BRIS-rapporten 2008

More documents

Recommendations

Info

ATT VARA MEDLEM i BRIS innebär att man personligen tar ställning för att barn och unga ska få en drägligare tillvaro i samhället. Det är medlemmarna som väljer riksförbundets styrelse och de regionala styrelserna. Genom sina röster sätter medlemmarna färdriktningen för BRIS, alltid utifrån barns förutsättningar och villkor, berättar BRIS generalsekreterare Göran Harnesk. – Medlemmarna är oerhört viktiga för BRIS just för att de så starkt driver barnens intressen och behov. Medlemmarna ger en enorm dynamik i organisationen, vilket skapar förutsättningar för att barn ska få det stöd de söker av BRIS, säger han. BRIS startade år 1971 som en helt ideell organisation. Under de snart fyrtio år som organisationen funnits har den förändrats till att idag bestå av en kombination av anställda tjänstemän och ideella jourare och volontärer. En stor del av generalsekreterarens vardag består i att jobba med organisationen så att den ska vara så effektiv och tydlig som möjlig. – Varje krona vi får är en gåva, därför måste vi förvalta pundet oerhört väl, konstaterar Göran Harnesk. Generalsekreterarens främsta roll är dock att agera påtryckare; att jämte förbundsstyrelsen föra fram de budskap som kommer fram i dialogen med barn och ungdomar till beslutsfattare, allmänhet och alla som arbetar professionellt med barn och unga. Rent praktiskt innebär det att generalsekreteraren måste tillbringa en stor del av sin arbetstid ute på fältet för att träffa samarbetspartners och beslutsfattare, men i arbetet ingår också att läsa och skriva rapporter. Barnperspektivet måste bli starkare överlag i samhället, menar Göran Harnesk och personligen brinner han för en förändring inom rättsväsendet. – Det får inte vara så att ett barn far illa inom socialtjänsten eller inom rättsväsendet bara för att det inte kan föra sig som en vuxen, eller tala på ett vuxet sätt. När ett barn blir utsatt för brott kan brottet sällan styrkas eftersom barnet i de flesta fallen varit ensam med förövaren. Barnet kan varken försvara sig fysiskt mot den vuxna förövaren, men kan heller inte tala för sig under förhör eller en rättegång. Så kunskapen om barnperspektivet och om barn måste bli större! I generalsekreterarens arbete ingår också att bidra med BRIS kunskap internationellt. – I jämförelse med andra länder i världen så har BRIS funnits länge, vilket innebär att vi ligger i framkant vad gäller teknik, anonymitet och sekretess. Det är många som hungrar efter vårt kunnande. BRIS deltar därför i olika internationella konferenser och seminarier för att föra organisationens kunskap vidare, men också för att föra fram budskapet om respekten för barnet och individen. För enligt Göran Harnesk finns det många länder som fortfarande har svårt att förstå att det i Sverige är förbjudet enligt lag att slå barn. – Det betyder inte att vuxna i de länder som inte har en anti-aga lag inte älskar sina krönika barn, utan det är ett bevis på att vi i Sverige har kommit långt inom forskning och utveckling av de barnrättsliga frågorna. Den kunskapen bör vi dela med oss av. Med respekt för barnet och individen menar Göran Harnesk att mötet, samtalet med barnet, alltid måste styras av barnets behov och villkor. För det barnen uppskattar, säger han, är att de vuxna på BRIS som svarar på samtalen och mejlen, inte har några schablonmässiga mallar om hur dialogen ska gå till, eller fördomar om hur barn och unga tänker och fungerar. – Det är barnet som ansvarar för innehållet i dialogen, oavsett vilken kanal samtalet äger