Nummer 1-03 Larssondagarna - Lärarnas Riksförbund

Nummer 1-03
28 jan
Information till
Lärarnas Riksförbunds
medlemmar i Linköping
LÅK torsdag den 30 januari 2003
Larssondagarna
Ny termin, ny facklig information. Som skett i många år skall vi som
arbetar centralt i kommunen försöka att med jämna mellanrum - 3-4
nummer per termin - ge dig viktig information i aktuella frågor. Eftersom
det är viktigt för ditt välbefinnande att du hanterar ett antal frågor
på visst sätt kommer vi med ett och annat litet råd då och då.
Varför inte börja terminen med att påminna om våra unika Larssondagar?
Du utnyttjar väl dina Larssondagar? Två lediga dagar under varje
läsår för varje tillsvidareanställd lärare.
Det är ytterst viktigt att
• man har grundidéen klar för sig: detta skall vara två verkligt lediga
dagar, dvs det får inte handla om att man skall ”jobba igen”, att
eleverna får uppgifter, som senare måste rättas - dvs man får ett
merarbete senare - eller att kolleger skall få en ökad obetald arbetsbörda.
• de två Larssondagarna per läsår verkligen tages ut av alla tvanställda
medlemmar. Detta är en helt unik förmån, som vi i LR i
Linköping kämpat oss till, som det vore sorgligt om den dabbades
bort.
• processen från våra medlemmars sida är vad vi vill kalla snygg.
Lämna in begäran i god tid - i allmänhet senast två veckor före ledigheten,
gärna tidigare.
• i ”snygghetsbegreppet” ligger också en förhoppning från vår sida
om att våra medlemmar skall sprida sina ledigheter över året. Det är
inte bra om det kommer massor av medlemmar och begär ledigt i
maj.
• du är medveten om att dagarna inte kan sparas till nästa läsår eller
omvandlas i pengar.
• samma praxis gällande vikariat och på andra sätt, som gäller vid
sjukdom, vård av sjukt barn osv, skall gälla i samband med Larssondagarna,
dvs rektorerna skall inte för just fenomenet Larssondagar
underlåta att sätta in vikarier.
• om det är kolleger, som vikarierar skall naturligtvis vikariatsersättning
på vanligt sätt utgå.
Friskvårdstimmen är en annan förmån, som inte är lika unik - många
arbetsgivare har idag friskvård som en del av arbetet - men likväl
mycket värdefull. Den skall naturligtvis läggas in i din tidsbudget först
av allt.
Åke
Kommunombud: Åke Nilsson 16 32 70 akenil@linkoping.se Bitr. KO: Anders Larsson 10 18 30 anders.larsson@linkoping.se,
Timo Järvinen 27 38 91 timjar@linkoping.se, Lars Åke Karlsson 33 01 02 karlar@linkoping.se,
Elisabeth Israelsson 12 73 47 eliisr@linkoping.se HSO: Karin Bäckstedt 704 52 karbac@linkoping.se
http://www.linkoping.se/lr

Facket och Skolan nr 1 -03
Anders Ekelund:
1) På Berzeliusskolan finns ju sedan några år
både gymnasium och grundskola. Hur har
ni organiserat det fackliga arbetet?
Vi har delat oss i två separata avdelningar och
har inte så mycket med varandra att göra. Det
är bara i större frågor som gäller alla som vi
pratar ihop oss. Vi har separata lokalavdelningsmöten
och går båda på MBL.
2) Du har ju nu varit lokalombud i drygt 3 år.
Vilka frågor upplevde du var de svåraste
att ta tag i/sätta dig in i?
Det svåraste var att få reda på vilka avtal som
gäller på skolan. Vi har ju inget fungerande
lokalt avtal på grundskolan, utan det har
många gånger blivit strul om vad som gäller
om t ex USK, 35-timmarsvecka, hur tid räknas,
vad som räknas och hur sådant ska ersättas.
