Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

Idékatalog 2008 

Belönade förslag från 

kommunernas förslagsverksamhet

Tävlingsbidrag från kommunerna 

Idépristävlingen hålls för femtonde året i rad och 

katalogen innehåller några av de insända tävlingsbidragen. 

Syftet med tävlingen och katalogen är att sätta 

fokus på vad tankeverksamhet kan åstadkomma 

på olika områden inom kommunernas tekniska 

verksamheter. Vi vill också med tävlingen främja 

ett gott klimat som bejakar kreativitet och nytänkande. 

Förslagsverksamheten är när den är som 

bäst en outsinlig källa till goda idéer och finurliga 

lösningar som ständigt förbättrar verksamheten 

och resulterar i stolthet, glädje och engagemang. 

En aktiv förslagsverksamhet blir ett kvitto på att 

klimatet är gott. Alla som har erfarenhet av förslagsverksamhet 

vet att det krävs ett stort engagemang 

för att år efter år hålla verksamheten på topp. 

Denna katalog liksom tidigare utgivna innehåller 

goda idéer, de flesta framsprungna ur förslagsverksamhet. 

Det är tillåtet och önskvärt att innehållet 

sprids till så många som möjligt. Ju fler som får 

nytta av idéerna, desto bättre. Låt kreativiteten 

smitta av sig genom att göra katalogen lättillgänglig. 

Ett tips är att ta upp ämnet förslagsverksamhet på 

en arbetsplatsträff och i samband med den dela ut 

katalogen till personalen. 

Alla idéer är självklart inte nya utan kan ha fångats 

upp eller inspirerats från annat håll. Det som är 

känt av den ene kan vara nytt för den andre. Vi 

inom juryn påstår inte att alla katalogens idéer kan 

rekommenderas utan det är upp till var och en att 

bedöma. 

Årets pristagare 

De förslag som Sveriges Kommuner och Landsting 

vill lyfta fram som vinnare i idétävlingen ska ha ett 

stort mått av nytänkande i sig, samtidigt som de 

ska vara användbara i de flesta kommuner. Utöver 

ära och berömmelse, blommor och diplom får pristagarna 

10 000 kr i premie. 


I grenen ”Miljö/säkerhet” går priset till Anna 

Kanschat, Göran Johnsson, Christer Lindqvist och 

Bo Gustafsson i Malmö för förslaget om ”Krossad 

betong som fogmaterial”. 

I grenen ”Teknik” går priset till Anders Wallin och 

Bengt Franzen i Karlskrona för förslaget ”Rör till 

badbryggor som är lätta att sätta i och ta upp”. 

I grenen ”Administration/organisation” går priset till 

Leif Nielsen och Sivert Salomonsson i Helsingborg 

för förslaget om ”Rutin för vattenskador”. 

Tävlingsjuryn har i år bestått av Åke Widenrot, 

Luleå; Maria Eklund, Bollnäs; Sofia Sörensen, 

Helsingborg; Hans Cederlund, Skövde; Anna 

Edvardsson, Örebro; Lars Pettersson, Skellefteå och 

Björn Berntsson, Göteborg. 

Anna Edvardsson, Örebro; Åke Widenrot, Luleå; Björn Berntsson, 

ordf, Göteborg och Lars Pettersson, Skellefteå 

Låt text och bilder på följande sidor inspirera till 

kontakter om förslagen. 

Frågor om idékatalogen och förslagsverksamheten 

kan ställas till Björn Berntsson, tfn 070662 81 25. 

Frågor om enskilda förslag ställs till respektive 

kontaktperson eller till förslagsställarna.

Urvalskriterier för bästa förslag: 

1. Nyhetsvärde. Förslaget ska skapa ett värde och 

inte vara känt sedan tidigare. 

2. Användbarhet. Förslaget ska vara användbart i fler 

kommuner än den där förslaget väckts. 

3. Enkelhet. Motto ”ju enklare desto bättre”. 

Förslaget ska kunna ha väckts av vem som helst. 

4. Elegans/genialitet. Förslag som är unika för 

användning i en speciell kommun kan uppmärksammas 

pga stor elegans eller genialitet. 

© Sveriges Kommuner och Landsting 2008 

Adress: 118 82 Stockholm • Tfn: 08-452 70 00 • Epost: gata@skl.se 

ISBN: 978-91-7164-359-9 

Text: Björn Berntsson 

Omslag: Vinnande förslag 

Form och produktion: Björn Hårdstedt & Birgitta Granberg 

Tryck: KLF Grafisk Produktion 

Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40. 

Nätbokhandel: skl.se (välj Publikationer) 

I Idékatalogen redovisas också hur Arne Nilzon 

i Piteå lyckats förse tävlingen med bidrag under 

samtliga 15 år som tävlingen hållits. Det har hunnit 

bli 101 stycken. Dessutom redovisas hur det gick för 

Borlänge Energi efter att de 2006 vann första pris i 

tävlingen med ett helt nytt sätt att bedriva förslagsverksamhet. 

Båda exemplen visar att framgångsrik 

förslagsverksamhet kan bedrivas på olika sätt. De 

gemensamma framgångsfaktorerna tycks vara ett 

målmedvetet ledarskap och förståelsen av hur viktigt 

det är att lyssna till och ta vara på medarbetarnas 

kreativitet. 

