Bidrag till Sveriges officiella statistik. K. Hälso - Statistiska centralbyrån

XIV
ganska olika vid olika anstalter; vid Stockholms hospital uppgår densamma till inemot 69 kronor och vid
Göteborgs till 64 kronor, men vid Vadstena endast till 29 kronor 40 öre.
6. Mathållning och utspisning.
Mathållningen har skett på samma sätt som under förra året, nemligen genom entreprenad å hvarje
dagportion vid Vadstena, Vexiö och Visby hospital, men vid de öfrige medelst egen hushållning sålunda,
att utspisningsartiklarne genom entreprenad uppköpas och af egen betjening tillredas. Hela utspisnings-
kostnaden för året (Tab. 16) har uppgått till 258,163 kronor, hvilket belopp, deladt med underhållsdagarnes
antal, ger en medelkostnad af utspisningen för hvarje sjuk och dag af 45,79 öre och för år af 167,13 kronor.
Ar 1875 uppgingo dessa belopp till 46,37 öre och 169,35 kronor. Vid de olika hospitalen äro emellertid
portionsprisen ganska olika; sålunda variera dagportionsprisen för l:a klassens patienter mellan 120 öre vid
Hernösands och 78,7? öre vid Stockholms hospital; för 2:a och 3:e klassens sjuke äro de högst vid Hernö­
sands med 64,50 öre och lägst vid Stockholms med 35,84 öre. En minskning i medelportionspriset har så­
ledes under året inträdt, hvilken, ehuru uppgående endast till 0,58 öre, likväl beräknad på samtlige under­
hållsdagar medfört en besparing af 3,174 kronor.
7. De sjukes sysselsättning.
Beredandet af lämplig kroppslig sysselsättning, såsom icke allenast medförande ekonomisk fördel för
hospitalen, utan äfven utgörande ett vigtigt medel till de sjukes återställande eller förbättring, har fort­
farande varit föremål för Öfverstyrelsens och Läkarnes bemödanden. Vid hospitalen i Malmö och Visby
saknas emellertid tillfälle till arbete i fria luften; vid Vadstena, Göteborg och Vexiö är det nog inskränkt
och vid Hernösand har detsamma, oaktadt det inköpta jordområdet, minskats till följd af den pågående
nybyggnaden. För verkstälda arbeten lemna öfverläkarnes berättelser utförliga redogörelser, ur hvilka må,
såsom bevis i hvad mån de sjuke kunna sysselsättas, här anföras: att vid Hernösands hospital förrättats
12,265 dagsverken, hvaraf beräknats såsom alla hvardagar sysselsatte 22 män och 18 qvinnor; vid Upsala
12,320 mansdagsverken af 41 dagligen sysselsatte; vid Stockholms 10,551 mans- och 9,961 qvinsdagsverken,
dervid 48 män och 74 qvinnor eller vid pass hälften af alla vårdade deltagit; vid Göteborgs 9,371 inans
och 6,480 qvinsdagsverken af 50 män och 50 qvinnor; vid Malmö 6,142 mans- och 3,419 qvinsdagsverken.
Qvinnornas biträde har anlitats dels för köksgöromål, tvätt och rengörning inomhus, dels och i synnerhet
för spanad, väfnad, sömnad, strumpstickning m. m. hvarigenom en betydlig mängd beklädnads- och säng­
kläders-inventarier kunnat förfärdigas nya eller repareras. För verkstäldt arbete hafva de sjuke erhållit
uppmuntran eller ersättning dels i pengar dels med kaffe och högre brödportion, männen äfven med tobak.
8. Utrymme.
Ehuruväl vid jemförelse mellan de vid hvarje hospital befintliga sjukplatsernas antal (Tab. 1) och
medelantalet sjuke för dag (Tab. 16) äfvensom antalet vid årets slut qvarliggande (Tab. 10) det visar sig
att det förra vid några hospital med en procent öfverstiger de senare, får man dock icke deraf draga den
slutsats att bristen på utrymme under redovisningsåret varit mindre än under de föregående. Huru öfver-