Donne sa ja till sin död – som Jesus” - Dagen
Donne sa ja till sin död – som Jesus” - Dagen
Donne sa ja till sin död – som Jesus” - Dagen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
2 DAGEN onsdag 6 mars 2013<br />
opinion Ledare Opinionsredaktör: Eli<strong>sa</strong>beth Sandlund 08-619 24 73, eli<strong>sa</strong>beth.<strong>sa</strong>ndlund@dagen.se<br />
Debattredaktör: Hasse Boström 08-619 24 41, hasse.bostrom@dagen.se<br />
vi har fortfarande<br />
råd med bistånd<br />
Regeringens uttalande signalerar att Sverige drar sig <strong>till</strong>baka<br />
finansminister Anders Borg<br />
(M) vill betala en del av flyktingmottagningen<br />
med bistånd. Han<br />
vill även minska Sveriges bidrag<br />
<strong>till</strong> FN:s arbete med tio procent.<br />
Det framgick av uttalanden och<br />
medieuppgifter i går.<br />
utspelet har inte oväntat kritiserats<br />
av biståndets försvarare.<br />
Dit hör normalt Kristdemokraterna,<br />
men i det här fallet<br />
försvarar deras utrikespolitiska<br />
talesperson, Desirée Pethrus,<br />
systemet att använda biståndspengar<br />
för flyktingmottagning.<br />
Även om hon i <strong>sin</strong> kommentar<br />
<strong>till</strong> TT också säger att om partiet<br />
fått styra själv hade man kanske<br />
lagt kostnaden på den vanliga<br />
budgeten.<br />
Det kanske inte är de enskilda<br />
summorna <strong>som</strong> är det viktiga i<br />
det här <strong>sa</strong>mmanhanget utan vilka<br />
signaler vi sänder ut.<br />
Signaler från regeringen <strong>till</strong><br />
de egna medborgarna. Och från<br />
Sverige <strong>till</strong> världen.<br />
Signaler <strong>som</strong> handlar om att vi<br />
behöver tänka mer på oss själva.<br />
Se om vårt eget hus.<br />
Kriserna i världen har inte<br />
obunden på<br />
kristen grund<br />
utspel. Migrationsverket behöver mer pengar och då är det lämpligt att ta des<strong>sa</strong> från biståndet, <strong>sa</strong> finansminister Anders Borg i en<br />
intervju i går, ett uttalanden <strong>som</strong> väckt irritation. Foto: MAJA SUSLIN, SCANPIX<br />
I korthet<br />
tros<strong>sa</strong>mfund har lättare nå papperslö<strong>sa</strong><br />
■ Det är bra att Sveriges kristna råd (SKR) demonstrerar<br />
mot Reva-projektet, <strong>som</strong> går ut på att hitta<br />
människor <strong>som</strong> vistas i Sverige utan uppehålls<strong>till</strong>stånd.<br />
Men SKR, <strong>sa</strong>mt företrädare för muslimer<br />
och buddhister, har också ett konstruktivt bidrag:<br />
Många av de papperslö<strong>sa</strong> vill inget hellre än att<br />
återvända <strong>till</strong> hemlandet. Tros<strong>sa</strong>mfund kan bli<br />
minskat. Det är <strong>sa</strong>nt att fattigdomen<br />
har motverkats i en rad<br />
länder. Det har bland annat den<br />
entusiastiska professorn Hans<br />
Rosling vi<strong>sa</strong>t oss. Många av de<br />
länder <strong>som</strong> vi vant oss vi att betrakta<br />
<strong>som</strong> fattiga har en ekonomisk<br />
utveckling <strong>som</strong> lyft miljoner<br />
människor ur direkt fattigdom.<br />
men det betyder inte att fattigdomen<br />
är avskaffad.<br />
I Sverige har biståndet nu diskuterats<br />
länge. Som <strong>Dagen</strong> tidigare<br />
