April - Skogsbruket

Skogsbruket 

4-2011 

Europaparlamentariker trivs i skogen 

Bra att veta inför plantering 

Ved till varje bastu


Ob u n d e n s p e c i a lt i d n i n g f ö r s k O g s ä g a r e i fi n l a n d s s v e n s k b y g d 

nr 4 2011. År g Å n g 81 

4 

6 

10 

12 

16 

22 

31 

EU-politikern som trivs i skogen 

Carl Haglund trivs med uppdraget som Europaparlamentariker 

i Bryssel. Men när familjen har ledigt är det avkoppling hemma i 

Finland som gäller. 

Vad som göms i snö kommer fram i tö 

– inventera skogen 

Snöbrott, sorkskador och granbarkborreangrepp. Där är vårens 

checklista för skogsägaren. 

Sorkarnas antal ökar igen 

Skogsforskningsinstitutet meddelar nu att sorkstammen igen är på 

väg uppåt i södra Finland. 

Vad jag behöver veta då jag ska plantera 

Revirinstruktör Rolf Wickström på Södra skogsreviret ger några råd 

till skogsägare som ska plantera i vår. 

Nytt koncept för skogssådd. 

Ett frö med matsäck är en ny uppfinning, som kanske kommer ut på 

marknaden nästa år. 

Ved till varje bastu 

Konflikt mellan skogsbruk och vård av fornminnen 

på Åland 

På omslaget: Sälgens honblommor 

Foto: Staffan Weckman 

2 SkogSbruket 4/2011 

4 

6 

10 

12 

16 

22


SkogSbruket 4/2011 

www.skogsbruket.fi 

Utgivare Föreningen för 

Skogskultur rf 

Orrspelsgränden 4 

00700 HELSINGFORS 

tfn 020 772 9000 

fax 020 772 9008 

fornamn.efternamn@tapio.fi 

Redaktion 

Chefredaktör Johnny Sved 

tfn 020-772 9205 

Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku 

tfn 020-772 9059 

Redaktionssekreterare Margita Törnroth 

tfn 020-772 9088 

Redaktör Maria Lindén 

(tjänstledig) 

Medarbetare Bjarne Andersson 

tfn 050-591 2880 

bjarne@bjarneandersson.com 

Helena Forsgård 

tfn 018-155 50 

helena@vikhan.aland.fi 

Marianne Palmgren 

marianne.palmgren@pp.inet.fi 

Christoffer Thomasfolk 

tfn 050-353 2018 

Siv Vesterlund 

siv.vesterlund@kitnet.fi 

tfn 0400-880 253 

Bertel Widjeskog 

tfn 0500-888 530 

bergine@multi.fi 

Annonsförsäljning 

Oy Adving Ab, Ingmar Qvist 

tfn 040-505 5446 

ingmar.qvist@elisanet.fi 

Adressförändringar 

och prenumerationer Margita Törnroth 

tfn 020-772 9088 

skogsbruket@tapio.fi 

Prenumerationspriser 

Helårsprenumeration (11 nr) 

38 euro i Finland 

370 SEK i Sverige 

45 euro i övriga länder 

Halvårsprenumeration (6 nr) 

23 euro i Finland 

230 SEK i Sverige 

27 euro i övriga länder 

ISSN 0037-6434 

Ombrytning 

Margita Lindgren, 

Ekenäs Tryckeri Ab 

Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 

Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. 

Ledaren 13.4.2011 

Skogen har 

många värden 

I t I d n I n g e n Sk o g S l a n d läser jag en intressant notis om aktuell forskning i 

delstaten Georgia i USA. Delstatsuniversitetet har satt ekonomiska värden 

på skogens ekosystemtjänster. Det handlar bland annat om skogens 

förmåga att filtrera och lagra vatten, att upprätthålla en biologisk mångfald 

och skogens estetiska och kulturhistoriska betydelse. Allt det här är 

sådant som skogen producerar också i Finland och som vi alla kan dra 

nytta av. Det finns ingen direkt marknad för de här tjänsterna, naturen 

producerar dem gratis, och för att värdera dem har man gjort en uppskattning 

av samhällets nytta av tjänsterna. I Georgia kom man fram till 

att skogen producerar värden motsvarande 37 miljarder dollar årligen 

om den lämnas oavverkad. 

För att ha något konkret att jämföra med redovisas också det sammanlagda 

värdet av produktionen vid Georgias såg- och träindustri. Det är 

lättare att redovisa och totalsumman är 28 miljarder dollar per år. Det är 

betydligt mindre än den sammanlagda summan av ekosystemtjänsterna. 

Avsikten med beräkningarna sägs vara att ”vägleda markägarna i deras 

val mellan att avverka eller inte”. 

Det inte bara i USA som man forskar i vilka olika värden skogen 

producerar och försöker sätta en prislapp på dem. Till exempel har man 

både i Finland och i Sverige kunnat konstatera att folk mår bra av att vara 

ute i skogen. Spänningarna släpper, blodtrycket sjunker och humöret 

blir bättre, resultatet är friskare människor och lägre sjukvårdskostnader. 

Den logiska slutsatsen är att vi borde vara försiktiga med avverkningar 

och måna om att vi har rekreationsskogar för våra stressade karriärmänniskor. 

En annan femma är att de stressade människorna knappast anser 

sig ha tid att varva ner ute i skogen, det hör till det nya livet som kommer 

efter kollapsen. 

Det som jag finner intressant i det hela är att flera forskargrupper efter 

ett ingående och noggrant arbete för att skapa nya ekonomiska värderingsinstrument 

för tjänster utan egentlig marknad tycks drabbas av en 

total blindhet för verkligheten när de presenterar sina resultat. I Georgia 

ställs skogsindustrins produktion helt kallt mot alternativet att låta bli 

att avverka. Med den informationen kan vem som helst förstå att det är 

lönsammare att låta skogen stå orörd än att avverka den. 

Tänk att man inte ser möjligheterna att samtidigt producera både virke 

för industrin och ekosystemtjänster för samhället! De är inte alternativ 

som utesluter varandra. Skogen är en förnybar resurs som kan användas 

om och om igen. Att låta bli att använda den resursen är ingen hållbar 

lösning på varken miljöproblem eller sociala problem. Ett aktivt och 

ansvarsfullt skogsbruk kan tvärtom skapa större värden både på den 

materiella och immateriella sidan. m 

JOHNNY SVED 

johnny.sved@tapio.fi 

3

EU-politikern 

som trivs i skogen 

Carl Haglund trivs med uppdraget som europaparlamentariker i bryssel. Men när 

familjen har ledigt är det avkoppling hemma i Finland som gäller. Jag tycker om att 

snickra och jag förknippar naturen med att vara ledig, säger han. 

Livet som politiker i 

Bryssel kan vara hektiskt. 

Dagarna är långa, 

många svåra beslut 

ska fattas och det gäller att 

kunna samverka med andra 

politiker från hela Europa. 

Men Europaparlamentarikern 

Carl Haglund, 32, trivs med 

sitt uppdrag i storstaden. 

– Jag tycker om att arbeta 

som politiker och min familj 

trivs bra i Bryssel. Vi brukar 

ofta gå ut och ta en promenad 

med barnvagnen och det 

kan bli en tur till torget för att 

handla, säger han. 

Men familjen Haglund, som 

består av Carl, frun Michaela 

och sonen Edward, 2, tycker 

också om att koppla av från 

livet i EU:s huvudstad. Då är 

det besök till Finland som står 

högst på önskelistan. Familjen 

har kvar sitt hem i Esbo och 

ett litet krypin hos svärföräldrarna 

i Veikars i Korsholm. 

– Vi reser ofta hem under 

längre ledigheter och även på 

veckosluten. Det blir antingen 

besök till Michaelas föräldrar 

i Veikars eller till min hemstad 

Esbo. Vi spenderar också 

en stor del av vår lediga tid 

i skärgården i Ingå eller Sundom, 

berättar Carl. 

Händig familj 

Ingå skärgård har upptagit 

den största delen av tiden under 

det senaste året. Familjen 

byggde en sommarstuga förra 

sommaren. Efter att väggar 

och tak rests av byggfirman 

tog Carl själv över och slutförde 

bygget. Till saken hör att det 

inom familjen finns ett flertal 

personer som kan bygga. 

– Min svåger arbetar i 

byggnadsbranschen och min 

pappa, svärfar och farbror är 

också händiga, berättar Carl 

som under åren renoverat 

flera lägenheter och byggt interiörer. 

– Redan som liten var jag 

med när pappa byggde och 

på den vägen har jag lärt mig. 

Jag kan göra det mesta på 

egen hand och om jag är osäker 

kan jag alltid fråga någon 

i familjen om hjälp. 

Familjen trivs också i sko- 

gen och innan sommarstugan 

uppfördes var det röjningsarbete 

på tomten som gällde. 

Carl har också kontakt till 

skogsarbetet via svärföräldrarna 

som är jordbrukare och 

skogsägare. 

– Jag är en stor vän av motorsågen 

och tycker mycket 

om att arbeta med den. Men 

till skillnad från många markägare 

får jag inte min utkomst 

från skogen så för mig handlar 

det mera om rekreation. 

– Men skogsarbete, snickrande 

och byggande är inte 

bara avkoppling. Det hör till 

min personlighet att hålla 

igång – och jag är rätt bra på 

”– Skogsarbete, snickrande och 

byggande är inte bara avkoppling. 

Det hör till min personlighet att hålla 

igång – och jag är rätt bra på att 

hitta saker att göra.” 

att hitta saker att göra, säger 

Carl och skrattar. 

bevakar skogsfrågor 

För Carl har skogen många 

olika dimensioner. Skogen 

ger möjlighet till rekreation 

och arbete samt avkoppling 

i naturen, men som politiker 

vet han också hur viktig skogen 

är för den finländska ekonomin 

och sysselsättningen. 

Och skogsfrågor är något 

som han har arbetat mycket 

med under sin tid som politiker. 

– I SFP:s ministergrupp, som 

jag jobbade för före tiden som 

Europaparlamentariker, hade 

jag ansvar för jord- och skogsbruksfrågor. 

Så jag har varit 

ganska engagerad i sådana 

frågor och kommit i kontakt 

med en hel del branschfolk. 

Han arbetar också med 

jord- och skogsbruksfrågor i 

Europaparlamentet och är av 

den åsikten att en gemensam 

europeisk skogspolitik inte 

behövs. 

– Jag är mycket kritisk till 

det och det beror främst på att 

Finland inte har någonting att 

vinna på en gemensam och 

harmoniserad skogspolitik. 

Framför allt Sverige och Finland 

har helt andra förutsättningar, 

däribland mängden 

skog, jämfört med andra europeiska 

länder, säger han. 

Carl menar också att kunskapen 

om skogen är rätt dålig 

i Bryssel. 

– Det finns en bristande in- 

4 SkogSbruket 4/2011

sikt och det krävs emellanåt 

aktiva insatser från mig och 

andra nordiska ledamöter för 

att uppnå förbättringar. 

kritisk till pappersfacket 

Ifråga om den finländska 

skogsindustrin hoppas han att 

fasen av omstruktureringar är 

förbi. Han betonar att skogsbolagen 

på sistone har presterat 

relativt goda resultat 

och att framtidsutsikterna är 

ljusare. 

– Det ser onekligen bättre 

ut för den finländska skogsindustrin, 

men det kan vända 

snabbt på marknaden, vilket 

påverkar skogsägarna. Tyvärr 

kan vi politiker inte påverka 

den biten och i slutändan är 

EU:s roll ganska liten. 

– Jag är också kritisk till 

pappersfacket som har pressat 

upp lönerna, vilket försämrar 

förutsättningarna att bedriva 

lönsam verksamhet i Finland, 

säger han. 

Haglund ställer sig positivt 

till att användningen av biobränslen 

ska öka. Han välkomnar 

utvecklingen som har positiva 

effekter på klimatet och 

den lokala sysselsättningen. 

– Jag tror att satsningen på 

biobränslen kan skapa en hel 

del arbete på landsbygden 

och det är mycket positivt. 

Vill nå resultat 

Många upplever att beslutsfattandet 

på EU-nivå är en 

lång och ineffektiv process. 

Som exempel upphörde stödet 

för användning av skogsbränslen 

vid årsskiftet och EU 

har inte ännu klubbat igenom 

ärendet. 

– Att det tar tid att fatta beslut 

hör till demokratins avigsidor 

och ibland drar processen 

tyvärr ut på tiden. Men jag 

är en ganska otålig människa 

och är samtidigt resultatinriktad. 

Jag vill inte prata, utan 

åstadkomma resultat och jag 

är den förste att bli frustrerad 

när något drar ut på tiden. m 

Text: Christoffer Thomasfolk 


Foto: Margita Törnroth 

5

Foto: Marianne Palmgren 

Sk o g S v å r d 

Vad som göms i snö 

kommer fram i tö 

– inventera skogen 

Snöbrott, sorkskador och granbarkborreangrepp. Där är vårens checklista för skogsägaren. 