Stockholm i oktober 2008 

Sveriges Kommuner och Landsting 

Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad 

Bengt Westman och Gunilla Glasare 

Idékatalog 2008

Borlänge Energi, som bildats genom ett samgående 

av olika delar av kommunala förvaltningar, innehåller 

idag funktioner för t.ex, elnät, vatten och avlopp, 

stadsnät, fjärrvärme, avfall och stadsmiljö. 

Debbie Grahn och Arne Torsgården lämnade 2006 

in ett bidrag till Idépristävlingen som handlade om hur 

Borlänge Energi skulle bedriva sin förslagsverksamhet. 

Bakgrunden enligt Arne var att man nu när kvalitetsarbetet 

intensifierades måste ha en bra metod för 

ständiga förbättringar. Debbies och Arnes förslag 

fick pris av SKL för sitt ”nytänkande”. Tävlingsbidraget 

om Borlänge Energis förslagsverksamhet redovisades 

i 2006 års idékatalog. 

Men hur gick det sedan? Jo, det fantastiska är att det 

bara blir bättre och bättre. 2006 när modellen sjösattes 

kom det in 101 förslag. Sedan beslutades att man bara 

skulle belöna när förslagen var genomförda. Men det 

ledde inte till färre förslag utan tvärt om, mängden 

goda idéer ökade. Det innebar 2007 att 150 genomförda 

idéer belönades. Och 2008 ser ut att bli lika bra. 

Målet 100 genomförda förslag per år är således 

överträffat med råge. I Borlänge Energi är det VD 

Anders Lindberg som är enväldig i frågor om 

förslagsverksamhet. 

Här följer några reflektioner av Debbie och Arne om 

varför det går så bra som det gör och varför verksamheten 

utvecklas. 


Intervju med Debbie Grahn och Arne Torsgården, 

Borlänge Energi 

Det utbetalas inga personliga belöningar utan allt 

går till ett gruppkonto och tas ut i form av gemensamma 

aktiviteter för utveckling av olika kompetenser. Då 

det inte är fråga om personliga belöningar spelar det 

heller ingen roll vem i gruppen som skriver ner och 

lämnar in förslaget. Det finns således ingen grund 

för avundsjuka. Man konstaterar också att det i de 

grupper där det finns en pådrivare fungerar bättre än 

där man saknar sådan. Det verkar inte spela någon 

roll om det är chefen eller någon annan i gruppen 

som är pådrivare. 

Förslaget har kanske inte till alla delar genomförts 

som det var tänkt från början. Därför har Arne och 

Debbie lämnat in ett förslag till åtgärdspaket som 

komplement till det ursprungliga. 

Förslag till åtgärder 

1. Intervjuer med dem som lyckats bra i tävlingen 

– Var fungerar det och varför? 

2. Intervjuer med dem som deltagit aktivt 

– Var fungerar det och varför? 

3. Sammanställning av intervjuerna. 

4. Tillsammans med Anders gå igenom resultatet 

och plocka fram framgångsfaktorerna. 

Debbie Grahn och 

Arne Torsgården vid 

vattenparken i Borlänge

Intervju med Arne Nilzon Piteå kommun 

Inom Piteå kommun leds förslagsverksamheten centralt 

av Arne Nilzon som dock har som sin huvudsakliga 

uppgift att vara arbetsmiljökonsulent. 

Till Idépristävlingen har han levererat enligt nedan. 

Totalt 101 tävlingsbidrag. 

År Antal 

94 1 

95 3 

96 4 

97 4 

98 9 

99 7 

00 13 

01 11 

02 8 

03 6 

04 6 

05 3 

06 6 

07 10 

08 10 

Under dessa 15 år har jag haft kontakt med Arne 

via telefon och brev. Nu for jag till Piteå och Arne 

för att locka ur honom hemligheten bakom den 

fantastiska idéproduktionen. Från Stadshuset på 

Svartudden blickar Arne ut över fjärden där segelbåtarna 

glider fram. Han berättar om sitt intresse för 

att bygga husbussar och det har blivit några stycken 

genom åren. Han berättar också om hur man får in 

en volvomotor i en mercedesbuss och får ekipaget 

godkänt av bilprovningen. 

Men frågan är ju hur det kan komma sig att man i 

Piteå varje år levererar bidrag till Idépristävlingen? 

Ingen annan förvaltning har lyckats med det. Jag 

tror att svaret på frågan är Arne själv. Han brinner 

för förslagsverksamhet och påstår att det är den 

absolut viktigaste verksamheten. 

Arne tog ansvaret för förslagsverksamheten 1982. På 

den tiden väcktes ca 10 förslag per år och enbart av 

män inom de tekniska verksamheterna. De på den 

tiden lite enkla förslagen som att t ex ”räta krokig 

spik” taggade Arne till att ta tag i verksamheten och 

höja kvaliteten. Ett annat mål som sattes upp var att 

få kvinnorna att delta i lika stor utsträckning som 

män. 

En tanke som präglar förslagsverksamheten i Piteå är 

att den ska ledas centralt från kommunledningskontoret 

och finansieras med centrala medel. ”Lägger vi ut 

ansvar på respektive enhet så tynar den bort” säger 

Arne. Det finns naturligtvis en budget för verksamheten 

men den får ändå inte utgöra ”ett tak”. Även 

om förslagsverksamheten leds centralt går varje 

förslag till respektive förvaltning för bedömning. 

En annan viktig princip slogs fast. Det ska vara lika 

viktigt med förslagsverksamhet inom de "mjuka" 

sektorerna som inom de tekniska. 

