Nummer 4-03 - Lärarnas Riksförbund

Nummer 4-03
27 april
Information till
Lärarnas Riksförbunds
medlemmar i Linköping
Kommunombud: Åke Nilsson 16 32 70 akenil@linkoping.se Bitr. KO: Anders Larsson 10 18 30 anders.larsson@linkoping.se,
Timo Järvinen 27 38 91 timjar@linkoping.se, Lars Åke Karlsson 33 01 02 karlar@linkoping.se,
Elisabeth Israelsson 12 73 47 eliisr@linkoping.se HSO: Karin Bäckstedt 704 52 karbac@linkoping.se
http://www.linkoping.se/lr
LÅK torsdag den 24 april 2003
Information om pensionsvillkor.
Du, som är intresserad av, att få veta mera om hur de ekonomiska villkoren
för dig som blivande pensionär blir, är välkommen att lyssna till
LR:s regionale ombudsman Lars Carlsson.
Tid: Tisdagen den 6 maj kl 19.00.
Lokal: Katedralskolans bibliotek. (2:a våningen).
LR bjuder på en enkel fika.
Ordföranden har ordet.
Det är trevligt att höra när man möter medlemmar vilken
lyckad arbetsmiljösatsning LaRssondagarna har blivit.
Många omvittnar hur de orkar igenom jobbet på ett
mycket bättre sätt i och med att denna möjlighet ges. Vi
ges inblickar i hur dagarna har använts - resor, födelsedagsfirande,
allmän ”frist” i jobbet, osv, osv.
Vi har intrycket, att den förhoppning, som vi hade om att fenomenet
skulle hanteras smidigt av medlemmarna har infriats. På huvuddelen av
skolorna har - tycker vi oss märka, men vi har inte systematiskt undersökt
förhållandena - dagarna tagits ut i en jämn ström under året.
När det gäller hittills outtagna dagar börjar det bli litet bråttom nu. Vid
läsårsslutet outtagna dagar brinner inne. De kan inte flyttas till nästa
läsår och de kan inte ersättas i pengar.
Missar man nu får man skylla sig själv och se till att man är mera på
alerten nästa läsår. Då kommer ju två nya LaRssondagar!
Vi är övertygade om att i den hårda sjukskrivningssituation, som den
kommunala sektorn i Sverige befinner sig idag, är partsgemensamma
satsningar av typ LaRssondagar en framgångsmetod, som borde prövas
i andra kommuner.
Vi är mycket förvånade över att Linköpings kommun som arbetsgivare
ännu inte har insett vilket rekryteringsvärde den har i LaRssondagarna.
Man håller fullständigt tyst utåt om dessa dagar. Här har man ju redan
grundplåten i en bred uppgörelse med LR angående bekämpande av arbetsbelastningen
och sjukskrivningstalen. Nu är det bara att gå vidare
och därefter bör personaldirektör Patrik Dahls personalstrateger med
framgång kunna ”sälja” kommunen mot de nya unga lärarna. Åke
Förhandlingen om löner och andra arbetsvillkor
som vi för med konsulten Leif Engblom fortgår, men har ännu ej avsatt
några konkreta resultat. Förhandlingssituationen är så komplicerad
och känslig, att vi i detta sammanhang måste avstå från att informera.
Vi hoppas på medlemsförståelse för att det är på detta vis.
(Forts. på sidan 2)

Facket och Skolan nr 4 -03
(Forts. från sidan 1)
Om lönerna kan i alla fall sägas det, som vi har vetat i över ett år, nämligen att det kommer att
finnas en pott om som lägst 4 % gällande per 1 april 2003. Förhandlingarna på skolorna om fördelningen
av dessa pengar kan omöjligen ske förrän i början av nästa läsår, men när pengarna
sedan kommer gäller de alltså retroaktivt per april 2003. Åke
Tidsbudgetarna.
Ännu mycket viktigare än LaRssondagarna för
välbefinnandet är att tidsbudgetarna börjar fungera
på ännu bredare basis än hittills. Sedan vi
skrev om tidsbudgetarna senast har mycket
hänt. Många medlemmar har - ofta med hjälp
från lokal- och/eller kommunombud - processat
sina tidsbudgetar med rektor. I ett ökande antal
fall inser rektor realiteterna och kompenserar
för överuttag av arbetstid under innevarande
läsår. Och - framförallt - man inser att detta är
en framgångsmetod för framtiden och gör upp
med oss om att tidsbudgetsystemet skall tillämpas
fullt ut på partsgemensam basis fr o m nästa
läsår och man är angelägen om att systemet
skall få en bra start.
