Kyrkoruinen på Labbra - Mölndal

Kyrkoruinenpå LabbraVäster om Råda säteri går halvön Labbra eller ”Säteriudden” ut i Rådasjön. John Hall d. y.använde för övrigt på sin tid det mycket vackrare namnet Rådanäs.Skulle detta vara John Halls laboratorium!?Gunnebo är Gunnebo och Råda säteriär Råda säteri. Emellan dessaegendomar ligger Rådasjön och storamarker. Därför blev jag inte litetförvånad i februari 2011, när ensagesman, uppvuxen i Pixbo, berättadeföljande: ”Under min uppväxt i Pixbovar det en allmän uppfattning, att JohnHall hade haft ett laboratorium påudden vid Råda säteri. Hall var litetegen, och föräldrarna hade byggt ettlaboratorium åt honom här på udden.”Detta är bara en av många märkligaförklaringar. Ämnet kräver en längreutredning. Alla förklaringar, som hittills har framförts, är felaktiga.Detta är en ruin, som har byggts som ruinVår grannsocken Råda kan nämligen stoltsera med någonting så ovanligt som en ruin efter enruin. Därute på bergåsens krön, som omkransas av bokar, ekar och andra lövträd, liggerruinen, byggd som ruin av friherrinnan Martina von Schwerin ”för att öka naturens romantik”.Hon levde med i romantikens guldålder under 1800-talets första årtionden och var själv enmycket romantisk kvinna. (Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 3, 1932, s. 117; HjalmarPehrsson, Rådaboken, 1945, s. 47.) Numera delvis vandaliserad är ruinen en ruin av en ruin.

ILunds domkyrkas grundplan liknar kyrkoruinens. I väster finns två torn och i öster den ikonsthistorien berömda halvrunda absiden. Friherrinnan Martina von Schwerin boddelånga tider i Skåne, närmare bestämt på Sireköping tre mil utanför Lund. Hon har givetvisvarit väl bekant med denna berömda domkyrkobyggnad.motsats till de flesta riktiga ruiner, som är övertorvade eller begravda i jord, grus ochrasmassor, är grundplanen till denna byggda,ruin mycket tydlig. Ruinen är, avlång med rakalångsidor. Åt öster avslutas den med en absid eller halvrundel, och även den västra kortsidanär rundad. Längst i öster finns ett fyrkantigt block. Ruinen sträcker ut sig i öst-västlig riktningoch består av tre avsatser, som likt trappsteg höjer sig mot väster. Avsatserna förbinds medvarandra med trappor.Egentligen finns endast avsatserna men inte några inramande murar utom längsti väster, där det mesta av de uppstående murarna dock nu är nedrivet av vandaler. Bevaradefotografier visar dock hur ruinen såg ut åt detta håll. Här fanns ingången, och över dennaöppning var en rundbåge välvd. Ovanpå och på ömse sidor om rundbågen fanns två torn elleransatser till torn, den ena med en fönsterglugg. (Fotografi hos: Dan Korn, Mölnlyckeboken –Ett samhälles historia genom tvåhundra år, 1983, s. 50).Laboratorium, kloster och riddarborgHögst olika uppfattningar har framförts om vad denna ruin skulle ha kunnat vara. Man hargissat på ett laboratorium – därav namnet Labbra – och sanatorium (Ortnamnen i Göteborgsoch Bohus län 3, 1932, s. 117.) Kloster och brännvinsbränneri är andra förslag (EdvinTrettondal, Långdans kring Råda sjö, Mölndals Hembygdsförenings årsskrift 1966, s. 13.)Riddarborg har man också gissat på (Korn 1983 s. 50). Eftersom ruinen har byggts som ruin,har den självfallet inte varit någonting, vilket de åberopade författarna har varit väl medvetnaom. De har vidarebefordrat andras vilda gissningar enbart för att roa läsekretsen.