Förslagskommittén består numera av en ”bedömningsgrupp” 

som leds av Arne och med representanter från 

respektive fack. Ett krav för att få medverka är att 

man ska vara kompetent och ”brinna” för verksamheten. 

I början fick samtliga belönade medverka på kommunfullmäktiges 

möte i december och där äta gott och 

motta applåder och diplom. Men då var det bara ca 

10 personer. Idag är det så många att man tvingats 

förenkla, vilket innebär att Arne själv i december 

delar ut chokladaskar och diplom till årets belönade 

förslagsställare. I mötet med förslagsställarna får han 

bekräftat hur uppskattat det är att få ”en klapp på 

axeln” av arbetsgivaren. 

Många goda förslag inom vård och omsorg har 

kommit fram och Arne ger några exempel. Ett är 

”Playa Inglae” där man inredde ett rum med sandgolv, 

palmer, starka lampor, solstolar och strandbrus. Dit 

in kunde man få komma med baddräkt och bli serverad 

paraplydrinkar. Det förslaget har tagits upp av flera 

andra kommuner. 

Förutom att förslagen som till 95 % består av arbetsmiljöförbättringar 

skapar en god arbetsplats ger 

dessa också andra goda effekter. Kvinnorna som 

numera medverkar i lika hög grad som männen kom 

ganska tidigt in med gruppförslag. Vinsterna delas 

lika inom gruppen och tas för det mesta ut genom 

att gruppen gör något gemensamt för pengarna och 

Idékatalog 2008

därmed stärks sammanhållningen inom gruppen. 

Denna goda effekt har också i stor utsträckning 

smittat av sig på männen. 

År 2007 var det 250 personer som belönades varav 

125 kvinnor. Även chefer medverkar genom att 

lämna förslag men många tjänstemän på olika nivåer 

anser nog att ”det ingår i jobbet”. Detta är nog bara 

ett argument man tar till för att man inte vågar 

lämna ut sig. Man är kanske blyg eller tror att andra 

ska tycka att ens förslag är för enkelt eller kanske 

rent av dumt. 

Men säger Arne, inget förslag är för litet och alla 

förslag är bra. Argumentet att det ingår i jobbet måste 

bort. Dessutom måste man få in förslagskulturen i 

samtliga verksamheter inte bara de tekniska. 


I början fick alla en inlämningspremie som bestod av 

en Ttröja men när förslagsställarna blev många blev 

hanteringen av premierna en alltför tung uppgift. 

Detta verkar inte ha haft någon betydelse utan det är 

nog mottagandet av förslagen som är det viktigaste. 

En kurs i förslagsverksamhet som Arne deltog i på 

80talet ledde till att deltagarna, som var från olika 

förvaltningar, statliga verk och privata företag, efteråt 

fortsatte att träffas. Detta nätverk har numera tynat 

bort men skapade då inspiration hos deltagarna. 

Det vore önskvärt säger Arne om det gick att 

skapa ett nytt sådant nätverk. Adress till Arne är 

arne.nilzon@klk.pitea.se 

Björn Berntsson 

Arne och Björn utanför Stadshuset

Belönade förslag 2008 

”Krossad betong som fogmaterial” 

VINNARE i klassen Miljö/säkerhet! 

Förslagsställare: Anna Kanschat, Göran Johnsson, Christer Lindqvist och Bo Gustafsson, Malmö 

Kontaktman: Anna Kanschat, tfn 04034 22 21, epost: anna.kanschat@malmo.se 

Kommentar: Under 2007 har Gatukontoret Malmö och SLU i Alnarp bedrivit ett projekt om fogmaterial. 

Projektet har inkluderat faktainsamling, anordnande av seminarium och framtagande av 

testytor. I projektet har bl a olika materials resistens mot ogräsmotståndskraft undersökts. 

Många av de produkter som finns på marknaden är specialtillverkade och därför också 

mycket dyra. 

Ett led i utvecklingsarbetet 

är att bli 

bättre på att använda 

restprodukter. Gatukontoret 

i Malmö och 

Kommunteknik har 

därför jobbat vidare 

med att testa krossad 

betong som fogmaterial. 

Att just krossad 

betong valdes beror 

på att materialet har 

ett högt pHvärde 

som har visat sig vara 

en viktig förklarande 

faktor till ogräsmotståndskraften. 

En annan faktor som testades var cementeringseffekten, d v s ifall betongen har en 

efterbindningseffekt och på så sätt är extra motståndskraftig mot sopning och renhållning. 

Krossad betong har testats på olika ytor. Ett lyckat exempel är Södra Förstadsgatan, som 

omfogats med krossad betong på den sträcka som är gågata i Malmö. 

Gatan sopas dagligen och med renhållningen försvinner fogmaterialet. Runt gaturumsmöbler 

uppstår lätt ogräs som är svårt att få bort. Gatan var därför inför åtgärden i stort 

behov av omfogning. Åtgärden utfördes under vecka 10. 

För att få ner kostnaden lades materialet ut med en kvast monterad på en traktor. 

Kostnaden inklusive utläggning hamnade kring ca 30 kr/m 2 , vilket är mycket billigt i 

jämförelse med andra fogmaterial. 

En viss cementeringseffekt har noterats i det krossade materialet, vilket innebär att 

motståndskraften mot sopning har förbättrats. 

Idékatalog 2008


Den krossade betongen som användes är restbetong, krossad i fraktionen 04. 

