Hot och våld i detaljhandeln - En kunskapsöversikt baserad på ...

var att undersöka de olika preventionsstrategier som framkommit under tidigare forskning,
med hänsyn tagen till geografiska och kulturella faktorer samt till övriga omgivande faktorer.
1271 butiker, verksamma mellan 1/2-1995 och 30/9-1996, identifierades i 14 olika
polisområden i Alexandria, Richmond och Norfolk, Virginia (USA). För varje rån valdes tre
kontrollbutiker ut. Kravet på dessa var att de skulle ligga inom 3.2 km från den rånade
butiken, samt att de inte utsatts för rån samma dag.
Varje butik besöktes av fd poliser eller poliser (icke i tjänst). Dessa samlade information kring
en mängd faktorer som kunde antas inverka på rånfrekvensen. Till dessa hörde avstånd till
graffiti, gängbildningar, drogtrafik, antalet fordon och fotgängare i området, hastighetsgränser
på omgivande gator, förekomst av betaltelefoner och bensinpumpar vid butiken. Butikerna
bedömdes utifrån närvaro av skottsäkra barriärer mellan personal och kunder, förekomst av
bankomater, placering av kassa, synlig beväpning av personalen samt antalet möjliga
flyktvägar.
Författarna konstaterade att butiker i områden med låg genomsnittlig utbildning, låg
medelhyra, äldre bebyggelse och en hög andel ensamma män, löpte hög risk för att utsättas
för rån. Butiker med närhet till graffiti löpte också hög risk. Goda kassarutiner, träning för
personalen, placering av kassan, installerad bankomat och möjlighet att se kassan utifrån var
preventionsåtgärder som var signifikant korrelerade med rånfrekvens. Att kunna se ut, från
kassan, sågs inte som en lika god preventiv åtgärd som att kunna se in. Detta tyder på att det
är viktigt med den interna belysningen, så att passerande har möjlighet att upptäcka ett
pågående rån. Dubbelbemanning, beväpnad personal, säkerhetssystem, skottsäkra glas, utsikt
från kassan och möjligheter till dolda flyktvägar var alla positivt korrelerade med rånfrekvens,
dock ej signifikant.
Loomis, Marshall, Wolf, Runyan och Butts (2002) studerade arbetsplatser i North Carolina,
USA, som mellan åren 1994 och 1998 drabbats av arbetsrelaterade mord (n=105). Dessa
arbetsplatser jämfördes med en kontrollgrupp av 210 slumpmässigt utvalda arbetsplatser i
samma område, som inte drabbats av arbetsrelaterade mord under samma period.
Författarna studerade införda preventiva åtgärder på de olika arbetsplatserna för att utröna de
olika åtgärdernas effektivitet i att begränsa antalet arbetsrelaterade mord.
Författarna drog slutsatsen att genom att undvika ensamarbete nattetid minskades risken för
att mördas på arbetet. Även stängda dörrar och god extriör belysning konstaterades vara
effektiva åtgärder. Ett stort antal övriga åtgärder testades men dessa gav ej signifikanta
resultat.
Större namngivna satsningar
Gainesville studierna
1986 fick White (1986) i uppdrag av polisen i Gainesville att analysera rån mot
servicebutiker i området. White utvärderade 72 butiker utifrån bemanning, belysning i och
utanför butiken, samt föremål som störde personalens synfält. Denna utvärdering relaterades
till rånstatistik för området och visade att antalet anställda var den största enskilda prediktorn
för butiksrån. De nämnda omgivningsfaktorerna gav inte statistiskt signifikanta förändringar i
antalet rån.
8