Som föregångsman i sammanhanget uppfattar
vi rektor Ulf Lindberg på Folkungaskolan.
Mera om arbetstider.
Arbetsbelastningen, bl a emanerande ur ett alldeles
för högt arbetstidsuttag, är ju vårt största
problem. Arbetstidsbegreppet för lärare är
ganska krångligt, ja det är nog så, att inte ens
alla lärare är helt införstådda med begrepp som
förtroendearbetstid, reglerad arbetstid, övertid.
Får man t ex medvetet lägga ut övertid planerat?
Att detta idag görs för i stort sett alla
lärare ser vi när vi tar del av enskildas tidsbudgetar.
Tjänstgöringen ligger i allmänhet i intervallet
110 % - 130 % av det man får betalt för.
Detta vet rektorerna nu, en kunskap som de
har med sig inför planeringen av de enskildas
uppdrag inför nästa läsår. Får de överhuvudtaget
lägga ut mera än 100 %?
Svaret hittar du i den lilla fantastiskt skickligt
skrivna skrift som förhandlaren Hans Björkman
på LR:s förbundskansli har skrivit ihop
och som heter Lärares Arbetstid - en lathund.
Vi möter dock även motsatsen, rektorer som
har som sin viktigaste ledstjärna att exploateringen
skall fortgå på samma sätt som tidigare.
Den sortens rektorer har vi kommunombud
hårda duster med. Det är intressant att se när
man tvingas att handfast ta itu med situationen
vilken stor mängd brott mot lagar och avtal,
som den sortens rektorer gör sig skyldiga till.
Vi är i full gång med att bearbeta dessa rektorer
och eftersom vi har lagar, avtal och LPP
med oss och rektorn ifråga bara kan falla tillbaka
på sin exploateringsiver, är det inget tvivel
om att det blir vår linje som till slut blir
den som kommer att gälla. Vi hoppas att den
nye produktionsdirektören Bengt Undén, med
erfarenhet från näringslivet, kommer att hantera
tidsbudgetfrågan på ett mycket mera professionellt
sätt än vad som hittills har varit fallet
från produktionsledningens sida. Åke
2
Skriften är så viktig, så bra, så lättläst och med
så få sidor att vi har tagit hem den så att varje
medlem i Linköping kan få sitt eget exemplar.
Distributionen sker huvudsakligen via lokalombuden.
Björkman fastlägger sakläget,
han kommenterar och ger de varningar som
behövs - och han gör det på ett ytterst sakkunnigt
sätt. Läs skriften, du har igen många gånger
om den tidsinsats du lägger ner på den. De
två sista sidorna handlar om Linköpings tidsbudgetsystem
sett med ”utanförögon”.
Vi ger rektorer och andra viktiga arbetsgivarföreträdare
skriften och vi har redan fått ett
antal vittnesbörd om, att de har läst den och
tagit till sig av budskapet.
Hjälp oss att ge skriften även till lärarkandidater.
Dessa behöver också lära sig om sina arbetstider.
Åke

Facket och Skolan nr 4 -03 3
Sjuktalen
I Linköpings kommun har sjuktalen ökat mycket kraftigt under senare år - om detta har du kunnat
läsa i ”Corren”. Vi har i åratal varnat för att nuvarande situation naturnödvändigt måste uppstå,
men vi har bemötts mycket kallsinnigt av de styrande. Våra varningar om vad exploateringen
måste leda till, har betraktats som ointressanta partsinlagor. Nu har verkligheten hunnit ifatt och
nu är läget helt plötsligt så alarmerande, att det går ekonomi i frågan. Så länge det ”bara” handlade
om, att ett antal människor och verksamheten for illa var det inget större problem, men nu
börjar sjukskrivningarna bli så många att de kostar. Och de kostar ofantligt mycket. Då blir det
för makthavarna intressant att göra något. Tills vidare nöjer man sig med att anpassa retoriken
efter den nya verkligheten. Några egentliga åtgärder mot sjukskrivningarna är man ännu inte beredd
att vidta. Åke
Lokalombudet denna gång är Margareta
Krantz, som är lokalombud för Slaka/Skeda.
