Francisco de Miranda – stor i Venezuela och på Gunnebo
Francisco de Miranda – stor i Venezuela och på Gunnebo
Francisco de Miranda – stor i Venezuela och på Gunnebo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Francisco</strong> <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong><br />
<strong>–</strong> <strong>stor</strong> i <strong>Venezuela</strong> <strong>och</strong> <strong>på</strong> <strong>Gunnebo</strong><br />
10 maj 2012<br />
”<strong>Francisco</strong> <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong> was the most important hero of <strong>Venezuela</strong>”,<br />
förklara<strong>de</strong> <strong>Venezuela</strong>s chargé d’affaires Zuleima R<strong>och</strong>as <strong>de</strong> Fernán<strong>de</strong>z, <strong>och</strong><br />
även vad gäller <strong>Gunnebo</strong> är <strong>de</strong>nne mångsidige man ett <strong>stor</strong>t namn. År<br />
2011 ha<strong>de</strong> 200 år förflutit sedan <strong>Venezuela</strong> utfärda<strong>de</strong> sin<br />
självständighetsförklaring. 200-årsjubileet fira<strong>de</strong>s i Göteborgs<br />
Stadsmuseum torsdagen <strong>de</strong>n 3 november. <strong>Venezuela</strong>s chargé d’affaires<br />
hälsa<strong>de</strong> <strong>de</strong> inbjudna välkomna. Göran Michanek <strong>och</strong> Kerstin Nilsson höll<br />
föredrag om <strong>Francisco</strong> <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong>, <strong>de</strong>n <strong>stor</strong>e befrielseledaren.<br />
Göran Michanek <strong>och</strong> Kerstin Nilsson<br />
berättar gärna om <strong>Francisco</strong> <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong>.<br />
Foto: Rodolfo A. Castex.<br />
Vär<strong>de</strong>fulla dagböcker<br />
Göran Michanek berätta<strong>de</strong> om <strong>de</strong><br />
<strong>Miranda</strong>s liv <strong>och</strong> leverne. Hans<br />
föredrag fick un<strong>de</strong>r sin gång allt<br />
högre fart <strong>och</strong> allt större kraft. Det<br />
var som om befrielsehjältens rika<br />
begåvning, <strong>stor</strong>a verksamhetslust,<br />
<strong>stor</strong>a dristighet <strong>och</strong> obestridliga<br />
framgångar ha<strong>de</strong> livat upp<br />
föredragshållaren <strong>och</strong> <strong>–</strong> för en stund<br />
<strong>–</strong> fört med sig fläkten av ett<br />
sydamerikanskt temperament.<br />
- Om man skall utfärda en<br />
självständighetsförklaring, är <strong>de</strong>t inte<br />
bara att skriva <strong>på</strong> ett papper, framhöll<br />
Michanek. Förbere<strong>de</strong>lser krävs. Därför<br />
åkte <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong> omkring i Europa för att skaffa sig kunskaper, som kun<strong>de</strong><br />
bli av nytta för <strong>de</strong>t fria <strong>Venezuela</strong>. Sina iakttagelser skrev han ned i sina<br />
dagböcker, som i tryck omfattar 13 band med omkring 450 sidor i varje.