Snöbrott förekommer 

främst i stamtäta skogar 

som inte har röjts 

eller gallrats. 

– Snöbrotten slår till mycket 

lokalt, men som tumregel kan 

man hålla i minnet att områden 

som har haft stormar och 

elavbrott är i den främsta riskzonen, 

säger forskare Antti 

Pouttu på Skogsforskningsinstitutet. 

– I samband med riksskogstaxeringen 

får vi resultaten 

av hur omfattande snöbrotten 

har varit i vinter. Samma 

skadegörare som förökar sig 

i obarkat gran- och tallvirke 

förökar sig lika väl i snöbrott. 

Han tillägger att det är sam- 

ma sak att lämna kvar träd 

som har brustit under snön 

som att lämna obarkat virke i 

skogen under sommaren. 

– Det är stor risk att märgborren 

slår till i tallar som 

brustit under snötyngden. 

Granen hotas av granbarkborren 

och den sextandade 

barkborren. 

Pouttu påminner att sorkstammen 

ännu är liten, men 

på uppåtgående. 

två generationer 

barkborrar 

Efter fjolårets stormar finns 

det fortfarande kvar vindfällen 

som inte har upparbetats 

Granarna runt de granbarkborreskadade och döda träden ser ännu 

friska ut, men är sannolikt också infekterade. 


Snöbrott uppstår i täta ungskogar 

som varken röjts eller 

gallrats. 

på grund av att det rikliga 

snöfallet försvårade avverkningsarbetet 

i de drabbade 

områdena. 

Pouttu berättar att risken för 

skador av granbarkborre nu 

är störst söder om Salpausselkäåsen. 

– I fjol lyckades granbarkborrarna 

producera två generationer 

avkomma för första 

gången i Finland. Som 

följd av massförökningen kan 

granbarkborren utvecklas till 

en farligare skadegörare än 

förut. 

befogad oro 

Jord- och skogsbruksministeriet 

kommer i år att reformera 

lagstiftningen kring 

bekämpning av insekt- och 

svampskador. En arbetsgrupp 

har som uppgift att studera 

bland annat hur uttag av energived 

och insekternas tidigare 

svärmning kan beaktas i 

lagstiftningen. 

Nu har jord- och skogsbruksministeriet 

gått ut med 

en påminnelse om att skogsägare 

ska ta ut obarkat tallvirke 

före den första juli och 

granvirke inom juli månad. 

– Ministeriets oro är befogad. 

Enligt insektlagen 

är skogsägaren skyldig att 

transportera bort virke och 

infekterade träd om mer än 

tjugo stammar alternativt tio 

procent av skogsbeståndet är 

skadat, konstaterar Pouttu. 

Han poängterar att de sista 

datumen som gäller för att 

transportera bort obarkat 

gran- och tallvirke är delvis 

föråldrad information. 

– Om skogsägaren vill 

skydda sin skog och vara på 

den säkra sidan borde han ta 

bort virket ett par tre veckor 

tidigare än lagen kräver: Det 

här gäller speciellt för södra 

Finlands del. m 

Text: Marianne Palmgren 


Kämpig vinter för 

skogsägare 

granbarkborrar och mycket snö har i vinter förorsakat bekymmer 

för skogsägare i Östnyland. 

– Det har i vinter förekommit 

lokalt snöbrott som skogsägare 

i Östnyland har fått röja 

upp, berättar revirinstruktör 

Rune Grönberg på skogsreviret. 

Skogsägare har under vinterns 

lopp också avverkat 

granbarkborreskadad skog. 

– Jag har kontaktat skogsägare 

som har granbarkborrehärdar 

i sin skog och vi har 

överlag styrt avverkningarna 

till områden som har granbarkborreskador. 

– I vissa fall har skogsägare 

fått avverka ett större område 

än det han eller hon till en 

början planerade. Nu gäller 

det att följa upp läget och 

också granska de skogar som 

ligger mer avlägset på skogsfastigheten, 

säger Grönberg. 

kolla plantskogen 

– Hjortdjursskadorna har varit 

mycket lokala. Djuren har 

samlats på ett visst område då 

de vandrat längs med samma 

upptrampade stigar. 

Spår av sorkar har också 

noterats. 

– Kolla om sorkarna har varit 

i farten på planteringsytan, 

påminner Grönberg. 

De första två åren efter 

planteringen är risken som 

störst att skogsplantorna dör. 

– Visar det sig att det finns 

luckor i plantbeståndet så ta 

kontakt. Vi gör plantbeställningen 

direkt efter årsskiftet, 

men vi kan också hjälpa 

till senare. I annat fall får vi 

plantorna levererade till hösten, 

tillägger Grönberg. Ofta 

glömmer skogsägaren bort 

möjligheten att plantera på 

hösten. Det ger möjlighet att 

sprida sysslorna över en längre 

tidsperiod. Höstplanteringen 

brukar ske mellan augusti 

och slutet av september. 

– Vid höstplantering är det 

skäl att undvika plantering på 

mjäl- och lerjordar på grund 

av risken för uppfrysning. 

Snödrivor stoppat 

självverksamma 

– Självverksamma skogsägare 

har haft det kämpigt i 

vinter. Det har varit tungt att 

jobba i skogen med yrsnö 

och svårforcerade snödrivor. 

Många har i år inte avverkat 

sådana volymer som de vanligtvis 

brukar. 

– I gallringsbestånden har 

snön ofta förorsakat höga 

stubbar. Det här beror på att 

det blir en slags snödyna mellan 

aggregatet och marken, 

berättar Grönberg. 

Den besvärliga vintern har 

lett till att flera planerade avverkningar 

har skjutits upp. 

– Vi har till exempel mycket 

begränsat kommit åt att avverka 

på torvmarker då tjäle 

saknades under snömassorna 

och marken inte bar maskinerna. 

m 


7 

Foto: Skogsbrukets arkiv


Varannan skogsbilväg 

svämmar över 

efter att vinterns snöplogande är ett minne blott tar översvämmade vägar vid. Skogsbilvägen 

blir okörbar om trumman är igenfrusen eller inte klarar av att ta emot allt 

forsande smältvatten. 

Det lönar sig att gå 

och kolla läget 

om man känner 

till vägavsnitt som 

kan ha tagit skada av vattenmassorna. 

Skogsförbättringsförman 

Gunnel Englund på Kustens 

skogscentral berättar att det 

på närmare varannan skogsbilväg 

blir bekymmer med 

översvämningar på våren. 

– Översvämningen kan 

bero på att vägtrumman är 

frusen, alltså igentäppt av is. 

Om möjligt, så lönar det sig 

att ha en spolbil som tinar 

upp trumman med ånga. 

– På hösten kan man också 

dra en slang eller dylikt igenom 

vägtrumman, och sedan 

själv försöka tina upp den, 

tipsar Englund. 

rengör trumman 

En annan orsak till översvämmade 

vägar är att vägtrumman 

har för liten dimension 

eller att utfallsdiket som för 

bort vattnet inte fungerar på 

rätt sätt. 

– Alternativt har sand eller 

lera följt med vattenflödet 

och fastnat i trumman och då 

måste trumman rengöras. 

Nu kommer vägtrummorna att sättas på 

hård test när snömassorna smälter. 

– I de fall ska också sedimenteringsgropen 

framför och 

efter trumman fördjupas för att 

förhindra att trumman slammar 

igen på nytt. Det gäller 

också att kolla upp utfallsdikets 

skick, förklarar Englund. 

Hur gör man då vattnet 

som orsakar översvämningen 

kommer från grannens skog? 

Borde grannen stå för iståndsättningskostnaderna? 


– Den bästa lösningen är om 

man i godo kan komma överens 

om fördelningen av kostnaderna. 

Om det är fråga om 

ett väglag fördelas kostnaden 

på alla delägare, eventuellt 

via den årliga vägavgiften. 

betongtrummor 

måste förnyas 

Förr var vägtrummorna av betong 

och de har en begränsad 

livslängd. Då en väg grundförbättras 

byter man vanligtvis 

ut betongtrummorna. 

– Om betongtrummorna är 

rätt ditsatta, alltså till exempel 

att betongkulvertarna har 

bundits ihop med järnband, 

och trumman är tillräckligt 

djupt, kan man räkna med att 

betongtrummorna har en livslängd 

på 30–45 år. 

– En söndrig betongtrumma 

måste direkt bytas ut. Risken 

för en olycka är överhängande 

och väglaget bär ansvaret, 

påminner Englund. 

Nuförtiden är trummorna 

av stål eller plast. Klass SN 8 

är klassificerad för vägar. 

– Fördelen med plasttrummor 

är att de inte rostar. Då 

dimensionen är över 80 centimeter, 

alltså verkligt stora 

trummor, blir ståltrummor ett 

billigare alternativ. 

info 

från 

Föreningen 

för 

Skogskultur 


ett lastbilslass 

material behövs 

– Innan man börjar iståndsättningen 

lönar det sig att fundera 

hur den gamla trumman 

fungerat och dimensionera 

den nya rätt, säger Englund. 

En minimigenomskärning 

för en vägtumma är normalt 

tjugo centimeter. Då man byter 

ut vägtrumman är det avgörande 

att det läggs tillräckligt 

med rätt material utanpå 

och runt trumman så den håller 

belastningen vägen förorsakar. 

– Ju mer material desto bättre. 

Man kan räkna med minst 

ett lastbilslass, alltså ungefär 

10 m³, om vägtrummans storlek 

är trettio centimeter eller 

mera, konstaterar Englund. 

– Materialet skall helst bestå 

av grus eller krossgrus med en 

dimension på högst 55 mm. 

Om större stenar placeras direkt 

mot vägtrumman kommer 

de att med tiden söndra 

trumman. 

En vägtrumma med en genomskärning 

på tjugo centimeter 

kostar cirka tio euro 

per meter plus mervärdesskatt. 

Därtill kommer maskinarbetstimmar 

och i vissa fall 

kostnad för material, alltså för 

kross eller sand. m 

Text och foto: 

Marianne Palmgren 

Översvämning 

ett gissel på 

åkerväg 

Gunnel Englund granskar ett problemfall, en åkerväg på 

drygt en kilometer som används för rekreation och virkeslagring. 

Ännu är vägen totalt insnöad men mycket snart 

kommer den att svämma över och torka upp först långt 

efter midsommar. 

Runt problemavsnittet har marken försumpats av årligen 

återkommande översvämningar, det växer bara några videbuskar 

och enstaka lidande björkar. Med andra ord en 

ekonomisk förlust då skogsmarken i sig är bördig. 

Vägavsnittet gränsar på ena sidan mot en åker och skog 

finns på andra sidan om vägen. Det finns ett dike på vägens 

åkersida. 

– Skogssidan borde nödvändigtvis också dikas. Vattnet 

från skogssidan måste ledas bort via en vägtrumma till 

åkerdiket för att sedan därifrån ledas vidare. 

– Terrängen längs med vägavsnittet stiger mot båda hållen, 

mot syd och mot norr. Därför borde åkerdiket vara rejält 

djupt så vattnet rinner bort, konstaterar Englund medan 

hon kollar upp höjdkurvorna på kartan. 

Hon tillägger att om vattnet inte på annat sätt fås bort 

borde ett täckdike grävas över åkern och vidare ut till utfallsdiket. 

– Problemavsnittet får ta emot vatten från flera riktningar 

så det krävs mycket bärande material på vägen. Vägen 

borde också höjas aningen. Trummans dimension på vägavsnittet 

skall vara minst 30 centimeter. m 


Föreningen för Skogskultur gjorde en kulturgärning 

– gav ut en gammal skogsfilm på DVD. 

Föreningen för Skogskultur, som ger ut tidningen Skogsbruket och stöder information om 

skogsbruk, har nu på DVD gett ut den film som gjordes till föreningens 50-års jubileum år 

1960. Filmen, med sin tidstypiska prägel, är en varm beskrivning av skogsbruket i Svenskfinland 

såsom det tedde sig för femtio år. 

Föreningens alla medlemmar har nyligen fått DVD:n tillsammans med årets medlemsbrev. Vill 

Du ha ett eget exemplar? DVD:n kan köpas för 20 euro per styck. Kontakta då sekreteraren. 

Genom att bli medlem kan även Du stöda föreningens verksamhet. Medlemsavgiften är endast 

9 euro per år. 

Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Nina Jungell, c/o Kustens skogscentral, 

Kvarngatan 15, 65100 VASA, nina.jungell@skogscentralen.fi, tfn 040-5321165 

9

Sk o g S S k a d o r 

Sorkarnas antal ökar igen 

Skogsforskningsinstitutet meddelar nu att sorkstammen igen är på väg uppåt i södra 

Finland. Det finns skäl att åtminstone försöka skydda plantorna mot angrepp av 

sork. 

