Fältbiologen 4/2009.pdf - Fältbiologerna

Molekylerna i vattnet rör sig hela
tiden. Men ju kallare det blir,
desto långsammare går det. När
vattnet är nollgradigt rör sig vattenmolekylerna
nästan inte alls. Det flytande vattnet
stelnar till is. När vattenmolekylerna
stannar upp ordnar de sig i ett mönster av
iskristaller med luft mellan. Det är luften
som gör att isen flyter ovanpå vattnet.
Så länge sjövattnet är varmare än luften
ovanför strålar det ut värme från sjön. Ju
mer värme som försvinner, desto kallare blir
vattnet. Så fort vattnet närmast under isen
blir noll grader fryser det och islocket växer
sig allt tjockare.
Vinterbad
En gång har jag sågat en isvak i Torne träsk.
Det tog en hel dag. Isen var nästan en meter
tjock. Vi började med att borra en massa
hål med en isborr. Sen sågade vi ut vaken
bit för bit med en jättelik issåg.
Det tråkiga med vinterbad är att man
måste upp så fort igen. Innan man blir iskall.
Vi människor är varmblodiga djur. Om
temperaturen i våra kroppar sjunker bara
några grader under 37 grader är det farligt.
Har man en bastu att värma upp sig i kan
man i alla fall hoppa i flera gånger.
Kalla fiskar
Under isen är vattnet ungefär fyra grader.
Där simmar fiskarna. Dom har ingen bastu.
Dessutom är de växelvarma. Det innebär
att deras kroppar har samma temperatur
som vattnet runtomkring. Fyra grader.
Man kan tro att de skulle ligga stela och
kalla på botten, men det gör de inte.
Knepet är att de inför vintern gör om
fettet som de har i kroppen. De byter till
en variant som inte blir hård lika lätt i kyla.
Man kan jämföra med smör och margarin.
Tar man en låda av varje ur kylskåpet är
margarinet ganska mjukt, medan smöret
är jättehårt och helt omöjligt att bre på
mackan.
Eftersom det aldrig blir minusgrader
under isen, och fiskarna har fett som är som
margarin i sig, kan de fortsätta simma hela
vintern. Fiskarna tar det ändå ganska lugnt
när det är kallt. Om de mest är stilla går det
inte åt så mycket energi. De har ätit upp sig
ordentligt under hösten för att slippa leta
plankton som inte finns på vintern, eller
försöka jaga i mörkret under isen.
När en fisk inte äter växer den inte. Ifall
du tittar riktigt nära på ett fiskfjäll kan du
räkna årsringar på samma sätt som i ett
träd, varje smal linje är en vinter i fiskens
liv.
Bottenliv
Nere på botten av sjön pågår livet ganska
mycket som vanligt. Om isen är
blank och genomskinlig kan du titta ner.
Sötvattensgråsuggorna tuggar i sig sånt som
sjunkit till botten. Fjädermygglarverna sitter
i sina små rör och fångar in smått och gott
som kommer flytande. Trollsländelarverna
äter upp alla andra. Här lever djuren i sin
egen lilla värld och är inte beroende av sommar
och sol.
Frusna grodor
På botten kan man också hitta en kall
groda. Den däremot är mycket beroende
av sol och sommarvärme. Vintern är en
värdelös årstid för grodor. Precis som fiskar
är de växelvarma och en dag med tio
minusgrader ute blir grodan djupfryst.
Dessutom finns det nästan inga insekter
att äta på vintern.
När det blir kallt ger grodorna upp och
gräver ner sig. Ofta i botten av en sjö.
Grodor andas vanligen både genom huden
och med lungor. Under vinterdvalan går
det inte åt särskilt mycket syre. Då räcker
det med att andas genom huden. Det grodorna
gör hela vintern är att ligga still och
koncentrera sig på att göra av med så lite
energi som möjligt. I väntan på våren. •••
Fältbiologen 4/2009 | 25