Lugn och lärorik färd till Lödöse med hjulångaren Eric ... - Mölndal
Lugn och lärorik färd till Lödöse med hjulångaren Eric ... - Mölndal
Lugn och lärorik färd till Lödöse med hjulångaren Eric ... - Mölndal
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Lugn</strong> <strong>och</strong> <strong>lärorik</strong> <strong>färd</strong> <strong>till</strong> <strong>Lödöse</strong> <strong>med</strong><br />
<strong>hjulångaren</strong> <strong>Eric</strong> Nordevall II<br />
14 februari 2013<br />
När man hör ordet hjulångare, tänker man i första hand på floderna Mississipi – Missouri <strong>och</strong><br />
de flytande palats, som drivs fram av skovelhjul på dessa floder. Floder <strong>och</strong> andra inre<br />
farvatten lämpar sig nämligen utmärkt för farkoster <strong>med</strong> skovelhjul. Sådana farvatten har vi<br />
även i Sverige, <strong>till</strong> exempel Göta älv <strong>och</strong> Göta kanal. Även vi har haft många hjulångare, men<br />
givetvis var våra farkoster mycket mindre, <strong>och</strong> nu har vi fått <strong>till</strong>baka en av dem: <strong>hjulångaren</strong><br />
<strong>Eric</strong> Nordevall II, sjösatt år 2009 <strong>och</strong> döpt av kronprinsessan Victoria vid Riddarholmen i<br />
Stockholm den 29 augusti 2011.<br />
Hjulångaren gjorde sin <strong>Eric</strong>sgata <strong>till</strong> Göteborg<br />
Den ursprungliga båten var <strong>färd</strong>ig 1837 <strong>och</strong> gick på Göta kanal. För att hon inte skulle bli för<br />
bred för kanalen, har skrovet midskepps en inbuktning på vardera sidan för de två<br />
skovelhjulen. Skrovet liknar alltså en fiol, <strong>och</strong> båten kallas för ”fiolångare”. År 1856 sjönk<br />
hon i Vättern. Vraket påträffades 1980 <strong>och</strong> har ingående dokumenterats, så ingående att man<br />
Hjulångaren <strong>Eric</strong> Nordevall II förevisades vid<br />
Eriksberg under Europas maritima dag. Foto:<br />
Lars Gahrn.<br />
kunde bygga henne på nytt. År 2011 gjorde<br />
<strong>Eric</strong> Nordevall II sin jungfruresa från Forsvik<br />
<strong>till</strong> Stockholm, <strong>och</strong> 2012 gjorde hon sin<br />
”<strong>Eric</strong>sgata” från hemmahamnen Forsvik<br />
(strax norr om Karlsborg) <strong>till</strong> Göteborg <strong>och</strong><br />
<strong>till</strong>baka igen. Hon skulle visas upp på<br />
”Europas maritima dag”, som firades i<br />
Göteborg den 20 maj 2012. Vem kan säga nej<br />
<strong>till</strong> ångbåtar? Åtminstone kan inte jag det. Jag<br />
var på plats vid Eriksberg, där hon låg<br />
förtöjd. Först blev jag fast i maskinrummet<br />
<strong>och</strong> sedan i aktersalongen. Där var så<br />
trivsamt, att jag hade svårt att gå därifrån.<br />
Man kände sig hemma där.
En mölndalsbo som kapten!<br />
Under nedresan <strong>till</strong> Göteborg hade hon tagit ombord passagerare under de olika dagsresorna,<br />
<strong>och</strong> så skulle ske även under hemresan <strong>till</strong> Forsvik. Jag anmälde mig o<strong>med</strong>elbart <strong>till</strong> <strong>färd</strong>en<br />
mellan Göteborg <strong>och</strong> <strong>Lödöse</strong> söndagen den 3 juni. Jag hamnade som nummer två på denna<br />
lista. Nummer ett var Åke Karlsson, maskinist på Färjan fyra <strong>och</strong> född i <strong>Lödöse</strong> eller närmare<br />
bestämt Sankt Peders församling. Utmärkt, tänkte jag, då får jag trevligt ressällskap <strong>och</strong> en<br />
bra ciceron. Det skulle dock snart visa sig, att fler bekanta fanns ombord. Vem var den förste,<br />
som jag fick syn på, när jag steg ombord på den svarta <strong>hjulångaren</strong> på söndagsmorgonen? Jo,<br />
där stod i kaptensuniform Claes Verner från Stensjöbacke i <strong>Mölndal</strong>, nyligen avflyttad <strong>till</strong><br />
Stensjöberg några hundra meter längre åt nordväst (<strong>och</strong> närmare farbara vattendrag). Han är<br />