Sorkstammen har en 

cykel på tre år och 

Skogsforskningsinstitutet 

varnar nu för 

att stammen kommer att ha 

en topp under vintern 2011– 

2012. Sorkarnas antal har 

ökat varje gång som stammen 

nått sin kulmen under 

2000-talet. Detta betyder att 

sorkskadornas antal har ökat 

för varje gång och tyvärr har 

forskarna inga svar på varför 

sorkarna blir fler. Det finns tre 

olika slags sorkar i södra Finland; 

vattensork, skogssork 

och åkersork. 

Åkersork 

Åkersorken är den sork som 

åsamkar de flesta skogsskadorna. 

Åkersorken gnager 

av eller ringbarkar plantorna 

på vintern då den inte hittar 

tillräckligt med annan föda 

under snön. Då sorkstammen 

är liten räcker gräs och annan 

föda till, men då stammen blir 

stor börjar sorkarna äta bark. 

Snön gör dessutom att inte 

rovdjur kommer åt sorkarna. 

Det räcker med att en liten 

del av barken är intakt för att 

vattentillförseln skall tryggas, 

men om plantan inte får vat- 

ten dör den. Nyplanterade 

plantor är mest utsatta och 

dödligheten blir oftast hög. 

Skadorna märks på våren då 

snön smultit. 

Vattensork och 

skogssork 

Vattensorken liknar en råtta 

till utseendet och är en lokal 

skadegörare. På vintern kan 

vattensorken ställa till med 

förödande skador i t.ex. åkerplanteringar 

då den äter bark 

från trädrötterna eller små 

rötter i sin helhet. Trädet förlorar 

då sin förmåga att ta upp 

vatten och dör om rötterna är 

helt förstörda. 

Skogssorken, som också 

kallas ängssork, är duktig på 

att klättra i träd. Skogssorken 

äter knoppar på barrträd och 

barken på toppskotten. Små 

plantor kan dö av angreppet, 

men annars uppstår kvalitets- 

och färgfel. 

Förebyggande 

åtgärder 

Eftersom vattensorken dras till 

prima mulljordar och skogssorken 

klättrar upp i t.o.m. 

fyra meter höga träd är det 

Barkgnag upp längs stammen ger kvalitets- och färgfel. Bara 

små plantor kan dö av gnaget. 

När barkgnaget 

sträcker sig runt 

hela plantan dör 

den. 

svårt att förebygga skador av 

dessa. 

Åkersorken måste ha en viss 

andel gräs i sin föda för att överleva, 

så därför lönar det sig att 

hålla förnyelseytorna gräsfria. 

I riktigt extrema fall kan det 

löna sig att skjuta upp planteringen 

tills sorkstammens topp 

är förbi. Björk och ädla lövträd 

lönar det sig att skydda med 

mekaniska skydd. 

Om sorkskador uppstår går 

det att ansöka om Kemerastöd 

för naturskada, som 

täcker plantkostnaden och 

en del av de övriga förnyelsekostnaderna, 

förutsatt att 

skadan är över en halv hektar. 

Det lönar sig också att teckna 

en skogsförsäkring som täcker 

kostnader som inte ersätts av 

Kemera-lagen. m 

Text: Siv Vesterlund 

10 SkogSbruket 4/2011 

Foto: Gerd Mattsson-Turku 

Vattensorken äter trädens rötter och gångarna kan sträcka sig 

fyrtio centimeter ner i marken.

Sk o g S S k a d o r 

Rekordstora 

ersättningar för 

stormskador 

två år med omfattande skador i skogarna har gjort att allt fler 

skogsägare tecknar skogsförsäkring, men också att försäkringsbolagen 

höjer sina premier. 

Många skogsägare har bara försäkrat sin skog mot brand, 

när stormar de facto åstadkommer 70–80 procent av skadorna 

på skog. 

I 

fjol blev det i måndasskiftet 

juli–augusti omfattande 

stormskador i 

skogar på många håll i 

landet. Bland annat Kronoby 

och Väståboland drabbades. I 

vår väntas omfattande skador 

av granbarkborre i östra Nyland. 

rusch efter hårda 

stormar 

– Några veckor efter omfattande 

stormskador i skogar, 

kommer skogsägare in och 

vill teckna skogsförsäkringar, 

säger Leena Lindfors på Lokalförsäkrings 

kontor i Lovisa. 

Många har idag sin skog 

enbart försäkra mot brand 

och många vill utvidga försäkringen 

till att också täcka 

stormskador. 

Lokalförsäkring har tre olika 

skyddsnivåer i sina skogsförsäkringar. 

Den mest omfattande 

skogsförsäkringen ersätter 

också skador av insekter. 

Enligt Lindfors är många av 

deras kunder oroliga för de 

skador av granbarkborre som 

i höstas och i vinter har upptäckts 

i granskogarna i östra 

Nyland. 

– Efter snösmältningen räknar 

vi med att det börjar komma 

in skadeanmälningar. 


Åsa Kronlund på Karleby 

Lokalförsäkring har samma 

erfarenheter som Lindfors. 

– Stormarna i månadsskiftet 

juli–augusti fällde en hel del 

skog i Kronoby och Karleby, 

säger Åsa Kronlund. Många 

skogsägare tog kontakt för att 

kolla upp vilken slags skogsförsäkring 

de hade. Brand är 

fortsättningsvis vanligast trots 

att stormskador är de mest 

ödesdigra. Och många som 

inte tidigare hade sin skog 

försäkrad valde att teckna en 

skogsförsäkring mot brand 

och storm. 

Med ett stockträd 

försäkrar du 15 

hektar skog 

Omfattande stormskador i fjol 

och sorkskadorna 2009 gör 

att de flesta försäkringsbolag 

höjer sina premier. I fjol utbetalde 

försäkringsbolagen 

sammanlagt över 17 miljoner 

euro för stormskador i skog. 

– Trots att det de senaste tio 

åren har varit flera hårda stormar 

med omfattande skador i 

skogarna, har bara en tredjedel 

av skogsägarna sina skogar 

försäkrade mot stormskador, 

säger Seppo Pekurinen på 

Finansbranschens Centralförbund. 

En skogsförsäkring är ett 

billigt sätt att trygga värdet på 

sin skog. För priset på ett stockträd 

försäkrar en skogsägare 

omkring 15 hektar skog mot 

skador av brand och storm. 

Enligt Åsa Kronlund på Lokalförsäkring 

kostar en försäkring 

mot brand omkring 60 

cent/hektar och en försäkring 

mot både brand och storm 

lite under 2 euro/hektar. Och 

premierna är avdragsgilla i 

skogsbeskattningen. 

Sorkskador igen 

nästa vinter 

Allt tyder på att vi nästa vinter 

kommer att få omfattande 

sorkskador i hela landet, 

minst av samma storleksordning 

som för ett par år sedan. 

Stormskadorna befaras öka 

och vi får vara glada så länge 

vi klarar oss undan Gudrunliknande 

stormar, som i Sverige 

i januari 2005 fällde 75 

miljoner kubikmeter skog. 

De fem senaste åren har vi 

haft drygt 8 000 skogsbränder. 

Men tack vare ett väl utbyggt 

skogsbilvägnät blir bränderna 

sällan omfattande. En skogsbrandyta 

hinner i snitt inte bli 

större än en halv hektar förrän 

den är släckt. m 

Text: Gerd Mattsson-Turku 

Britterna 

stoppade utförsäljning 

av 

statsskogar 

Den brittiska regeringen 

ville sälja ut närmare 

260 000 hektar statlig skog 

för att förbättra statskassan, 

men britterna protesterade 

och tvingade jordbruksministern 

att lägga förslaget 

på is. Genom försäljningen 

skulle staten ha kammat 

in närmare 300 miljoner 

euro. Omkring 18 procent, 

750 000 hektar, av skogarna 

i Storbritannien ägs av 

staten. 

Åtta av tio britter motsätter 

sig en utförsäljning av 

statens skogar. Margaret 

Thatcher ville redan på 

1980-talet sälja ut statlig 

skog utan att lyckas. Britterna 

fruktar att allmänhetens 

tillträde till skogarna 

kunde äventyras och att 

skogarna inte skulle skötas 

om de privatiserades. m 

President förbjudermotorsågar 

i naturskog 

För att förhindra att Filippinernas 

återstående naturskogar 

huggs ner, har 

presidenten tagit ett nytt 

grepp och förbjudit bandtraktorer, 

motorsågar och 

väghyvlar i naturskogar, 

skriver atl.nu. 

Även i restskogar, alltså 

all skog som inte är planterad, 

råder förbud. Avverkning 

är hädanefter endast 

tillåten i plantageskog. 

Presidenten Aquino III 

har även skapat en arbetsgrupp 

som ska bekämpa 

olagliga avverkningar i de 

återstående naturskogarna. 

m 

11


Vad jag behöver veta 

då jag ska plantera 

Första veckan i maj brukar planteringssäsongen normalt inledas i södra Finland. 

Plantleveranserna från plantskolorna har påbörjats mycket tidigare. De flesta plantor 

levereras djupfrysta och det betyder närmare en vecka för upptining. Först då är 

plantorna klara för plantering. 

När plantskolorna 

skickar iväg plantorna 

är de djupfrysta. 

Vintern har 

de tillbringat i papplådor i 

frysrum som håller en temperatur 

på -4 grader. Plantorna 

ska vara upptinade innan de 

planteras. 

Foto: Margita Törnroth 

Plantera före 

midsommar 

Det är bra om du hinner få 

planteringarna undanstökade 

till midsommar. Du kan utan 

problem lagra plantorna närmare 

två månader i skogen i 

papplådor bara du följer Rolfs 

råd. 

Men planteringen blir besvärligare 

om plantorna börjar 

skjuta skott och nya rötter. 

Rötterna startar sin tillväxt 

fort och redan ett par veckor 

efter upptiningen är rotklumpen 

täckt av centimeterlånga 

vita rötter. Dessa nya rötter 

växer lätt in i grannplantans 

rotklump. När du tar isär 

plantorna förstör du de nya 

rötterna. 

De nya ljusgröna skotten är 

spröda och bryts lätt när du 

hanterar plantorna. Du ska 

ta dem ur lådan, placera dem 

i plantkorgen och låta dem 

passera genom planteringsröret. 

Ytan på rotklumpen är ofta 

täckt av små korn. Det är vermikulit, 

upphettad lera, som 

strös på myllan i såddkrukorna. 

Vermikuliten tar upp 

fukt och reflekterar solljus så 

att myllan i krukorna inte blir 

för het och skadar fröet under 

soliga, varma dagar. 

Plantera björk först 

och gran sist 

Om du har flera trädslag att 

plantera, ska du börja med 

björk. Björkplantorna är stora 

och svåra att hantera. Plantskolorna 

levererar dem vanligtvis 

i säckar med 50 plantor 

Revirinstruktör Rolf Wickström 

på Södra skogsreviret ger här 

några råd till skogsägare som 

ska plantera i vår: 

per säck. Björkplantorna tappar 

lätt sina blad. Vårtbjörkar 

har vårtor på stammar och 

1. Reservera omkring en vecka för 

upptining av plantorna. Papplådor- 

na placerar du på en skuggig plats utomhus. En lada eller ett 

vedlider duger också bra. Se till att solen inte kommer åt att 

skina på lådorna. 

2. Om du har bråttom kan du skynda på upptining genom 

att bevattna plantorna med vatten som är högst 10–15 grader 

varmt. Då har du dem planteringsklara på ett par dagar. 

3. Om du lagrar plantorna längre än en vecka, bör du vattna 

dem en gång per vecka. Du bör också vattna dem ordentligt 

strax innan du ska plantera dem. Då är plantorna välrustade 

för en torrperiod i skogen. En planta med en genomdränkt 

rotklump passerar också smidigare genom planteringsröret. 

4. Papplådorna innehåller vanligtvis 150 plantor. Efter en 

längre tids förvaring i oöppnade lådor börjar plantorna mögla. 

Öppna locket eller stick hål i det så att plantorna får luft. 

Om du väljer att öppna locket har du svårare att transportera 

lådorna vidare. Själv väljer jag att sticka hål i locket och i 

sidorna på papplådorna. 

5. En natt med kyla kan göra att upptinade plantor i en 

papplåda i skogen igen fryser så att rotklumparna tar fast 

i varandra. Sära inte på plantorna med våld, för det förstör 

rotsystemet och rotklumparna smulas sönder. 

Plantera aldrig en planta med frusen rotklump. Den kan 

inte ta upp vatten. 


Foto: Gunnar Salingre 

Plantera aldrig en planta i 

botten på harvningsspåret eller 

i en grop. Där samlas vatten, 

som dödar plantan, då 

rötterna inte får syre. 

kvistar och de fungerar som 

sandpapper. När du bär säckar 

med björkplantor, skavar de 

mot varandra och de tappar 

lätt hälften av sina blad. Det 

kommer nya blad, men plantan 

lider av bladförlusten. 

Tall planterar du efter björk. 

