PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA HOS UNGDOMAR 16-24 ... - RFSL

18
sedan 1994 genomfört mätning av attityder hos grundskole- och gymnasieelever i åldrarna c:a
12-20 år. Mätningen kallas Ungdataundersøkelsen och genomförs i form av intervjuer i
kommuner spridda över hela landet, dock inte i alla kommuner varje år. På en skattningsskala
från 1 till 10 där 1 till 5 är en negativ skattning och 6 till 10 en positiv skattning fick eleverna
skatta olika grupper av ungdomar eller det gruppen håller på med (driver med). Av samtliga
respondenter i ett urval av 14 kommuner 1994-2001 – 25 731 personer – gav 41,6 procent av
eleverna gruppen homosexuella 1 poäng och 4 procent av eleverna gav gruppen 10 poäng.
När samtliga respondenter 1994-2001 delas upp på ålder visar genomsnittsvärdena av
skattningarna stigande värden för varje ålder utom för 18-åringar;
Ålder: 12 13 14 15 16 17 18 19 20
Poäng: 2,71 2,74 3,24 3,54 3,71 3,83 3,71 4,03 4,27
Uppgifterna kommer från databasen till Ungdataundersøkelsen. Utdraget är gjort av Bera
Ulstein Moseng, NOVA, Oslo (Personlig kommunikation, 16 maj, 2002).
En annan riskfaktor för psykisk ohälsa hos homo- och bisexuell ungdom är förhöjd (i relation
till normalbefolkningen) användning av alkohol och narkotika. Karin Helmersson Bergmark
vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, genomförde 1993 den första svenska
enkätundersökningen om alkoholvanor bland homosexuella (Helmersson Bergmark, 1999).
Alkoholvanorna hos de lesbiska i studien liknade mer bögarnas alkoholvanor än
alkoholvanorna hos kvinnor i normalpopulationen, vilka i det stora hela är mer måttliga.
Dryckesvanorna hos bögarna i studien stämde överens med tidigare forskningsresultat; de
dricker mycket men i stort sett lika mycket som män i normalpopulationen. Båda grupperna
förevisade samma mönster som kartlagts i andra studier i det att de behåller de dryckesvanor
de har utvecklat som unga och inte minskar, som andra grupper gör, sitt drickande med ökad
ålder. Både hos bögar och lesbiska var andelen nykterister väldigt låg. Studien visade att
alkohol spelar en grundläggande roll i den homosexuella subgruppen vid jämförelse med
andra subgrupper i det svenska samhället.
I Sverige dricker man i genomsnitt mindre alkohol än i andra länder. Men enligt de
undersökningar av ungdomars alkohol- och drogvanor som genomförs av Folkhälsoinstitutet
och CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) ökade
alkoholkonsumtionen under början av 1990-talet både bland flickor och pojkar i
åldersgruppen 16-24 år. Mellan 1994 och 1996 steg konsumtionen ytterligare bland pojkarna,
speciellt i gruppen över 20 år. Flickornas konsumtion höll sig däremot tämligen oförändrad
(Folkhälsoinstitutets hemsida, 1 april 2002). Andra studier tyder på ökat berusningsdrickande
bland ungdomar under 90-talet. (Folkhälsoinstitutets hemsida, 1 april 2002). Jämför man
alkoholkonsumtionen utifrån mängd bland normalbefolkningen ser man att i gruppen 16-24 år
konsumerade 1998 killarna ungefär dubbelt så mycket alkohol som tjejerna
(Folkhälsoinstitutet & Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Stockholm
2000).
Olika orsaksfaktorer lyfts fram av olika forskare till förhöjd konsumtion av alkohol och
droger. Lynn Miller (1994) skriver att missbruk av narkotika hos adolescenter beror på många
faktorer, men brist på självkänsla predisponerar en tonåring att bli ett offer för
narkotikamissbruk. Christine Jackson (1997) menar dock, till skillnad från de flesta andra som
forskat på relationen missbruk och självkänsla, att de svagaste prediktorerna för missbruk av
tobak och alkohol hos tonåringar är självkänsla och föräldrarnas beteende. Hon pekar istället