Hot och våld i detaljhandeln - En kunskapsöversikt baserad på ...

Avslutande reflektioner
Denna översikt syftade till att öka kunskapen om hot och våld i detalj- och servicehandeln,
inklusive bensinstationer. Detta skulle ske genom en inventering av nationell och
internationell forskning inom området, med fokus på vetenskapligt prövade
preventionsåtgärder. Översikten är den andra delen av projektet ”Hot och våld mot
bensinstationer och servicebutiker”, ett samarbetsprojekt mellan Arbetslivsinstitutet och
Arbetsmiljöverket.
I detta avslutande kapitel beskrivs några preventionsbegrepp och synsätt som använts i
svensk säkerhets- och arbetsmiljöforskning och som kan vara av intresse när säkerhetsfrågor
inom servicehandel diskuteras. De preventionsåtgärder som översikten identifierat relateras
också till dessa preventionsbegrepp. Avsnittet avslutas med ett antal arbetshypoteser, som
genomgången av den hittillsvarande forskningen givit upphov till och som bland annat
förväntas ligga till grund för den riksomfattande enkätundersökning, som utgör projektets
tredje del.
Några olika preventionsbegrepp och synsätt
Begreppet prevention kommer från latinets ”praevenio” och betyder förhindra, inskrida,
komma före. Ordet används i olika typer av sammanhang och inom olika verksamheter. Olika
människor lägger också in olika betydelser i ordet. På samhällsnivå talas om samhällets
förebyggande åtgärder t.ex. för att förebygga brott eller för att ta ett mer närliggande
exempel, att förebygga hot och våld. Preventionsbegreppet används även inom det
sjukdomsförebyggande området och är ett samlingsbegrepp för åtgärder som syftar till att
bevara god hälsa och förhindra att skador eller sjukdomar uppkommer eller förvärras.
I den medicinska forskningstraditionen definieras prevention som ”att främja hälsa, bevara
hälsa, återställa hälsa och minimera lidande och nöd”. Vanligen sker en uppspaltning i
delbegrepp som avses representera olika alternativa huvudstrategier eller nivåer. Dessa är
primär-, sekundär- och tertiärprevention. Nivåerna relateras till olika tidpunkter i ett
sjukdomsförlopp, där primärpreventiva insatser innebär föregripande åtgärder medan
sekundär- och tertiärpreventiva insatser kan sättas in i olika stadier av ett sjukdomsförlopp.
Detta sätt att se på begreppet prevention, d v s utifrån olika tidsperspektiv eller nivåer, kan
också användas när det gäller hot och våld i arbetslivet för att belysa mot vad, var, när och
hur olika förebyggande insatser kan sättas in.
Primärprevention skulle då innebära att reducera risken för hot och våld, t.ex. genom att göra
omgivningen/miljön säker. Här kan också en uppdelning i vad som kallas för proaktiva
respektive reaktiva primärpreventiva insatser göras. De förstnämnda innebär insatser som
riktas mot den fysiska miljön, arbetsorganisationen och/eller maskiner och tekniska
hjälpmedel, medan de reaktiva insatserna rör individen och innebär att denne ”stärks” så att
hon/han kan klara risken bättre. Detta kan t.ex. göras genom information, utbildning och
träning i hur uppkomna hot- och våldssituationer kan hanteras och förebyggas eller genom att
rusta individen på annat sätt (t.ex. med bärbar telefon för tillkallande av stöd i en hotfull
situation).
34