Restbetong kommer från fabriksbetong eller betongvarufabrik och utgörs av överbliven 

betong eller betongvaror från tillverkning. I framtiden är idén att vid renovering av en 

gångbana, skicka de kasserade betongplattorna till en kross och använda sig av detta som 

fogmaterial. 

Rör till badbryggor som är lätta att sätta i och ta upp. 

Förslagsställare: Bengt Franzen och Anders Wallin, Karlskrona 

Kontaktman: Christer Hoff, Tekniska förvaltningen Karlskrona, tfn 045530 31 48, 

epost: christer.hoff@karlskrona.se 

Kommentar: Arbetet med att sätta ut och ta in flytbryggor vid kommunens badplatser är ett påfrestande 

arbete för ryggar och armar. 

Två av våra medarbetare har 

därför tänkt till och tillverkat 

två hjälpmedel som gör detta 

arbete mindre påfrestande. 

Vi har under flera år deltagit 

i arbetet med att sätta ut 

våra badbryggor och släpat 

de tunga lerfyllda rören 

som håller bryggorna på 

plats. Min värkande rygg 

har fått oss att tänka till 

och väckt idén om ett 

sätt att undvika att rören 

blir lerfyllda, vilket skulle 

minska det enskilda rörets 

vikt med 3040 kilo. 

Rutin vid vattenskada 

Från rörens bas skärs två stycken trianglar ut och avlägsnas, varefter resterande material 

värms upp och formas till en spets. Skarvarna svetsas och du har ett rör som är lätt att 

banka ner i bottensedimentet, samt lättare att ta upp på hösten på grund av att ingen 

lera finns inuti rören. 

Förslagsställare: Leif Nielsen och Sivert Salomonsson, Helsingborg 

Kontaktman: Leif Nielsen, Stadsbyggnadskontoret Helsingborg, tfn 04210 52 64, 

epost: leif.nielsen@helsingborg.se 

VINNARE i klassen Teknik! 

VINNARE i klassen Administration! 

Kommentar: Vattenskador i Helsingborg 

Vaabonnenter inom Helsingborgs stad har under årens lopp drabbats av vattenskador 

från ett fåtal per år fram till 2006 då ca 70 fastigheter drabbades. 

För de som drabbas av inträngande avloppsvatten via ledningsnät eller ytledes inrinning 

av dagvatten från gator, parker, åkrar eller annan yta innebär detta en stor sanitär, 

psykologisk och ekonomisk olägenhet.

För att hantera vattenskador som uppkommer vid 

stora regn inom staden krävs att man snabbt och 

effektivt kan ta hand om de som drabbas. Detta måste 

ske på ett korrekt och objektivt sätt där hänsyn tas 

till såväl de drabbade som till vakollektivet som inte 

ska bära kostnader om det inte föreligger ett ansvar. 

Detta ansvar måste därför utredas snabbt, korrekt 

och professionellt. 

För att kunna utreda ansvaret skyndsamt och för att 

effektivisera handläggandet har VAverket ansett att 

man behöver se över hur man ska hantera detta på 

ett bra sätt. 

För att göra detta möjligt har VAverket lagt upp 

nya rutiner så att olika handläggare ska kunna arbeta 

med samma ärenden och registrera fortskridande 

åtgärder. Det ska gå att se hur långt ett specifikt 

ärende har fortskridit. I databasen går det även att 

göra selekteringar för att få fram specifika uppgifter 

och för uppföljning. 

För att utreda kan det krävas att extra resurser sätts 

in när det blir så stora regn som vi hade i augusti 

2007. Vattenskadorna var enormt många, omkring 

170 stycken, och belastningen på VA verkets personal 

var enormt stor. Vid detta tillfälle fanns dessa 

rutiner färdiga och skadorna kunde läggas in i databasen. 

Mallar fanns också färdiga för att informera 

de drabbade om hur skadan kommer att hanteras 

och hur de ska agera vad avser skadeståndskrav. 

Med första brevet skickas även med en broschyr om 

källaröversvämningar. 

Helsingborgs stad är idag medlem i Svenska 

kommunförsäkringar. I avtalet med Svenska kommunförsäkringar 

har överenskommits om att de med sina 

jurister handräcker oss i varje enskilt ärende och 

tar ställning i ansvarsfrågan utifrån det utredningsmaterial 

som vi skickar till dem. 

Svenska kommunförsäkringar har lovordat vårt arbete 

och de har begärt vårt tillstånd att låta medlemskommuner 

använda sig av detta sätt att arbeta. 

Även tidningen Svenskt vatten har skrivet en artikel 

om källaröversvämningar och om Helsingborgs stads 

sätt att hantera vattenskador. 

Det är därför viktigt att VAverket gör utredningar 

för varje enskild skada som inträffar. Denna utredning 

har vi valt att göra i form av en enklare eller en större 

utredning med databeräkningar, färgning, rökning 

av avloppsledningar inom och utom fastighet. 

I områden där många fastigheter drabbas görs i regel 

en större utredning där man utreder både inom och 

utom fastighet. Målet är att samtliga fastigheter som 

drabbas ska besökas och utredning inom fastighet 

ska ske i varje fall Det är viktigt med klara rutiner 

som alla kan arbeta mot för att få en god översikt 

och smidighet i hanteringen av dessa vattenskador. 

Databasen går också att koppla till vårt kartsystem 

där man översiktligt kan överblicka statusen i ärenden. 

Se nedan 

• Varje ärende diarieförs och ges också ett skadenummer 

som vi får av säkerhet och beredskap. 

