Kallelse KFN 2013-04-16 - Ängelholms kommun

Tillgång, nåbarhet och kvalitet
Som beskrivet i förgående kapitel om det sociala
perspektivet av grönstrukturens funktioner har
besök i park- och naturområdens stor betydelse för
människors hälsa, utveckling och välbefinnand .
Det är därför viktigt att områdena är så användarvänliga
som möjligt och uppmuntrar till många och
gärna långa rekreationsbesök. I grönstrukturplanen
klargörs hur stor tillgång Ängelholms invånare har
till parker och naturområden, hur dessa är fördelade
i och omkring tätorterna, hur tillgängliga de är
och vilka upplevelsevärden och kvaliteter de har.
Vägledande i arbetet har varit begrepp och riktlinjer
som ofta används i grönstrukturplanering, rekommendationer
från Boverket samt modern forskning
från bland andra Folkhälsoinstitutet, Boverket och
Sveriges Lantbruksuniversitet. Tre aspekter som ska
vägleda den fysiska planeringen av grönområden för
att göra dem användarvänliga är tillgång, nåbarhet
och kvalitet.
Med tillgång menas resursen av grönstruktur och
dess beståndsdelar. För att skapa ett samlat planeringsunderlag
för bostadsnära natur och grönstruktur
ska planeringen omfatta den faktiska grönstrukturen.
Detta betyder att all grönstruktur ska
vara med i planeringen och inte bara de parker och
naturområden som ägs och förvaltas av kommunen
eftersom en del av den bostadsnära naturen i sådana
fall kan falla bort och detta kan bli missvisande.
Nåbarhet syftar på avståndet mellan bostaden och
grönområdet och har betydelse för i vilken grad
grönområdet nyttjas. Studier visar att grönområden
inom fem minuters promenadavstånd används
flitigt. Blir vståndet längre minskar användandet
drastiskt. För barn, gamla och funktionshindrade
betyder det att parken måste finnas inom 200
meters radie från bostaden. En bra och nära gårdsmiljö,
till exempel förskolans eller skolans utemiljö,
leder till mer utevistelse i parker och grönområden
överhuvudtaget. För att skapa ett hållbart samhälle
är det viktigt att möjligheterna för rekreation i både
stora och små grönområden finns så nära att man
inte behöver vara bilburen för att uppleva dem.
Vid planering av utemiljöer bör man därför beakta:
gångavstånd från bostaden, förskolan, skolan och
äldreboendet till grönområdet, tillgänglighet för
funktionshindrade, tillgänglighet till grönområde i
form av gång- och cykelvägar eller kollektivtrafik,
tillgång till parkeringsplatser, hinder eller barriärer
mellan bostad och grönområde. Dessutom kan
information om var parker och naturområden finns
och vad de erbjuder, göra att de kan de upplevas
som mer tillgängliga.
51
51
12
Med kvalitet syftas det på grönstrukturens storlek,
innehåll och värde. Människor uppskattar områden
som är så stora att det är möjligt att vandra i
dem utan att stöta på bebyggelse, vägar eller andra
mänskliga konstruktioner. Det ger en upplevelse av
rymd och oändlighet, upplevelser som är sällsynta i
närheten av stadsmiljö och därför mycket uppskattade
och viktiga att bevara intakta. Förtätning av
städer innebär att många funktioner kommer nära
varandra och att det är lättare att vara utan bil, vilket
minskar trafi en i tätorter viket för med sig fördelar
för klimat och hälsan. Men det betyder också att
trycket på de tätortsnära grönområdena ökar.
Grönområden, parker och grönstråk ska upplevas
trygga och välvårdade eftersom det annars finns en
risk att många inte vågar använda dem. Andra kvaliteter
i grönområden kan vara svåra att mäta objektivt.
I denna rapporten har analysmetoden ”de åtta
parkkaraktärerna” använts. Det är en analysmetod
utvecklad av Patrik Grahn på Sveriges Lantbruksuniversitet,
Alnarp. Metoden används för att beskriva
innehållet i parker och grönområden. Karaktärerna
är följande: det vilda, det artrika, det rymliga, det
rofyllda, det lekfulla, det gröna torget, det festliga
och det kulturella. Karaktärerna beskrivs på följande
sida.