Kobran, nallen och majjen - Institutionen för didaktik - Uppsala ...

kobran, nallen och majjen
det tyckas, såväl demokratisk frihet, marknadsekonomi och industriell
produktion som rationellt organiserad slavhandel och kolonialism. Bar
upplysningen också fröet till det inhumana – och till sitt eget tvivel? Detta
hävdas bl.a. i dagens postmoderna filosofi, som pekar på maktrelationerna,
sprickorna och motsättningarna i samhällets självförståelse.
Historien kan ses som en ›dialogpartner‹ kring svåra frågor snarare än
som avstamp för, eller trappsteg i, en ständigt ›förbättrad‹ utveckling. Det
är min övertygelse att vi kan använda historien, inte som facit och kanske
inte heller som en lärdom för att göra rätt, utan som en föreställningsvärld
att utveckla samtal med – som ett sätt att överskrida den egna tankeburen
och den förgivettagna självförståelsen.
Att fånga föreställningar
Att fånga tidsbilder och fenomen handlar kanske främst om att fånga föreställningarna
om dessa tidsbilder och fenomen, så som de framträder i
skrifter och i muntliga berättelser. Inte bara skolan – som plats och kunskapsvärld
– har förändrats, utan även våra tankar och föreställningar
om skolan, vad som är viktigt och oviktigt, betydelsefullt eller betydelselöst.
Forskningen har väl i någon mån påverkat skolutvecklingen, även
om det inte finns någon enkelspårig väg mellan forskning om skolan och
skolpolitiska omdömen och ställningstaganden. Men forskningen själv har
otvivelaktigt påverkats av reformpolitikens, skolans (och naturligtvis det
övriga samhällets) förändring.
På femtio- och sextiotalet ställdes frågor om hur man bäst skulle organisera
skolan med avseende på den nya expansionen, tillgången till lärare
och de omfattande kostnaderna för det utbyggda skolsystemet. En viktig
fråga att få svar på var: hur stora klasser kunde man klara av? Pedagogiska
forskare fick möjlighet att göra jämförande studier av arbete och resultat
i stora respektive små klasser. En annan fråga var hur man, i en skola för
alla, skulle få ut rätt person till rätt arbete. Psykologisk forskning kring
individuella differenser, kring test och urval fick ett stort utrymme. I försöken
att skapa en rationell och effektiv skola genomfördes många undervisningsteknologiska
experiment med förproducerat studiematerial, byggt på
den behavioristiska, Skinner-influerade tanken om inlärning som ett resultat
av lämpliga stimuli och belöningar. Skolan styrdes av detaljreglerande
läro- och kursplaner.
På sjuttiotalet kunde man konstatera att olika jämlikhetsreformer till
trots, så kvarstod den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. Det
var främst medelklassens barn som hade vunnit på de sociala reformerna.
Nu ökade intresset för sociologiska frågeställningar om social reproduktion
och om maktrelationer i samhället. Även statsvetare började intressera
sig för de stora skolreformernas förutsättningar och konsekvenser.
18