Det berodde mycket på att skolan var ny som
grundskola och att mycket sköttes som på
gymnasiedelen trots att förutsättningarna inte
alltid var likadana som där. Det berodde även
på att den dåvarande skolledningen ville skapa
nya ramar och regler för tidräkning inom
enheten. Något som inte alltid gynnade oss!
(Forts. på sidan 3)
Månadens lokalombud, Anders Friedmann och Anders
Ekelund, är båda lokalombud på Berzeliusskolan, Friedmann
på gymnasiet och Ekelund på grundskolan.
Anders Friedman:
2
1) På Berzeliusskolan finns ju sedan ett antal
år både gymnasium och grundskola. Hur
har ni organiserat det fackliga arbetet?
När grundskolan startades på Berzeliusskolan
var vi formellt en lokalavdelning. Verksamheterna
leddes olika och verksamhetsmässigt
fanns ringa eller inget samarbete. Detsamma
gällde gymnasiesärskolan som kom samtidigt
till Berzeliusskolan, detta efter en omtumlande
tid och med många vikarierande chefer.
Fackligt var det en tuff tid där det gällde att
försöka rädda vad som räddas kunde av den
utbildningstradition och den kunskapssyn som
genomsyrade gymnasiet.
Idag är gymnasiet, gymnasiesärskolan och
IVIK en lokalavdelning. Grundskolan som är
en av kommunens största är en egen lokalavdelning.
2) Under dina år som lokalombud har det
skett många förändringar inom skolans
värld. Hur har dessa påverkat rollen som
lokalombud?
Utvecklingen har gått från, att före kommunaliseringen
bevakat detaljfrågor för den enskilda
medlemmen till, att idag försöka minska
(Forts. på sidan 3)

Facket och Skolan nr 1 -03 3
(Forts. från sidan 2) Anders E
3) Vad är aktuellt/viktigt just nu på Berzeliusskolan?
Viktigt är att vi snart får ett kommunalt avtal,
så att vi här på enheten får något att luta oss
mot, så att vi får spelregler som är kända av
alla och som gäller. Det skulle ge lite arbetsro.
På onsdag (29/1) ska vi ha ett medlemsmöte,
där vi ska försöka få så många medlemmar
som möjligt att göra var sin tidsbudget. Gör
man en sådan, är det lättare att överblicka hur
mycket man jobbar och då försvinner nog
många frågor i kategorin ”är det verkligen rimligt
att jag ska göra det här?”
En annan viktig fråga som berör personalen är
hur länge grundskoledelen skall vara kvar på
Berzeliusskolan.
Timo
(Forts. från sidan 2) Anders F
den kontinuerligt ökande arbetsbördan för lärarkollektivet.
Dagens arbete handlar om större
frågor och att se vad som döljer sig bakom alla
moden och den fraseologi som passerar revy
och att se vad som blir konsekvensen för lärarna.
Det har med åren blivit de fackligas roll att
värna om kvaliteten i verksamheten.
Arbetsgivaren producerar allt vidlyftigare
skolplaner, kvalitetscirklar och policydokument,
men medlemmarna upplever att låg lärartäthet
och ett ökat antal arbetsuppgifter ger
en sjunkande kvalitet. Häri ligger en del av
den ohälsa som diskuteras i media och lärarrum
3) Vad är aktuellt/viktigt just nu på Berzeliusskolan?
Berzeliusskolan har för första gången på flera
år en skolledning med visioner för utbildning
och kunskap om kärnverksamheten. Medlemmarna
upplever stöd och tydlighet från våra
nya ledare och detta har givit en märkbar stämningsförändring.
Det är framför allt två fackliga frågor som vi
arbetar med på gymnasiet:
Som ett arv av de kommunikationsproblem,
som tidigare funnits, saknas ett aktuellt lokalt
avtal, som bl. a. hanterar den reglerade tiden,
på Berzeliusskolan.
