Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

att avskaffa klassrummet
heliga kor, som klassen, lektionen och stadiet. Skolan Futurum i Bålsta i
Håbo kommun är sammansatt av tre 1970 -talsskolor som 1999 byggdes
om och slogs ihop till en integrerad 0 – 9 -skola. Efter genomförd ombyggnad
har man knappt kvar ett enda klassrum av den gamla typen och storleken
på 60 kvm. Skolan är indelad i stora arbetsenheter på 160 barn och
15 vuxna. Varje arbetsenhet är i sin tur indelad i ett tidigarelag (årskurs
0 –4) och ett senarelag (årskurs 5– 9). Ett typiskt arbetslag har ett storarbetsrum
på hela 240 kvm, ett antal grupprum på omkring 30 kvm
och ett lärararbetsrum. Till arbetsenheten hör också en gemensam entré,
gemensamt kombinerat »kapp- och aktivitetsrum«, wc, städ, förråd m.m.
Idén att eliminera inte bara klassrummet utan även den traditionella skolkorridoren
har också drivits långt. Man har velat eliminera döda ytor
genom att integrera korridorerna i arbetsytan. En effekt är att det stråk
som man ändå kan följa mellan skolans ändpunkter är så snålt dimensionerat
att man knappast kan tala om »neutralt kommunikationsstråk«. Och
medan arbetsenheterna disponerar var sitt spatiöst storarbetsrum finns
inget samlande rum för hela skolan, vare sig inomhus eller utomhus.
Arbetet i Futurum sker i små grupper, normalt med 12 –19 elever.
Normalt har man en kortare genomgång i något av grupprummen, därefter
får eleverna sprida ut sig i tillgängliga utrymmen. Lärarnas och personalens
uppgift utvecklas till att bli handledare. Man håller inte längre »lektion«.
En planlösning utan traditionella klassrum utgör ett effektivt hinder
mot en återgång till traditionell klassrumsundervisning. Modellen med
lärararbetsrum inom arbetsenheten, i stället för centralt belägna personalrum
bidrar också till att arbetslaget blir en fast social enhet inom skolan.
Arbetslagen har i praktiken blivit relativt självstyrande, med följden att
varje arbetslag utvecklar en egen profil inom ramen för det pågående experimentet,
den nya skolan.
Ny forskning – nya förebilder
En grupp pedagoger och forskare i Uppsala har undersökt förändringsarbetet
i Håbo kommuns skolor. De skriver inte om arkitekturen, men förändringen
av den fysiska miljön kommer ändå med på ett hörn. Det visar
sig i en enkät i en av skolorna att en majoritet av den tillfrågade personalen
uppfattar den ombyggda miljön som »fräschare« samtidigt som en majoritet
också uppfattar den som »mindre funktionell«. Jag inser att vissa lärare
kan uppfatta den nya skolan som mindre funktionell, när man inte känner
igen sig, inte hittar ett normalt klassrum att undervisa i. Forskarna diskuterar
personalens »förändringsbenägenhet« som skiljer sig mellan olika
grupper. Skolan har sin kultur, barnomsorgen har sin, de olika ämnena
i skolan har också sina egna kulturer och traditioner. Olika generationer
lärare har dessutom olika utbildningar i bagaget.
49