Kallelse KFN 2013-04-16 - Ängelholms kommun

Nybron och Mejeribron får blomsterbeklädda räcken på sommaren.
Det kulturella perspektivet
Kulturhistoriska miljöer som till exempel äldre parker,
trädgårdar, åkrar, kyrkogårdar och alléer kan bära
vittnesbörd om hur tidigare generationer levt och
verkat och att bevara dessa miljöer från olika skeden
i stadens och landsbygdens utveckling ger en känsla
av kontinuitet. De bidrar till att förmedla kontakten
bakåt i tiden och rymmer mycket av stadens kulturhistoria.
Detta ger oss en trygg bas i den annars
föränderliga tillvaro, en utgångspunkt för grönstrukturen
som ofta ger en god grönstruktur också ur
den sociala aspekten samtidigt som det ekologiska
perspektivet ofta är gynnsamt eftersom de kulturhistoriska
miljöerna har haft lång tid på sig att skapa
en egen ekologisk balans som med tiden har blivit
en del av det kulturhistoriska värdet.
Grönstrukturens roll som ram för nutida kulturverksamhet
som konst, musik eller teater är också av stor
vikt för en plats identitet. Stadens gestaltning med
parker och grönska innehåller viktiga stadsbyggnadselement
som gör det möjligt att orientera sig
och känna igen sig i olika delar av staden och vegetation
medverkar till att ge tydliga ramar.
Utsmyckning av staden med hjälp av till exempel
blomsterurnor, påskris eller julgranen på torget
bidrar också till att skapa en identitet, samhörighet och
att ge en positiv image av staden. Det är något som även
kan skapas av evengemang av olika slag. Ängelholms
Flower & Garden Show är ett exempel på en
återkommande händelse som marknadsför Ängelholm
som en grön stad men som också skapar
nya traditioner som utspelar sig i och tar hjälp av
grönstrukturen.
Det ekologiska perspektivet
Precis som den vanliga infrastrukturen behöver
grönstrukturen också vara sammanhängande för att
47
47
8
fungera. Strukturen är uppbyggd av ett nätverk av
grönområden, vattenytor och gröna stråk i landskapet.
Med en sammanhängande struktur ger vi växter
och djur gröna korridorer med möjlighet att förflytta
sig.
Den biologiska mångfalden syftar på mängden arter
och individer av växter och djur samt variationen av
biotoper och ekosystem. De ekologiska processerna
är essentiella för att vi ska få mat, rent vatten och
ren luft. Tätorternas förutsättningar för biologisk
mångfald ligger oftast i större sammanhängande
naturområden i stadens utkanter som via gröna kilar
når in i bebyggelsen och det är därför viktigt att
lokalisera, bevara, utveckla och överbygga barriärer
i dessa kilar.
I tätt bebyggda områden med ingen eller mycket
lite grönska finns det ofta ycket låga ekologiska
värden eller inga värden alls och de fungerar då som
barriärer. Det finns o kså områden som är gröna
men sköts intensivt eller som saknar innehåll som
understöttar biologisk mångfald. Värdefulla biologiska
element som även kan hittas i tätorternas
grönområden är exempelvis grova träd, stamhåligheter,
blommande buskar, träd som blomstrar,
alléer, död ved, vatten eller extensivt skötta gräsytor.
Stadsplaneringen påverkar i stor grad även det lokala
klimatet. Många städer är något varmare än landet
runt städerna och en generell temperaturökning
med några grader kan i tätbebyggda städer innebära
långt mycket mer. Klimatet i tätorten påverkas av
grönskan i stora grönområden men också av enstaka
träd och buskar. De hjälper till att jämna ut
temperaturskillnader och har stor betydelse för ett
behagligt stadsklimat och den fysiska planeringen.
Grönska ger skugga, skyddar mot vind och regn
och dämpar buller i staden.