Den andra frågan, som vi måste få till en lösning
på, är att ta kontroll över alla nya arbetsuppgifter,
som har lags till under åren och inte
minst kommer att läggas till. Vi undervisar
mer idag än tidigare och vi sitter i allt fler möten
om allt mellan budgetäskanden och revisioner
av lokala arbetsplaner. Samma mönster
finns på flertalet svenska skolor idag, vilket är
en klen tröst. Att upprätta en tidsbudget, som
visar om arbetsuppgifterna ryms i arbetstiden,
ser jag som nödvändigt och självklart. Att arbetet
skall rymmas i arbetstiden är en självklarhet.
Timo

Facket och Skolan nr 1 -03
Uppdragsdialog/Tidsbudgetar.
Vi skrev om uppdragsdialog och tidsbudgetar i
nr 6 av FoS i höstas.
Många medlemmar har en mycket tuff arbetssituation.
Vi hör många klagomål om hur arbetet
blir värre och värre, hur det läggs in fler och
fler arbetsuppgifter i jobbet och hur ”gamla”
arbetsuppgifter sväller ut. Numera finns som
bekant ett motmedel - tidsbudgeten. Det finns
ju ingen chans för rektor eller kolleger (!) att
lägga på dig mera arbete när din tidsbudget är
fylld. Du är ”vaccinerad” mot ytterligare förvärrningar.
Tillse därför omedelbart att du får
din tidsbudget upprättad. Om det är så att du
upplever det som svårt att göra denna budget
kommer vi kommunombud gärna ut på din skola
och hjälper dig och dina kolleger. Tidsbudgetarna
är kommunombudens viktigaste uppgift.
Be ditt lokalombud att bjuda in kommunombuden.
När tidsbudgeten är upprättad tas kontakt med
chefen för en uppdragsdialog. Chefen är skyldig
att genomföra dialogen med dig, men vi hör
naturligtvis om hur vissa rektorer, som inte riktigt
kan sitt jobb, inte på djupet har förstått vad
detta innebär, försöker förhindra dialogen. De
riktigt dåliga rektorerna har en verkligt fräck
framtoning i sammanhanget.
Vid minsta obstruktion från chefens sida vill vi
därför få kännedom om detta. Då måste vi centrala
antagligen komma med i bilden. Kortsynta,
maktfullkomliga rektorer skall inte få hindra
oss att genomföra vårt viktigaste projekt någonsin.
Vårt centrala avtal, Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöinspektionen,
kommunens egna policyprogram
LPP, produktionens ”Plan för personalhälsa
och arbetsmiljö” - alla talar samma språk:
Det gäller att via dialog mellan chef och anställd
få till stånd en bra arbetssituation - utan
för hög belastning. Och hur skall man kunna ha
en dialog om arbetet utan att ”blanda in” den
arbetstid, som står till förfogande?
Glädjande saker, som har hänt på sistone är
4
• Besök av förhandlare från LRs centrala
kansli. Vårt tidsbudgetsystem fick betyget
”Det intelligentaste försöket jag har sett att
komma till rätta med lärarnas arbetstidsproblem”.
Vår metod kommer att finnas med i
LRs kursmaterial och i foldrar avsedda för
medlemmarna
• Besök av journalist från Skolvärlden. Det
kommer att finnas artiklar i ämnet i SV inom
en nära framtid.
• Vi hör talas om bra dialoger mellan chef och
anställda.
• Vissa medlemmar har med tidsbudgeten
kunnat påvisa sådana övertider att de har fått
ekonomisk ersättning bakåt och korrigering
av uppdraget framåt i tiden. Vissa medlemmar
har fått lediga dagar som kompensation.
Här om dagen fick vi höra om en medlem,
som hade fått nästan två hela arbetsveckor i
kompensationsledighet.
• Vi hör också talas om spridningseffekter till
medlemmar i andra kommuner. Vi i AU bidrar
genom att lära ut systemet till LRombud
i intresserade kommunföreningar
• LR:s AU hade häromdagen ett samtal med
bitr kommundirektören Lena Rydin och personaldirektören
Patrik Dahl, i vilket vi var
helt ense med dessa om att den dialog, som
finns omskriven i LPP skall genomföras.
Rektorer, som motarbetar denna dialog skall
fås att inse att de bryter mot LPP.
• Vi har träffat Arbetsmiljöinspektionen, som
också instämmer i att cheferna inte kan avsvära
sig dialogen.
