Ladda ner PDF - Fonden för mänskliga rättigheter

32
A. ANGÅENDE ASYLSÖKANDE BARNS RÄTT TILL SKYDD
Det framgår inte i Socialnämndens yttrande i vilken utsträckning familjen fick barnomsorg och om detta
avsåg familjens alla barn eller endast det barn som anmälan avsåg.
Det framgår heller inte av yttrandet om Socialnämnden fick klarhet i om barnet blivit misshandlat, om
barnet behövde läkarundersökas eller om Socialnämnden övervägde eller tog ställning till om polisanmälan
skulle göras.
I ett utlåtande från JO (JO 1992/93 s 319) framgår att i fall där det kan misstänkas att ett barn misshandlas
i hemmet ankommer det på ansvarig handläggare att omedelbart göra sig underrättad om
förhållandena i hemmet för en bedömning av om situationen är sådan att det till skydd för barnet är
nödvändigt att ta barnet om hand omedelbart.
I ett annat utlåtande från JO (JO 1996/97 s 262) framgår att vid misstanke om barnmisshandel är socialnämnden
skyldig att se till att barnet får erfoderligt skydd. JO uppger att det ligger i sakens natur att
det i fall misshandel av barnet förekommit föräldrarna vill bagatellisera skadorna och söka godtagbara
förklaringar till deras uppkomst. JO anför att under inga förhållanden får barnets säkerhet äventyras.
Frågan är om Socialnämnden i Grums kan anses ha handlagt anmälan om misstänkt barnmisshandel i
enlighet med det som angivits ovan om skyldighet att fatta beslut utan dröjsmål samt att tillse barnets
skyddsbehov.
Länsstyrelsen anser att Socialnämnden i Grums brister i skyndsamhetskravet i tre avseenden.
För det första att Socialnämnden i Grums inte tillräckligt snabbt skaffade ett tillräckligt brett underlag
för sin bedömning av barnets skyddsbehov i samband med att anmälan inkom. Ett telefonsamtal med
anmälaren samma dag som anmälan inkom kan inte anses ge tillräckligt underlag för Socialnämnden att
bedöma om barnet har ett skyddsbehov eller inte. Det är först efter 5 veckor när Socialnämnden sökte
upp barnet och den övriga familjen som Socialnämnden fick ett bredare underlag för sin bedömning av
barnets behov av skydd.
För det andra brister Socialnämnden i Grums i skyndsamhetskravet när de bedömde att en anmälan om
misstänkt barnmisshandel inte var av akut karaktär och lät anmälan ligga i 4 veckor utan vidare handläggning.
För det tredje att det tog Socialnämnden 6 veckor att fatta beslut om utredning enligt 11:1 SoL skulle
inledas eller inte.
Sammantaget är bristerna i skyndsamhet sådana att allvarlig kritik bör riktas mot Socialnämnden i Grums
kommun.
Däremot finner Länsstyrelsen ingen anledning till kritik när väl beslut om att inleda utredning enl. 11:1
SoL fattats av Socialnämnden i Grums. Efter en ganska kort utredningstid på två veckor fann Socialnämnden
att familjen inte hade något behov av stöd och hjälp från socialnämndens sida och därmed
fattades beslut om att avsluta utredningen.
En redan inledd utredning bör avslutas när och om det är klarlagt att någon åtgärd inte är påkallad.
Utredningen skall begränsas till att avse omständigheter som har betydelse för bedömningen av barnets
och familjens behov av stöd och hjälp.
Beslut i ärendet har fattats av byrådirektör Madelaine Bergkvist med byrådirektör Lillemor Brantefors
som föredragande.
Madelaine Bergkvist Lillemor Brantefors