Tallen skjuter skott tidigare 

än gran och de nya skott är 

spröda och brister lätt. 

Granplantor är minst ömtåliga. 

Välj rätt planteringspunkt 

Du ska inte dränka din planta. 

Rätt planteringspunkt är mitt 

uppe på markberedningshögen 

eller i kanten av harvningsspåret. 

Plantan ska absolut 

inte planteras i en grop 

där vatten samlas. 

– Tyvärr väljer nio av tio 

skogsägare att plantera plantan 

där harvningsspåret är djupast, 

säger Rolf Wickström. 

Plantan ska du plantera tillräckligt 

djup så att torvklumpen 

är minst ett par centimeter 

under markytan. Plantan lider 

inte fastän 1/3 av stammen är 

inne i jorden. m 



Värdefulla plantor 

kan behöva skydd 

Sorkarna kommer att öka i sommar och nästa vinter och i 

huvudstadsregionen breder citykaninen ut sig. om du har värdefullare 

trädplantor, lönar det sig att satsa på skyddsrör runt 

plantorna. 

Skyddsrören skyddar 

plantorna mot gnag 

både vid stambasen och 

upp längs stammen. Vid odling 

av ädla lövträd i skogen 

är det en nödvändighet, då 

även rådjur, andra hjortdjur 

och harar gärna äter välsmakande 

lövträd. 

Nu finns det en ny typ av 

skyddsrör som ska vara bionedbrytbara. 

De är gjorda 

av en blandning av plast och 

stärkelse. Livslängden är beräknad 

till 3–5 år. 

På Åland behövs 

skyddsrör 

På Åland har landskapsregeringen 

använt skyddsrör främst 

vid plantering av ek och fågelbär 

i landskapets egna skogar. 

– Vi måste skydda plantorna 

för annars äter rådjuren upp 

dem, säger Ray Holmlund 

som ansvarar för landskapets 

egna skogar. Men rören kräver 

skötsel. Träkäpparna som ska 

hålla rören på plats murknar 

nere vid markytan och brister 

efter några år. Senast då börjar 

rören luta, men ofta redan 

tidigare av vindens och snöns 

påverkan. Rören ska kollas 

varje år och de som är sneda 

ska rätas upp. Ett rör som är 

Visste du att… 

Tack vare stärkelsen bryts skyddsrören ner snabbare. 

snett drar plantan med sig. 

– Dessutom ska planteraren 

vara omsorgsfull och se till 

att skyddsröret blir ordentligt 

nedtryckt i marken så att luft 

inte kommer in underifrån 

och kan passera upp genom 

röret. Den höjda temperaturen 

i röret i kombination med 

”korsdraget” kan under varma 

sommardagar bidra till en uttorkning 

av plantan. m 


En kubikmeter stock ger: 

• 0,45 kubikmeter sågade trävaror som t.ex. plankor, bräder, paneler och ribbor 

• 0,30 kubikmeter flis som används för papperstillverkning 

• 0,14 kubikmeter sågspån som används för tillverkning av spånskivor 

• 0,10 kubikmeter bark som används som bränsle. 

13 

Foto: Forestum Oy


Markbered rätt 

Markberedningen är avgörande för att optimala förhållanden skapas för de frön eller 

plantor som skall bli den nya skogen. Lucker jord, höjd marktemperatur, mindre 

konkurrens från annan växtlighet och skydd mot snytbaggar eftersträvas. Det kostar 

att markbereda och fel metod kan till och med skapa problem för den nya skogen. 

Nu när tjälen går ur 

marken blir det 

bråda tider för 

markberedningsentreprenörerna.Skogsvårdsföreningarna 

och skogsbolagen 

har långa listor med 

beställningar på markberedning 

som skall utföras under 

sommaren. Det mesta av 

markberedningen i Svenskfinland 

är fortfarande harvning 

och i dagligt tal är harvning 

och markberedning nästan 

synonymer. Det finns ändå 

flera metoder att ta till och valet 

av metod skall alltid utgå 

ifrån markens egenskaper och 

om markberedningen görs för 

frö eller för planta. Alltför ofta 

väljs metod enligt vilken maskinpark 

som finns på orten. 

Om inget annat än harvning 

beställs av entreprenörerna 

kommer de inte att investera 

i annan utrustning. 

Harva på grov mark 

Fröträdsställningar och sådd 

görs oftast på grövre, sandiga 

jordar som släpper igenom 

vatten så att frön och plantor 

inte dränks. Där är harvning 

den perfekta metoden. När 

man markbereder för frö räcker 

det med en mycket grund 

harvning. Harven skrapar 

fram jorden under mossan så 

att fröet kan komma i kontakt 

med mineraljorden för att få 

tillräckligt med fukt. Avdunstningen 

från den blottade jorden 

är lägre än från den orörda 

jorden. Frön som landar i 

mossan gror nog också men 

groddplantorna torkar snart ut 

om roten inte når ner till den 

fuktiga jorden under mossan. 

Om harven går onödigt djupt 

hamnar fröna i den rödaktiga 

rostjorden som ”lever” mera 

än det översta bleka jordlagret 

när marken fryser. 

Harvning är lämpligt också 

för plantering om marken är 

genomsläpplig. Harvning är 

billigt och effektivt och harven 

skapar en stor mängd 

planteringspunkter, men det 

kan vara en utmaning att hitta 

de bästa planteringsställena. 

På blötare partier måste plantorna 

upp ur harvspåret. Plantor 

som står i vattenpölar är en 

alltför vanlig syn och då säger 

vi lätt att plantan sattes på fel 

plats. Fast det första misstaget 

kanske begicks när man 

beställde markberedningen? 

Harvning öppnar också marken 

för naturliga frön och 

man får lätt en inblandning 

av olika lövträd. Mångfald är 

förstås välkommet men med 

antalet stammar som skall röjas 

bort stiger kostnaderna för 

plantskötseln. 

Höglägg på tät mark 

På tätare marker med en högre 

finkornsandel är någon form 

av högläggning att föredra. 

Har du tänkt plantera gran 

är det antagligen så att högläggning 

är den mest lämpliga 

metoden. Den vanligaste 

metoden är fläckhögläggning. 

Med grävmaskin eller med 

en högläggare fläker man av 

ett skikt mossa och jord som 

svängs upp och ner bredvid 

fläcken. Planteringshögen 

skall inte vara högre än 10– 

20 centimeter och den skall 

vara minst 40 x 40 centimeter 

bred. Plantan skall planteras 

djupt i högen så att rotklumpen 

kommer ner till mossan 

under högen. I den kompost 

som bildas inne i högen frigörs 

näring som plantorna 

genast kan ta upp. 

Högläggningen har skapat goda planteringspunkter. Niklas Illman 

jämför med plantorna i fläcken och i omarkberett, redan 

efter en växtsäsong är skillnaden tydlig. 


Invers markberedning är 

den nyaste markberedningsmetoden. 

Man gräver helt 

enkelt upp en ordentlig torva 

och svänger den upp och ner 

i gropen som bildas. Metoden 

är skonsam mot landskapet 

och vid försök har det 

visat sig att plantorna har en 

mycket bra överlevnad och 

tillväxt i den lilla hög som 

bildas. Problemet ligger på 

kostnadssidan. Det är omständligt 

och krävande att få 

ner torvan tillbaks i gropen 

utan att det blir luftfickor i 

botten. Det jobbas en del 

med produktutveckling och 

det finns redan specialbyggda 

skopor som gör arbetet 

lättare och billigare. 

På riktigt blöta marker 

görs högläggning med fåror. 

Grunda diken tas upp och 

dikesmassorna portioneras ut 

i små högar för planteringen. 

För den här metoden gäller 

samma vattenskyddsåtgärder 

som vid dikning. m 

Text och foto: Johnny Sved 


Harvning passar inte överallt. 

På täta marker samlar harvspåret 

vatten och plantorna 

dränks. Om några år kommer 

glasbjörkarna att frodas här. 

Granen behöver inte stampa 

efter plantering. Rätt markberedning 

och planteringspunkt 

ger fart åt plantorna. De här 

granarna är fem år gamla. 

15


Nytt koncept för 

skogssådd 

ett frö med matsäck är en ny uppfinning, som kanske kommer ut på marknaden 

nästa år. Idén bygger på att fröet levereras tillsammans med den näring det behöver 

för att överleva och växa den första tiden ute i skogen. 

Såddpucken består 

av ett frö inne i sammanpressad 

torv. Torven 

innehåller kristaller 

som suger upp fukt och 

den är gödslad. Pucken bär 

i praktiken med sig sitt eget 

trädgårdsland ut i skogen, på 

samma sätt som täckrotsplantorna 

har sin matsäck med 

sig i torvklumpen. Namnet 

kommer av att den liknar en 

ishockeypuck. 

Fröet placeras i ett ca 2 millimeter 

djupt hål i pucken 

varefter hålet täcks med vermikulit. 

Efter det appliceras 

ett tunt lager lim på pucken, 

som ska hålla vermikuliten 

och fröet på plats. Det vita på 

puckarna är lim. 

Bra resultat från försök i Finland 

Forststyrelsen har testa såddpuckarna i norra Finland och resultaten är lovande. 

– I fjol fick vi några tusen 

puckar för test och i vår får vi 

lite mera, säger Timo Kemppainen 

på Forststyrelsens kontor 

i Uleåborg. Om de fortsatta 

testerna utfaller lika väl och 

produktionen kommer i gång 

på allvar, blir Forststyrelsen i 

norra Finland en stor köpare. 

– I norra Finland, norr om 

Sodankylä, är det stor fröbrist. 

De frön som hinner mogna på 

träden, går till plantskolor, så 

skogssådd är omöjlig fastän 

markerna lämpar sig för det. 

Därför är plantering den förnyelsemetod 

som vi använder 

och det blir dyrt. Pucken skulle 

vara en bra lösning. Ett eller 

två frön per puck gör sådd 

möjlig, då fröåtgången inte 

blir större än i plantskolor. 

bra grobarhet 

– Vi har testat såddpuckarna 

på två förnyelseytor, den 

ena var markberedd och den 

andra omarkberedd. Vi placerade 

ut 3 000 puckar per 

hektar och 70 procent av dem 

grodde. Puckarna innehöll ett 

frö. Resultatet var lika bra på 

den omarkberedda ytan. 

– Jag tror verkligen på 

såddpucken och hoppas att 

produktionen snabbt kommer 

igång i Storuman. Den 

bästa lösningen är att kunden 

levererar frön och får 

välja om det ska vara ett eller 

två frön i puckarna. Det 

borde också vara lätt att göra 

”planteringen” maskinell. 

Puckarna är inte alls lika ömtåliga 

som plantor och de tar 

mycket mindre utrymme. Jag 

uppskattar att Forststyrelsen 

kunde köpa miljontals puckar 

enbart för norra Finland under 

förutsättning att priset är 

konkurrenskraftigt jämfört 

med plantering. m 



Många trädslag kan 

puckas 

Pucken är i torrt tillstånd 

knappt 5 centimeter i diameter 

och lite under 2 centimeter 

hög. När pucken kommer 

i kontakt med markfukt, dagg 

eller regn sväller den snabbt, 

fukt tränger in till fröet och 

det börjar gro. 

Puckarna placeras ut med 

ett specialkonstruerat planteringsrör. 

Planteraren trycker 

ner pucken ungefär 4 centimeter 

i markberedningsspåret. 

Skogforsk har testat såddpucken 

i fält och enligt forskare 

Ulfstand Wennström 

visar försöken att tallplantor 

från puck växer drygt 30 procent 

snabbare än tallplantor 

från vanlig sådd. De har också 

högre överlevnad. 

Enligt Wennström ska det 

nog också gå att pucka gran 

och lärk och kanske också 

vårtbjörk. 

Mellanting mellan 

sådd och plantering 

Anders Landström i Storuman, 

Sverige, är mannen 

bakom såddpucken. Enligt 

Landström är puckarna prak- 

Puckarna placeras ut med ett specialdesignat planteringsrör. 


tiskt taget okänsliga mot det 

mesta. 

– De behöver ingen tillsyn 

under lagring och transport. 

De aktiveras först när de kommer 

ut i skogen och tar upp 

fukt. Puckarna är dessutom 

tillräckligt starka för att hålla 

för maskinell utplacering 

i samband med maskinell 

markberedning. 

– Såddpucken är ett mellanting 

mellan frösådd och 

plantering. Då det går snabbt 

att placera ut dem, blir skogsförnyelsen 

också billigare än 

plantering, omkring 65 procent 

billigare har jag räknat 

ut. I de försök jag har gjort har 

närmare 80 procent av fröna 

grott. 

Såddpuckarna med ett frö i 

varje puck, kostar omkring 40 

öre eller 4 cent. En 1-årig tallplanta 

kostar knappt 20 cent 

eller en såddpuck kostar omkring 

en femtedel av vad en 

planta kostar. Det går också 

betydligt snabbare att placera 

ut såddpuckar än att plantera 

täckrotsplantor med planteringsrör. 