Det negativa är att takten i tidsbudgetarbetet i
vår egen kommunförening är för låg. Skälen
härtill är flera, t ex att man inte vågar göra tidsbudget
p g a
• rädsla för dålig löneutveckling.
• rädsla för andra chefsrepressalier
(Fortsättning på sid 5)

Facket och Skolan nr 1 -03 5
(Forts. från sidan 4)
Till dem, som känner så, måste vi säga att om
vi i AU märker att rektor försöker bestraffa
dem, som är föregångare när det gäller tidsbudgetar
kommer vi att ställa till ett mycket
stort larm. Ve den rektor, som försöker sig på
bestraffning - det må gälla i löne- eller annat
avseende.
Vi löneförhandlare kommer att vara mycket
uppmärksamma på detta problem, något som
rektorerna säkert inser.
När det gäller kontakter i arbetsbelastningsfrågor
mellan medlemmar och AU-ledamöter
frågar vi numera rutinmässigt hur den klagandes
tidsbudget ser ut och hur chefen har reagerat
på denna. Hittills har det oftast tyvärr
visat sig att tidsbudget inte är upprättad. Den
klagande medlemmen ligger helt enkelt kvar i
gnöl och gnäll-metoden. För dessa medlemmar
kan vi inte göra så mycket. Gnöl och
gnällmetoden saknar punkt att ta fäste mot.
Däremot kan vi nog göra en hel del för dem,
som har upprättat en tidsbudget. I de fallen
finns den fasta punkten.
Den medlem, som för framtiden saknar tidsbudget
lever mycket farligt. Denne är oskyddad
mot allt nytt som kommer och kan riskera
att ”hur mycket som helst” av ”gamla” uppgifter
kan läggas in i tjänsten. Tänk på alla
politiska beslut som tas och som innebär nya
arbetsuppgifter. Nu är snart t ex följande förändringar
- dvs nya arbetsuppgifter - på gång:
• överklagande av betyg. (Vem sköter detta?
Du?)
• obehöriga får inte sätta betyg. (Vem skall
då göra det? Du?)
• förändring av handledararbetet
Det gäller, att du har riskerna klara för dig.
Det är för din skull, som kommunföreningens
styrelse har tagit beslutet att alla medlemmar
skall upprätta en tidsbudget.
Vi i AU har arbete långt utöver vår arbetstid,
varför vi i fortsättningen alltid när det gäller
assistans i arbetsbelastningsfrågor kommer att
prioritera de medlemmar, som har upprättat en
tidsbudget. Övriga får vänta.
Frågeställningar som ”Rektor lägger på oss en
massa prövningar, vår arbetsbörda ökar” finns
egentligen inte. Motfrågan blir nämligen hela
tiden ”Var i din tidsbudget finns alla dessa
prövningar upptagna? Vad var det som försvann
i och med att du fick så många prövningar?”
Kom ihåg att lektionerna inte på något sätt är
heliga. Ta gärna bort lektioner när ni sitter i
uppdragsdialogen.
Och kom ihåg att
• Rektor visserligen ofta kan påstå att en
arbetsuppgift är obligatorisk, men det
skall alltid finnas en arbetstid att utföra
uppgiften på för att den skall vara obligatorisk.
• Att uppgiften är obligatorisk för den
enskilda skolan innebär ingalunda, att
den är obligatorisk att utföra för den
enskilde läraren.
Ett antal av våra rektorer förstår inte dessa
distinktioner, mest beroende på att de bara har
ekonomiglasögonen på sig.
Till sist: Lärare skall inte tilldela varandra
en massa arbetsuppgifter. Den fördärvliga
metoden ”Arbetslaget löser” måste snabbt
få ett slut.
Åke

Facket och Skolan nr 1 -03
Löneförhandlingar
Nu för tiden håller vi på med löneförhandlingar
”nästan jämt”. Inte ens förhandlingen per
den 1/10 2001 är helt färdig. Det återstår fortfarande
att förhandla färdigt den centrala potten
samt avlösning av den ökning av handlederiet
som har skett. Vad gäller handledaravlösningen
måste ni som anser att ni inte fått rätt
avlösning snarast via mejl höra av er till
Anders Larsson. Läs mer i notisen ”På förekommen
anledning”.
