Ladda ner PDF - Fonden för mänskliga rättigheter

● ingen ska utsättas för godtyckliga frihetsberövanden
● den som vill få sina civila rättigheter och skyldigheter
prövade liksom den som anklagas för ett brott
ska ha rätt till rättvis rättegång
● var och en har rätt till religionsfrihet, åsikts-
och yttrandefrihet, föreningsfrihet, under givna
förutsättning och under ett ansvar att i detta respektera
bl. a andras rättigheter
Konventionen har förstärkts med 14 tilläggsprotokoll,
varav 13 har trätt ikraft. Sex av dessa protokoll medför
en förstärkt rättighetskatalog, medan övriga protokoll
behandlar procedurfrågor. Bland de rättigheter som
utökat rättighetskatalogen kan nämnas:
● rätten till egendom skall lämnas okränkt
● ingen må förvägras rätten till undervisning
● staterna förbinder sig att anordna fria och
hemliga val
● avskaffandet av dödstraff i såväl freds- som krigstid
● rätt att inte bli lagförd eller straffad två gånger
● ett allmänt förbud mot diskriminering
Europadomstolen
För att övervaka konventionsstaternas efterlevnad av
Europakonventionen, upprättades den Europeiska
kommissionen för mänskliga rättigheter 32 som första
instans dit enskilda och stater hade tillträde för att rikta
klagomål gentemot konventionsstat. I de fall där ingen
förlikning nåddes i denna instans kunde Kommissionen
själv och konventionsstaterna hänföra klagomålet till
Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (om
den berörda staten erkänt Domstolens behörighet).
Domstolen upprättades den 18 september 1959 och
sammankallades till en början periodiskt. Med tiden
kom antalet klagomål som hänfördes till Domstolen att
öka avsevärt och handläggningstiderna blev allt längre, i
värsta fall upp emot 10 år. Detta föranledde olika reformer
i klagoförfarandet, något som till slut medförde
att konventionsstaterna antog ett 11:e tilläggsprotokoll
som etablerade en permanent och heltidsarbetande
Europadomstol. Genom ikraftträdandet av detta tilläggsprotokoll
avskaffades Kommissionen. Detta skedde
under senare delen av 1990-talet och den nya Domstolen
påbörjade sitt arbete i november 1998. Fortfarande dras
domstolen med långa handläggningstider och ytterligare
revision föreslås i ett 14:e tilläggsprotokoll som dock
ännu inte trätt i kraft.
Domstolen består av 46 domare, en nominerad från varje
konventionsstat, som tjänstgör i personlig egenskap
under en mandatperiod på 6 år. Domstolens president är
den fransknominerade ledamoten, Jean-Paul Costa.
Ministerkommittén under Europarådet har verkställande
funktion genom att den övervakar att staterna följer domstolen
utslag och t.ex. betalar ut eventuella skadestånd
som Domstolen utdömt. Detta mandat förstärks genom
att Ministerkommittén har möjlighet att föreslå att stat
som inte efterlever Domstolens utslag avstängs eller
t.o.m. utesluts.
Individuella klagomål
Den huvudsakliga övervakningen sker genom Domstolens
hantering av enskilda klagomål. Enligt konventionen
har enskilda numera en möjlighet att rikta ett
klagomål direkt mot en konventionsstat om:
● saken gäller kränkning av rättigheter i Europakonventionen
● alla inhemska rättsmedel har uttömts
● klagomålet inte är anonymt
● klagomålet inte är uppenbart ogrundat
● fallet inte tidigare dömts eller tagits upp av annat
internationellt organ 33
49