PSYKISK HÄLSA OCH OHÄLSA HOS UNGDOMAR 16-24 ... - RFSL

46
Andelen tjejer i undersökningen som – för att de känt sig oroliga, ängsliga eller nedstämda –
under de senaste 12 månaderna använt läkemedel för detta är 29,7 procent (n = 822). Hos
killarna (n = 416) är denna siffra 16,3 procent 21 .I NOVA-undersökningen är det 16 procent av
tjejerna (n = 148) och 15 procent av killarna (n = 197) som använt läkemedel för oro,
ängslighet eller nedstämdhet. Ser man på i vilken utsträckning tjejerna har använt
piller/läkemedel dels i berusningssyfte och dels som läkemedel så är siffrorna alltså nästan
dubbelt så höga som för tjejerna i NOVA-undersökningen (6 procent jämfört och 16 procent)
medan de för killarna är lägre och nästan helt lika.
Hälsa och livskvalitet
För att besvara undersökningens sjätte delsyfte, att studera hälsa och livskvalitet, användes en
självskattning av hälsotillståndet för närvarande. Närvaron av olika psykiska bekymmer
undersöktes, så även självmordstankar och självmordsförsök liksom orsakerna bakom
självmordsförsöken. Respondenterna fick skatta sin självkänsla, sin acceptans av den egna
läggningen samt sin livstillfredsställelse.
I tabell 24 redovisas självskattat hälsotillstånd för närvarande, på en 5-gradig skala. Här
redovisas Folkhälsoundersökningen 1993 eftersom den senare undersökningen, från 1998,
som tidigare angivits, har för få respondenter (n = 183) för att en uppdelning på kön skall ge
statistiskt säkra resultat. En jämförelse mellan 21-24-åringarna i de båda undersökningarna
ger dock vid handen liknande värden; 88,7 procent i undersökningen från 1993 och 87,4
procent i undersökningen från 1998 säger att de mår ”mycket bra” eller ”ganska bra”. En
skillnad syns hos de som mår ”ganska dåligt” eller ”mycket dåligt”. Denna grupp utgör 1,7
procent i undersökningen från 1993 och 5,4 procent i undersökningen från 1998. I aktuell
studie skattade 56,6 procent av tjejerna sitt hälsotillstånd som ”mycket bra” eller ”ganska
bra”. I NOVA-undersökningen är denna siffra 69 procent och i Folkhälsoundersökningen
1993 89,3 procent. Hos killarna är skillnaden mindre. 70,9 procent av killarna i aktuell studie
skattade sitt hälsotillstånd som ”mycket bra” eller ”ganska bra”, i NOVA-undersökningen 72
procent och i Folkhälsoundersökningen 1993 88,0 procent. Analyserar man det självskattade
hälsotillståndet utifrån svarssätt (pappersenkät eller nätenkät) finner man att av de som svarat
på pappersenkäten (n = 182) skattar 70,3 procent sitt hälsotillstånd som mycket bra eller
ganska bra och av de som svarat på nätenkäten (n = 1069) skattar 59,9 procent sitt
hälsotillstånd som mycket bra eller ganska bra 22 .
Tabell 24. Självskattat hälsotillstånd för närvarande. Procent.
Tjejer Killar
Aktuell NOVA-under- Folkhälsounder- Aktuell NOVA-under- Folkhälsounder-
studie 2001 sökningen 1998 sökningen 1993 studie 2001 sökningen 1998 sökningen 1993
(n = 829) (n = 149) (n = 383) (n = 422) (n = 197) (n = 283)
Mycket bra 17,9 21 41,3 30,6 22 44,2
Ganska bra 38,7 48 48,0 40,3 50 43,8
Varken bra eller dåligt 24,2 25 8,6 18,7 26 10,9
Ganska dåligt 15,3 7 1,6 9,0 4 0,7
Mycket dåligt 3,9 - 0,5 1,4 - 0,4
Summa 100,0 101 100,0 100,0 102 100,0
Skillnaden mellan tjejer och killar i aktuell studie är statistiskt signifikant (χ 2 (df = 4) = 38,34, p < ,001).
21 Skillnaden mellan tjejer och killar är statistiskt signifikant (χ 2 (df = 1) = 26,07, p < ,001).
22 Skillnaden mellan de som svarat på pappersenkäten och de som svarat på nätenkäten är statistiskt signifikant (χ 2 (df = 2) = 7,30, p < ,05).