<strong>med</strong>lem i Sällskapet Ångbåten <strong>och</strong> är ofta kapten ombord på ångaren Bohuslän <strong>och</strong> Färjan<br />
fyra. Rederi Hjulångaren AB i Forsvik hade helt enkelt hyrt in en kapten från <strong>Mölndal</strong> för den<br />
första dagsresan.<br />
Resenärerna fick langa ved <strong>och</strong> styra<br />
Ångbåtsresenärerna lade genast märke <strong>till</strong> prydligt upplagda vedstaplar här <strong>och</strong> var på däcket.<br />
Där låg björkved, sågad <strong>och</strong> kluven samt omsorgsfullt staplad. Hjulångaren eldas nämligen<br />
<strong>med</strong> ved <strong>och</strong> behöver en kubikmeter i timmen. Besättningsmän (<strong>och</strong> även många resenärer)<br />
var allt som oftast sysselsatta <strong>med</strong> att langa<br />
ved från staplarna på däcket genom en lucka<br />
ned <strong>till</strong> maskinrummet. Resenärer fick också<br />
hjälpa <strong>till</strong> att styra båten. <strong>Eric</strong> Nordevall har<br />
inte någon ratt utan ett styre. Man gav skeppet<br />
helt enkelt ett styre av samma slag som de,<br />
vilka användes vid öppning <strong>och</strong> stängning av<br />
slussportar i Göta kanal. Även jag befanns<br />
vara förtroende värd att stå vid styret! Claes<br />
Verner känner nämligen <strong>till</strong>, att jag cyklar<br />
genom <strong>Mölndal</strong>.<br />
<strong>Eric</strong> Nordevall går uppströms i Göta älv.<br />
Foto: Bo Björklund.
- Styret fungerar som ett cykelstyre, förklarade han. Om du drar åt dig höger handtag, girar<br />
hon styrbord, <strong>och</strong> om du drar åt dig vänster handtag girar båten babord.<br />
Björkved låg staplad på däcket <strong>och</strong> langades<br />
ner <strong>till</strong> ångmaskinen genom en däckslucka.<br />
Foto: Lars Gahrn.<br />
De erfarna styrmännen gav hela tiden<br />
anvisningar åt oss oerfarna. Kölvattnet blev<br />
något slingrande, men i stort sett gick det bra.<br />
Skeppet var något svårstyrt i <strong>och</strong> <strong>med</strong> att hon<br />
hade slagsida, vilket innebar att styrbords<br />
skovelhjul fick bättre grepp i vattnet <strong>och</strong><br />
skeppet alltså ville dra sig något åt styrbord.<br />
Man brukade enligt Claes Verner säga <strong>till</strong><br />
nya rorsmän:<br />
- Du får lov att skriva ditt namn i aktern, men<br />
du får inte sudda ut det.<br />
Översatt <strong>till</strong> svenska betyder detta, att man får lov att åstadkomma ett slingrande kölvatten,<br />
som liknar en namnteckning, men man får inte lov att gira så mycket, att man kommer<br />
<strong>till</strong>baka <strong>till</strong> sin ”namnteckning” <strong>och</strong> alltså suddar ut den <strong>med</strong> ett nytt slingrande kölvatten. En<br />
kapten på ångaren Bohuslän <strong>och</strong> <strong>till</strong>ika ordförande i Sällskapet Ångbåten, nämligen Kjell<br />
Granström, myntade förresten uttrycken ”museal styrbordsgir” <strong>och</strong> ”museal babordsgir”. Det<br />
innebär att man styr försiktigt åt styrbord eller babord. Man girar inte så kraftigt som man<br />
borde ha gjort. På museer går utvecklingen nämligen långsamt <strong>och</strong> försiktigt – eller tros<br />
åtminstone göra så.<br />
Göta älv – en bred <strong>och</strong> bra farled<br />
På det stora hela taget var besättningsmännen från Forsvik mycket nöjda <strong>med</strong> Göta älv som<br />
farled. Göta kanal kan här <strong>och</strong> där vara aningen trång. Slussarna kändes som ”byrålådor”. Det<br />
ursprungliga skeppet hade bogspröt, men efter några år sågades detta av <strong>med</strong> tanke på det<br />
knappa utrymmet i slussarna. När man kom ut på Göta älv, hade man däremot en bred <strong>och</strong><br />
djup farled, som kändes litet grand som en befrielse. När <strong>Eric</strong> Nordevall däremot ångade ner i<br />
Göteborgs hamn, kändes allting dock litet väl stort. Vid sidan av Stena-färjorna blev <strong>Eric</strong><br />
Nordevall från Forsvik mycket liten. Skeppsbyggmästaren Patrick Zimonyi från Forsvik, den<br />