• Vid anmäld skada tar Va verket in uppgifter per 

telefon om skadans omfattning. 

• Informationsbrev skickas till skadelidande. 

• När sedan krav från skadelidande och försäkringsbolag 

inkommer skickar vi en skadeanmälan till 

vårt försäkringsbolag. 

• Rapport. Sektionschefen avgör sedan vem som 

ska göra den mindre utredningen som består av 

utredning inom fastighet. 

• Utredning. Även här avgör sektionschefen om det 

ska utföras någon större utredning med databeräkningar, 

färgning, rökning av avloppsledningar 

inom och utom fastighet. 

• Rapporter och utredningar skickas sedan till 

Svenska kommunförsäkringar som handräcker 

oss i ansvarsfrågan. Efter deras ställningstagande 

tas beslut om ansvar eller inte. De kontrollerar 

även att de regressande försäkringsbolagen följer 

de försäkringsrättsliga reglerna med hänsyn till 

åldersavdrag etc. 

• Föreligger ansvar ersätter vi regressande försäkringsbolag 

och självrisken till den skadelidande. 

• Ärendet avskrivs sedan. 

• Samtliga steg kryssas i från 1 4d för att följa statusen 

i handläggningen. 

Idékatalog 2008

Inmatningsbild i databasen 

Idékatalog 2008

Mittrefug Nobelvägen 

Förslagsställare: Anna Kanschat, Göran Johnsson, Christer Lindqvist och Bo Gustafsson, Malmö 

Kontaktman: Anna Kanschat, Gatukontoret Malmö, tfn 04034 22 21, 

epost: anna.kanschat@malmo.se 

Kommentar: Mittrefugen på Nobelvägen är smal, ca 12,5 m bred. Nobelvägen är starkt trafikerad 

och med många tunga fordon. Att rensa ogräs i mittrefugen upplevs som obehagligt när 

tung trafik drar förbi alldeles intill. Dålig luft, suget och vibrationerna och den höga 

bullernivån gör det angeläget att hitta andra beläggningar som minskar skötselbehovet. 

Här har vi prövat en metod med krossad betong med högt PHvärde som hittills visat sig 

motstå beväxning. 

Två olika utföranden testas: 

Större åtgärd: 

Schakt 150 mm 

Geotextil 

Obundet bärlager 018 100 mm 

Betongkross 50 mm 

Mindre åtgärd: 

Schakt 50 mm 

Betongkross 50 mm 

Lack CreteSeal på ytor exklusive runt träden för att hålla materialet på plats och minska 

dammbildningen. 

Ca pris 350 kr/m 2 . 

0 Idékatalog 2008

Mittrefug Ystadvägen 

Förslagsställare: Nora Bengtsson, Malmö 

Kontaktman: Nora Bengtsson, Gatukontoret Malmö, tfn 04034 35 77, 

epost: nora.bengtsson@malmo.se 

Kommentar: Som ett led i arbetet att bygga bort svårskötta ytor har konstgräs anlagts i mittremsan 

längs Ystadvägen. Konstgräset är utlagt i två etapper 2006 och 2007. Tidigare har mittremsan 

i Ystadvägen varit mycket svår att sköta. Beläggningen bestod av grus och att ta 

bort ogräs var ett problem ur arbetsmiljösynpunkt då bredden enbart är 2 meter. Det går 

mycket tung trafik på Ystadvägen och hastighetsgränsen är 70 km/h. Arbetet var farligt, 

bullrigt och tröttande. 


Vid ombyggnaden till konstgräs schaktades befintligt lager bort och ersattes med ett 

packat lager av stenmjöl med tjocklek på 2030 mm. Konstgräset ligger löst på stenmjölslagret 

och förankring har gjorts genom att manuellt lägga på grus. 

Ytan kräver mycket lite skötsel och ser fin och prydlig ut under alla årstider. Runt träden 

har den ursprungliga ytan bevarats och nya lökar har planterats. På våren lyser påskliljorna 

vackert gula.

Lyftok för storsäck 

Förslagsställare: Lars Andersson och Håkan Strömberg, Helsingborg 

Kontaktman: Peter Skantz, Stadsbyggnadsförvaltningen Helsingborg, tfn 04210 59 78, 

epost: peter.skantz@helsingborg.se 

Kommentar: Ett fyrbent stjärnlyftok har tillverkats för att underlätta vid hanteringen av storsäck. 

Tidigare var man tvungen att kroka och lossa kroken för hand antingen på flaket eller på 

marken. Med det nya lyftoket släpper storsäckens lastband när denna sätts ner vilket gör 

att man bara behöver fästa oket vid säcken. Vid avlastning släpper oket genom vridning 

med rotatorn. Man behöver inte hoppa upp och ner från flaket. Oket är testat och godkänt 

i överensstämmelse med kraven i europastandarden EN 13155. 

Idékatalog 2008

Lyftanordning för glasigloo 

Förslagsställare: Tony Falk, Trollhättan 

Kontaktman: Jan Samuelsson, Tekniska 

Verken Trollhättan, 

tfn 070392 49 77, epost: 

jan.samuelsson@trollhattan.se 

Kommentar: Vid tömning av glasigloo 

på lastbilsflak måste föraren 

kliva upp på flaket för att 

flytta lyftkroken från 

lyftöglan till öppnings 

öglan. Tony har förenklat 

tömningen genom att 

komplettera kranarmen 

med ett kättingspel. Inuti 

kranbalken har han monterat 

en hydraulkolv med ca en 

meters slaglängd. I kolven 

har han fäst en kätting med 

lyftkrok. Denna lyftkrok fäster föraren i öppningsöglan på igloon. Kranens ordinarie 

lyftkrok fästs i lyftöglan. När glasigloon hänger över flaket lyfter föraren öppningsöglan 

och tömmer igloon. En extra finess är att igloons bottenluckor nu kan stängas innan 

igloon sätts på plats. Nu behöver man inte längre kliva i glaskrosset. 