Enligt Landström går 

det nästan tre gånger snabbare. 

m 


Nordens ledande skogsmässa för framtidens skogsbruk 

På SkogsElmia träffas skogsägare, entreprenörer, skogstjänstemän och leverantörer av maskiner 

och tjänster för skogsbruket. Under några intensiva men underhållande dagar utbyter man åsikter, 

testar och provkör nyheter, förbereder investeringsbeslut och knyter intressanta kontakter. 

SkogsElmia arrangeras självklart utomhus - i skogen. 

Välkommen till skogarna söder om Jönköping den 26-28 maj 2011. www.skogselmia.se 

26 - 28 maj 2011 

17

Foto: Jan Bengtsson 


Debatterad skogsmetod 

snart tillgänglig för 

skogsägare 

Förespråkare anser att kontinuerlig förnyelse är bättre för naturen och dessutom en 

lönsam metod. tvivlare påminner om dimensionsavverkning som i tiderna lämnade 

efter sig en sönderavverkad skog. 

Oberört går inte 

skogsskötselmetoden 

förbi. Nu 

är den på väg att 

skrivas in i skogslagen, som 

ett komplement vid sidan om 

vårt vanliga skogsbruk. 

Kontinuerlig förnyelse saknar 

de utvecklingsskeden 

man är van vid att hör ihop 

med skogsbruk, alltså plantskogar, 

gallringsskogar och 

förnyelsemogen skog. Istället 

finns alla diameterklasser i 

skogen representerade. 

Beståndet förnyas genom att 

enskilda träd och trädgrupper 

avverkas eller så utförs 

en starkare gallring alternativt 

plock- eller luckhuggning. 

Landskapet förblir så gott 

som oförändrat genom årtiondena. 

Främst granskogar 

Än så länge är forskningen 

kring skötselmetoden begränsad 

och frågorna hopar sig. 

Forskare Sauli Valkonen 

Vid kontinuerlig förnyelse avverkas 

30 procent av volymen 

med 20–25 års intervall. 

från Skogsforskningsinstitutet 

har sedan början av 1990-talet 

studerat vilka möjligheter 

det finns att använda skötselmetoden 

i Finland. 

– Metoden kan tillämpas i 

främsta hand i granskogar i 

södra Finland och i torvmarksskogar, 

alternativt i tallskogar 

på karga marker i norr och i 

kommunernas rekreationsskogar. 

– Forststyrelsen kommer 

sannolikt att vara den största 

användaren av metoden. De 

har hundratusentals hektar 

specialskog som lämpar sig 

för kontinuerlig förnyelse. 

Inte dimensionsavverkning 

Många skogsägare minns tiden 

före år 1950 och dimensionsavverkning, 

som gick ut 

på att träden avverkades så 

fort de nått en viss dimension 

och med tiden utarmades 

skogen. 


Grundtanken med kontinuerlig 

förnyelse och dimensionsavverkning 

är densamma, 

även om det nu inte 

handlar om att gå tillbaka i 

tiden. 

– Åsikterna svallar. Vissa 

skogsägare vill inte ens höra 

nämnas ordet kontinuerlig 

förnyelse, medan andra är 

fulla av iver och beredda att 

testa metoden i praktiken, berättar 

Valkonen. 

– Vi har redan den grundkunskap 

om skogens ekologi 

som behövs, nu gäller det att 

tillämpa kunskapen på ett 

helt nytt sätt. Till exempel hur 

många plantor behövs för att 

förnyelsen skall lyckas, vid 

kontinuerlig förnyelse gäller 

inte skogsvårdsrekommendationerna 

längre, säger Valkonen. 

Frihet under ansvar 

Sverige har längre erfarenhet 

av kontinuerlig förnyelse än 

vi har. I Sverige infördes år 

1993 en skogspolitik som gav 

skogsägarna ett mer varierat 

skogsbruk, däribland kontinuerlig 

förnyelse som skogsskötselmetod. 

– Skötselmetoden kan användas 

på 5–10 procent av 

skogsarealen, berättar jägmästare 

Sverker Rosell på 

Skogsstyrelsen. Han leder 

sedan år 2008 projektet Hyggesfritt 

skogsbruk och kontinuitetsskog. 

– Skogsindustrin i Sverige 

har visat ett intresse för kontinuerlig 

förnyelse. Bland annat 

planerar SCA, ett privat skogsbolag, 

att använda metoden 

på 50 000 hektar skog. 

Rosell berättar att modern 

teknik används vid kontinuerlig 

förnyelse. 

– Man använder sig av ett 

Exempel på volymblädning, 

tidsintervallet mellan ingreppen 

är 10–30 år. Föryngringen 

sker på naturlig väg. På 

fotot Sverker Rosell. 


Foto: Jan Bengtsson 

permanent körstråkssystem, 

där avståndet mellan körstråken 

är 20–30 meter. En stor 

avverkningsmaskin har bättre 

möjligheter att styra träden ur 

beståndet och upparbeta dem 

på körstråket. Det här minskar 

skador på träden som blir 

kvar. 

– Jämfört med vårt vanliga 

skogsbruk måste större arealer 

avverkas för att uppnå 

samma virkesvolym. Det här 

ökar risken för körskador och 

rotröta. Manuell avverkning 

minskar på risken för skador 

men då ökar avverkningskostnaderna. 

Rosell tillägger att avverkningskostnaderna 

per kubikmeter 

kan jämföras med gallring. 

– Vi rekommenderar att uttaget 

är max trettio procent 

av volymen. Vid större uttag 

ökar risken för vindfällen och 

sänkt tillväxt i skogen som 

blir kvar. 

Flera möjligheter 

Blädning, måldiameterhuggning, 

luckhuggning samt överhållen 

skärm är alla exempel 

på metoder inom kontinuerlig 

förnyelse som används i Sverige. 

– I Sverige behövs ingen avverkningsanmälan 

göras vid 

gallring eller vid kontinuerlig 

förnyelse. Därför har vi dålig 

kunskap om omfattningen av 

de olika metoderna. 

– Vi tror att måldiameterhuggning 

används minst 

medan skärmställningar är 

vanligast och kan utföras i 

både gran- och tallskog. 

När det kommer till skogens 

produktion varierar undersökningarna 

stort. 

Rosell konstaterar att vissa 

uträkningar indikerar att tillväxten 

minskar med 15–40 

procent då man jämför kontinuerlig 

förnyelse med vårt 

vanliga skogsbruk. 

– Tillväxten minskar väsentligt 

sannolikt därför att man i 

praktiken gjort stora virkesuttag 

och skapat för stora luckor 

i skogen. 

– Så finns det forskare som 

anser att man inte förlorar i 

produktionen. Förutsatt att 

man undviker att skapa luckor 

vid avverkning och inte 

skadar den skog som står kvar 

samt lämnar kvar ett tillräckligt 

virkesförråd. 

exploaterande 

skogsbruk 

Kontinuerlig förnyelse är bättre 

ur miljösynpunkt än vårt 

vanliga skogsbruk. 

– Det finns en risk att man 

använder kontinuerlig förnyelse, 

som har stämpeln miljövänlig 

metod, i skogar där 

naturvärdena försämras av 

alla former av skogsbruk, säger 

Rosell. 

– Skogsägare kan också använda 

kontinuerlig förnyelse 

för att undvika förnyelsekostnader. 

Eller man lämnar inte 

kvar tillräckligt med skog efter 

avverkningen, alternativt inte 

ser till om det finns förutsättningar 

för skogen att självföryngras, 

avslutar Rosell. m 

Vad heter 

metoden? 

I Sverige har man valt (kal) 

hyggesfritt skogsbruk som 

samlingsnamn för flera 

metoder. Vi har valt kontinuerlig 

förnyelse för att beskriva 

att skogen består av 

träd av olik ålder. På finska 

används ofta jatkuva kasvatus. 

m 

19

Ved till varje bastu 

• Du kan få luften i din bastu till hundra grader på tio minuter. 

• Snabbare värme med ved som är kluven 

• Använd syrfällning om du hinner göra din ved först under semestern 

Enligt entusiastiska 

bastubadare ska en 

ordentlig, traditionell 

badfärdig bastu ha 

varma eller heta väggar och 

en varm bastulave. Stenvolymen 

i bastuugnen ska vara 

så stor att man kan bada hela 

natten och när man häller lite 

vatten på stenarna, ska ångan 

komma snabbt. Lufttempe- 

raturen behöver inte vara 

speciellt hög, runt 80 grader, 

och därför kan man njuta av 

bastubadandet en längre tid. 

Luften är ganska fuktig. 

Några andra, kanske minoriteten, 

tycker att det väsentliga 

är att det är hett i bastun. 

De använder inte vatten 

utan njuter av att det snabbt 

blir varmt i bastun tack vare 

Foto: Pasi Nokelainen/kuvaus.fi 

en hög, torr temperatur, ofta 

100 grader eller till och med 

högre. 

När man eldar en traditionell 

bastu, kräver den stora 

stenvolymen i bastuugnen tid 

för att bli het. Minimum är en 

timme. Ofta krävs det några 

timmar innan man kan stänga 

spjället. Klabbar av normal 

storlek duger, dvs. sådana 

som vedhandlare säljer. 

Den andra varianten av bastubad 

kräver att bastuugnen är 

konstruerad för kontinuerlig 

eldning. Stenvolymen är liten 

och idén är att värma luften 

i bastun snabbt. Så snart eldningen 

upphör, börjar bastun 

svalna. 

Små vedpinnar ger 

stor effekt 

Det behövs oerhört lite energi 

för att värma bara luften, inte 

stenar, väggar och bastulaven. 

När man eldar med ved, 

beror effekten bland annat på 

hur stor yta vedklabbarna har. 

Med en stor yta sker förbränningen 

som kemisk process 

snabbt. 

Ingenjör Jorma Suutarinen 

har räknat ut hur mycket vedklabbens 

yta växer när man 

klyver den. Om längden är 

33 centimeter och diametern 

8 centimeter, växer ytan med 

56 procent när vedklabben 

klyvs i två delar. Om man 

klyver vedhalvorna blir ytan 

114 procent större jämfört 

med den runda klabben. Om 

man ytterligare klyver fjärdedelarna 

blir ytan 227 procent 

större. Med mycket små vedpinnar 

kan värme produceras 

oerhört snabbt. 

Därför är det fullt möjligt 

att elda luften i bastun till 100 

grader på tio minuter. Men då 

talar man om lufttemperatur, 

inte om stenar, lave och väggar. 

Innan man börjar tävla hur 

snabbt en bastu kan eldas är 

det skäl att iaktta att skorstenar 

inte tål hur mycket värme 

som helst. Bastuugnar är konstruerade 

så att rökgaserna är 

heta när de når skorstenen. 

Tegelskorstenar skadas lätt. 

bra ved behöver 

vårtorka 

Förr utnyttjade man årstidsrytmen 

för att få bra kvalitet 

på sin ved. Man högg veden 

vintertid och lade upp den i 

travar på öppna platser innan 

snön smälte. När vårsolen 

började skina och torra vårvindar 

susa, fanns det inga 

mögelsporer i luften. 

Resultatet var att det inte 

fanns några spår av mögel 

på vedklabbarna. Veden inne 

i klabbarna var fuktig, men 

veden torkade snabbt före 

hösten. 

I dag används vedmaskiner. 

Den bästa kvaliteten får 

du om du lagrar massaved 

som ska bli ved vid vägkanten 

i god tid före våren så att 

klabbarna är torkningsfärdiga 

innan snön smälter. 

Syrfällning är en 

bortglömd metod 

Men vad gör den som själv 

ämnar göra sin ved, men har 

semester först i juli? Om du 

gör din ved så sent som i juli, 

får du mycket lätt mögelprick- 


Förr i tiden var kvaliteten på 

veden hög. Man högg och 

transporterade veden på vintern 

till travar där den började 

torka innan snön smälte. 

ar på vedklabbarna. Dåliga 

somrar som kännetecknas av 

hög temperatur och hög fuktighet, 

som i fjol, får ingen ordentlig 

ved. 

En möjlighet är att använda 

syrfällning, en nästan en bortglömd 

torkningsmetod. Den 

fungerar bra för lövved ännu 

i dag. 

Vid syrfällning fälls träden 

då bladen är fullt utslagna, 

men lämnas kvar i skogen 

okvistade. Stammarna torkar 

då vatten avdunstar genom 

löven. Därför är det viktigt att 

kronorna på de fällda träden 

är så fria som möjligt. Det 

är inte bra att fälla flera träd 

på varandra. Torkningen sker 

snabbast i glesa bestånd. 

Efter 4–6 veckor har bladen 

vissnat. Då kan man kvista 

träden och forsla bort stammarna. 

Det är ingen brådska 

då okvistade träd bibehåller 

sin kvalitet. 

