat, för att förhindra och begränsa skador 

(skyddsåtgärder). Förebyggande åtgärder mot brand är 

till exempel installering av automatiska brandlarm, 

ordnande av utrymningsvägar, utbildning och information 

samt allmänna förberedelser för räddningsinsatser. 

Förläggning Barnkoloni eller läger samt boende för flyktingar eller 

asylsökande eller för dem som fullgör totalförsvarsplikt, 

under förutsättning att bostaden inte innehas 

med hyresrätt. 

Förskola, skola 

och skolbarnsomsorg 

Hotell, pensionat 

och vandrarhem 

Verksamhet för barn och ungdomar enligt skollagen 

(:). 

Verksamhet som omfattas av lagen om hotell- och 

pensionatsrörelse (:). 

Imkanal Frånluftskanal från utrymme för matlagning eller uppvärmning 

av mat i restauranger, storkök och därmed 

jämförbara utrymmen samt till kanalen monterade 

delar såsom fläkt, avskiljare och spjäll. 

Industri Verksamhet som innebär tillverkning, framställning 

eller destruktion av produkter, reparation, energiutvinning, 

lager, godsterminal eller hamn. 

Inrättning för 

vård och omsorg 

Byggnad där det bedrivs sådan vård eller omsorg som 

omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (:) eller 

socialtjänstlagen (:). 

Juridisk person Sammanslutning (t. ex. stat, kommun, bolag, förening, 

konkursbo, dödsbo) som har rättskapacitet på liknande 

sätt som enskild människa (fysisk person). 

Larmlagring Funktion som ger automatlarm någon minuts fördröjning 

från att sändas till räddningstjänsten, för att ge 

personalen möjlighet att undersöka om extern insats är 

nödvändig. 


Lokaleldstad Eldstad som används för uppvärmning av det utrymme 

där eldstaden är uppställd. Exempel på lokaleldstäder 

är braskamin, kakelugn och öppen spis. 

LSO Lagen (:) om skydd mot olyckor. 

LSS Lag om särskilt stöd. LSS är en rättighetslag som ska 

garantera personer med omfattande och varaktiga 

funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den 

hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan 

påverka vilket stöd och vilken service de får. 

Låst institution 

och anstalt 

Nyttjanderättshavare 

Fängelse, häkte, arrestlokal eller annat liknande låst 

förvar, samt institution för psykiatrisk tvångsvård och 

rättspsykiatrisk vård, institution för vård enligt lagen 

(:) om vård av missbrukare eller enligt lagen 

(:) med särskilda bestämmelser om vård av unga. 

Arrendator, hyresgäst eller någon annan som nyttjar 

egendom utan att vara ägare (i tidigare räddningstjänstlag 

användes begreppet innehavare istället för 

nyttjanderättshavare). I denna skrift är ordet ersatt av 

benämningen ”nyttjare”. 

Nyttjare Den person eller organisation som innehar avtal om 

rätt att hyra och/eller bedriva verksamhet inom en 

byggnad eller anläggning. I brandskyddslagstiftningen 

skrivs istället nyttjanderättshavare eller verksamhetsutövare. 

I denna skrift är dessa begrepp ersatta av den 

samlande benämningen nyttjare. 

Olyckshändelse 

eller Olycka 

Med olyckor avses plötsligt inträffade händelser som 

har medfört eller kan befaras medföra skada. Dit 

räknas händelser som beror på företeelser i naturen 

eller på människors handlande eller underlåtenhet 

att handla; till exempel bränder, explosioner, skred, 

ras, översvämningar, oväder och utflöden av skadliga 

ämnen. 

Som olyckshändelser räknas också händelser som 

beror på människors handlande eller underlåtenhet att 

handla. Detta gäller oberoende om handlingen eller 

underlåtenheten är uppsåtlig eller ej. 


Olycksförebyggande 

åtgärder 

Sådana organisatoriska, tekniska eller operativa åtgärder 

som i förväg vidtas för att minska sannolikheten 

för och konsekvenserna av en olycka. 

Risk och Fara Med risk avses en sammanvägning av sannolikheten 

för att en olyckshändelse inträffar och konsekvenserna 

av denna händelse. 

