PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA HOS UNGDOMAR 16-24 ... - RFSL

54
Diskussion
Huvudsyftet med denna studie har varit att kartlägga psykisk hälsa/ohälsa hos ungdomar i
åldern 16-24 år i Sverige som attraheras av personer av sitt eget kön. Syftet är uppdelat i sex
delsyften, sex undersökningsområden, vilka utgörs av områden i den unges liv som antas visa
på samband med den psykiska hälsan. Först undersöktes det personliga nätverket – kontakt
med familj och vänner (såväl homosexuella som heterosexuella). Därefter undersöktes
sexualitet och kärleksliv – känslomässig och/eller sexuell dragning, sexuella erfarenheter och
erfarenheter av relationer. Allt detta i relation till båda könen. Därnäst öppenhet med den
sexuella läggningen i olika möten – ålder för öppenhet, grad av öppenhet, reaktioner hos
andra och hur andra förhåller sig idag. Respondenternas utsatthet för diskriminering, våld och
hot om våld undersöktes – mängd, samband med läggning, och oro för att bli utsatt.
Respondenternas användning av berusningsmedel undersöktes också – nämligen; alkohol,
narkotika och läkemedel. Avslutningsvis undersöktes hälsa och livskvalitet – med
självskattning av hälsa, självkänsla, acceptans av den egna sexuella läggningen och av
livskvalitet, förekomst av självmordstankar och självmordsförsök samt orsaker till
självmordsförsök.
Det personliga nätverket. I NOVA-rapporten konstateras att de homosexuella kvinnorna och
männen i urvalet i lägre utsträckning än befolkningen i övrigt är i en fast relation. Samtidigt
visar det sig att de i större utsträckning än normalpopulationen har goda och nära vänner. I det
norska urvalet gör sig detta gällande inte minst i gruppen unga homosexuella män. I
jämförelse med och till skillnad från de norska resultaten är det en större andel av
respondenterna i föreliggande studie som uppgav att de inte har några goda och/eller nära
vänner. Detta kan ses som en riskfaktor för psykisk ohälsa. Inom utvecklingspsykologin
beskrivs vikten av goda vänner och hur kamrater under preadolescensen tjänar som en spegel
som barnet kan betrakta sig själv i. Kamratskapen kan fungera som substitut när stödet från
föräldrarna minskar i samband med avståndstagandet från dem. Några år senare är en nära,
förtrolig vän därtill viktig att ha när individen för första gången skall berätta för någon om sin
läggning. Därtill beskriver Bohman (1995) faran med att inte ha nära förtrogna
(homosexuella) vänner som kan fånga upp individen när de första relationerna gått snett, när
hon/han är besviken och faller utan skyddsnät. Bohman menar att just bristen på nära
förtroliga vänner, och inte minst nära förtroliga homosexuella vänner när individen är
nykomling i den homosexuella miljön är en stor riskfaktor för psykisk stress. Han menar att
självmordsbenägenheten bland homosexuella i tjugoårsåldern kan förklaras av denna process;
trevande steg i den homosexuella miljö parat med ett dåligt utvecklat skyddsnät.
Typer av nätverk undersöktes. Andelen 16-24-åringarna i föreliggande studie som hade mest
homosexuella vänner eller lika många homosexuella som heterosexuella vänner var tydligt
mindre än hos motsvarande andel bland ungdomarna i NOVA-undersökningen. Med andra
ord; ungdomarna i föreliggande studie rapporterar att de i mindre utsträckning än de norska
ungdomarna har andra homo- och bisexuella i sitt umgänge. Vikten av nära förtroliga
homosexuella vänner som kommenterades i föregående stycke är applicerbar också här. En
intressant skillnad framkommer mellan könen: Vid jämförelse mellan homosexuella tjejer och
homosexuella killar visade det sig att killarna i större utsträckning än tjejerna höll sig till sina
homosexuella vänner. Detta var också tydligt i det att tjejerna i större utsträckning uppgav att
de umgås med sina homosexuella och heterosexuella vänner tillsammans. Att killarna håller
sig till sina homosexuella vänner kan tolkas som att det är mindre acceptabelt för killar än för
tjejer att vara homosexuella i en heterosexuell miljö.