rum i. Att det Barn som har hört av sig till är barnens behov som får styra är oss efter att de fått hjälp och en bristvara idag och det är därför barn hör av sig till oss. För BRIS är varje samtal, varje mejl unikt, fortsätter Göran Harnesk och varje individ förtjänar att bli bekräftad och sedd. Och barn hör av sig till BRIS för att berätta att de känner att kontakten med BRIS har stärkt dem. – Barn som har hört av sig till oss efter att de fått hjälp och stöd tycker att vi är andrummet som de inte hittar någon annanstans. Vi är ljuset i tunneln. I respekten för barnet ingår också att vara lyhörd för hur barnen vill att kommunikationen med BRIS ska gå till. BRIS måste helt enkelt vara där barnen behöver oss, säger Göran Harnesk, organisationen får inte ha några heliga kor. – Vi vet att barnen vill ha kontakt med oss, men om det skulle vara så att Barnens Hjälptelefon är något som barnen inte längre vill ha, då måste vi hitta nya kanaler som passar barnens behov. stöd tycker att vi är andrummet som de inte hittar någon annanstans. Vi är ljuset i tunneln. 1/2008 · BRIS-rapporten 11
Barns inre och yttre värld UNDER DE SISTA månaderna av år 2007 har en grupp BRIS-medarbetare djupläst stora delar av årets dokumentation över vad barn och ungdomar har berättat i Barnens Hjälptelefon och i BRIS-mejlen. Det är ett stort, och ibland svårt arbete och därför också så oerhört viktigt. Vissa av barnen som kontaktar BRIS lever i mycket utsatta situationer och de befinner sig i en djup ensamhet på grund av att vuxenvärlden sviker. BRIS dokumentation över vad barnen och ungdomarna berättar bekräftar med tydlighet att barns värld består av två – en inre och en yttre värld. Med den yttre världen menas de yttre miljöer som de måste befinna sig i; familjen, skolan och ute på nätet, internet. Med de inre miljöerna menas barnets personliga och psykologiska perspektiv, det vill säga tankar, drömmar och känslor. Barnens och ungdomarnas berättelser visar att utsatthet av olika slag, som till exempel konflikter i hemmet eller i skolan, påverkar deras psykiska hälsa, deras inre värld. Berättelserna visar på samband och sammanhang mellan de olika världarna. Många gånger ser barnen och ungdomarna själva samband mellan sin utsatthet och varför de mår dåligt. Och visst kan det 12 BRIS-rapporten • 1/2008 BRIS-rapporten har ett övergripande syfte: att förmedla barns röster till politiker, beslutsfattare och de som arbetar med barn och ungdomar.
Page 1 and 2: Barnens Hjälptelefon: 0200-230 230
Page 3 and 4: krönika 4 BRIS-rapporten • 1/200
Page 5 and 6: krönika Vilka kontaktar BRIS? 4 Fl
Page 7 and 8: krönika Barns rätt naturlig del i
Page 9: krönika Generalsekretare Göran Ha
Page 13 and 14: krönika 14 BRIS-rapporten • 1/20
Page 15 and 16: krönika tema familjekonflikter 16
Page 19 and 20: krönika tema familjekonflikter Bar
Page 26 and 27: Barn som dagligen utsätts för ned
Page 28 and 29: Definition: PSYKISK MISSHANDEL defi
Page 30 and 31: Föräldrar har en tendens att utö
Page 32 and 33: tema skola, mobbning och virtuell b
Page 34 and 35: Vi har en lärare som kallar oss du
Page 36 and 37: MEST SYNBART I de kontakter BRIS ha
Page 38 and 39: krönika Bildcitat: Virtuell Vardag
Page 40 and 41: mas Jonsland, de vill gärna berät
Page 42 and 43: BEGREPPET PSYKISK OHÄLSA brukar an
Page 44 and 45: POJKAR HAR I allmänhet svårare ä
Page 46 and 47: krönika 1/2008 · BRIS-rapporten 4
Page 48 and 49: Barn och ungdomar som mår dåligt
Page 50: BRIS projekt BRIS dialog med barn o

BRIS-rapporten 2008

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?