BRIS-rapporten 2008

More documents

Recommendations

Info

BRIS dokumentation över kontakterna med barn och unga är en unik informationsbas. Alla vuxna, från föräldrar till politiker, har något att lära sig av barnens berättelser säger Peter Irgens, ansvarig för BRIS dokumentation. - JAG TROR ATT det unika med BRIS dokumentation av kontakterna med barn och unga är att barnen berättar om sin livssituation för oss utifrån sina behov, utan att vara i beroendeställning till den vuxne som barnet pratar med, säger Peter Irgens, ansvarig för dokumentationen av BRIS stödverksamheter. Ett barn står alltid i något slags beroende till vuxna i sin närhet, vilket påverkar kommunikationen mellan dem. Barn säger ofta det som det tror förväntas av det, eller så svarar barnet på frågor, förklarar Peter Irgens. Men i kontakten med BRIS är det barnet som tar initiativet, det kan lägga på luren när det vill, eller välja att inte skicka iväg mejlet. Barnen är anonyma och kommunikationen är helt osynlig för andra. – Kommunikationen är på barnens villkor, vilket i sin tur skapar förutsättningar för att barnen faktiskt berättar hur det är. Kontakterna med barnen dokumenteras utifrån temat för samtalet eller mejlet och informationen samlas sedan i en databas. Dokumentationen är alltså underlag för såväl kvantitativ som kvalitativ analys men, påpekar Peter Irgens, statistiken är inte ett generellt mått på hur alla barn och ungdomar i Sverige mår. Vad BRIS däremot kan utläsa från dokumentationen av kontakterna är skillnader från år till år mellan olika kontaktområden. – Vi kan konstatera att flera tusen barn kontaktar oss för att de blir utsatta för våld och övergrepp men vi kan också se att psykisk ohälsa ökar. Via skillnaderna kan vi också se tendenser till samhällsförändringar, säger Peter Irgens. Nya ungdomsfenomen, eller företeelser, som det ibland rapporteras om i media, är svåra att som det är Barnens Hjälptelefon BRIS-mejlen Stödjande, dokumenterade barnkontakter 1998-2007 År 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 12788 14341 18039 19358 19237 23023 22044 22133 21273 21401 0 5000 10000 15000 20000 25000 krönika BRIS tog under 2007 emot 11 500 mejl, men cirka 1 700 var tomma, testmejl eller fick bara ett kort info-svar. Här och i det följande redovisas de 9 797 mejl som fick ett stödjande svar och dokumenterades utförligare. Summan 21 401 innehåller de här mejlen, årets 11 551 barnsamtal och även 53 stycken chatt-kontakter från ett i december -07 startat pilotprojekt med en BRIS-chatt. Barnens Hjälptelefon BRIS-mejlen 1/2008 · BRIS-rapporten Å 199 199 200 200 200 200 200 200 200 200 5
krönika Vilka kontaktar BRIS? 4 Flickor är i majoritet i kontakterna med BRIS – de står för 79 procent av kontakterna. Flickorna står för 71 procent av samtalen till Barnens Hjälptelefon och 88 procent av kontakterna i BRIS-mejlen. Medelåldern på de som kontaktar BRIS var 14,1 år under år 2007. Medelåldern nästan helt lika mellan flickor och pojkar, och barnen är något äldre i kontakterna i BRIS-mejlen jämfört med Barnens Hjälptelefon. Uppgift om boende framkommer i varannan kontakt; i vart fjärde mejl och i sju av tio samtal. Boendemönstret är mycket likt det i 2006 års barnkontakter. Barnens boende Boende – Andel av barnkontakterna Kärnfamilj 56% Ensamstående mor 14% Delat boende 7,5% Styvfamilj 6,1% Ensamstående far 5,5% Eget boende 3,2% Familje- (foster-) hem 3,1% Behandlingshem eller motsv. 