Denna enhet består av två F-6-skolor. På varje
skola går c:a 160 elever. I Skeda finns sju
LR-medlemmar och i Slaka, där Margareta
själv arbetar, finns det elva (totalt 18).
1. Hur kom det sig att du ville ta på dig det tunga ansvaret som lokalombud?
För fyra år sedan beslutade vi, några lärare på min skola, att vi skulle byta fackförbund. Orsakerna
var flera. Mina kollegor övertalade mig att ta uppdraget, som för mig varit mycket intressant
och lärorikt.
2. Tror du att det finns några skillnader mellan att arbeta som lokalombud på en låg- och mellanstadieskola
och en högstadieskola eller ett gymnasium?
Ja!! Det är säkert lättare för oss på låg- och mellanstadieskolor. Vi lägger själva våra scheman,
har gemensamma raster och träffas dagligen.
3. Hur går arbetet med tidsbudgetar?
Arbetet går trögt, men framåt. En fördel med tidsbudgetarna är att de tydliggör tidsåtgången
för ”övriga uppdrag”. De är därför bra instrument när det gäller att rättvist fördela arbetsuppgifter.
4. Vilka är de viktigaste fackliga frågorna för övrigt, som du ser det?
Arbetsmiljöfrågor är oerhört viktiga. Många lärare har en väldigt tuff arbetssituation idag och
skulle helst vilja byta arbete. Att enbart mäta arbetsbelastning i tid är att förenkla problemet.
En trygg och trivsam miljö, där man upplever arbetet som meningsfullt, stimulerande och roligt,
är viktigare för mig.
Timo

Facket och Skolan nr 4 -03
Neddragning av antalet lärartjänster.
Istället för att vidta åtgärder för att få ner sjuktalen
ökar man pressen på lärarna genom att
inför nästa läsår dra in tjugufem lärartjänster
på grundskolan. Enligt arbetsmiljölagen är
man skyldig att i en sådan situation göra konsekvensanalyser
och diskutera dessa med bl a
de fackliga organisationerna. Först tänkte man
sig att inte göra några dylika alls. Efter intensiva
krav från LR skickade man pliktskyldigast
ut en anmodan till rektorerna att göra en konsekvensanalys.
Åtta av rektorerna svarade. De
sade samstämt att arbetsmiljökonsekvenserna
för eleverna och för lärarna blir svårartade.
Övriga rektorer svarade inte alls.
Köpa-sälja-systemet.
Makthavarna har nu upptäckt att köpa-säljasystemet
på utbildningssidan har sådana brister,
att man måste ändra på organisationen.
Kommundirektör Anders Leckne har fått i
uppdrag av kommunstyrelsen att lägga förslag
om en reform.
Vår gissning är att Leckne kommer att lägga
ett förslag om en radikal förändring
Tyvärr är det, som i fallet med sjuktalen, inte
omsorg om verksamheten och de i den arbetande
människorna, som utgör anledningen till
förändringen. Orsaken är återigen ekonomin.
Genom alla de systemfel, som föreligger befinner
sig Produktionens ekonomi i något som
närmast kan liknas vid ”fritt fall”.
Möten med produktionsdirektören.
Bengt Undén har för någon månad sedan tillträtt
som produktionsdirektör. LR:s hela AU
har träffat Undén och våra förhandlare på Produktionen
har träffat Undén även i MBLsammanhang.
Det är alltid spännande med en
ny chef. Vad skall hända nu? Hur kommer
denne att jobba tillsammans med oss? Ja, det
är många frågor man kan ställa sig. Det är för
tidigt att sia om hur det framtida samarbetet
kommer att gestalta sig. Dels handlar det om
en kort tid än så länge, dels är tecknen motstridiga.
4
Produktionsledningen vet bättre vilka konsekvenser
nedskärningarna får än vad rektorerna
vet. Detta kan vi se av att produktionsledningen
desavuerade rektorernas bild och förklarade
att ringa negativa konsekvenser kommer att bli
fallet. Att huvuddelen av rektorerna inte alls
svarade, tog produktionsdirektören som intäkt
för att dessa rektorer ansåg att inga negativa
konsekvenser skulle bli fallet.