Potthålslagning vintertid 

Förslagsställare: Orvar Stensson, Tidaholm 

Kontaktman: Olof Kling, Tekniska 

kontoret Tidaholm, 

tfn 050260 60 86, 

epost: olle.kling@tidaholm.se 

Kommentar: När vi lagar potthål i 

asfaltsbeläggningen vintertid 

och då vårt asfaltverk 

är stängt har vi tidigare 

använt kallasfalt som dock 

ej givit godtagbar hållbarhet. 

Vi värmer nu istället riven 

återvunnen varmasfalt från 

vår återvinningscentral i 

värmeugnar, även dessa 

kommer från återvinningscentralen. 

Materialet blir 

mycket hållbart och är 

för övrigt godkänt för 

överasfaltering. 

Idékatalog 2008

Soda istället för kalk i reningsprocessen för vattenproduktion på Mölndals 

Vattenverk 

Förslagsställare: Reine Rohman och Dennis Yhr, Mölndal 

Kontaktman: Kjell Levin, Gatukontoret Mölndal, tfn 031315 00 00 

Kommentar: Förslaget har som huvudinriktning att göra dricksvattenprocessen mer lätthanterlig 

genom att eliminera hanteringen av kalk och minska doseringen av koldioxid. Förslaget 

berör enbart den egna förvaltningen men påverkar på sätt och vis hela kommunen. 

Metoden i sig är inte känd sedan tidigare men laboratorieförsök har till vissa delar 

genomförts. Det finns ännu ingen kommun som har tillämpat processen men försök 

pågår i två kommuner. 

Efterskottsbetalning 

Med beaktande av den förbättrade arbetsmiljön, mindre reparationsåtgärder, och sannolikt 

lägre förbrukning av tvättmedel hos hushållen, anses förslaget vara utomordentligt 

värdefullt. Förslaget används numera i den dagliga driften. 

Kalken som sådan hade, enligt den gamla läran, en skyddande effekt mot korrosion i 

metalliska rörmaterial. Ca2+ , kalciumjonen i kalken ansågs vara den väsentliga bestånds 

delen. Så är inte fallet, det är HCO , alkaliniteten, som är viktig. Med hjälp av Soda, 

3 

Na CO , ersätts kalkens skyddsegenskaper samtidigt som behovet av koldioxid minskas 

2 3 

till 1/3. Dricksvattnets hårdhet minskar, vilket i sin tur medför minskad förbrukning av 

tvättmedel. Dosering av koldioxid minskar. Arbets och driftmiljön förbättras på grund 

av att kalkdammet försvinner. 

Den ökade kemikaliekostnaden i kombination med minskade reparationsåtgärder bedöms 

inte medföra någon ekonomisk vinst. Däremot förbättras arbetsmiljön och underhållskostnaderna. 

Miljökemigruppen i Sverige AB med säte i Göteborg har medverkat i olika 

pilotförsök för att verifiera förslaget. Företaget har utifrån analyser från 2004 och 2005 

beräknat och testat hur vattenprocessen påverkas med olika doseringar. 

Miljö & hälsoskyddskontoret har informerats och gett tillstånd till att förändra 

processen. Fullskaleförsöket inleddes våren 2006 och har kontrollerats helt enligt 

dricksvattenkungörelsen. Självklart kommer processförändringen att följas upp ytterligare. 

Vad som är märkbart med vattenkvaliteten är hårdheten. Vattnet betraktades tidigare 

som ett mjukt vatten och numera är det mjukare. I siffror har vattnet ändrats från 3,5 

till 1,5 tyska hårdheter. På sikt påverkar detta doseringen av tvättmedel i våra hushåll. 

Förslagsställare: Gun Edin och Ann Höök, Mölndal 

Kontaktman: Ronnie Carlsson, Gatukontoret Mölndal, tfn 031315 15 29, 

epost: ronniecarlsson@molndal.se 

Kommentar: Förslaget innebär att vi tryckt upp telefonnummer till parkeringsbolagets kundtjänst. 

Många kunder glömmer att logga ut ur parkeringssystemet och nu kan man ringa 

kundtjänst för utloggning om man glömt det. Vi har köpt in ett program som gör att 

kundtjänsten kan ha direktkontakt med varje parkeringsautomat och därmed logga ut 

kunder som glömt det. Förut loggades kunderna ut efter tre dagar och det blev mycket 

administration kring att räkna ut hur de skulle debiteras. Administrationen kring 

glömda utloggningar har minskat väsentligt. 

Idékatalog 2008

Avkännararm för P-biljetter 

Förslagsställare: LarsIngvar Lagergren och Alexander Viljakainen, Mölndal 

Kontaktman: Ronnie Carlsson, Gatukontoret Mölndal, tfn 031315 15 29, 

epost: ronniecarlsson@molndal.se 

Kommentar: Förslaget innebär att vi förlängt en biljettarm som känner av när biljetterna börjar ta 

slut. Den förlängda armen kan ställas in på olika larmnivåer för att anpassas efter behovet 

på respektive parkeringsplats. Den lägsta nivån ligger på dagsbehovet för biljetter per 

maskin. Servicepersonalen kan nu varje morgon, se på sin dator vilka maskiner som behöver 

fyllas på med nya biljetter under dagen. Vilket innebär att vi inte förlorar intäkter. 