1,9% Annat 2,6% n = 10 638 6 BRIS-rapporten • 1/2008 upptäcka i BRIS dokumentation. Trots att BRIS har en dröm om att också bättre kunna vara ”örat mot marken” som Peter Irgens uttrycker det, måste antingen dokumentationssystemet utvecklas ytterligare för att klara av att kunna utkristallisera nya företeelser. Eller så kan det också vara så att en ny företeelse måste ”landa” hos barnen, det måste bli vardagligt, innan ett barn kontaktar BRIS i den frågan, tror han. Vad BRIS kan utläsa från dokumentationen under år 2007 är att familjekonflikter, ensamhet och problem med jämnårigrelationer är i fortsatt dominans bland kontaktområdena. Psykisk ohälsa fortsätter att öka med områden som ätstörningar, självmords- och självskadeproblematik. Även livsfrågor ökar tydligt, det vill säga identitetsfrågor, existentiella livsfrågor, frågor kring sorg och kring kroppen och utseende. Flickor i tonåren är i övervägande majoritet i kontakterna, vilket inte visar att killar har färre problem, utan snarare att BRIS kanaler inte passar killarna säger Peter Irgens. – Våra kanaler bygger på att barnen och ungdomarna kan verbalisera sitt problem, vilket gör att det inte bara är killarna som vi inte når i samma utsträckning, utan även barn som inte talar svenska tillräckligt bra, eller till exempel de yngre barnen. Men för de vuxna som är där barnen är, har BRIS dokumentation oerhört mycket att ge menar Peter Irgens, i synnerhet till föräldrarna. Boende – Andel av barnkontakterna Kärnfamilj 56% Peter Irgens, ansvarig för BRIS dokumentation – Det är markant i alla kontakter att barnen vill ha mer av sina föräldrar, framförallt mer tid. De saknar de vuxna. Det kan föräldrar verkligen ta till sig. Utifrån dokumentationen kan föräldrar också lära sig mycket om barnperspektivet; om vilka effekter föräldrars agerande har på barn och unga, eller hur en vuxen ska göra så att ett barn känner sig lyssnat på. Dokumentationen innehåller också mängder av fantastiska exempel på vad vuxna gör som är bra, och vad de gör som är dåligt, fortsätter Peter Irgens. Även de som arbetar med barn och unga har mycket att lära från vad barn berättar för BRIS, menar han. – Barn berättar för oss vad de tycker om till exempel elevhälsan eller om barnpsykiatrin. Var någon annanstans skulle de här yrkeskategorierna få reda på hur barnen uppfattar dem? Jag skulle önska att alla yrkeskategorier som arbetar med barn och unga skulle fråga oss vad barn säger om just dem. Vi skulle kunna ge dem skräddarsydd vägledning i hur barn vill bli mötta av dem! Barnens budskap Dokumentationen är också ett mycket värdefullt instrument för BRIS barnrättsliga opinionsarbete. Här har BRIS en mycket viktig uppgift i att föra barnens budskap vidare till politiker och
Page 1 and 2: Barnens Hjälptelefon: 0200-230 230
Page 3: krönika 4 BRIS-rapporten • 1/200
Page 7 and 8: krönika Barns rätt naturlig del i
Page 9 and 10: krönika Generalsekretare Göran Ha
Page 11 and 12: Barns inre och yttre värld UNDER D
Page 13 and 14: krönika 14 BRIS-rapporten • 1/20
Page 15 and 16: krönika tema familjekonflikter 16
Page 19 and 20: krönika tema familjekonflikter Bar
Page 26 and 27: Barn som dagligen utsätts för ned
Page 28 and 29: Definition: PSYKISK MISSHANDEL defi
Page 30 and 31: Föräldrar har en tendens att utö
Page 32 and 33: tema skola, mobbning och virtuell b
Page 34 and 35: Vi har en lärare som kallar oss du
Page 36 and 37: MEST SYNBART I de kontakter BRIS ha
Page 38 and 39: krönika Bildcitat: Virtuell Vardag
Page 40 and 41: mas Jonsland, de vill gärna berät
Page 42 and 43: BEGREPPET PSYKISK OHÄLSA brukar an
Page 44 and 45: POJKAR HAR I allmänhet svårare ä
Page 46 and 47: krönika 1/2008 · BRIS-rapporten 4
Page 48 and 49: Barn och ungdomar som mår dåligt
Page 50: BRIS projekt BRIS dialog med barn o

BRIS-rapporten 2008

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?