Dagböckernas källvär<strong>de</strong> är mycket större än memoarer, som folk skriver<br />
för att rättfärdiga sig själva <strong>och</strong> nedsvärta sina motståndare. <strong>Francisco</strong> <strong>de</strong><br />
<strong>Miranda</strong> skrev dock enbart för eget bruk <strong>och</strong> ha<strong>de</strong> alltså inte några sådana<br />
syften. <strong>Venezuela</strong>s flagga är ett beståen<strong>de</strong> föreningsband mellan Göteborg<br />
<strong>och</strong> <strong>Venezuela</strong>”, avsluta<strong>de</strong> Michanek. Un<strong>de</strong>r sina resor besökte <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong><br />
Göteborg <strong>och</strong> <strong>Gunnebo</strong>. <strong>Venezuela</strong>s flagga gav han <strong>–</strong> enligt vad som<br />
berättas <strong>–</strong> färgerna gult, blått <strong>och</strong> rött till minne av Christina Hall i<br />
Göteborg <strong>och</strong> <strong>på</strong> <strong>Gunnebo</strong>. Den blev gul som hennes blonda hår, blå som<br />
hennes blåa ögon <strong>och</strong> röda som hennes röda läppar. Michanek berör<strong>de</strong><br />
dock inte sägnen <strong>och</strong> tog inte ställning till <strong>de</strong>n utan överlämna<strong>de</strong> <strong>de</strong>tta<br />
ämne åt Kerstin Nilsson.<br />
Den roliga men obekräfta<strong>de</strong> sägnen om flaggan<br />
Kerstin Nilsson berätta<strong>de</strong> om befrielsehjältens besök i Göteborg <strong>och</strong><br />
inled<strong>de</strong> med att mycket vänligt<br />
förklara för Göran Michanek <strong>och</strong> oss<br />
andra, att hon inte tror <strong>på</strong><br />
berättelsen om <strong>Venezuela</strong>s flagga.<br />
Dessa uppgifter om flaggans färger<br />
har inte kunnat bekräftas, förklara<strong>de</strong><br />
Kerstin Nilsson. Detta är en sägen,<br />
som visserligen är rolig men<br />
knappast sann, framhöll hon. I salen<br />
fanns två män, som tidigare har<br />
framfört samma uppfattning,<br />
nämligen antikvarie Lars Gahrn <strong>och</strong><br />
skriftställaren Leif Påhlsson. Jag har<br />
framfört misstanken, att någon eller<br />
några av <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong>s många fien<strong>de</strong>r<br />
kan ha hittat <strong>på</strong> berättelsen för att<br />
håna <strong>och</strong> skymfa befrielserörelsen <strong>och</strong> <strong>de</strong>ss fana. Påhlsson menar, att<br />
fanans färger kan ha hämtats från <strong>de</strong>n svenska flaggan <strong>och</strong> <strong>de</strong>n danska.<br />
(Lars Gahrn, <strong>Gunnebo</strong> <strong>–</strong> ett slott i ti<strong>de</strong>n, 1997, s. 74-75.) Även professor<br />
Magnus Mörner, vår främste kännare av Sydamerikas hi<strong>stor</strong>ia, förkasta<strong>de</strong><br />
förklaringssägnen som en skröna.<br />
Ett porträtt av <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong> finns <strong>på</strong><br />
<strong>Gunnebo</strong>, där man gärna berättar om <strong>de</strong>n<br />
framståen<strong>de</strong> gästens besök <strong>på</strong> <strong>Gunnebo</strong><br />
1787. Foto: Kristian Reuter Oliveberg.
<strong>de</strong> <strong>Miranda</strong> <strong>–</strong> ett föreningsband<br />
Man måste ändå ge Göran Michanek rätt i, att <strong>Venezuela</strong>s flagga är ”ett<br />
beståen<strong>de</strong> föreningsband mellan Göteborg <strong>och</strong> <strong>Venezuela</strong>”. En skröna kan<br />
I <strong>Gunnebo</strong>s <strong>stor</strong>a trappa tronar en<br />
uttrycksfull byst av <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong>.<br />
Foto: Lars Gahrn.<br />
vara väl så viktig som en hi<strong>stor</strong>isk sanning.<br />
Denna skröna är bå<strong>de</strong> så romantisk <strong>och</strong> så<br />
rolig, att <strong>de</strong>n kommer att bli ”beståen<strong>de</strong>”,<br />
oavsett om folk tror <strong>på</strong> <strong>de</strong>n eller icke. Den<br />
är <strong>och</strong> förblir odödlig <strong>och</strong> oförglömlig.<br />
Framför allt är <strong>Francisco</strong> <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong> själv<br />
ett föreningsband mellan Göteborg <strong>och</strong><br />
<strong>Gunnebo</strong> å ena sidan <strong>och</strong> <strong>Venezuela</strong> å <strong>de</strong>n<br />
