Kallelse KFN 2013-04-16 - Ängelholms kommun
Kallelse KFN 2013-04-16 - Ängelholms kommun
Kallelse KFN 2013-04-16 - Ängelholms kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Djurholmamossen, <strong>Ängelholms</strong> strandskog, Århultsbäcken<br />
och två områden i södra delarna av<br />
Skäldervikskusten är klassade som Natura 2000-<br />
områden. Detta är ett nätverk skapat av EU för att<br />
värna om biologisk mångfald. Ett Natura 2000-<br />
område är till för att skydda en värdefull naturtyp<br />
och därmed skydda livsmiljön för djur och växter<br />
som listas i EU:s fågeldirektiv (fågelarter) och EU:s<br />
habitatdirektiv (övriga arter och naturtyper). Varje<br />
medlemsland ansvarar för att skydda och vårda sina<br />
områden för framtiden. Naturvårdsverket samordnar<br />
Natura 2000-arbetet på nationell nivå och Länsstyrelsen<br />
ansvarar för att ta fram bevarandeplaner<br />
för samtliga utpekade områden<br />
Skälderviken är klassat som Ramsarområde. Ett Ramsarområde<br />
är en våtmark som av Ramsarkonventionen<br />
är utpekad som våtmarker av internationellt<br />
intresse<br />
Hallandsåsens sydsluttning väster om E6:an, ett<br />
område väster om Vantingevägen vid <strong>kommun</strong>gränsen<br />
mot Båstad och ett område mellan Valhall park<br />
och järnvägen har landskapsbildsskydd. Landskapsbildsskydd<br />
är ett begrepp som fanns enligt naturvårdslagens<br />
lydelse före den 1 januari 1975. Det<br />
infördes innan begreppet riksintresse fanns för att<br />
på ett enkelt sätt kunna skydda stora områden från<br />
större påverkan eller förändring. Det var framförallt<br />
de visuella upplevelsevärdena i landskapet man<br />
önskade skydda. Även om begreppet inte finns i<br />
miljöbalken gäller bestämmelserna fortfarande i de<br />
utpekade områdena.<br />
Det finns tre nyckelbiotoper i <strong>kommun</strong>en och fyra<br />
objekt med höga naturvärden. Dessutom finns<br />
några nyckelbiotoper utpekade av skogsbolag. De<br />
flesta är no r om Västersjön och Rössjön. Dessa<br />
områden täcks av ett kvalitetsbegrepp för natur<br />
men har inget lagstadgat skydd. Skogsstyrelsens<br />
använder begreppen nyckelbiotop och objekt med<br />
naturvärden för att beskriva områden i skog med<br />
höga naturvärden. Skogsstyrelsens definition ä :<br />
”En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en<br />
samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll,<br />
historik och fysiska miljö idag har mycket<br />
stor betydelse för skogens flora o h fauna. Där<br />
finns eller kan fö väntas finnas rödlistade a ter”. En<br />
nyckelbiotop är alltså ett naturområde som spelar<br />
en avgörande roll för skogens hotade och sällsynta<br />
djur och växter. En utpekad nyckelbiotop har inget<br />
formellt skydd. Olika skyddsformer kan däremot bli<br />
aktuella beroende på vilken typ av biotop det är och<br />
biotopens storlek. I många fall krävs åtgärder för att<br />
naturvärdena ska bevaras.<br />
56<br />
56<br />
17<br />
I plan- och bygglagen (PBL 2010:900) regleras<br />
bygglov, detaljplaner, översiktsplaner och övriga<br />
ärenden som behandlar planläggningen av mark<br />
och vatten. Precis som i miljöbalken bygger bestämmelserna<br />
på att en miljömässigt hållbar utveckling<br />
skall främjas och att byggnader och andra konstruktioner<br />
ska lokaliseras och planeras så att den negativa<br />
inverkan på miljön minimeras.<br />
Plan- och bygglagens första kapitel, 1 § (2010:900)<br />
lyder: ”Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn<br />
till den enskilda människans frihet, främja en<br />
samhällsutveckling med jämlika och goda sociala<br />
levnadsförhållanden och en god och långsiktigt<br />
hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle<br />
och för kommande generationer.”. I plan och<br />
bygglagen finns flera h visningar till miljöbalken<br />
där kapitel och paragrafer nämns som ska tillämpas<br />
i ett planförfarande. Riksintressen (enligt kapitel 3<br />
och 4), miljökvalitetsnormer (kapitel 5) och miljökonsekvensbeskrivningar<br />
(kapitel 6) är några av de<br />
kapitel som hänvisas till i plan- och bygglagen.<br />
Förutom miljöbalken och plan- och bygglagen<br />
finns det flera andra l ar i vilka naturvård berörs.<br />
Av dessa är det främst i väglagen, jaktlagen, terrängkörningslagen,<br />
skogsvårdslagen och fis elagen<br />
där naturvården kan finna stöd. ommunen är inte<br />
tillsynsmyndighet i ärenden kopplade till dessa lagar<br />
men är skyldig att ta hänsyn till dem.