Fara är ett synonymt begrepp till risk. 

Riskanalys Med riskanalys avses en systematisk identifiering av 

olyckshändelser samt en beskrivning och värdering av 

riskerna för dessa händelser. 

Riskhantering Riskhantering omfattar hela det olycksförebyggande 

och skadebegränsande arbetet. Viktiga delar i riskhanteringen 

är riskanalys, genomförande av åtgärder, 

information, utbildning och uppföljning. 

Räddningstjänst De räddningsinsatser som staten eller kommunerna 

ska svara för vid olyckshändelser och överhängande 

fara för olyckor, för att hindra och begränsa skador på 

människor eller egendom eller i miljön. Till räddningstjänst 

hänförs också vissa insatser som görs, såsom 

statlig räddningstjänst, utan att det har inträffat någon 

olycka eller föreligger fara för en olycka. 

Rökkanal Kanal för bortledande av rökgaser från förbränningsanordning 

som eldas med fasta eller flytande bränslen 

samt till kanalen monterade delar såsom förbindelsekanal, 

fläkt, avskiljare och spjäll. 

Samhällets 

räddningstjänst 

All den verksamhet som staten och kommunerna ska 

bedriva för att förbereda och genomföra räddningsinsatser. 

Samlingslokal Lokal eller grupp av lokaler inom en brandcell där ett 

större antal personer med mindre god lokalkännedom 

kan komma att uppehålla sig. 

Skada En skada är en negativ konsekvens av en händelse. 


Skriftlig redogörelse 

för brandskyddet 

Sotningsverksamhet 

Särskilt riskfylld 

verksamhet 

Det dokument över brandskyddet som ska lämnas till 

kommunen. Redogörelsen utgör underlag för kommunens 

tillsyn. 

Med sotningsverksamhet avses att fasta förbränningsanordningar 

med rökkanaler samt imkanaler rengörs. 

Industriell eller annan verksamhet av sådan karaktär 

att riskerna för olyckor till följd av verksamheten är 

speciellt stora. 

Tung eldningsolja Eldningsolja med kvalitetsbeteckning eller högre. 

Verksamhetsutövare 

Den fysiska eller juridiska person som driver eller 

innehar verksamhet, utan att äga eller hyra anläggningen. 

Begreppet används i samband med lagstiftning 

kring farlig verksamhet. I denna skrift saknar begreppet 

relevans och är därför ersatt av den samlande 

benämningen ”nyttjare”. 

Värmecentral En särskild byggnad som innehåller en eller flera fasta 

förbränningsanordningar med tillhörande skorsten 

för produktion av värme eller kraft för exempelvis 

en större industrianläggning eller för flera byggnader 

inom område med flerbostadshus, militäranläggning 

eller sjukhusanläggning. 

Överhängande 

fara 

Med överhängande fara för olycka avses hög risk för att 

olyckshändelsen inträffar och stor sannolikhet för att 

den inträffar nära i tiden. 


Källhänvisningar 

Räddningsverksutredningen, Betänkande SOU : 

Reformerad räddningstjänstlagstiftning, Betänkande SOU : 

Reformerad räddningstjänstlagstiftning, Proposition SOU /: 

Lag om skydd mot olyckor, SFS : 

Förordning om skydd mot olyckor, SFS : 

Statens räddningsverks föreskrift om skriftlig redogörelse för brandskyddet, 

SRVFS : 

Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt 

brandskyddsarbete, SRVFS : 

Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om skriftlig 

redogörelse för brandskyddet, SRVFS : 

Arbetsmiljölag, SFS : 

Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS : 

Lagkommentar Räddningstjänst, Svenska Brandförsvarsföreningen 

Riskanalys, Svenska Brandskyddsföreningen 

Handbok Systematiskt brandskyddsarbete, Svenska Brandskyddsföreningen 

 

Lagen om skydd mot olyckor, beskrivningar & kommentarer, Svenska 

Brandskyddsföreningen 

Arbetsmiljö brand, Svenska Brandförsvarsföreningen, 

Glasklar gränsdragning, U.F.O.S. och Svenska Kommunförbundet 

Effektivisera mera med flera, Svenska Kommunförbundet 

Kommunal tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor, examensarbete 

Andersson & Håkansson, report , Lund . 