andra. Hans dagböcker är <strong>och</strong> förblir en<br />
viktig källa till Göteborgs <strong>och</strong> framför allt<br />
<strong>Gunnebo</strong>s hi<strong>stor</strong>ia. Dessutom besökte han<br />
byggna<strong>de</strong>r, som är bevara<strong>de</strong> till våra<br />
dagar. Innan <strong>Gunnebo</strong> ännu var färdigt,<br />
besökte han egendomen <strong>och</strong><br />
huvudbyggna<strong>de</strong>n (slottet) 1787. Han är ett<br />
<strong>stor</strong>t namn <strong>på</strong> <strong>Gunnebo</strong>. Den venezolanske ambassadören besöker därför<br />
ibland <strong>Gunnebo</strong>. År 1971 fick <strong>Gunnebo</strong> <strong>Francisco</strong> <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong>s porträtt, en<br />
teckning, som överlämna<strong>de</strong>s av <strong>Venezuela</strong>s konsul i Göteborg, Luis Blanco<br />
Borges (GP 18/11 1971, MP 25/11 1971). År 1999 var <strong>de</strong>t dags för<br />
<strong>Venezuela</strong>s dåvaran<strong>de</strong> ambassadör i Sverige, Garavino di Turno, <strong>och</strong><br />
lan<strong>de</strong>ts honorärkonsul (numera konsul) Per-Olof Goliath att överlämna en<br />
byst av befrielseledaren (GP 3/6 1999, MP 9/6 1999). Den tronar nu <strong>på</strong> en<br />
uppbyggnad i <strong>Gunnebo</strong>s <strong>stor</strong>a trappa.<br />
Om husen bevaras, bevaras även viktiga <strong>de</strong>lar av hi<strong>stor</strong>ien, som<br />
exempelvis hi<strong>stor</strong>ien om ägare, invånare <strong>och</strong> <strong>de</strong>ras gäster. Bevara fler hus<br />
<strong>–</strong> så kan vi få fler föreningsband med <strong>Venezuela</strong> eller andra län<strong>de</strong>r.
Läs vidare<br />
<strong>Miranda</strong> i Sverige <strong>och</strong> Norge 1787: General <strong>Francisco</strong> <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong>s dagbok<br />
från hans resa i september-<strong>de</strong>cember 1787, Utgiven med en<br />
levnadsteckning <strong>och</strong> i översättning från <strong>de</strong>t spanska originalet av Stig<br />
Rydén, Sthlm 1950.<br />
<strong>Francisco</strong> <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong> and the manor of <strong>Gunnebo</strong> in Swe<strong>de</strong>n<br />
Abstract<br />
During 2011 the <strong>Venezuela</strong>n <strong>de</strong>claration of in<strong>de</strong>pen<strong>de</strong>nce was celebrated<br />
and of course <strong>Francisco</strong> <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong>, the first hero of in<strong>de</strong>pen<strong>de</strong>nce. For<br />
example he was celebrated by Swe<strong>de</strong>s in Gothenburg. Why? In 1787<br />
<strong>Francisco</strong> <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong> visited Swe<strong>de</strong>n and its most important harbour,<br />
Gothenburg. He has written a lot of the town and its merchants in his<br />
diary, which is an important source of the hi<strong>stor</strong>y of Gothenburg. Here he<br />
ma<strong>de</strong> the acquaintance of Mrs Christina Hall. Together with her and her<br />
husband, John Hall senior, he visited their manor, <strong>Gunnebo</strong>. He <strong>de</strong>scribed<br />
the manor and its surroundings, and his <strong>de</strong>scription is a very valuable<br />
source of the hi<strong>stor</strong>y of <strong>Gunnebo</strong>. The memory of the hero is honoured in<br />
the manor, nowadays a national monument. The guests can admire a<br />
drawing and a bust showing the famous general.<br />
In Gothenburg in the autumn 2011 some friends of <strong>Venezuela</strong> celebrated<br />
the <strong>Venezuela</strong>n <strong>de</strong>claration of in<strong>de</strong>pen<strong>de</strong>nce and especially “generalísimo”<br />
<strong>Francisco</strong> <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong>. Ph. dr Göran Michanek gave a lecture about the life<br />
of the hero, and Kerstin Nilsson told us about his visit in Gothenburg and<br />
<strong>Gunnebo</strong>. They discussed the flag of <strong>Venezuela</strong>. Did it really get the<br />
colours of Mrs Christina Hall? This anecdote has been much discussed, and<br />
I will return to this topic later on.<br />
Lars Gahrn