Inköp av strömomvandlare 

Förslagsställare: Bo Olsson och Stefan Larsson, Mölndal 

Kontaktman: AnneLie Fant, Gatukontoret Mölndal, tfn 031315 15 02, 

epost: anneliefant@molndal.se 

Kommentar: Förslaget innebär att vi skall köpa in en inverter (strömomvandlare) från 12V till 220 

V. Den skall användas från bilen eller grävmaskinen och på detta sätt försörja de flesta 

handverktyg som går på 220V. Detta är ett smidigt sätt att arbeta på särskilt vid svårframkomliga 

utrymmen där personalen slipper att bära med sig ett portabelt elverk för 

sin strömförsörjning. En del grävmaskiner som vi anlitar har sådan utrustning och då 

använder vi denna. 

Idékatalog 2008

Apparat för kontroll av släpvagnar m m 

Förslagsställare: Rickard Bruzgo, Kristianstad 

Kontaktman: Anna Elofsson, C4 teknik Kristianstad, tfn 04413 57 06, 

epost: anna.elofsson@kristianstad.se 

Kommentar: För att kontrollera de 

elektriska funktionerna 

på släpvagnar, 

redskap m m krävs 

att dragbilen är tillkopplad. 

Rickard har 

tillverkat en apparat 

som gör att dragfordonet 

inte behövs. 

Apparaten ersätter 

fordonets elfunktioner 

för strålkastare, 

blinkers och bromsljus. 

Det är bara att plugga 

in släpets kontakt i 

apparaten och prova 

funktionerna. 

Påfyllning av hydraulolja i Ville 345 

Förslagsställare: Göte Nilsson, Piteå 

Kontaktman: Arne Nilzon, 

Kommunledningskontoret 

Piteå, tfn 

091169 60 51, epost: 

arne.nilzon@pitea.se 

Kommentar: Påfyllning av hydarulolja 

har tidigare skett 

med handpump. Med 

den nya slang som 

konstruerats kan man 

fylla på baklänges 

genom en hydraulkoppling 

med hjälp 

av tryckluft. 

Idékatalog 2008

Snurrbart diagonalblad med både grovt och fint stål 

Förslagsställare: Gustav Kling, Daniel Lundmark, Göte Nilsson och Micke Lundgren, Piteå 

Kontaktman: Arne Nilzon, Kommunledningskontoret Piteå, tfn 091169 60 51, 

epost: arne.nilzon@pitea.se 

Kommentar: För att rensa hockeybanorna har vi tillverkat ett diagonalblad med både ett grovt och ett 

fint stål. Bladet kan roteras så att vi kan använda båda sidor. 

Hylla för oljekannor 

Förslagsställare: Gustav Kling, Piteå 



Kommentar: Vi har tillverkat en hylla som hängs i ett oljefat där vi placerar kannorna så att de är 

tomma när vi ska ha dem. Fatet står på hjul för enkel transport till oljerummet för tömning. 

Idékatalog 2008

Svetsbord för precisionssvetsning 

Förslagsställare: Gustav Kling, Daniel Lundmark, Göte Nilsson och Micke Lundgren, Piteå 



Kommentar: För att kunna jobba i rätt höjd vid precisionssvetsning har vi konstruerat ett arbetsbord 

som passar till saxlyften. 

Lyftanordning till gräsklippare 

Förslagsställare: Daniel Lundmark, Piteå 



Kommentar: Jag har tillverkat en lyftanordning till gräsklippare för att enklare kunna utföra service 

och reparationer. Ställningen är samtidigt justerbar för att passa alla olika modeller. 

Idékatalog 2008

Avskärmning av sandskopan 

Förslagsställare: Daniel Lundmark, Piteå 



Kommentar: Jag har tillverkat en avskärmning med snabbfästen för sandskopan så att bara halva 

skopbredden används när det finns önskemål om att spara. 

Hållare för att slipa knivar till gräsklippare 

Förslagsställare: Göte Nilsson, Piteå 



Kommentar: Vi gör ca 100 slipningar per år av knivar till gräsklippare. Vi har gjort en hållare för att 

kunna slipa och även svetsa på där de är skadade. 

Idékatalog 2008

Bult till sandspridaren Ville 345 

Förslagsställare: Göte Nilsson och Lars Westerlund, Piteå 



Kommentar: Tidigare sågade vi gängstång vilket var tidsödande. Nu tar man en bult, trär på en större 

mutter och svetsar fast. Vi har även tillverkat en hållare så att muttern kommer på rätt 

ställe. Bultarna slits mycket hårt när de roterar i sanden hela tiden. 

Centralsmörjning 


Kontaktman: Arne Nilzon, Kommunledningskontoret 

Piteå, tfn 091169 60 51, 


Kommentar: Förslaget underlättar smörjning av 

klippcylindrarna. Säkerhetsregler gör 

att man måste ha skruvar på luckorna 

till klippdäcken , vilket gör att smörjningen 

tar onödigt lång tid och att 

den blir sällan gjord. 

Fotsteg för lätta lastbilar 




Kommentar: Vi har tillverkat ett fotsteg för att underlätta uppstigning på flaket på lätta lastbilar. 