Allt går uppenbarligen an när man skall spara
pengar - att bryta mot arbetsmiljö- och medbestämmandelagarna
och att desavuera sina egna
chefer lokalt. Åke
Man hoppas kunna ändra på detta och kanske
samtidigt komma till rätta med den uppgivenhet,
som en längre tid har karakteriserat produktionsledningskontoret.
Huvuddelen av de fackliga organisationerna
välkomnar varmt översynen. Köpa-säljasystemet
har inte under det dryga decennium
som det funnits fått uppslutning mera än från
någon enstaka facklig organisation.
Det finns dock en risk, att man kommer att
göra panikförändringar, som kan få svåra konsekvenser
som följd. Detta har Linköping inte
råd med.
Åke
Vi blev inte så litet förvånade och arga över
behandlingen av ärendet indragning av tjugufem
lärartjänster, där både de fackliga organisationerna
och lagarna träddes under fötterna.
Å andra sidan tycker vi oss märka att Undén är
allvarligt oroad av de snabbt ökande sjuktalen
och vi hoppas att han inser att han måste jobba
tillsammans med oss för att om möjligt komma
till rätta med dessa.
Åke

Facket och Skolan nr 4 -03 5
Företagshälsovård.
Det är inte alla som känner till att/om enheten
man tillhör, är ansluten till en företagshälsovård
(fh). Det är ingen egentlig lagstadgad rättighet.
Tillgången till fh måste dock ses som
en absolut nödvändighet för att kunna förebygga
ohälsa och olycksfall.
I Linköping har hittills varje enhet (läs:chefen
för varje enhet) fått teckna avtal med vilken
"hälsa" man har velat. De pengar, som har satsats
på företagshälsovård har varierat kraftigt
mellan enheterna. Någon har kanske avsatt
150 kr per år och anställd, en annan 1500 kr.
Detta har inneburit att man som anställd har
erbjudits väldigt skilda möjligheter till hjälp,
beroende på vilken enhet man har råkat arbeta
på. Detta har inte varit tillfredsställande.
Tvärfackligt ser vi många fördelar med en
gemensam företagshälsovård för hela kommu-
Hjärtefrågan
nen. Vi ser att en ”hälsa” skulle kunna få en
mer övergripande insyn i kommunens olika
delar. ”Hälsan” skulle t ex kunna upptäcka
problem på ett tidigare stadium och kunna föreslå
åtgärder. Alla anställda skulle få möjlighet
till samma tjänster oavsett var i kommunen
man är anställd.
Efter långa diskussioner har kommunen och
facken enats om, att i den nya upphandling
som just nu sker, sammanställa våra gemensamma
önskemål och krav och upphandla
tjänsterna från en enda företagshälsa.
Målet är att vi får en ”hälsa” där både vi som
arbetstagare och arbetsgivaren upplever att vi
får valuta för pengarna!
Karin
Tjingeling allesammans!
Visst var det härligt att vara ledig några dagar?
Nu har vi inte så många hela veckor kvar av vårterminen. Det brukar dock
vara intensiva veckor som återstår innan skolavslutningen.
Har ni några planer för sommaren?
Är det någon som har planerat för hösten?
Har ni tänkt jobba på som vanligt?
Det stora flertalet av Linköpings lärare har jobbat många år på samma skola. En del har jobbat
5 år, en del 10 år och en del mer än 25 år, på samma ställe. Känner man att man trivs och har
möjlighet att utvecklas är det ju bra, men en viss förändring är aldrig fel.
Faktiskt är att det kan innebära ett verkligt lyft att byta skola! Du upptäcker kanske nya sidor
hos dig själv, som du inte ens visste om att du hade. Du träffar nya arbetskamrater, någon som
kanske väntar på just dig! Dessutom slipper man dem som man inte gillade…
Jag har aldrig träffat någon som har ångrat att de har bytt skola. Tvärtom, ångrar man bara att
man inte har gjort det tidigare!
Det finns flera riktigt trevliga skolor i Linköping!
Karin

Facket och Skolan nr 4 -03
Råd till dig, som söker lärartjänst.