Tittar man sig nogaomkring, begriper man emellertid attdetta är en kyrkoruin, men märkligt nogtycks ingen ha begripit detta, utan istället har man lagt fram sådanastolligheter som kloster och riddarborg.De, som har gissat sig fram, bör ha varitberövade förmågan till eftertanke, ellerhar de aldrig någonsin sett grundenefter ett kloster, en borg eller en kyrka.Detta är en kyrkoruinNästan allt stämmer in på en kyrka:utsträckningen i öst-västlig riktning,absiden i öster med altarstenen,ingången genom tornet i väster och den långsmala formen. Den nu försvunna rundbågen iväster visar, att detta skulle vara en romansk kyrka, och sådana hade som bekant halvrundabsid för koret. Större sådana kyrkor hade två torn i väster. Det mest kända exemplet är Lundsdomkyrka, välkänd för friherrinnan von Schwerin från hennes tid i Skåne.Var detta en plats för friluftsmöten?På ett sätt skiljer sig ruinen emellertid från en kyrka. Den är uppbyggd i avsatser, som sänkersig åt öster. Vanligtvis brukar kordelen i öster vara högre än det övriga kyrkorummet – aldriglägre. Denna märkliga omständighet gör, att man måste ställa frågan, om ruinen byggdesenbart för att ”försköna landskapet”, och om den inte hade någon uppgift att fylla.Uppläggningen påminner nämligenosökt om en friluftsteater, däråskådarplatserna höjer sig som trappstegöver varandra för att åskådarna skallkunna se över varandras huvuden ned påskådebanan.Vem skulle då kunna tänkas varaintresserad av friluftsmöten ochframträdanden här på Labbra? Sombekant har somliga ordenssällskap iblandsammankomster ute i det fria, och påplatsen i fråga lämnar de ibland –åtminstone nu på senare tid – kvar sittordensmärke som ett slags minnesmärke.Det förekommer att man ser sådanaordensmärken i slottsparker. KanskeGrundplanen för den uppbyggda ruinen påLabbra överensstämmer med grundplanen för enromansk kyrka med kor och altare i öster och torni väster. (Skiss av Lars Gahrn.)Kyrkan i Vä i Skåne såg ut ungefär så här vidmitten av 1100-talet. Den hade två (nedtillsammanbyggda) torn i väster och en halvrundabsid i öster. Dess grundplan liknadekyrkoruinens.detta kan vara något att forska i? Kanskeskulle ruinen på Rådanäs vara en lämpligplats för friluftsgudstjänster? Platsen ärju både lugn och vacker.

Ruinen användes som utsiktstornUpp till en plattform på dubbeltornet ledde en uppbyggd trappa. Tack vare plattformen ochtrappan hade man här ett utsiktstorn med utsikt över säteriets ägor och gårdsbyggnader. Iblandfotograferades sällskap på utflykt framför tornet, och då brukade några stå uppe påplattformen.I skrifter och uppteckningar uppges högst olika årtal för ruinens tillkomst, menså mycket står klart, att den måste ha tillkommit mellan 1786 och 1890. Den saknas nämligenpå 1776 års och 1786 års kartormen finns med på kartan från1890-1891. Man brukar uppge attMartina von Schwerin byggdedenna märkliga skapelse, menuppgift saknas i samtida och äldrekällor.Jag har skrivit om Labbrai Mölndals-Posten (19/6 1996, 19/62002 och 28/8 2002), men frågornakring Labbra är ständigt många,och nu har det blivit också enartikel för Gunneboblad. Besökgärna gamla Rådanäs på våren, närvitsipporna blommar och bokarnaMånga sällskap på utflykt från Mölndal rodde överRådasjön och steg i land på Labbra (halvön vid Rådasäteri). De fotograferade sig gärna vid den uppbyggdakyrkoruinen, och ofta stod någon eller några påutsiktsplattformen. (Foto: Victor Malmberg, MölndalsHembygdsförenings arkiv.)får blad! Då är Rådanäs som mesttill sin fördel, ett heltoemotståndligt område.Lars Gahrn