Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
vetenskapsmannen som framtidens hopp eller som själva hotet mot framtiden.
Här handlar det om de existentiella villkoren, om de sociala och kulturella
särdragen, och vilken roll skolan har för självbild och vuxenblivande.
Att fånga fenomen
Skolan framstår hursomhelst som något självklart. Vi har alla gått i någon
slags skola. Skolan har präglat vår bild av vår barndom och av våra förmågor.
Och vi använder, utan att egentligen fundera så mycket över det, ordet
»skola« om både skolan i mitten av nittonhundratalet och skolan i början
av tjugohundratalet, som om det handlade om samma slags företeelse.
Skolgång har, i vårt land, organiserats sedan medeltiden. 1842 fick vi en
övergripande statlig reglering, men det var först i slutet av 1800 -talet som
vi fick en mer regelbunden skolgång för alla barn, i en skola med ämnen,
lärare, klassrum, läroböcker osv. En helt ny yrkeskår växte fram med lärarinnor
och lärare, adjunkter och lektorer. När två världskrig var till ända
reorganiserades den patriarkaliska skolan, och grunden lades till en demokratisk
skola för alla. Efter försöksverksamheten med en »enhetsskola«
på femtiotalet infördes »grundskolan« 1962. Två traditioner – folkskolans
och realskolans – fördes samman i en skolform. Alltsedan dess kan vi i
debatterna höra hur dessa traditioner genljuder: medborgarfostran eller
ämneskunskaper som skolans viktigaste uppgift. Idag kanske vi kan förflytta
oss bortom denna typ av ideologiska positioneringar och se både
skolans mångfald och dess utveckling i en ny tid.
En högst aktuell fråga är just denna: vad håller »skolan« på att utvecklas
till? Förändringar kan illustreras på olika vis. Gamla skolbyggnader från
1800 -talet placerades t.ex. mitt i staden, med (nästan) samma dignitet som
kyrkan, banken och tingshuset. På 1970 -talet byggdes skolor som vårdcentraler
– låga byggnader, breda uppfarter och lätta att komma in och röra sig
i. Idag kan skolbyggnader utformas förvillande lika vanliga hyreshus. Är
detta ett tecken på att skolan nu integreras i ett konsumtions- och upplevelsepräglat
samhälle från att ha varit avskild från industrisamhällets arbetsliv
och produktion? Vi kan dessutom se att andra av industrisamhällets byggnader
har skiftat i funktion och symbolisk innebörd: bilfabriker har byggts
om till konferensanläggningar, bagerier och fängelser till hotell, och – på
sina håll – regementen till högskolor. Förändringar kan även spåras i läromedel,
timplaner och skolväskor, i frisyrer, skor och kommunikationsmedel,
i yrkesroller, boende och fritidsvanor. Inte minst våra umgängesvanor
och sociala regler för samtal och samarbete har förändrats. Vad betyder
då allt detta för skolans verksamhet?
Fenomenet skola, i en modern mening, formades i slutet av 1800 -talet.
Vad är det då som formas idag? När jag började arbeta med den här antologin
föreföll fyrtio års skolutveckling och skolforskning som en tämligen
16