Aktuella hemsidor 

www.raddningsverket.se 

www.svbf.se 

www.skl.se 

www.lagrummet.se 

www.sverige.se 

www.av.se 

www.boverket.se 


Appendix: Lagar och regler 

Utöver lagen (:) och förordningen (:) om skydd mot olyckor 

så finns det ett flertal regler om skydd mot fara från brand i annan lagstiftning, 

som påverkar det systematiska brandskyddsarbetet. De närmast 

angränsande exemplen är arbetsmiljölagstiftningen, bygglagstiftningen och 

lagen om brandfarliga och explosiva varor. 

Nedan följer en grov översikt över de lagar och föreskrifter som påverkar 

brandskyddet. 

Lag om skydd mot olyckor, LSO 

Lagen reglerar brandskyddet. Lagens struktur bygger på de tre skedena, förebyggande 

åtgärder, räddningstjänst och efterföljande åtgärder, samt ansvar för den 

enskilde, för kommunen och för staten. Den enskildes ansvar tydliggörs, bland 

annat genom skyldighet att upprätta skriftlig redogörelse för brandskyddet i vissa 

verksamheter samt att kommunens kontroll av säkerheten sker genom tillsyn. 

Anvisningar och tillämpningsföreskrifter utges av den centrala myndigheten 

inom området, Statens räddningsverk. 

kap. 

Enskildas 

skyldigheter 

Skyldigheter 

för ägare eller 

nyttjare till 

byggnader 

eller andra 

anläggningar. 

Skyldigheter 

vid farlig 

verksamhet 

§ ”Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra 

anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning 

av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka 

och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand 

och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.” 

§ ”Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med 

hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand 

bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall 

i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. En 

nyttjanderättshavare skall ge ägaren de uppgifter som behövs 

för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet. 

§ ”Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en 

olycka skall orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, 

är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på 

anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta 

beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga 

åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. 

Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna 

för sådana olyckor som anges i första stycket.” 

Appendix: Lagar och regler 99

Förordning om skydd mot olyckor 

kap. § (utdrag) ”Statens räddningsverk skall meddela föreskrifter om för vilka 

byggnader eller andra anläggningar en skriftlig redogörelse för brandskyddet 

enligt kap. § lagen (:) om skydd mot olyckor skall lämnas. 

kap. § ”Statens räddningsverk får meddela föreskrifter om innehållet i den 

skriftliga redogörelse för brandskyddet som avses i kap. § lagen (:) om 

skydd mot olyckor. 

En kommun får meddela föreskrifter om frister för när redogörelsen skall lämnas 

in till kommunen.” 

Statens räddningsverks 

föreskrifter 

och allmänna 

råd 

Föreskrift om skriftlig redogörelse för brandskyddet; SRVFS : 

Denna föreskrift innehåller en bilaga som anger vilka objekt 

som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse till kommunen. 

Föreskrift om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll; 

SRVFS : 

Föreskriften innehåller bestämmelser om vilka objekt som 

omfattas av krav på rengöring (sotning) respektive brandskyddskontroll, 

med vilka intervall brandskyddskontrollen ska 

ske (kontrollfrister), samt vad kontrollen ska omfatta. 

Allmänna råd och kommentarer om brandvarnare i bostäder 

SRVFS : 

För att hindra eller begränsa skador till följd av bränder bör 

varje byggnad som stadigvarande eller tillfälligt är avsedd att 

användas för bostadsändamål vara försedd med erforderligt 

antal fast installerade och fungerande brandvarnare eller motsvarande 

anordning för tidig varning vid brand. 

Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete 

SRVFS : 

Dessa allmänna råd beskriver det systematiska brandskyddsarbetet 

som behöver bedrivas för att uppfylla kraven i kap. § 

lagen (.) om skydd mot olyckor. 

Allmänna råd och kommentarer om skriftlig redogörelse för 

brandskyddet SRVFS : 

Dessa allmänna råd och kommentarer kompletterar föreskrifter 

om skriftlig redogörelse för brandskyddet SRVFS :. 

