Kallelse KFN 2013-04-16 - Ängelholms kommun
Kallelse KFN 2013-04-16 - Ängelholms kommun
Kallelse KFN 2013-04-16 - Ängelholms kommun
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
FÖRSLAG PÅ UTVECKLING<br />
<strong>Ängelholms</strong> gröna struktur har värdekärnor som<br />
binds samman av gröna stråk. Detta innebär att alla<br />
invånare och besökare har tillgång till ett varierat<br />
utbud av grönområden för avkoppling, motion,<br />
lek och naturupplevelser. Staden präglas av vackra<br />
parker och lättillgängliga grönområden med en rik<br />
och varierad natur med höga sociala, ekologiska och<br />
kulturella värden som bevaras och förstärks och<br />
därmed är ett stöd i arbetet att uppnå en hållbar<br />
utveckling.<br />
Övergripande mål<br />
För en framtida hållbart samhälle har <strong>Ängelholms</strong><br />
<strong>kommun</strong> satt mål för att beakta de sociala, kulturella<br />
och ekologiska värdena. Målen ska efterstävas i både<br />
den existerande bebyggelsen och ny byggnation.<br />
Socialt Det skall finnas god tillgänglighet<br />
till en park eller annat grönområde inom<br />
200 meter från bostaden och det ska vara lätt att<br />
ta sig till ett större rekreationsområde.<br />
Kulturellt Kulturhistoriska miljöer i grönområdena<br />
ska bibehållas och lyftas fram som<br />
betydelsefulla inslag och målpunkter och bidra<br />
till att stärka den lokala identiteten.<br />
Ekologiskt De ekologiska värdena ska bibehållas<br />
och förstärkas i stadslandskapet genom<br />
att beakta de sammanhängande stråken som<br />
värnar om den biologiska mångfalden.<br />
Utöver dessa övergripande mål bör <strong>kommun</strong>en hela<br />
tiden arbeta med mindre tilltag och satsningar för<br />
att öka användandet av grönområden och för att<br />
stärka <strong>kommun</strong>ens image som grön.<br />
Det är viktigt att inte glömma den privata trädgårdsmarkens<br />
betydelse i grönstrukturen. Fastighetsägare<br />
och villaägare bör uppmuntras till att bidra till en<br />
grönare stad genom att erbjudas information om<br />
deras påverkan när de väljer att hårdgöra sin mark.<br />
Det kan också vara en fördel att sprida kunskap genom<br />
goda exempel som till exempel om <strong>kommun</strong>en<br />
anlägger ett grönt tak och på så vis inspirerar och<br />
uppmuntrar fastighetsägare.<br />
I villaområden finns det ofta passa er eller små<br />
grönytor mellan tomterna som går in till större<br />
grönområden. Det är inte ovanligt att dessa privatiserats<br />
av intilliggande tomtägare genom diverse saker<br />
som trädgårdsavfall, fordon, vagnar med mera.<br />
111<br />
111<br />
72<br />
Detta görs ofta för att området ändå tycks vara<br />
oanvänt, vilket det också blir när något blockerar<br />
ingången, eller att det inte har reflekterats ver att<br />
det är en passage. Tydliga gränser och ökad skötsel<br />
kan vara nödvänlig för att skapa tillgång till dessa<br />
områden.<br />
Dessutom bör <strong>kommun</strong>en:<br />
- Satsa på promenadslingor som blir en runda och<br />
information om längd, terräng, belysning osv.<br />
- Satsa på en stark knutpunkt i varje ort för att<br />
skapa en identitetsskapande samlingsplats med<br />
igenkännande element från <strong>kommun</strong>en så som<br />
blomarrangemang.<br />
- Satsa på information om <strong>kommun</strong>ens rekreationsområden.<br />
- Informera medborgarna om vad <strong>kommun</strong>en gör i<br />
grönområdena.<br />
Kompensationsstrategi<br />
I vissa fall är det oundvikligt att grönområdenas<br />
värden berörs och påverkas av <strong>kommun</strong>ens utveckling.<br />
Klassningen i grönstrukturplanen är gjord för<br />
att kunna arbeta med kompensation där detta är<br />
nödvändigt och därför ska <strong>kommun</strong>en utveckla en<br />
kompensationsstrategi som är en grund för genomförandet<br />
av denna grönstrukturplan.<br />
I Miljöbankspropositionen (1997/98:45) beskrivs<br />
kompensationsåtgärder som ”En skyldighet att<br />
utföra eller bekosta särskilda åtgärder för att kompensera<br />
det intrång i allmänna intressen som verksamheten<br />
medför”. När <strong>kommun</strong>en ska arbeta<br />
med kompensationsåtgärderna föreslås det dock att<br />
dessa byggs på frivillighet och kan beskrivas som<br />
”en frivillig överenskommelse mellan <strong>kommun</strong>en<br />
och exploatören om att ersätta natur- och rekreationsvärden<br />
som skadas eller försvinner när detaljplaner<br />
genomförs”. Tanken är dock i bägge fallen<br />
att den som genomför exploateringar som leder till<br />
att ett värde skadas eller försvinner också ska göra<br />
eller bekosta åtgärder som återskapar eller ersätter<br />
detta värde på en annan plats.<br />
I många <strong>kommun</strong>er, både i Sverige och utomlands,<br />
arbetar man med kompensationsåtgärder eller<br />
balanseringsprinciper som det även kallas. Grundtanken<br />
är att skapa ett hållbart samhälle genom att<br />
hushålla med våra naturresurser.<br />
De områden som i planen bedöms att tillhöra klass<br />
III kan ha värden som är fl ttbara och går att ersätta<br />
på en annan plats, <strong>kommun</strong>en kan därmed kom-