Hot och våld i detaljhandeln - En kunskapsöversikt baserad på ...

Arbetshypoteser och fortsatt forskning
De erhållna resultaten från föreliggande undersökning har resulterat i ett antal
arbetshypoteser, som kan utgöra en bas för forskning kring hot och våld vid svensk detaljoch
servicehandel. Initialt ska dessa hypoteser prövas i en undersökning kring hot och våld
vid privatdrivna bensinstationer i Sverige:
1. Butiker i närheten av storstäder utsätts mer frekvent för hot och våld.
2. Butiker omgivna av annan affärsverksamhet, med liknande öppettider, utsätts mer
sällan för hot och våld.
3. Butiker med hög omsättning utsätts oftare för hot och våld.
4. Ensamarbete innebär ökad risk för hot och våld.
5. Dubbelbemanning innebär fler skadade vid eventuellt rån.
6. Sena öppettider innebär ökad risk för hot och våld.
7. Butiker med post/bank utsätts mer frekvent för rån.
8. Stängning och öppning av butiken är särskilt riskfyllt.
9. Rån utförs oftast av gärningsmän utan legitim anknytning till butiken.
10. Övriga incidenter utförs till största delen av gärningsmän med legitim anknytning till
butiken (tex kunder).
11. Många kunder i butiken minskar risken för hot och våld.
12. Rån kommer ofta plötsligt, utan tidiga tecken på fara.
13. Övriga angrepp föregås ofta av tecken som registreras av personalen.
Bristen på svensk forskning inom området arbetsrelaterat våld är uppenbar. En omfattande
kartläggning av problemet är nödvändig för att adekvata åtgärder skall kunna vidtagas.
Utöver bristen på kvantitativ forskning råder det nästan total brist på forskning med en
kvalitativ ansats. Detta gäller både internationellt och nationellt. Personalens upplevelser av
hot och våld är viktiga att belysa och bör genomföras med kvalitativ metodik.
Slutsatser
Trots en omfattande databassökning har endast 23 preventionsundersökningar lokaliserats.
Kvalitén på dessa är varierande. Endast ett fåtal undersökningar har tagit hänsyn till
omgivande faktorer såsom närområdets brottslighet. I de flesta fall har ett stort antal åtgärder
genomförts samtidigt, vilket omöjliggjort kontroll av enskilda faktorer. Vid de tillfällen då
kontrollgrupper använts har urvalsförfarandet många gånger varit bristfälligt. Många
undersökningar drar även tveksamma slutsatser från sitt material.
Då undersökningarna är så olika är det svårt att lyfta fram ett antal åtgärder som kan ses som
vetenskapligt prövade. Undersökningen har försökt belysa den befintliga forskningen på
området och kan fungera som informationsbank vid fortsatt forskning kring hot och våld vid
svenska arbetsplatser.
36