Nästa förhandling skall ske per 1 april 2003.
Som vanligt försinkar kommunen processen.
Denna gång kan förseningen bli värre än vanligt.
Vi var ense med Produktionen om att förhandlingarna
på skolorna skulle vara slutförda
före 1 april, men det hänger nu återigen upp
sig på nivån ovanför, där det bestäms hur
Hjärtefrågan
Tjingeling!
Nu är vi igång igen.
Trots att vi nyligen har varit lediga och borde ha haft chans att vila upp oss så signalerar alldeles
för många att de är trötta.
Vad kan det bero det på? Är det det osunda levernet under julhelgerna som fortfarande påverkar
oss? Jobbar vi alldeles för mycket eller är det så att vi har alldeles för mycket kring oss privat?
Lärarjobbet har alltid setts som ett relativt fritt arbete. På sätt och vis är det väl fortfarande så.
Härligt på sitt sätt, men också mycket farligt. Många är vi som alltid sätter eleven i fokus och
alldeles glömmer bort oss själva på vägen. Vi måste nog lära oss att sätta gränser för vårt arbete!
Livet består ju inte bara av arbete utan utav en hel del härliga andra saker också eller?
LR Linköping har infört begreppet tidsbudget som ett led i att försöka få oss att fundera över
vår arbetsinsats, så att vi håller under hela arbetslivet. Kanske kan det vara en nog så bra pensionsförsäkring?
Du tar väl dig tid att göra din egen tidsbudget? Huvudsakliga uppgiften är att begränsa mängden
arbete, men många kommer nog att upptäcka att man av bara farten gör en massa övertidsuppgifter.
Skulle det generera ersättning så är väl inte det heller fel - eller hur?
Karin
6
mycket vi överhuvudtaget skall få att dela på.
(Vi är sedan tidigare ense med kommunledningen
om att det skall utgå som lägst 4%.)
Vill det sig illa kommer förhandlingen inte att
kunna ske förrän till hösten.
Vi återkommer i nästa nummer med mera information.
Åke

Facket och Skolan nr 1 -03 7
Rehabilitering, vad är det?
Oavsett vem vi är så kan vi när som helst drabbas. Att inte ha möjlighet att jobba vidare på samma
sätt som tidigare. Det kan finnas många orsaker av såväl privat karaktär, som arbetsrelaterade.
• Som anställd har du rätt att på egen begäran kalla till ett rehabiliteringssamtal med din chef!
Tillsammans sitter ni ner, för att diskutera vilka förändringar som behöver vidtas för att du ska
kunna fortsätta att jobba, utan att risk för ohälsa föreligger.
• Arbetsgivaren är i sin tur skyldig att kalla till rehabmöte om du har varit sjuk under kortare
perioder, minst 6 gånger under året eller om du har varit sjukskriven mer än 4 veckor. Tillsammans
med dig, ska din arbetssituation ses över, så att du ska kunna återgå i arbete så snart
som möjligt. Ibland kan det innebära att man får färre elevgrupper, slipper vissa arbetsuppgifter
eller kanske t o m måste byta arbetsplats.
Man har alltid som medlem rätt att ta med sig ett fackligt ombud. Dennes uppgift är att bevaka
och stötta medlemmen på bästa sätt. I sådana här ärenden kan det vara bra att kontakta sitt huvudskyddsombud
och inte belasta det lokala ombudet. HSO har erfarenhet och kan vid behov,
tillkalla ytterligare hjälp eller expertis. (I andra typer av ärenden skall du normalt kontakta lokalombudet
eller det lokala skyddsombudet först.)
Många medlemmar blir inte av sin chef upplysta om den fackliga hjälp som finns att tillgå, men
du ska veta att vi alltid finns till ditt förfogande!
Känner du att du behöver hjälp, så hör av dig till mig.
