Ladda ner PDF - Fonden för mänskliga rättigheter

22
ATT ARBETA RÄTTIGHETSBASERAT - FALLSTUDIE 1
Fallstudie 1
Rätten till privat- och familjeliv
Europadomstolens dom (2006-01-17) i
målet Elli Poluhas dödsbo mot Sverige
Sammanfattning av målet
Bakgrunden till målet är en ansökan om tillstånd att
fl ytta gravsatt aska från en familjegrav i Fagersta till
en familjegrav i Stockholm. Kyrkogårdsförvaltningen
avslog ansökan med motiveringen att enligt begravningslagen
får stoft eller aska som gravsatts på en
begravningsplats inte fl yttas för att gravsättas någon
annanstans om det inte föreligger särskilda skäl.
Beslutet överklagades till länsstyrelsen som avslog
överklagandet. Länsstyrelsens beslut överklagades i
sin tur till länsrätten som också avslog överklagandet.
Varken kammarrätten eller Regeringsrätten beviljade
prövningstillstånd. I klagomålet till Europadomstolen
gjordes gällande att myndigheternas vägran
att tillåta fl yttning av askan utgjorde en kränkning av
rätten till skydd för privat- och familjeliv i artikel 8 i
Europakonventionen.
Frågeställningar
1. Har ett ingrepp i rätten till skydd för privat-
och familjeliv skett? I vilken mån är detta
tillåtet enligt Europakonventionen? Hur får
inskränkningar göras, vilka krav uppställs i
konventionen?
2. Om ingrepp skett, var detta ingrepp
nödvändigt i ett demokratiskt samhälle?
3. Hur ska statens tolkningsmarginal förstås i
prövningar som denna?
Artikel 8 . Rätt till skydd för
privat- och familjeliv
1. Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och
familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.
2. Offentlig myndighet får inte ingripa i denna
rättighet annat än med stöd av lag och om det i
ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn
till den nationella säkerheten, den allmänna
säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till
förebyggande av oordning eller brott, till skydd för
hälsa eller moral eller till skydd för andra personers
fri- och rättigheter.
Diskussionsunderlag
Rätten till skydd för privat- och familjeliv skyddas i
artikel 8 i Europakonventionen.
Det som blir föremål för diskussion i fallet ovan är i
vilken mån den inskränkning som beslutet att inte
tillåta fl yttning av askan medfört för den enskilde
uppfyller konventionens krav på inskränkningar;
inskränkningen ska vara lagenlig; nödvändig i ett
demokratiskt samhälle; för angivna syften (“den
nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller
landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av
oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral
eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter”).
Konstateras kan att det varit fråga om en inskränkning
och att den varit lagenlig. Det som utgjorde
kärnfrågan var förhållandet om inskränkningens
nödvändighet i ett demokratiskt samhälle. Vid denna
bedömning måste man, enligt domstolen, väga den
enskildes intresse av att få byta en avliden anhörigs
gravplats mot samhällets roll att tillförsäkra gravfrid.
Europadomstolen menade att detta var en så viktig
och känslig fråga att staterna måste ges en mycket vid
bedömningsmarginal (det som benämns margin of
appreciation).