Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
Dansafton på
Folketshus
Fattigvårdens uppgift begränsades därför inte enbart till de utfattiga
familjerna utan omfattade samtliga de familjer som inte kunde ge barnen
nyttig undervisning. De moraliska konsekvenserna av såväl barnarbete
som sysslolöshet framstod som mycket negativa. Barnen utsattes för ett
förråande inflytande från jämnåriga och äldre kamrater både på gatorna
och i fabrikerna. Detta negativa inflytande förbättrades heller inte av förhållandena
i arbetarfamiljerna vars moraliska och materiella standard,
ansågs det, undergrävde barnens utveckling till »goda medborgare«.
Speciellt undervisningen av flickor var viktig annars
58
[…] kunna obildade och omoraliska flickor ej annat bliva än oskickliga att
någonsin uppfylla en tjenares än mindre en makas och moders plikter. Barnens
uppfostran de första åren besörjes huvudsakligen av deras mödrar och
de intryck som de öppna och lättrörda barnen då får slår de djupaste rötter
antingen till barnets eller samhällets framtida nytta eller skada.
I städerna utvecklades också skolväsendet långt utöver de bestämmelser
som stod att finna i 1842 års stadga. Utvecklingen präglades av familjernas
svårigheter att försörja sina barn, barnarbetets avveckling och av
myndigheternas ambitioner. Man utvecklade administrativa rutiner för
att få barnen till skolan eller åtminstone kontrollera skolgångens omfattning.
Det visar sig att barnens skolgång starkt präglades av deras möjligheter
på arbetsmarkanden. Flickorna påbörjade sin skolgång senare än
pojkarna men stannade samtidigt längre i skolan. När det gäller olikheterna
i skolgången mellan pojkar och flickor kan det förklaras av att flickorna
till skillnad från pojkarna hjälpte till med passning av mindre syskon
i hemmen. Dessutom var flickornas arbetsmarknad sämre vilket kan förklara
att de stannade längre i skolan. Skolmyndigheterna ansträngde sig
nu hårt för att få barnen till skolorna och ingrep också i en del fall när
föräldrarna inte skickade barnen dit. I Göteborg formulerade skolstyrelsen
sin uppgift under 1860 -talet på följande sätt.
De städse tilltagande inflyttningarna från landet, [...], af hvilka det största
antalet torde utgöras av fattiga arbetare kunna ej nog uppkalla hvarje bemödande
från samhällets sida att möta de vådor som utan tvifvel eljest skulle
härflyta ur denna källa. För att förekomma ett från detta håll hotande proletariat
fordras först och främst, att folkskolorna tillägna sig de uti ifrågavarande
familjer uppväxande barnen, för att meddela dem goda och redbara
kunskaper, lydnad för lag och rätt, kärlek till Gud och nästan.