(Linköping kommenteras explicit inom parentes).
Vi är tacksamma för spridning av detta budskap till jobbsökande lärare, som inte normalt sett
är läsare av Facket och Skolan.
Allmänt.
1. Fokusera inte bara på lönefrågan. Dina övriga anställningsvillkor är i tid och längd minst lika viktiga
för dig. (Ett litet exempel gällande Linköping. LR har efter hård kamp fått fram en arbetstidsförkortning
för tillsvidareanställda om två dagar per läsår. Kommunens strävan är annars inte att förbättra
anställningsvilkoren utan att försämra dessa. Allt för att kortsiktigt spara pengar).
Tillsvidaretjänst skall vara det normala. Enbart i vissa tydligt specificerade fall kan tidsbegränsade
anställningar förekomma. Detta skall i så fall framgå av anställningsbeviset.
2. Ta reda på hur det är med lärartätheten där du tänker dig att börja jobba. Den kan variera kraftigt
från kommun till kommun och ibland från skola till skola. (Linköping har traditionellt haft en mycket
låg lärartäthet. På senaste åren har dock en viss höjning skett inom grundskolan, men denna planerar
makthavarna att inför läsåret 03-04 åter sänka. På gymnasiesidan ligger vi kvar på en mycket låg
nivå.)
Om arbetsuppgifter och introduktion.
3. Studera det lokala kollektivavtalet noga. Gå förbi brödtexterna och koncentrera dig på dina skyldigheter
och rättigheter. Frågor du bör ställa dig och gärna dryfta med LRs ansvariga på plats är t ex:
Hur är det med antalet lektioner?, Förväntas du vikariera gratis?, Om du får vikariatsersättning - på
vilket sätt beräknas denna?, Är man bunden vid skolan i 35 h i veckan?, Har lärarna stor frihet - pedagogiskt
och på andra sätt?
Se väldigt noga upp med talet ”detta löser arbetslagen”, som inte har någon som helst avtalstäckning
och som bara har den funktionen att arbetsuppgifter skall bli utförda utan ersättning. Delegation kan
ej ske till ett kollektiv utan bara till enskilda namngivna personer.
(Linköping är en av de få kommuner som saknar ett lokalt kollektivavtal, men många enskilda villkor
är bättre än i flertalet andra kommuner. Detta beror på LRs envetna kamp mot försämrade villkor.
Gamla regleringar gäller tills vi kan sluta avtal om något bättre. I Linköping skall inga gratisvikariat
förekomma. Ett tak för antalet lektioner finns).
4. Ta reda på hur just dina arbetsuppgifter ser ut, hur din tjänstefördelning ser ut och vilket schema
innefattande alla arbetsuppgifter - du kommer att ha. Alla arbetsuppgifter skall rymmas inom arbetstiden
och detta bör framgå av den tidsbudget och det totalschema, som du själv upprättar.
(I Linköping driver LR dessa frågor mycket aktivt. Arbetsgivaren har ännu inte fullt ut accepterat vår
modell).
5. Ta reda på om det finns ett introduktionsprogram för dig. Kräv att få en mentor och att både du
och mentorn skall få ordentligt med arbetstid avsatt för ert gemensamma arbete med att föra dig in i
yrket på ett bra sätt. (Finns inget kommuncentralt överenskommet i Linköping. Hänger idag helt på
den enskilda skolans rektor om det finns introduktionsprogram värt namnet eller ej).
Om löner.
6. Ta reda på löneläget. Vilken ingångslön får man?, Hur stora chanser är det att påverka denna i förhandlingen?
Vilka argument biter på motparten vid förhandlingen? (Vi vet ännu inte vilka ingångslöner,
som kommer att vara aktuella i Linköping per aug 2003. För de tre kategorierna 1-7-, 4-9- och
gymnasielärare sades ingångslönerna i jan 2003 vara resp 16 800, 17 800 och 18 300 kr för dem som
inte har annat än sin lärarexamen att hänvisa till. Dock rapporterades om ett flertal fall i vilka en högre
ingångslön hade överenskommits.
6

Facket och Skolan nr 4 -03 7
Argument som har sin betydelse för att få en högre ingångslön: Tidigare arbetslivserfarenheter - även
annan yrkeserfarenhet än lärararbete kan anföras - och extra utbildning.)