På sensommaren fungerar 

Lite fysik 

Specifik värmekapacitet 

eller ämnets förmåga att 

magasinera termisk energi 

är för luft så låg som 1,00 

kilojoule per kilogram och 

celsiusgrad. Luftens densitet 

är cirka 1,3 kg/m³. Om 

bastuns volym är 10 kubikmeter, 

väger luften 13 kg. 

För att värma bastun till 

100 grader, behövs en energimängd 

som motsvarar 

1 300 kilojoule. 

Ett kilo torr ved innehåller 

en energimängd som 

motsvarar cirka 15 000 kilojoule. 

För att värma enbart 

luften i bastun behövs 

det mycket lite ved. Bastuugnens 

effekt avgör hur 

snabbt luften i bastun kan 

värmas. m 


Foto: Matti Kärkkäinen 

syrfällning ända till lövfällningen. 

Metoden kan användas 

även före lövsprickningen. 

Efter fällningen spricker små 

blad fram på kvistarna, som 

sedan vissnar. Stammarna 

torkar dock inte lika effektivt 

som när träden fälls på sommaren. 

Om det är brist på ved, kan 

man använda syrfällda stam- 

Japans behov av 

sågvaror ökar 

mar redan på vintern. Fuktigheten 

är så låg att veden brinner 

väl. Det är dock bättre om 

veden får torka normalt innan 

den används. 

runda, grova klabbar 

brinner länge 

Om du behöver låg värme under 

en längre tid, ska du använda 

stora vedklabbar, gärna 

Det kan ta upp till fem år att återuppbygga Japan efter jordskalvet 

och tsunamin, skriver Världsbanken i sin rapport. 

Kostnaderna för skadorna efter katastrofen kan uppgå till 

mellan 122 och 235 miljarder dollar. Enligt Världsbanken 

väntas de privata försäkringsbolagen endast stå för en förhållandevis 

måttlig del av kostnaderna, mellan 14 och 33 miljarder 

dollar. Större delen av kostnaderna belastar därmed 

hushållen och staten. 

Återuppbyggnaden kommer att ta fart efter sommaren. 

Med återuppbyggnaden ökar importen av sågvaror. Av länderna 

i Asien har Japan länge varit det viktigaste för Finlands 

såg varuexport. Finland har dock de senaste åren tappat 

marknadsandelar till bl.a. Nordamerika. Av de europeiska 

länderna får Finland konkurrens av bl.a. Sverige och Österrike. 

m 

okluvna. Förr i tiden använde 

man i östra Tavastland nattetid 

i rior torra, okluvna klabbar 

av masurbjörk. Klabbarna 

brann sakta och den som 

skulle se till att elden brann 

hela natten, kunde sova. I dag 

har vi inte råd med ett sådant 

bränsle. m 

Text: Matti Kärkkäinen 

Visste du 

att… 

Man förr använde tussilagons 

blad mot hosta. Man 

plockade de stora gröna 

bladen och lät dem ligga 

och torka i solen. När de 

torkat färdigt lade man 

bladen på glödande kol. 

Det började då ryka alldeles 

förfärligt, men detta 

var ingen farlig rök utan 

den var faktiskt nyttig. Den 

sjuke fick andas in röken 

genom en tratt och så botades 

hostan. 

På latin betyder tussilago 

”jag fördriver hosta”. m 

21

Ny yxmodell för 

ved klyvning 

Ända från stenålderstiden har yxorna 

varit kilformade och vi har med full styrka 

slagit yxan in i vedklabben som ska 

klyvas. I värsta fall har yxan sluntit och 

träffat benet. Sibbobon Heikki kärnä är 

mannen bakom hävarmsyxan Vipukirves, 

som gör vedklyvningen trygg. 

Hävarmsyxan Vipukirves 

skiljer sig 

både till form och 

till funktion från 

den traditionella yxan. Yxbladet 

är osymmetrisk, dvs. 

tyngden är koncenterrad till 

ena sidan. Det gör att yxbladet 

gör en vridrörelse när det 

träffar vedklabben. 

Yxbladet sjunker 

högst 3 cm in i 

veden 

Vipukirves används precis 

på samma sätt som en vanlig 

yxa. 

– Men den är bara avsedd 

för att klyva ved, säger Heikki 

Kärnä. Klabbarna som ska 

klyvas får vara hur tjocka som 

helst. Du börjar klyvningen i 

kanten av en klabb och låter 

yxan träffa klabben som ska 

klyvas 4–8 centimeter från 

vänster kant. Det finns ingen 

risk för att bladet slungas mot 

ditt ben. Och klabben ska stå, 

inte ligga, när du klyver den 

med hävarmsyxan. 

När bladet träffar vedklabben, 

ska vedhuggaren lätta 

en aning på greppet runt skaftet 

så att yxan kan fullborda 

sin bändande rörelse. Bladet 

sjunker bara 0,5–3 centimeter 

in i veden, varefter det bryter 

loss vedträet. Det spjälkar 

upp klabben 6–8 centimeter, 

mer än någon annan yxa. 

bildäck till hjälp 

Med Vipukirves kan du klyva 

ved på hårt underlag eftersom 

bladet inte går genom klabben. 

Bäst är i alla fall en 50 

centimeter hög huggkubbe. 

– Det bästa underlaget för 

vedklyvningen får du om du 

fäster ett använt bildäck på 

huggkubben, säger Kärnä. 

Däcket fylls löst med vedklabbar 

som ska klyvas och 

sedan klyvs klabbarna i serie. 

Den färdigt kluvna veden kan 

du på en gång lyfta ur däcket 

och placera i vedtraven för att 

torka. 

Helfinsk 

Kärnäs yxa är helfinsk. Skaftet, 

som är något längre än på 

en normal yxa, är av björk. 

Enligt Kärnä lossnar inte yxans 

blad från skaftet även om 

skaftet torkar tack vare en 

unik fastsättning. Yxbladet är 

precisionsgjutet och tillverkas 

i Riihimäki. 

Yxan ska vässas på normalt 

sätt, med en slipsten eller 

smärgelskiva. 

Vipukirves kostar omkring 

200 euro. m 



Billigast att hållas på 

egen sida av rån 

Det lönar sig sällan att hamna i gräl med sin rågranne, varken i skogen eller på 

tomten. Det kan bli en dyr historia om man råkar skada eller avverka grannens träd 

och buskar. Det gäller att både i skogen och på tomten ha koll på var rån går. 

Det är allmänt känt 

att det i skogen 

ofta är svårt att 

veta var rån mellan 

två fastigheter går. Trots 

att man i dag kan ta hjälp av 

moderna hjälpmedel händer 

det nu som då att träd avverkas 

på grannens sida. Inom 

skogsbruket har man tagit 

som kutym att betala virkets 

dubbla värde, plus eventuella 

förnyelsekostnader åt den som 

drabbats av överträdelsen. 

Men vilken ersättning är 

man berättigad till om träden 

på tomten skadas? Det kan 

handla om träd som är ytterst 

viktiga som skydd mot insyn 

och som har ett stort mentalt 

värde. 

Vårtbjörken är 

riktgivande 

Lantmäteriverket har gjort 

upp tabeller för vad tomtträd 

och övriga tomtväxter är 

värda. Om träden inte har ett 

prydnadsvärde ersätts träden 

enligt skogsbruksnormer. 

Om tomtträdet är köpt från 

en plantskola och har en 

diameter under 8 centimeter 

ersätts plantan enligt inköpspriset. 

Om man flyttat plantan 

från skogen till trädgården anser 

man att trädet efter femton 

år har samma värde som en 

planta köpt från plantskola. 

Eftersom det finns många 

olika slags trädslag har lantmäteriverket 

utgått från vårtbjörken 

och utifrån den gett 

övriga trädslag ett pris. I klassificeringen 

har man tagit i 

beaktande inköpspriset och 


trädets egenskaper, såsom 

tillväxt. 

Trädets värde kan dras ner 

om trädet är t.ex. överårigt, 

trädgården är allmänt ovårdad 

eller om träden har stått 

för tätt. Lantmäteriverkets priser 

är endast rekommendationer 

och inte fastställda av 

myndigheterna. 

en välvuxen björk är 

värd över 250 euro 

Björk, asp och rönn hör till de 

billigaste trädslagen. En björk 

med en brösthöjdsdiameter 

på 40 centimeter är värd 268 

euro. För att få motsvarande 

värde för tall och gran skall 

värdet multipliceras med 1,2. 

Till de dyraste trädslagen 

hör till exempel pelarformad 

en och cembratall, som är 

värda dubbelt så mycket som 

björk. Tabellerna känner till 

upp till 60 centimeter grova 

träd. En tall med den grovleken 

är värd drygt 500 euro, 

alltså väsentligt mer än en 

vanlig skogstall. 

Det kan sluta med 

rättegång 

Men vad skall man då göra 

om grannen, medvetet eller 

omedvetet, fällt träd på fel 

sida av rån? Det lönar sig att 

först kontakta grannfastighe- 

Om grannen fäller din stora 

och ståtliga gårdstall avsiktligt 

eller oavsiktligt, kan du 

begära 500 euro i ersättning 

för tallen. 

tens ägare och försöka reda ut 

händelseförloppet. Om man 

anser att man inte kommer 

överens skall man polisanmäla 

den olagliga avverkningen. 

Därefter följer terrängsyn, 

som polisen kallar till, där 

båda parterna är representerade 

eller närvarande. 

En lantmäteriförrättning är 

nödvändig om man är oense 

om var rån skall gå. Värderingen 

görs därefter av en opartisk, 

i skogen ofta av skogsvårdsföreningen 

eller skogscentralen 

medan man i tomtsammanhang 

kan anlita jordägarnas 

värderingscentral. Om parterna 

inte kommit överens under 

den här processen följer åtal 

och rättegång. m 

Källa: MML/Arviointi ja Korvaukset 

2011 


Siv Vesterlund 

23

Te k n i k 

Mobiltelefonen är lika 

viktig som röjsågen 

Skogsarbetarna får allt oftare direkt till sin mobiltelefon uppgifter om vad nästa arbete 

gäller och en karta som visar var arbetsskiftet finns. Med den inbyggda gps:en 

är det lätt att hitta till rätt skog. 

Vi sitter runt en brasa 

långt inne i skogen 

en bit från Ruokolax 

i Kymmenedalen. 

En härlig doft sprider sig från 

grillkorvarna och från den sotiga 

kaffepannan som puttrar 

över elden. 

Pappersarbetet är 

borta 

Tommi Nevalainen, som jobbar 

som skogsarbetare åt Tornator, 

berättar vilken nytta 

han har av den nya tekniken 

i sitt dagliga arbete. 

– I mobiltelefonen ser jag 

mina följande 15 arbetsskiften 

och vad jag ska göra på 

dem. På datorn som jag har 

hemma ser jag ännu flera. 

Nevalainen plockar fram 

mobiltelefonen ut bröstfickan. 

På displayen syns en lista 

Foto: Krista Kimmo 

– Jag vill inte återgå till gamla systemet, säger Tommi Nevalainen. Nu har jag alla uppgifter genast till hands om jag behöver kolla 

något. 

över arbetsskiften. När vi är 

på besök håller han på med 

en plantskogsröjning och på 

nästa arbetsskifte ska han ta 

ner träd som stormen har fällt. 

– Tidigare skulle jag bokföra 

min arbetstid när jag kom 

hem, antingen via datorn 


eller på papper och skicka 

pappersblanketterna vidare 

till huvudkontoret. När en 

röjning var avklarad skulle 

jag på en skild blankett fylla i 

uppgifter om den röjda plantskogen 

och skicka den vidare 

till kontoret. Nu gör jag allt 

detta med mobiltelefonen. 

telefonen för till 

rätt plats 

Nevalainen ser i telefonen vad 

han ska göra på arbetsskiftet, 

hur stort det är och en uppskattning 

om hur länge arbetet 

kommer att ta. Från kartan 

ser han hurdan terrängen är, 

var gränserna går, var eventuella 

naturobjekt finns och var 

han själv befinner sig. 

– Nu är det lätt att hitta fram 

till arbetsskiftet. Efterhand 

som arbetet framskrider ser 

jag också till exempel om jag 

hinner få arbetet färdigt under 

dagen eller om det blir att 

komma dit också nästa dag. 

Nevalainen meddelar med 

mobiltelefonen när han börjar 

arbetet på morgonen, när han 

Skogsarbetarna ser de 

följande 15 arbetsskiften 

i sin mobiltelefon. 


slutar för dagen och när arbetet 

på hela skiftet är utfört. 

– Arbetsledningen ser hela 

tiden var vi skogsarbetare 

finns, hur arbetena framskrider 

och om det behövs mera 

arbetskraft någonstans. 

– Jag har inget emot det här 

systemet. Jag tror inte att någon 

vill återgå till det gamla 

med en massa blanketter som 

skulle ifyllas. 