store eldsjälen bakom byggandet av <strong>Eric</strong> Nordevall II, var <strong>med</strong> ombord. Han kunde berätta
om både detta <strong>och</strong> annat. Han föreföll mycket nöjd <strong>med</strong> att fartyget på alla sätt fungerade<br />
oklanderligt.<br />
Kanonsalut för Bohus fästning<br />
Skeppet har inte mindre än fyra sex lods relingskanoner framme i fören, två på babords reling<br />
<strong>och</strong> två på styrbords. Styrbordskanonerna avfyrades vid av<strong>färd</strong>en <strong>och</strong> babords kanoner mitt<br />
för Bohus fästning. Någon svarshälsning fick vi givetvis inte från denna obestyckade ruin,<br />
men Bohus Elfsborghs Caroliner har föreslagit att fästningen skall återfå åtminstone några<br />
kanoner. Om så skulle ske, kanske <strong>Eric</strong> Nordevall kan få svarshälsning nästa gång.<br />
Snabbt då är långsamt nu<br />
När fartyget stod <strong>färd</strong>igt 1837, <strong>till</strong>hörde hon de snabba skeppen. Tack vare ångmaskinen<br />
kunde hon hålla jämn fart utan att vara beroende av vinden. Med nutida mått mätt var <strong>färd</strong>en<br />
däremot snarare lugn <strong>och</strong> behaglig än snabb. Hon kan göra fem knops fart, men denna söndag<br />
gick hon mot strömmen, som har två knops fart. <strong>Eric</strong> Nordevall gjorde visserligen fem knop<br />
”genom vattnet”, men på grund av motströmmen blev hastigheten endast tre knop ”över<br />
grund”. Skeppet rörde sig alltså framåt <strong>med</strong> tre knops fart (ungefär fem <strong>och</strong> en halv kilometer<br />
i timmen). Förtöjningarna lossades vid<br />
tiotiden inne vid Göteborgs Maritima Center<br />
<strong>och</strong> <strong>hjulångaren</strong> började då krångla sig ut från<br />
sin plats mellan monitoren Sölve <strong>och</strong> ubåten<br />
Nordkaparen. Kvart i fem på eftermiddagen<br />
hade Nordevall förtöjt vid kaj i <strong>Lödöse</strong>.<br />
Resan hade tagit sex timmar <strong>och</strong> tre kvart.<br />
Sträckan mellan <strong>Lödöse</strong> <strong>och</strong> Göteborg är<br />
enligt vägskyltarna 41 kilometer. Med buss<br />
klarade man av denna sträcka på 50 minuter.<br />
Vad som var snabbt 1837 är verkligen inte<br />
snabbt 2012, men 1837 var denna fart<br />
Claes Verner, kaptenen på <strong>hjulångaren</strong>, ses <strong>till</strong><br />
vänster, <strong>och</strong> skeppsbyggmästare Patrick<br />
Zimonyi står <strong>till</strong> rors. Foto: Lars Gahrn.<br />
verkligen snabb. <strong>Lödöse</strong> var under <strong>med</strong>eltiden Sveriges hamnstad i väster. Hit upp skulle<br />
handelsfartygen segla. Om de fick motvind ute på Älvsborgsfjorden, kunde de bli liggande<br />
här flera dagar (i värsta fall kanske någon vecka) innan man kunde lossa lasten i <strong>Lödöse</strong>. Med
<strong>med</strong>eltida mått hade vi gjort en mycket snabb resa. Vi hade fått återuppleva hur det var att<br />
<strong>färd</strong>as <strong>med</strong> tidiga ångfartyg. Vi hade gjort en oförglömlig resa, <strong>och</strong> vi hade fått se mycket<br />
vackert på vägen. De reseminnena räcker <strong>till</strong> en andra artikel.<br />
Läs vidare<br />
Lars Gahrn<br />
Ingvar Kronhamn, <strong>Eric</strong> Nordevall II döptes i Stockholm, artikel i tidskriften Ångbåten Nr 3<br />
2011 (s. 6).<br />
Hjulångaren <strong>Eric</strong> Nordevall II, folder utgiven av Föreningen Forsviks Varv 2011.<br />
Hjulångaren <strong>Eric</strong> Nordevall II: Välkommen <strong>till</strong> Hjulångarens ”<strong>Eric</strong>sgata Väst” 2012, folder<br />
utgiven av Föreningen Forsviks Varv, 2012.<br />
Jörgen Nilsson, Hjulångaren reser i västerled, artikel i: Mariestad/ Gullspång/ Töreboda/<br />
Karlsborg: Göta kanal mellan Vänern <strong>och</strong> Vättern 2012. Ett magasin utgivet av Mariestads<br />
Turistbyrå, Gullspångs kommun, Töreboda Turism <strong>och</strong> Karlsborgs Turism AB, 2012, s. 6 – 8.<br />
www.nordevall.com<br />
www.ericsgata.com
Change language