påpekat har det skapat stor<br />
osäkerhet om vad regeringen<br />
vill. Säkert skapar det ännu större<br />
osäkerhet i de mottagande<br />
länderna om vad Sverige vill.<br />
Jan Berninger är aktuell med<br />
en bok <strong>som</strong> granskar biståndet,<br />
enligt honom själv kritiskt men<br />
med en positiv utgångspunkt.<br />
Han skriver i ett inlägg på <strong>sa</strong>jten<br />
Biståndsdebatten.se: ”Jag och<br />
många, <strong>som</strong> lik<strong>som</strong> <strong>ja</strong>g har praktisk<br />
erfarenhet av utvecklings<strong>sa</strong>marbete,<br />
tycker att biståndet<br />
ger viktiga, positiva resultat<br />
<strong>som</strong> har förändrat många fattiga<br />
människors verklighet i rätt riktning;<br />
resultat <strong>som</strong> gett ut<strong>sa</strong>tta<br />
kvinnor och män bättre instru-<br />
ment för att förbättra <strong>sin</strong> situation.<br />
Just detta är ju målet för<br />
det svenska biståndet!!”<br />
När Anders Borg gjorde sitt<br />
utspel befann sig Gunilla Carlsson<br />
på Afrikare<strong>sa</strong> och kunde eller<br />
ville inte kommentera. Men<br />
hon lär inte ha några större invändningar.<br />
Regeringen anser inte att flyktingmottagande<br />
och utvecklingshjälp<br />
<strong>till</strong> fattiga länder är två<br />
olika <strong>sa</strong>ker. Visst kan man säga<br />
att det finns en koppling mellan<br />
des<strong>sa</strong>. Det mest egoistiska motivet<br />
för fattigdomsbekämpning<br />
är ”om vi inte hjälper de fattiga<br />
startar de krig mot oss, eller flyr<br />
<strong>till</strong> våra länder”.<br />
Är det så illa att det är det senare<br />
<strong>som</strong> styr regeringens handlande?<br />
Vägledande borde istället vara<br />
insikten om att vi alla har <strong>sa</strong>mma<br />
värde och rättigheter. Det<br />
handlar alltså om solidaritet och<br />
rättvi<strong>sa</strong>. De orden har varit vägledande<br />
för svenskt bistånd förr.<br />
Men de hörs inte så ofta i biståndsdebatten.<br />
Duger de inte längre?<br />
Hasse Boström<br />
bättre på att stötta människor i det beslutet, konstaterar<br />
de.<br />
Samfunden har här klara fördelar, både genom<br />
<strong>sin</strong>a internationella kontakter och i det faktum att<br />
de inte är myndigheter, och därmed har lättare att<br />
möta den papperslöse.<br />
Hasse Boström<br />
Läs mer<br />
på sid 7:<br />
Anders Borg:<br />
Mer bistånd<br />
<strong>till</strong> flyktingmottagande<br />
Gäst-<br />
krönika<br />
Ulf Sundkvist,<br />
pastor i Pingstkyrkan<br />
i Karlskrona<br />
Att få barn är<br />
inte en rättighet<br />
Jag brukar inte hålla med Jonas Sjöstedt. Hans<br />
parti har både historiskt, med <strong>sin</strong>a kommunistiska<br />
rötter och nu på senare år så tydligt distanserat sig<br />
från mina värderingar att <strong>ja</strong>g aldrig skulle komma<br />
på tanken att ge vänstern min röst.<br />
Det ska nog sägas i <strong>sa</strong>mmanhanget att <strong>ja</strong>g är ganska<br />
påverkad av tiden med Gudrun Schyman och<br />
hennes ”<strong>död</strong> åt familjen”. Vid ett möte på Stora torget<br />
i Sundsvall skällde hon faktiskt mer eller mindre<br />
ut mig för att <strong>ja</strong>g öppet ifråga<strong>sa</strong>tte hennes syn<br />