Skogsarbetaren 

föreslår fortsatta 

åtgärder 

Även arbetsledningen har 

nytta av det här systemet. 

– Vi ser hela tiden i realtid 

hur arbetena framskrider 

och vilken skogsarbetare som 

geografiskt finns närmast om 

vi hastigt behöver en skogsarbetare 

för något arbete som 

snabbt ska bli gjort. Det här 

systemet använder vi också 

för arbetsuppföljningen och 

för löneutbetalningar, säger 

skogsvårdsförman Antero 

Kauppinen. 

Tornator i korthet 

Tornator är Finlands tredje största skogsägare med 600 000 

hektar skog. Bolaget säljer också skogsvårdstjänster till utomstående. 

Nästan 200 skogsarbetare finns på bolagets 

lönelistor. Huvudkontoret finns i Imatra. Stora Enso äger 

2/5 av aktierna medan resten till största delen ägs av pensionsförsäkringsbolag. 

m 

– Efter en röjning meddelar 

skogsarbetarna via mobiltelefonen 

hur många stammar det 

finns kvar efter röjningen och 

förslår också vad som ska göras 

härnäst i plantskogen och 

när. 

Det här systemet har Tornator 

haft i bruk i närmare tre år 

och skogsarbetarna har varit 

förvånansvärt nöjda med det. 

– I början var många misstänksamma 

och trodde kanske 

inte riktigt på det, men 

alla har varit nöjda, säger 

Kauppinen. Tornator har på 

egen hand tillsammans med 

en underleverantör tagit fram 

programvaran. Systemet kräver 

att skogsarbetarna har en 

mobiltelefon som är utrustad 

med gps. Hållbara batterier i 

mobiltelefonerna är a och o 

för att det här systemet ska 

fungera. 

– Mobiltelefonen är ett lika 

viktigt arbetsredskap som röjsågen 

för oss som jobbar hos 

Tornator, säger Nevalainen. m 

Källa: www.forest.fi 


25 

Foto: Krista Kimmo

Öv e r S i kT Ö v e r v i r k eS m a r k n a d e n 

Lugnare, men bra 

tillväxt inom den 

finska skogssektorn 

Pellervo ekonomisk 

forskning PTT publicerade 

i slutet av 

mars sin färska prognos 

för skogssektorn i Finland 

för 2011 och 2012. Efter en 

mycket positiv utveckling i 

fjol kommer tillväxtprocenten 

att vara lägre under prognosperioden. 

Som helhet är utsikterna 

för såväl skogsindustrin 

som skogsbruket ljusa. 

Men det är trots allt den allmänna 

ekonomin som avgör 

hur skogssektorn utvecklas. 

Priset på massa har stigit till 

en mycket hög nivå och enligt 

PTT:s prognos kommer 

det genomsnittliga exportpriset 

på massa att sjunka med 

endast ett par procent i år. 

Massaindustrins kapacitet 

används i sin helhet ifall 

prognosen besannas. Trots 

produktionsökningar var kapacitetsutnyttjandegraden 

inom pappers- och kartong- 

industrin i fjol ganska låg. 

Det finns därmed fortfarande 

outnyttjat kapacitet under 

nästa år fastän PTT förutspår 

ökad produktion inom alla 

produktgrupper. För sågverk 

och fanerindustrin är en uppskattning 

av hur kapaciteten 

kommer att användas mycket 

svårare. Marknadsläget spelar 

en avgörande roll. 

I Finland kommer produktionen 

av massa att öka med 

1–2 procent från 2010. Produktion 

av sågade trävaror 

ökar med 3–5 procent från 

2010 och kommer att vara 

nästan 10,0 miljoner kubikmeter 

i år. Produktionen och 

exporten av papper utvecklas 

bättre i Finland än i konkurrentländerna. 

Den främsta 

orsaken är att pappersproducenter 

som använder marknadsmassa 

straffas hårdare av 

prishöjningar på massa. 

Exportpriserna på sågade 

trävaror stiger i år enligt PTT:s 

prognos med 0–2 procent. 

Kartongmarknaden utvecklas 

positivare än pappersmarknaden 

både pris- och volymmässigt. 

PTT förutspår att det 

genomsnittliga exportpriset 

på kartong i år stiger med 4–6 

procent och under 2012 med 

3–4 procent. Kartong har blivit 

allt viktigare för den finska 

pappersindustrin. 

Skogsindustris produktionsprognoser 

anger att den finska 

industrin behöver mera virke. 

I fjol var virkesanvändningen 

enligt de första uppskattningarna 

cirka 62 miljoner kubikmeter. 

I år behöver skogsindustrin 

enligt PTT:s uppskattning 

en miljon kubikmeter mera 

virke än under 2010. Nästa 

år ökar virkesbehovet ytterligare 

något. Inhemska marknadsavverkningar 

kommer att 

minska med fyra procent år. 

Virkesimporten ökar i år och 

Bättre lönsamhet i skogsbruket 

I 

fjol återhämtade sig skogsbruket från den djupa recessionen 

2009. Inom privatskogsbruket steg rörelseresultatet 

2010 till 85 euro/hektar. Orsaken är högre rotpriser 

på barrtimmer, tallmassaved och björkmassaved samt ökade 

avverkningsvolymer. I privatskogarna ökade avverkningsvolymen 

med 26 procent. År 2009 var rörelseresultatet 53,40 

euro/hektar. Rörelseresultatet är rörelseintäkterna minus rörelsekostnaderna. 

Enligt den färskaste statistiken är skogsfastigheternas medelstorlek 

omkring 30 hektar och det betyder att genomsnittskogsägarens 

nettoinkomster från virkesförsäljningar var 

2 550 euro i fjol. 

I Svenskfinland var rörelseresultatet 2010: 

• Åland 74,10 euro/hektar 

• Kustens skogscentral 83,10 euro/hektar 

under nästa år till 13 miljoner 

kubikmeter. 

Virkesbehovet påverkar 

också virkespriset. Enligt 

PTT:s prognos stiger priserna 

på rundvirke med 3 procent i 

år. Skogsindustrin borde inte 

ha några större svårigheter att 

klara sin virkesförsörjning i 

år. Inköpsmängderna stannar 

troligen på ungefär samma 

nivå som i fjol. Efter en mycket 

lugn början av året, borde 

virkeshandeln ta fart. Detta 

är en utmaning för alla aktörer 

inom skogssektorn. För 

närvarande är det särskilt god 

efterfrågan på sommarstämplingar. 

Ur skogsägarnas synvinkel 

är det harmligt att det 

goda läget för massaindustrin 

inte har avspeglat sig på priset 

på massaved. m 

Text: Erno Järvinen, 

forskningschef för 

MTK:s skogslinje. 

Utgående från skogsfastigheternas medelstorlek på 30 hektar 

betyder det att de åländska skogsägarnas nettoinkomster 

från virkesförsäljningar i snitt var 2 223 euro/hektar. I övriga 

Svenskfinland var nettoinkomsten 2 493 euro/hektar. De lägsta 

nettoinkomsterna hade skogsägarna i Lappland, 633 euro/ 

hektar. m 


virkeSpriSer 

Rotpriser vecka 14 

p stigande 

q sjunkande 


Slutavverkning 

Hela landet 

Första 

gallring 

Senare 

gallring 

Tallstock 55,14 p 43,96 p 48,22 q 

Granstock 55,83 p 45,95 p 48,28 p 

Björkstock 43,90 p … 37,98 p 

Tallmv*) 17,47 p 13,54 p 14,71 p 

Granmv 20,42 p 15,39 p 16,64 p 

Björkmv 17,45 p 13,09 p 13,99 q 

Tallsmåstock 25,68 p 19,92 p 20,88 p 

Gransmåstock 28,05 p … 23,84 p 

*) mv=massaved 

p stigande 

q sjunkande 


Södra Finland 

Första 

gallring 

Senare 

gallring 

Tallstock 55,66 p … 49,05 q 

Granstock 56,18 p 46,67 p 48,56 p 

Björkstock 42,63 p … … 

Tallmv 16,36 p 13,00 p 14,80 q 

Granmv 21,07 q 15,95 p 17,04 p 

Björkmv 17,73 p 13,41 p 14,11 q 

Tallsmåstock … … … 

Gransmåstock … – … 

p stigande 

q sjunkande 


Södra Österbotten 

Första 

gallring 

Senare 

gallring 

Tallstock 55,90 p … 45,66 p 

Granstock 54,65 p … … 

Björkstock … – … 

Tallmv 18,55 p 13,46 q 15,03 p 

Granmv 19,99 p … 16,06 q 

Björkmv 17,78 q 13,69 q 14,53 p 

Tallsmåstock 26,16 q … … 

Gransmåstock … … – 

Leveranspriser vecka 14 

p stigande 

q sjunkande 

Hela 

landet 

Södra 

Finland 

Södra 

Österbotten 

Tallstock 58,61 p 59,49 q 56,52 p 

Granstock 58,04 q 59,99 p 54,69 q 

Björkstock 46,52 p 45,01 p … 

Tallmv*) 30,37 p 30,70 q 29,86 p 

Granmv 32,04 q 33,04 q 30,87 p 

Björkmv 30,49 p 31,57 p 30,36 q 

Tallsmåstock 34,34 p … 34,09 q 

Gransmåstock … … … 

*) mv=massaved 

I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. 

Med småstock avses stockar med 

toppdiametern 12–13 centimeter. 

Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs 

i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare 

och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar 

som överenskommits med avtalskunder ingår 

inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. 

Priserna är utan moms. 

Prisuppgifterna baserar på den information 

som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer 

Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder 

från privatägda skogar samt virkespriser. 

Med privatägda skogar avses skogar som ägs 

av privatpersoner, samägda och samfällda skogar 

samt skogar som ägs av städer och kommuner. 

I statistiken ingår inte mängder och priser som 

berör skogsbolagens egna skogar och inte heller 

Forststyrelsens skogar. 

I statistiken ingår inköpta virkesmängder och 

priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i 

privatägda skogar. Utanför materialet är små och 

medelstora sågar. 

De virkespriser som anges per område och för 

hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det 

virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om 

virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under 

500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris. 

På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna 

varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar 

du på din faktura. m 

Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa 

i Europa de senaste 52 veckorna 

Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna 

27

Bioenergi 

Gallring av stora mått 

Skogsägaren Klas Björkskog (t.v.) tillsammans med Peter Heikell, 

som köpt energivedsgallringen på rot. 

Energivedsgallringen startade i strängaste kyla och beräknas 

vara klar när björkarna får mössöron. 

Allt virke tas ut som energived, även de stammar som fyller 

gagnvirkesdimension. Virkesuttaget är omkring 60 m³/hektar. 

en energivedsgallring av modell större 

har pågått i karleby hos klas björkskog 

i några månader och fortsätter ännu en 

tid. Avverkningsområdet är till storleken 

cirka 55 hektar och energivedsuttaget 

beräknas till 3 500 fastkubikmeter. Med 

den mängden energived värmer man 

350 egnahemshus ett helt år. 

– Avverkningen har fördröjts 

i någon mån av den stränga 

kölden, berättar Peter Heikell 

på Biowatti, som köpt energivedsgallringen 

på rot. De 

kallaste dagarna har vi varit 

tvungna att låta maskinerna 

stå. 

räcker lagringsutrymmet? 

Ungskogen gallras utan förhandsröjning. 

Det förorsakar 

små stamskador i takt med att 

det blir varmare och barken 

tinar, speciellt på de låglänta 

delarna med mera sly. Det säger 

Hannu Pietilä, som sitter 

i avverkningsmaskinen. Han 

har hållit på i fyra månader 

med avverkningen och åtminstone 

en månad återstår. 

– Småningom kommer det 

att bli problem med utrymme 

vid upplaget, berättar Peter 

Heikell. Avverkningsområdet 

sträcker sig visserligen cirka 

500 meter utmed en skogsbilväg 

men det är si och så om 

det räcker. 

gallringen ger 

60 m³/ha 

Energivedsgallringen ger drygt 

60 m³/hektar. Virkesvolymen 

i den kvarstående ungskogen 

är trots ett stort gallringsuttag 

100–120 m³/ha. Då det gamla 

beståndet kalhöggs i slutet på 

1970-talet var virkesvolymen 

inte större. 

Efter kalavverkningen i slutet 

på 1970-talet såddes det 

mesta för hand. Bara en liten 

del av området blev planterat. 

Nu, drygt 30 år senare, är området 

alltså moget för gallring. 

Skogstypen är en bra VT, som 

är vanligast i Karleby. 

Före sådden och planteringen 

markbereddes hela 

området. Som en kuriositet 

kan nämnas att då markberedningsentreprenören 

körde 

sin första runda runt hela 

området för att bekanta sig 

med det, dröjde han en hel 

arbetsdag på sin rundtur. Det 

behövdes 800 liter bränsle 

innan maskberedningsarbetet 

var klart. 

Hur mycket energi finns 

det i ved från ungskogar? 

