November - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Torra veden hotar ta slut Endast ved som lagrats på rätt sätt har hunnit bli tillräckligt torr i sommar. I somras var det synnerligen viktigt att vedhandlarna hade ett ordentligt tak över den ved som skulle bli säljklar till hösten. Herman Lindell i Lovisa har lång erfarenhet av att vara vedhandlare. De första dagarna i september levererade han sina första vedlass till kunder. – Torkningen var långsammare i somras, säger Herman Lindell. Den ved som jag nu säljer är gjord av björkmassaved som jag avverkade på vårvintern. En del tar jag ur egen skog, men största delen köper jag via Södra skogsreviret. Jag håller mig till björkved. Det finns kunder som frågar efter blandved, men de är en handfull per år. 18 <strong>Skogsbruket</strong> 10/2012 LUFTCIRKULATION – När veden är kapad, lägger jag den direkt i storsäckar. Säckarna har ett grovmaskigt nät på två sidor och en tätare glasfiberväv på två sidor. De rymmer 1,4 kubikmeter ved. – Säckarna är lätta att flytta. Jag lagrar dem på en öppen plats. Ovanpå säckarna har jag en lätt presenning som tak. Mellan veden och presenningen finns utrymme för luft att cirkulera. Stommen, som håller upp presenningen, har formen av ett hustak med kroppås. Sidorna är öppna så luften kommer åt att cirkulera från alla håll, även mellan säckarna då de inte står helt tätt. FUKTHALTEN MÄTS Veden som Lindell säljer har en fukthalt på 14–16 procent. Då har veden torkat från mars till september. – Jag mäter fukthalten med fuktmätare. Nästan all ved som Lindell säljer är 33 centimeter långa klabbar. Det finns någon enstaka kund som vill ha 50 centimeters klabbar och någon som vill ha 25 centimeters. – Jag gör veden av björkmassaved och då är grovleken inte över 15 centimeter. Bitar som är 10–15 centimeter grova klyver jag i fyra delar. Klenare klyver jag bara i två delar. En del kunder köper veden hemkörd i säckar medan andra vill ha den hemkörd på traktorflaket. – Kunden kan välja att returnera säcken eller att behålla den. Säcken är inte helt gratis, systemet fungerar som det med returflaskor. • TEXT OCH FOTO: GErD MATTSSOn-TurKu Avigsidan I Helsingfors ökar trafiken till Hanaholmens och Sundholmens kraftverk 2014, då Helsingfors Energi börjar använda pelletar som bränsle. I oktober i höst bränns de första pelletarna på Hanaholmens kraftverk i Sörnäs. Målet är att få fram den bästa bränsleblandningen. Pelletarna blandas med stenkol och med dagens teknik kan andelen pelletar vara högst 10 procent. FLER LASTBILAR År 2014 ska Hanaholmens kraftverk använda en bränslemix som består av 5–10 procent pelletar och resten stenkol. Volymmässigt handlar det om cirka 50 000 ton pelletar, vilket motsvarar 125 000 kubikmeter. Senare kan det bli möjligt att öka biobränslets andel, i bästa fall till 40 procent.
med biobränslen Enligt nuvarande planer kommer pelletarna att transporteras med lastbil till kraftverket. På årsnivå betyder det från och med hösten 2014 drygt 500 lass per år eller lite mer än två lass varje vardag. I ett senare skede kan det bli aktuellt att ta emot pelletleveranser med båt. Intill kraftverket byggs en lagerbyggnad som rymmer 1 000 kubikmeter pelletar. Den mängden räcker tre månader vid normal användning. Sundholmens kraftverk i Gräsviken börjar använda pelletar samtidigt som Hanaholmens kraftverk 2014 och i stort sätt motsvarande mängder. NORDSJÖ Helsingfors stadsstyrelse beslutar 2015 om staden ska bygga ett nytt biobränslekraftverk i Nordsjö. År 2020 ska andelen förnybara bränslen vara 20 procent. Det planerade biobränslekraftverket skulle använda 80 procent förnybara biobränslen och 20 procent stenkol. Biobränslena skulle vara flis, pelletar och små mängder åkerbiomassa. För att säkerställa fjärrvärmeproduktionen skulle kraftverket även fungera med enbart stenkol som bränsle. Kraftverket i Nordsjö skulle, enligt nuvarande planer, använda omkring 1 000 000 ton flis eller cirka 600 000 ton pelletar per år. Med enbart flis som bränsle skulle i genomsnitt närmare 100 lastbilar med flis varje dag köra till Nordsjö. LÅNGA TRANSPORTER Ett hundra lastbilar per dag betyder stor dieselförbrukning, mycket avgaser och slitage av vägarna. Flisen finns inte i regionen utan transportsträckorna för en del flis blir över hundra kilometer, till och med flera hundra kilometer. – Nordsjö kan nås även med båt och järnväg, påpekar bioenergiexpert Tage Fred riksson på Bioenergi rf. Import blir troligen en del av råvaruförsörjningen. Priset är det avgörande för köparen, som i det här fallet är Helsingfors Energi som ägs av Helsingfors stad. Enligt Fredriksson är 1 miljon ton flis, som motsvarar 4,2 miljoner löskubikmeter flis, ganska lite jämfört med snöröjningen i Helsingfors den senaste vintern. Då körde lastbilar 15 miljoner kubikmeter snö under några månader, för att inte glömma insamlingen och lastningen av snö samt lossningen. • TEXT: GErD MATTSSOn-TurKu FOTO: vErSOWOOD <strong>Skogsbruket</strong> 10/2012 19
Page 1 and 2: Skogs bruket 10|2012 Skyddskläder
Page 3 and 4: Skogs bruket OBunDEn SPECIALTIDnInG
Page 5 and 6: Ekoturismen kan rädda unika skogsm
Page 7 and 8: Skärp sågens kedja - då mår bå
Page 9 and 10: skydd så vara bra SKÖTSEL AV SKYD
Page 11 and 12: olagen utan arbetar nästan till hu
Page 13 and 14: De här virkestravarna har placerat
Page 15 and 16: Det här vill virkesköparna ha Tal
Page 17: Svaveldirektiv hotar investeringar
Page 21 and 22: val i en tid av förändring Det bl
Page 23 and 24: ägare jobbar själva i skogen Gall
Page 25 and 26: Men hur sköter de sina skogar, vil
Page 27 and 28: virkesprisstatistik Rotpriser vecka
Page 29 and 30: Toppår för grankottar I höst ser
Page 31 and 32: Skogsdag i Lappträsk torsdagen den

November - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?