Guide till granskning (pdf) - Statistiska centralbyrån

Var ska granskningen ske?
Dessutom ska man se till att uppgiftslämnaren instrueras att granska sina svar. Det
senare kallar vi uppgiftslämnargranskning.
Vi framhåller att en fördel med granskning vid dataregistrering är att den ofta äger
rum strax efter uppgiftslämnandet. Därmed menar vi att när uppgiftslämnarna behöver
återkontaktas, har de uppgiftslämnandet i färskt minne. En annan fördel är
att blanketten finns framför ögonen på den som granskar. Ingen tid krävs för att ta
fram och sortera blanketter. Dessutom kan ”omgranskning” av ändringar eller nya
värden ske omedelbart vid registreringen.
Men räcker det med endast dataregistreringsgranskning i postenkäter? Behövs det
över huvud taget mer än en stor granskningsprocess? Fördelen med det är att man
minskar risken för dubbelarbete. En annan fördel är att uppgiftslämnare inte kommer
att kontaktas mer än en gång. Det främsta skälet till att vi kraftfullt varnar för
omfattande manuell förgranskning (3.2.3) är just risken för att man vid efterföljande
dataregistreringsgranskning gör om mycket av det som redan utförts (se t.ex.
Linacre and Trewin 1989).
Observera även att granskningsprocessen som sådan har rationaliserats oerhört
tack vare att datortekniken gjorde det möjligt att integrera registrering, kodning
och granskning i pc-miljö (se t.ex. Bethlehem et al. 1989, Granquist 1992 och
Pierzchala 1995). Internationellt uppmärk-sammade man denna möjlighet tidigt
och utvecklade generella program-varor för registrering och samtidig granskning,
t.ex. BLAISE (Holland), DC2 (Canada), IPS (Australien) och IMPS (USA). Vid
SCB finns programmet Rode/pc.
Om man har flera stora delprocesser, måste man vidta åtgärder för att undvika det
dubbelarbete och de upprepade återkontakter som kan uppstå till följd av att man
har flera större processer. Man får då sätta och utnyttja granskningskoder i granskningsprogrammen
samt planera verifieringsprocesserna noggrant.
Ett allvarligare problem kan vara att hela granskningen tar längre tid. Om granskningen
fördröjer publiceringen av statistiken, måste kvalitetsförbättringen på
grund av granskningen motivera den försämrade tidskvaliteten. Det gäller också
att förvissa sig om att man faktiskt uppnår en kvalitetsförbättring. Återkontakter
med uppgiftslämnaren kan t.ex. komma att tas så långt efter uppgiftslämnandet att
man inte får högre svarskvalitet.
Man måste ha goda motiv för att t.ex. i postenkätfallet ha ytterligare en stor process
utöver dataregistreringsgranskning. Skäl kan vara att angelägna kontroller
inte kan utföras i dataregistreringsgranskning eller att kontroller kan göras mycket
effektivare i t.ex. produktionsgranskning. Det är då fråga om kontroller som
kräver data från andra insamlade objekt. Produktionsgranskning bör då reserveras
enbart för sådana kontroller.
Outputgranskning bör alltid finnas, eftersom huvudsyftet är att säkerställa att inga
stora fel har sluppit igenom tidigare utförd granskning. Här rekommenderar vi
grafisk granskning (se kapitel 5).
Vid elektronisk datainsamling, som diskuteras i 3.3, bör man vara mycket försiktig
med att låta processen följas av någon annan process än outputgranskning.
Det är särskilt vid uppgiftslämnargranskning med elektroniska blanketter som en
sådan situation kan uppstå. Huvudregeln är att granskningen vid SCB måste till-
20