på kärnfamiljen. Det var <strong>som</strong> hon inte bara önskade<br />
livet ur familjen utan också ur en, <strong>som</strong> hon uppfattade,<br />
patriarkatförsvarande pastor.<br />
Därför var det med<br />
Där någonstans<br />
vände<br />
det sig i magen.<br />
viss förvåning <strong>ja</strong>g lyssnade<br />
på en varm och engagerad<br />
Jonas Sjöstedt i<br />
söndagens Agenda. Sakligt<br />
och tydligt <strong>sa</strong> han<br />
nej <strong>till</strong> Statens medicinskt-etiska<br />
råd och<br />
dess förslag att Sverige<br />
bör <strong>till</strong>åta surrogatmoderskap. Bra Jonas. Din argumentation<br />
var klok. Jag håller med.<br />
Surrogatmoderskap. En ganska märklig beskrivning<br />
egentligen. Surrogat betyder ju ”ersättning<br />
<strong>som</strong> i något viktigt avseende är sämre än det, den<br />
ersätter”. I förslaget handlar det om att en kvinna<br />
ska låna ut <strong>sin</strong> kropp och bli gravid med den uttalade<br />
avsikten att efter födseln lämna över barnet <strong>till</strong><br />
någon annan. Klart det väcker många frågor.<br />
Därför menar råDet att det måste ”föreligga en<br />
nära relation” mellan surrogatmodern och de potentiella<br />
föräldrarna. Surrogatmodern får inte vara<br />
det blivande barnets genetiska mor. En omsorgsfull<br />
lämplighetsprövning av såväl surrogatmoder <strong>som</strong><br />
blivande föräldrar måste göras. Framför allt, menar<br />
rådet, måste surrogatmodern agera altruistiskt<br />
(osjälviskt). Det får alltså inte finnas någon ekonomisk<br />
vinning eller tvång i kalkylen. Men hur kan allt<br />
detta säkerställas?<br />
Samtidigt är det viktigt att ta in den bakomliggande<br />
problematiken. Ofrivillig barnlöshet. En obesvarad<br />
längtan. En livsdröm <strong>som</strong> gått förlorad. Barnlöshetens<br />
sorg. Hur möter vi den <strong>sa</strong>mtidigt <strong>som</strong> vi<br />
också tar hänsyn <strong>till</strong> kvinnans rättigheter att inte<br />
återigen reduceras <strong>till</strong> en kropp, <strong>som</strong> kan köpas för<br />
vänskap eller pengar och framför allt, hänsynen <strong>till</strong><br />
barnen?<br />
Jonas Sjöstedts argumentation var klar. Kunskapen<br />
om de psykologiska konsekvenserna <strong>–</strong> för surrogatmoder,<br />
för barnet och adoptivföräldrarna <strong>–</strong> är<br />
för liten. Vad händer om de blivande föräldrarna<br />
ändrar sig eller om surrogatmodern hävdar rätten<br />
<strong>till</strong> <strong>sin</strong> kropp under pågående graviditet? Och, menade<br />
Sjöstedt med eftertryck, erfarenheten vi<strong>sa</strong>r att<br />
när utbudet av kvinnor <strong>som</strong> vill låna <strong>sin</strong>a kroppar<br />
inte motsvarar efterfrågan så vänder vi oss ändå <strong>till</strong><br />
kvinnor i u-länder, bara priset är rätt. Det är redan<br />
nu en mil<strong>ja</strong>rdindustri.<br />
Där någonstans vänDe Det sig i magen. Kvinnor<br />
och barn <strong>som</strong> handelsvara. Då är inte <strong>ja</strong>g med. Barn<br />
är inte en mänsklig rättighet. Barn är en gåva, inget<br />
man skaffar eller skaffar bort. Som <strong>ja</strong>g ser det är<br />
barn djupast sett en gåva från Gud.
Change language