Du når mig bäst via mail!
Karin.Bäckstedt@linkoping.se
Karin
På förekommen anledning
Handledarjobbet.
Det finns ingen som helst anledning för den enskilde att utföra mera handledararbete än vad man
har blivit avlöst för. Vi håller som bäst på att ”kompletteringsavlösa”, men detta är en vansklig
uppgift och vi kan inte hålla på med detta i fortsättningen. Det är mycket svårt att få fram relevanta
uppgifter angående vars och ens handledararbete, varför avlösningen nu är osäker. LR:s
medlemmar måste anpassa sitt handledningsuppdrag till avlösningsnivån. Var kallt avvisande till
rektorspropåer av typen ”du får betalt i nästa löneförhandling”. Med detta menar rektor att ta
pengar från kollegerna för att finansiera ditt extra handledaruppdrag. Sådan osolidaritet skall vi
aldrig acceptera. Rapportera överträdelser från rektor till ditt lokalombud. Och kom ihåg att det
absolut viktigaste för dig i detta sammanhang är att oavsett vilken avlösningssumma du har fått,
så skall handledaruppdraget tas upp som vilken arbetstid som helst i tidsbudgeten. Handledararbetet
är inget extraknäck vid sidan om, utan en arbetsuppgift bland andra inom din reglerade
arbetstid. Vi håller f ö tillsammans med arbetsgivaren på att se över handledarsituationen ur
”alla” aspekter. Detta är en svår uppgift och vi kan ännu inte ana slutresultatet. Det kommer att
finnas anledning att återkomma i FoS. Åke

Facket och Skolan nr 1 -03
Notiser
Årsmötet äger rum på Tornhagsskolan
onsdag kväll den 19 mars. Sätt av kvällen redan
nu och håll ögonen öppna efter den kommande
kallelsen.
Lokalombud på Anders Ljungstedts Gymnasium.
Vi har i nästan ett och ett halvt år saknat
lokalombud för vår största lokalavdelning,
ALG. LR har under denna tid representerats av
bitr KO Anders Larsson.
Nu har det äntligen valts ett nytt lokalombud.
Hon heter Åsa Wennergren och hon hälsas
härmed välkommen i fackliga förtroendemannakretsen.
Produktionsdirektör. Christer Sjölund lämnade
definitivt produktionsdirektörstjänsten i
och med årsskiftet. Efterträdare var under rekrytering
under senare delen av ht 02.
De fackliga organisationerna fick vara med i
rekryteringsarbetet till en viss punkt. Därefter
kopplades vi bort och politikerna i Produktionsstyrelsen
bestämde utan kontakter med
facken vilken kandidat de skulle välja. Man
meddelade övriga sökande att dessa inte var
aktuella för tjänsten längre. Därefter kontaktade
man facken och ville ha en snabb ”MBLförhandling”
utan att ens någon information
skulle ske först. Vi hoppas att kunna avsluta
denna mindre roliga historia inom några dagar
genom att enas om vem som skall få jobbet
och om hur rekryteringar skall hanteras i fortsättningen.
Eftersom ingen efterträdare var utsedd när Sjölund
lämnade tjänsten utnämndes Eva Björéus
till tillförordnad produktionsdirektör.
Utbildningschef inom Produktionen. Eva
Björéus efterträds tillfälligt av båda sina bitr
Ann Tollbäck och Kalle Söderberg. Rekrytering
av permanent efterträdare har inletts.
8
Utbildningschef för kommunen. Här har rekryteringen
under Lena Rydins ledning skötts
på ett helt annat, mycket professionellt, sätt än
vad som gällde för ovanstående tjänster. I
största samförstånd har arbetsgivare och fack
enat sig om att Agneta Sandén skall få denna
tjänst. Sandén är i dag chef på Centrum för
flexibelt lärande i Norrköping (f d Statens skola
för vuxna). Sandén var därföre biträdande
rektor på Elsa Brändströms skola. Hon är känd
och uppskattad i kommunens skolvärld och
hälsas härmed välkommen till denna viktiga
tjänst.