Ladda ner PDF - Fonden för mänskliga rättigheter
Ladda ner PDF - Fonden för mänskliga rättigheter
Ladda ner PDF - Fonden för mänskliga rättigheter
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
52<br />
DET NATIONELLA SKYDDET AV MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER<br />
Europakonventionens<br />
ställning<br />
Europakonventionen inkorporerades som svensk lag<br />
1995, dels beroende på de påtryckningar Europadomstolen<br />
gjort mot konventionsstaterna <strong>för</strong> att ge bättre<br />
möjligheter att hantera rättighetskränkningar på det<br />
nationella planet och därigenom undvika klagomål till<br />
Europadomstolen, dels på grund av de EG-rättsliga<br />
<strong>för</strong>pliktelser som Sverige åtagit sig genom medlemskap<br />
i den Europeiska Unionen 1995. Detta är ett unikt beslut<br />
i rättighetshänseende eftersom inga andra av de konventio<strong>ner</strong><br />
Sverige underkastat sig internationellt in<strong>för</strong>livats<br />
så tydligt i svensk lagstiftning. Konventionen gjordes<br />
till en svensk lag, men <strong>för</strong> att <strong>för</strong>stärka konventionen<br />
ställning gentemot övrig lagstiftning, in<strong>för</strong>des även ett<br />
stadgande i grundlagen, RF 2:23.<br />
Detta med<strong>för</strong> att lag stiftad i strid med Europakonventionens<br />
bestämmelser strider även emot grundlagen,<br />
något som får betydelse <strong>för</strong> möjligheterna att utöva<br />
normprövning gentemot Europakonventionens<br />
bestämmelser.<br />
Normprövningsrätten<br />
Domstolar och andra offentliga organ har mandat<br />
under grundlagens bestämmelser att utöva kontroll över<br />
normgivningsmakten, utövad av t.ex. riksdagen eller regeringen,<br />
genom normprövningsrätten. Denna ålägger de<br />
offentliga organen att bland annat pröva <strong>för</strong>eskrifternas<br />
grundlagsenlighet, och då även deras <strong>för</strong>enlighet med<br />
Europakonventionen (se ovan).<br />
Ombudsmännen<br />
Ombudsmän under regeringen<br />
Det finns i Sverige flera olika ombudsmän som lyder<br />
under regeringen och vars uppgifter har anknytning till<br />
de <strong>mänskliga</strong> <strong>rättigheter</strong>na.<br />
Fyra av dessa – Jämställdhetsombudsmannen (JämO),<br />
Ombudsmannen mot etnisk diskrimi<strong>ner</strong>ing (DO),<br />
Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen<br />
mot diskrimi<strong>ner</strong>ing på grund av sexuell läggning<br />
(HomO) – har till uppgift att motverka diskrimi<strong>ner</strong>ing<br />
på olika grunder. Den femte ombudsmannen, Barnombudsmannen<br />
(BO), har till uppgift att <strong>för</strong>eträda barn och<br />
ungdomars <strong>rättigheter</strong> och intressen och ska i den rollen<br />
driva på genom<strong>för</strong>andet och bevaka efterlevnaden av<br />
barnkonventionen.<br />
Ombudsmännen har olika mandat och olika funktio<strong>ner</strong><br />
att fylla. Samtliga ombudsmän har dock arbetsområden<br />
som är av central betydelse <strong>för</strong> skyddet av de<br />
<strong>mänskliga</strong> <strong>rättigheter</strong>na och fyller en viktig funktion <strong>för</strong><br />
att främja respekten av dessa <strong>rättigheter</strong> i ett nationellt<br />
perspektiv. I skrivande stund pågår diskussio<strong>ner</strong> om att<br />
samman<strong>för</strong>a de fem till en ombudsman.
Change language