Energiinnehållet i 3 500 m³ energived är 7 000 MWh. Ett egnahemshus 

behöver cirka 20 MWh per år, vilket motsvarar 

2 000 liter olja. Med 3 500 m³ energived värmer man 350 

egnahemshus ett helt år. m 


Efter energivedsgallringen är 

virkesvolymen drygt 100 m³/ 

hektar. Efter 15–20 år är det 

dags för nästa gallring. 

I dag kan vi konstatera att 

alla inblandade har gjort ett 

gott arbete. Efter ännu en 

gallring efter 15–20 år har 

Klas Björkskog ett ståtligt och 

timmerrikt tallbestånd. Då 

kan han med tillfredställelse 

blicka bakåt och dra sig till 

minnes att han varit med från 

början. 

en anekdot 

Vid ungefär samma tidpunkt, 

som den gamla skogen höggs 

ner, genomfördes också en 

dikning. Arbetet gjordes av 

skogscentralens föregångare. 

I samband med detta kan en 

liten anekdot berättas. Då 

Klas Björkskogs pappa, Alf 

Björkskog, hade beslutat sig 


för att dika området, ringde 

han dåtida skogsförbättringsdistriktet 

och begärde att få 

prata med den chef som satt 

Aspsly sprider mer knäckesjuka 

än stora aspar 

Rostsvampen knäckesjuka angriper unga årsskott på 

tall som böjs och knäcks. Det kan försämra virkeskvaliteten 

och i värsta fall döda tallplantan. Eftersom 

knäckesjukan värdväxlar mellan tall och asp är skadorna på 

tall svårast i områden med riklig förekomst av asp. Skador av 

knäckesjuka ökar med markens bördighet och ju längre tallens 

toppskott är desto större är risken att det blir infekterat. 

Löv från aspsly infekterar tallplantorna klart mera än löv 

från stora aspar. Det visar en undersökning från SLU. Andelen 

skadade tallplantor per ytenhet ökar med antalet aspskott, 

men inte med ökat antal stora aspar. Hybridasp är 

mindre mottaglig än vanlig asp för knäckesjuka. 

I dag känner vi till aspens höga naturvärde och alltfler aspar 

lämnas som naturvårdsträd vid avverkningar. De stora 

asparnas roll för spridning av knäckesjuka är enligt undersökningen 

främst produktionen av rotskott. I asprika tallbestånd 

kan man låta ringbarka en del av asparna eller också 

låta asparna stå kvar och aktivt hålla efter aspslyet. 

Att avverka eller göra högstubbar av asp i tallbestånd i 

högriskområden är inte att rekommendera. På en provyta 

i Robertsfors nära Umeå, hade alla aspar kapats som högstubbar. 

Resultatet var att alla tallplantor blev infekterade av 

knäckesjuka och fyra av fem plantor bedömdes att inte producera 

gagnvirke i framtiden. m 

med fötterna på bordet. Centralfröken 

förenade snabbt till 

Pelle Wecksten. 

För några år sedan utfördes 

en iståndsättningsdikning. m 


Måns Åkerblom 

Toalettpappersmaskin på 

kontoret 

Gör ditt eget toapapper! En pappersmaskin på kontoret 

kan bli framtiden, om det japanska företaget 

Oriental får sin vilja fram. Företaget har tagit fram 

en prototyp till en maskin som omvandlar kontorsmakulatur 

till toalettpapper. 

Ett japanskt företag har konstruerat en liten pappersmaskin, 

som omvandlar kontorspapper till toalettpapper. I processen 

tillsätts endast vatten till det kontorspapper som strimlats och 

matats in i maskinen. 

Prototypen är stor som ett klädskåp, och priset beräknas 

hamna runt 65 000 euro. Investeringen lär betala sig efter 

200 000 rullar, skriver tidningen Skogsland. m 

Har du synpunkter på tidningen? 

Via webben, www.skogsbruket.fi, 

kan du skicka dem till redaktionen. 

29

kÖ p & Sä L j 

På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag 

annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för 

annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. 

Utbud på tjänster i Österbotten: 

• Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området 

Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749 

• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534 

8565. 

• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i 

Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn 

041 435 8089. 

• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av 

tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, 

tfn 050 322 0567. 

• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth 

Forsman, tfn 050 351 3197. 

• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby 

med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. 

• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och 

rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, 

tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. 

• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 

750 7929. 

• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar 

i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. 

• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens 

farmartjänst, tfn 0500 567 171 

• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig 

Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. 

• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs 

i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. 

• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 

050 518 1054 

• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs 

mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. 

• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs 

område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 

eller 050 562 2449. 

• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, 

tfn 0500 160 669. 

• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, 

tfn 050 505 7088. 

• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, 

J. Slotte, tfn 0400 139 508. 

• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, 

tfn 0400 86 73 73. 

Utbud på tjänster vid Sydkusten: 

• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW 

Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. 

• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, 

tfn 040 5057 723. 

• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med 

traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. 

Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver 

inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet 

nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets 

köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. 

Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören 

betjänar. 

– Jag tror vi kan sluta fundera över det 

försvunna planteringsröret efter din senaste 

plantering på gården! 

Växtskyddshjälp 

Produkter och utrustning för skogsskydd: 

bl.a. plantskydd, älgstängsel och 

barkborreferomon 

 

 

Pilslättsvägen 

8 A 00420 Helsingfors 

tel: 

010 439 4770 

email: pertti.rajala@forestum.fi 


Konflikt mellan skogsbruk 

och vård av fornminnen 

– Det handlar om att komma överens och det borde gå. Problemet har gjorts större 

än det egentligen är. Det säger torbjörn björkman, verksamhetsledare vid Ålands 

skogsvårdsförening, om konflikten mellan markägare till fornminnestäta områden 

och Ålands landskapsregering. 

Just före jul bjöd 27 markägare 

i Saltvik ut sina 

marker till Ålands landskapsregering. 

De bor i 

en bygd som var den första 

som steg upp över havet och 

som är mycket rik på fornminnen. 

Markägarna ansåg 

att det inte längre gick att bo 

och verka på ett vettigt sätt i 

bygden eftersom landskapsregeringen 

bevakade fornminnena 

på ett ”lagstridigt och 

godtyckligt sätt”. 

Före det hade landskapet 

polisanmält en markägare 

som grävt upp en känd fornlämning 

och efter det anmälde 

markägarna både Ålands 

lantråd, vicelantrådet och fler 

tjänstemän för olika påstådda 

brott, bland annat för att man 

inte upprättat ett fornminnesregister 

och för att man bryter 

mot de regler som gäller för 

personregister. 

Skall registreras 

Samtidigt pågår ett mångårigt 

arbete att revidera gällande 

fornminneslagstiftning där en 

viktig ingrediens är att upprätta 

ett nytt register över kända 

fasta fornminnen. Detta görs 

i samråd med markägarna 

och arbetet inleddes våren 

2008. Cirka 1 600 markägare 

fick ett brev med information 

från landskapsregeringen och 

drygt 1 400 av dem har meddelat 

att de inte har några anmärkningar 

mot registreringen 

av fornminnen på deras 

ägor. Ett 20-tal, företrädesvis 

i Saltvik, har meddelat att de 


inte accepterar att det finns 

en fornlämning alternativt att 

den registreras. 

Markägarna har i debatten 

hävdat att den nya lagen väsentligt 

försämrar markägarnas 

rättigheter till intrångsersättning. 

Det tillbakavisas 

bestämt av de politiskt ansvariga, 

bland dem det polisanmälda 

vicelantrådet Britt 

Lundberg. Bland annat föreslås 

skrivningen i lagtexten 

– ”full ersättning vid olägenheter 

som inte är ringa” – bli 

kvar. Dessutom vill man ta 

bort en tidsgräns på två år 

som tidigare fanns med, det 

vill säga att markägaren måste 

anhålla om att få rubba fornlämningen 

inom två år från 

det att den registrerats. Om 

tidsgränsen slopas anses det 

vara en fördel för markägarna 

eftersom även framtida ägare 

kan påverka användningen. 

Skogsbruk kontra 

fornminnen 

Britt Lundberg har i debatten 

sagt att en viktig ingrediens 

i konflikten är markägarnas 

möjlighet att bedriva skogsbruk 

i områden som är täta på 

fornminnen under markytan. 

Där krävs det att markberedningen 

görs på ett skonsamt 

sätt vilket i sin tur kan fördyra 

processen. 

Torbjörn Björkman, verksamhetsledare 

vid Ålands 

skogsvårdsförening, säger att 

man har ett par aktuella fall 

på gång i Saltvik där man 

Foto: Marcus Lindholm/bilden tillhör Ålands museum 

En synlig fornlämning i en åländsk skog - en rösegrav som troligen 

är från äldre järnålder, ca 500 f Kr till 400 e Kr. Den får inte 

rubbas utan tillstånd. 

kalavverkat och där man vill 

markbereda till hösten. Hittills 

har dock landskapets 

museibyrå sagt nej till markberedning 

eftersom det finns 

förhistoriska boplatser under 

markytan. 

– Jag hoppas och tror att 

vi ska komma överens och 

hitta en lösning så att ytorna 

kan markberedas i höst. Ett 

alternativ, som jag ser det, 

är att skrapa bort det översta 

humuslagret så att man får 

fram mineraljorden som man 

kan plantera i. Det räcker för 

skogsägaren och det kunde 

göras under museibyråns 

överinseende, säger han. 

Fornminnespark? 

Björkman säger att enstaka 

skogsägare är speciellt utsatta 

eftersom de har flera förhistoriska 

boplatser på sina ägor. 

Många har också rösegravar 

– eller ”stenhögar” om man 

vill uttrycka sig vårdslöst – på 

sina marker men de ställer 

sällan eller aldrig till större 

problem i skogsbruket. 

Björkman har också ett annat 

förslag på lång sikt. Landskapet 

borde lösa in mark, 

där de mest värdefulla fornminnena 

finns, och inrätta 

fornminnesparker. m 

Text: Helena Forsgård 

31

*.QG71* 

ANNONS 

Redan 20 år av biologisk 

bekämpning av rottickan 

En typisk skogsfastighet i 

södra Finland är liten och 

splittrad, och för många 

skogsägare är skogsägandet 

inte ens en hobby, än mindre den 

huvudsakliga näringen. 

– Fastän man kunde tro att skogen 

inte har plats att växa i trängsel- 

Finland, så finns här nog träd så det 

räcker. Marken är bördig och träden 

växer snabbt, säger Olli Lukkarinen 

som är anskaffningsman vid Stora 

Enso. 

Det avgörande är att förebygga 

– I värsta fall har 15-20 procent av 

de avverkade träden varit angripna 

av röta. Det innebär en enorm 

ekonomisk förlust för skogsägaren, 

fastslår Lukkarinen. På grund av det 

stora antalet sommaravverkningar är 

stubbehandlingen av största vikt i 

områdets skogar, påminner Lukkarinen. 

Flera år av upplysningsarbete har 

äntligen börjat bära frukt, och man 

har börjat förstå hur viktigt det är 

att regelbundet nyttja och sköta 

skogen samt utföra förebyggande 

stubbehandling för förhindrandet av 

rötskador. Därför håller spridningen 

av röta till friska trädbestånd på att 

minska. 

För skogsägarens bästa 

Rotticka och stubbehandling är ännu 

inte bekanta termer för alla skogsägare. 

– I de små skogarna i södra Finland 

är virkeshandeln en sällan återkommande 

händelse. Samtidigt som 

vi skriver kontrakt om rotförsäljning 

berättar jag hur nödvändigt det är 

med stubbehandling, säger Lukkarinen. 

För många skogsägare är stubbehandlingen 

en självklar sak senast då 

det framgår att preparatet är ekologiskt. 

Många skogsägare vill ju undvika 

att använda kemiska medel i 

sina skogar. 

20 år i samarbete 

Stora Enso, Metla och Kemira (numera 

Verdera) började tillsammans 

utveckla Rotstop för 20 år sedan. 

Under de kommande 20 åren kan 

rötsvampen som urholkar träden kanske 

äntligen besegras med hjälp av 

naturens egen bekämpningsmetod. 

ROTSTOP 

klimatavtryck 

1,35 kg/ton lösning 

UREA 

klimatavtryck 

1200 kg/ton lösning 

ROTSTOP ® SC biologiskt preparat 

för stubbehandling 

• Förhindrar rottickan, som orsakar rotröta, 

att spridas i tall och gran 

• Innehåller sporer av pergamentsvamp som 

är rottickans naturliga fiende – naturens 

egen bekämpningsmetod 

• Behändig flytande produkt i liten 

förpackning 

• Utforskad inhemsk och ekologisk produkt 

• Kan spridas såväl maskinellt som manuellt 

• Mycket litet klimatavtryck jämfört med urea 

Läs mera om Rotstop på adresserna 

www.verdera.fi (på svenska) 

www.rotstop.fi (på finska)

April - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?