Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

att avskaffa klassrummet
delse för våra sociala kontakter och vår sociala identitet. Man hämtade
och lämnade barn på dagis, man blev delaktig i barnomsorgens och skolans
verksamhet genom föräldra- och planeringsmöten. Skolan kopplades
eller integrerades dessutom till en rad gemensamma samhällsfunktioner,
bibliotek, sporthallar, träff-, samlings- och föreningslokaler, ungdoms-
och fritidsgårdar och caféer.
Tack vare skolan kan en ny stadsdel formas till ett samhälle, en plats där
man inte bara sover. Skolan är en plats där vi som föräldrar och barn har
förväntningar, ställer krav, skaffar oss vänner och förebilder, ibland upplever
besvikelser men också skaffar oss minnen för livet. Arkitekter och
stadsplanerare har haft en viktig uppgift i att ge dessa platser fysisk form
och gestalt.
Efter 70 -talet har denna utveckling inom stadsbyggandet stannat
av. Bostadsbyggandet sker numera sällan i form av helt nya stadsdelar.
Nu förtätar man städer genom att bygga bostäder i gamla hamn- och
industriområden nära stadskärnorna eller i luckor i innerstaden. Detta
innebär att man i högre grad kan utnyttja befintlig infrastruktur, även
skolor, vilket har uppenbara fördelar när det gäller att spara på resurser.
Men det finns också nackdelar. Där nya stadsdelar ändå byggs är de oftast
så små att de inte utgör ett tillräckligt underlag för vare sig kommersiell
eller social service. Inte heller i något större nya stadsdelar som Södra
Hammarbyhamnen i Stockholm, är det längre någon självklarhet att etablera
en enda kommunal skola. En friskola är på gång.
Det pågår också en viss utflyttning bort från städerna, ut på landet.
Det är inte längre självklart att bygga så att barn har sin skola inom
gångavstånd. I städernas villaområden utvecklas en amerikaniserad livsstil
där barn vänjer sig vid att skjutsas av sina föräldrar till olika aktiviteter.
Friskolornas framväxt ingår också i en ny syn, där man har andra
kriterier för valet av skola än vilken som ligger närmast. Friskolor etableras
i lokaler som man råkar få tag i, det kan vara en gammal brandstation,
en industri- eller kontorsfastighet lika väl som en nedlagd kommunal
skola. Placeringen av en friskola ingår oftast inte i någon övergripande
stadsbyggnadsidé. Den planering som tidigare gjordes i kommunal regi
görs numera i allt större utsträckning på marknadens initiativ.
Vi ser en uppluckring av den starka fysiska och geografiska kopplingen
mellan skolan och bostadsmiljön. I det nya IT-samhället rör vi oss annorlunda
än tidigare och blir mer oberoende av platsen där vi befinner oss.
Barns och ungdomars fritidsvanor förändras. I IT-samhällets vardag sitter
man oftare vid datorn, träffar likasinnade via datorn och kring datorn,
mer sällan på lekplatsen, bollplanen eller i närområdet.
Det sker en förskjutning i arkitektens uppdrag på alla tänkbara områden.
Sen Vitruvius skrev sina tio böcker om arkitektur i början av den
romerska kejsartiden har arkitekter haft som rättesnöre att finna lösningar
som motsvarar krav på konstruktion, praktisk funktion och estetik.
Annorlunda uttryckt har arkitekten till uppgift att skapa rum och platser
39