Forts… 


…forts 

Förordning om skydd mot olyckor 

…forts 

Satens räddningsverks 

föreskrifter 

och allmänna 

råd 

Arbetsmiljölagen 

Allmänna råd och kommentarer om rengöring (sotning) 

SRVFS : 

Följande allmänna råd och kommentarer ansluter till de regler 

som gäller för rengöring (sotning) enligt lagen (:) 

och förordningen (:) om skydd mot olyckor samt enligt 

Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS :) om rengöring 

(sotning) och brandskyddskontroll. 

Allmänna råd och kommentarer om brandskyddskontroll 

SRVFS : 

Den brandskyddskontroll som ska utföras enligt kap. § lagen 

om skydd mot olyckor syftar till att upptäcka fel och brister i 

anläggningen för att förebygga skador på människor, egendom 

och miljö till följd av brand. Kontrollen innebär en prövning 

av den enskilda anläggningens funktion och egenskaper från 

brandskyddssynpunkt. I huvudsak kontrolleras att anläggningen 

överensstämmer med de krav som gällde när anläggningen 

togs i bruk. 

Arbetsmiljölagstiftningens (:) krav riktas i första hand till arbetsgivaren, 

som har ansvaret för att arbetsmiljöreglerna följs, och kontrolleras av Arbetsmiljöverket 

vid tillsyn. Inspektionen stöder sina krav på arbetsmiljölagen och 

Arbetsmiljöverkets författningar. Vid bedömningen i det enskilda fallet kan 

inspektionen även välja att ta ledning av till exempel Boverkets Byggregler (BBR) 

eller av kunskapsmaterial från handböcker i ämnet. 

kap. § (utdrag) 

” Betryggande skyddsåtgärder skall vidtagas mot skada genom fall, ras, brand, 

explosion, elektrisk ström eller liknande.” 

kap. :a § (utdrag) 

” Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på 

ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller kraven i denna lag och i föreskrifter 

som har meddelats med stöd av lagen. 

Appendix: Lagar och regler 101 

Forts…

…forts 

Arbetsmiljölagen 

Arbetsmiljöverketsföreskrifter 

Byggnadslagstiftning 

Föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS : 

Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete utvecklar och 

preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt 

ansvar enligt kap. § och :a § i arbetsmiljölagen (:). 

Föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS :, 

ändrad genom AFS :. 

Föreskrifterna med stöd av § arbetsmiljöförordningen (SFS 

:) gäller utformning av arbetsplatser som finns i eller 

i anslutning till byggnadsverk och bodar eller på andra ställen 

inom en verksamhets område. 

Flertalet regler om byggande är samlade i byggnadsförfattningarna. Allmänna 

bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande finns i plan- 

och bygglagen, PBL (SFS :). Allmänna regler om byggnader, anläggningar och 

byggprodukter finns i lagen (:) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk 

m. m. (BVL), och förordningen (:) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk 

m.m. (BVF). Lagarna kompletteras av föreskrifter och råd i Boverkets byggregler, 

BBR (BFS :) och i Boverkets konstruktionsregler, BKR (BFS :). 

Byggnadslagstiftningens krav riktas till byggherren och fastighetsägaren och 

tillämpas av byggnadsnämnden vid tillsyn. De stycken som framförallt påverkar 

brandskyddet sammanfattas nedan. 

Plan- och 

bygglagen 

(PBL) 

Lag om tekniskaegenskapskrav 

på byggnadsverk 

m. m. 

(BVL) 

kap. § (utdrag) 

”Bebyggelsen skall utformas med hänsyn till behovet av skydd 

mot uppkomst och spridning av brand samt mot olyckor och 

andra olyckshändelser”. 

§ punkt 

”Byggnadsverk som uppförs eller ändras skall, under förutsättning 

av normalt underhåll, under en ekonomiskt rimlig livslängd 

uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om 

säkerhet i händelse av brand.” 

Forts… 


…forts 

Byggnadslagstiftning 

Förordning 

om tekniska 

egenskapskrav 

på byggnadsverk 

m. m. 