Man slipper öppna lämmar för att stiga upp. 

0 Idékatalog 2008

Solcellsdrift av tillfälliga larm 

Förslagsställare: Michael Angelin, Ralph Hansson och Sture Pettersson, Göteborg. 

Kontaktman: Jan Grimmefält, Göteborg Vatten, tfn 031368 71 71, 

epost: jan.grimmefalt@vatten.goteborg.se 

Kommentar: Förslaget innebär att tillfälliga larm som saknar el ska kunna drivas av solceller. Förslaget 

har testats på en försöksanläggning och fungerar bra. Solinstrålningen under den ljusa 

delen av året är runt 200W/m 2 som dygnsmedelvärde och sällan under 50 W/m 2 även 

molniga dagar. Med nuvarande verkningsgrad på solceller cirka 10 % räcker det gott 

för att driva en larmanläggning. Under vintertid kan solinstrålningen vara under 10 

W/m 2 i veckor. Hur länge exempelvis en Cactusundercentral då kan drivas beror i första 

hand på tillgänglig batterikapacitet. De anläggningar som nu är i drift visar att en Cactusenhet 

kan drivas med solceller som vinklas mot solen under den mörkaste delen av året. 

Övervakning av VA-anläggningar 

Förslagsställare: Michael Angelin och Patric Jonsson, Göteborg. 

Kontaktman: Jan Grimmefält, Göteborg Vatten, tfn 031368 71 71, 

epost: jan.grimmefalt@vatten.goteborg.se 

Kommentar: Förslaget innebär att larm för t ex högnivå och nödutlopp från vissa vaanläggningar ska 

kunna överföras via en GSMtelefon. Cactus har tagit fram en lösning där larmsignaler 

kan skickas med enbart en GSMtelefon via SMS. Tidigare har erfordrats en PLCSmart 

I/O som finns installerad i varje spillvattenpumpstation. Om GSMtelefonen används i 

de stationer som vi bedömer att vi inte kommer att datorisera på många år innebär det 

att en PLCSmart I/O kan frigöras och användas i en station som ska datoriseras. På det 

viset sparar vi de kostnader som en PLCSmart I/O annars skulle ha medfört. Förslaget 

har tillämpats under ca 3 år och 5 st Smart I/O per år har kunnat användas enligt förslaget. 

Läggning av grusstödskant 

Förslagsställare: Kjell Hansson och Lorentz 

Stenvall, Skellefteå 

Kontaktman: Lars Pettersson, Tekniska 

kontoret Skellefteå, 

tfn 091073 78 30, epost: 

lars.a.pettersson@skelleftea.se 

Kommentar: Förslagsställarna har byggt 

om utläggaren av kantstöd 

från att vara lastbilsmonterad 

till att nu kunna kopplas till 

hjullastare. 

Idékatalog 2008

Hjälpmedel för att ta upp rör vid flytbryggor. 

Förslagsställare: Bengt Franzen och Anders Wallin, Karlskrona 

Kontaktman: Christer Hoff, Tekniska förvaltningen Karlskrona, tfn 045530 31 48, 

epost: christer.hoff@karlskrona.se 

Kommentar: När flytbryggorna ska tas upp efter sommarens badsäsong används en s k hejare som fästs 

på röret och under denna placeras en domkraft för att dra loss röret ur bottensedimentet. 

Problemet brukar vara att flytbryggan pressas allt djupare ner i vattnet på grund av 

trycket från domkraften. Många gånger ända ner tills bottnen hindrar den att komma 

längre. Vi har konstruerat ett hjälpmedel som gör att man kan bärga rören utan att bli 

blöt om fötterna. Hjälpmedlet består av en platta ca 40* 40 centimeter som monterats 

på ett aluminiumrörs ena ände. Detta ställs på bottnen intill röret som ska tas bort. Runt 

röret finns en justerbar spärr som placeras under bryggkanten och hindrar den att sjunka 

ner när domkraften används. Även hejaren har omkonstruerats och gjorts mindre och 

lättare, samt försetts med en tvärgående hävstång, som används för att vicka loss röret 

och som handtag för att lyfta röret. Många gånger behövs inte domkraften utan hävstången 

ger tillräcklig kraft att lyfta rören. Även bultarna till hejaren har svetsats fast på ett 

mindre handtag, vilket gör att man slipper ha extra verktyg med för att använda den. 

Idékatalog 2008

Idékatalog 2008


Belönade förslag från kommunernas förslagsverksamhet 

Det finns inget så roligt som att ha idéer, lösa problem och få känna 

uppskattning. Många arbetar i dag i organisationer som uppmuntrar och 

belönar kreativitet och engagemang. 

Denna fjortonde upplaga av Idékatalogen har tillkommit tack vare personal 

på gatukontor och tekniska kontor som med entusiasm och skaparglädje 

förbättrat metoder och hjälpmedel. Den uppvisar ett axplock av den 

idérikedom som berör gatuverksamheten och som belönats av kommunerna i 

förslagsverksamheten. 

I skriften Släpp fram idéerna från 1994 finns goda råd om hur man kan 

utforma och utveckla kommunens förslagsverksamhet. 

ISBN 978-91-7164-359-9 

118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 

Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se 

Fler exemplar av denna skrift kan beställas på tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40, 

eller på förbundets publikationswebbplats www.skl.se/publikationer

Länk till produktdatablad - Webbutik - Sveriges Kommuner och ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?