Francisco de Miranda – stor i Venezuela och på Gunnebo
Francisco de Miranda – stor i Venezuela och på Gunnebo
Francisco de Miranda – stor i Venezuela och på Gunnebo
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Dagböckernas källvär<strong>de</strong> är mycket större än memoarer, som folk skriver<br />
för att rättfärdiga sig själva <strong>och</strong> nedsvärta sina motståndare. <strong>Francisco</strong> <strong>de</strong><br />
<strong>Miranda</strong> skrev dock enbart för eget bruk <strong>och</strong> ha<strong>de</strong> alltså inte några sådana<br />
syften. <strong>Venezuela</strong>s flagga är ett beståen<strong>de</strong> föreningsband mellan Göteborg<br />
<strong>och</strong> <strong>Venezuela</strong>”, avsluta<strong>de</strong> Michanek. Un<strong>de</strong>r sina resor besökte <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong><br />
Göteborg <strong>och</strong> <strong>Gunnebo</strong>. <strong>Venezuela</strong>s flagga gav han <strong>–</strong> enligt vad som<br />
berättas <strong>–</strong> färgerna gult, blått <strong>och</strong> rött till minne av Christina Hall i<br />
Göteborg <strong>och</strong> <strong>på</strong> <strong>Gunnebo</strong>. Den blev gul som hennes blonda hår, blå som<br />
hennes blåa ögon <strong>och</strong> röda som hennes röda läppar. Michanek berör<strong>de</strong><br />
dock inte sägnen <strong>och</strong> tog inte ställning till <strong>de</strong>n utan överlämna<strong>de</strong> <strong>de</strong>tta<br />
ämne åt Kerstin Nilsson.<br />
Den roliga men obekräfta<strong>de</strong> sägnen om flaggan<br />
Kerstin Nilsson berätta<strong>de</strong> om befrielsehjältens besök i Göteborg <strong>och</strong><br />
inled<strong>de</strong> med att mycket vänligt<br />
förklara för Göran Michanek <strong>och</strong> oss<br />
andra, att hon inte tror <strong>på</strong><br />
berättelsen om <strong>Venezuela</strong>s flagga.<br />
Dessa uppgifter om flaggans färger<br />
har inte kunnat bekräftas, förklara<strong>de</strong><br />
Kerstin Nilsson. Detta är en sägen,<br />
som visserligen är rolig men<br />
knappast sann, framhöll hon. I salen<br />
fanns två män, som tidigare har<br />
framfört samma uppfattning,<br />
nämligen antikvarie Lars Gahrn <strong>och</strong><br />
skriftställaren Leif Påhlsson. Jag har<br />
framfört misstanken, att någon eller<br />
några av <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong>s många fien<strong>de</strong>r<br />
kan ha hittat <strong>på</strong> berättelsen för att<br />
håna <strong>och</strong> skymfa befrielserörelsen <strong>och</strong> <strong>de</strong>ss fana. Påhlsson menar, att<br />
fanans färger kan ha hämtats från <strong>de</strong>n svenska flaggan <strong>och</strong> <strong>de</strong>n danska.<br />
(Lars Gahrn, <strong>Gunnebo</strong> <strong>–</strong> ett slott i ti<strong>de</strong>n, 1997, s. 74-75.) Även professor<br />
Magnus Mörner, vår främste kännare av Sydamerikas hi<strong>stor</strong>ia, förkasta<strong>de</strong><br />
förklaringssägnen som en skröna.<br />
Ett porträtt av <strong>de</strong> <strong>Miranda</strong> finns <strong>på</strong><br />
<strong>Gunnebo</strong>, där man gärna berättar om <strong>de</strong>n<br />
framståen<strong>de</strong> gästens besök <strong>på</strong> <strong>Gunnebo</strong><br />
1787. Foto: Kristian Reuter Oliveberg.