7. Ta reda på hur löneutvecklingen har varit och - framförallt - hur den kan förväntas bli i just den
kommun där du söker jobb. (I Linköping kommer per 1 april 2003 en pott i storleksordningen 4 % att
fördelas. Detta bör du ha ”med dig i huvudet” när du förhandlar din ingångslön. Tidigare löneorättvisor
i gruppen av lärare med få tjänsteår har i en förhandling våren 2002 i stort sett eliminerats. Även
för år 2004 är lärar- och syv-kollektivet garanterat minst 4 %. Detta gör att Linköpings kommun har
garanterat de 20 % för hela avtalsperioden, som omnämns i det centrala avtalet).
8. Kräv alltid att verkligen få förhandla din ingångslön. Anta inget arbete innan du och motparten
är ense om lönen och för hur lång tid denna skall anses gälla. Ingångslönen är viktig på flera sätt.
Naturligtvis är den avgörande för din levnadsstandard just nu, men du måste vara beredd på att
ingångslönen på något sätt följer med dig - om du stannar hos samma arbetsgivare eller om du byter
arbetsgivare.
Resonemanget nästa gång det skall sättas lön på dig blir lätt ”si och så många kronor mera än idag”.
De 300 kr du kanske kan få mera vid anställningstillfället kommer du att i någon mening ha nytta
av flera år framöver Dessutom är det så, att ingångslönen inte tas ur någon pott. Det är ”friska
pengar”. Skall du höja lönen senare sker det på kollegernas bekostnad, så gå inte på chefens locktoner
om att ”jag får inte betala mera än så här nu, men vänta till nästa löneförhandling - då skall
jag se till att du får ett ordentligt påslag”. Den sortens omoral måste på alla sätt bekämpas. (I Linköping
sätts i nuläget ingångslönen centralt. Det är därmed risk att du ”snuvas” på förhandlingen,
att lönen sätts ensidigt av arbetsgivaren. Acceptera inte detta. Kräv att du skall få förhandla. Löften
om framtida lönehöjningar mot att man accepterar en lägre ingångslön förekommer.)
9. Kom ihåg att varje gång, som du får en tidsbegränsad anställning hos samma arbetsgivare är det
egentligen en ny tjänst, som du tillträder - även om du skall jobba på samma skola och med samma
elever som tidigare. Då har du rätt att försöka förhandla upp din gamla lön.
Sammanfattningsvis.
10. Sätt dig in i avtalsfrågorna - både de centralt överenskomna och de som gäller i kommunen
och på din skola. Gör LR:s lokalombud uppmärksamt på, att nu finns du också på denna skola.
Se till att du tar del av den LR-information som ges och att du deltar i lokalavdelningens arbete.
(I Linköping finns det en lång tradition på högsta ort inom arbetsgivarsidan att det inte är så noga
med lagar och avtal. Rektorerna är dock mycket olika i detta fall. Många rektorer uppträder perfekt,
men de utsätts inte så sällan för tryck uppifrån. Dessa tryck har alltid ekonomiska förtecken.
LR har en mycket stark organisation i Linköping. På de flesta skolor har vi mycket duktiga, välutbildade,
omtänksamma och engagerade lokalombud. De ger dig ”första hjälpen” och vet hur du
kommer i kontakt med kommunombuden om detta behövs.) Åke
Årsmöte
Kommunföreningens årsmöte ägde i år rum
den 19 mars på Tornhagsskolan. Det var
mycket intressant att träffa den då ännu inte
tillträdda utbildningschefen för kommunledningskontoret,
Agneta Sandén, och få höra om
hennes tankar inför sin nya tjänst. Det gavs
också tillfälle att ställa frågor till henne.
Vid mötet omvaldes Åke Nilsson till kommunombud.
Till biträdande kommunombud
omvaldes Anders Larsson, Timo Järvinen,
Lars-Åke Karlsson och Elisabeth Israelsson.
Valen följde valberedningens förslag.
Mötet avslutades med att Åke informerade
om den mycket omfattande och invecklade
förhandling som ni kunde läsa om i förra
numret av Facket och Skolan (extranumret)
och som så småningom bl. a. ska leda fram till
en överenskommelse om årets löneförhandlingar.
Timo