(BVF) 

Boverkets 

föreskrifter 

§ ”Byggnadsverk skall vara projekterade och utförda på ett 

sådant sätt att: 

byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå 

under en bestämd tid, 

utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket 

begränsas, 

spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas, 

personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan 

lämna det eller räddas på annat sätt, 

och 

räddningsmanskapets säkerhet vid brand beaktats.” 

Boverkets byggregler BBR (BFS:) 

Författningen innehåller föreskrifter och allmänna råd till följande 

lagar och förordningar: 

– Plan- och bygglagen (:), PBL. 

– Lagen (:) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, 

m.m., BVL. 

– Förordningen (:) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, 

m.m., BVF. 

– Förordningen (:) om hissar och vissa andra motordrivna 

anordningar. 

I kapitel behandlas brandskydd. Avsnittet innehåller föreskrifter 

och allmänna råd till kap. § och kap. § PBL samt 

§ BVF. 

Boverkets konstruktionsregler BKR (BFS:) 

Boverkets konstruktionsregler, BKR, innehåller bland annat 

föreskrifter och allmänna råd om byggnaders bärförmåga vid 

brand. 

kap. Allmänna regler för bärande konstruktioner 

”Bärande konstruktioner skall utformas och dimensioneras så 

att säkerheten mot materialbrott och mot instabilitet i form av 

knäckning, vippning, buckling o.d. är betryggande under konstruktionens 

utförande, dess livslängd samt vid brand.” 

Appendix: Lagar och regler 103

Lag om brandfarliga och explosiva varor, LBE 

Lagen (:) om brandfarliga och explosiva varor riktar sig till den som hanterar 

eller importerar dessa ämnen. Lagens syfte är att hindra att sådana varor 

orsakar brand eller explosion som inte är avsedd, samt att förebygga och begränsa 

skador på liv, hälsa miljö eller egendom genom brand eller explosion. Lag och förordning 

(:) kompletteras av föreskrifter och allmänna råd, SÄIFS utgivna 

av den tidigare myndigheten på området, Sprängämnesinspektionen, samt föreskrifter 

och allmänna råd, SRVFS, utgivna av den nuvarande myndigheten Statens 

räddningsverk. 

Ansvaret för tillsynen över efterlevnaden av denna lag samt de föreskrifter och 

villkor som meddelats med stöd av lagen, utövas i fråga om brandfarliga varor av 

den eller de kommunala nämnder som svarar för räddningstjänsten och i fråga om 

explosiva varor av polismyndigheten. 

I § LBE står att läsa följande: 

”Denna lag gäller hantering och import av brandfarliga och explosiva varor. Lagens 

syfte är att hindra att sådana varor orsakar brand eller explosion som inte är avsedd 

samt att förebygga och begränsa skador på liv, hälsa, miljö eller egendom genom 

brand eller explosion vid hantering av sådana varor.” 

Bilaga 1–5 finns på www.skl.se/fastighet 


Brandskydd i 

offentliga lokaler 

Ett systematiskt och kontinuerligt brandskyddsarbete bör bedrivas under 

en byggnads eller anläggningens hela användningstid. Syftet med 

denna skrift är att närmare analysera och presentera goda exempel på hur 

kommunala fastighetsorganisationer och verksamheter kan arbeta med 

systematiskt brandskydd. Den är avsedd som en idéhandbok för att ge 

tips och inspiration till det kontinuerliga arbetet med brandskyddsfrågor. 

Flera viktiga områden såsom risker, ansvarsfördelning, lagar samt förslag 

till arbetsmodell för systematiskt brandskyddsarbete diskuteras och presenteras. 

Skriften vänder sig till den kommunala fastighetsägaren – förvaltare, 

driftledare, driftingenjörer, fastighetschefer samt verksamhetschefer. 

Skriften kan med fördel även läsas av verksamhetsansvariga, till exempel 

rektorer, och politiker. 

ISBN: 91-7164-092-4 

118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 

Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se 

Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, 

eller på förbundens webbplats www.skl.se – välj Publikationer för webbokhandeln. 

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan

Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?