April - Skogsbruket
April - Skogsbruket
April - Skogsbruket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ved till varje bastu<br />
• Du kan få luften i din bastu till hundra grader på tio minuter.<br />
• Snabbare värme med ved som är kluven<br />
• Använd syrfällning om du hinner göra din ved först under semestern<br />
Enligt entusiastiska<br />
bastubadare ska en<br />
ordentlig, traditionell<br />
badfärdig bastu ha<br />
varma eller heta väggar och<br />
en varm bastulave. Stenvolymen<br />
i bastuugnen ska vara<br />
så stor att man kan bada hela<br />
natten och när man häller lite<br />
vatten på stenarna, ska ångan<br />
komma snabbt. Lufttempe-<br />
raturen behöver inte vara<br />
speciellt hög, runt 80 grader,<br />
och därför kan man njuta av<br />
bastubadandet en längre tid.<br />
Luften är ganska fuktig.<br />
Några andra, kanske minoriteten,<br />
tycker att det väsentliga<br />
är att det är hett i bastun.<br />
De använder inte vatten<br />
utan njuter av att det snabbt<br />
blir varmt i bastun tack vare<br />
Foto: Pasi Nokelainen/kuvaus.fi<br />
en hög, torr temperatur, ofta<br />
100 grader eller till och med<br />
högre.<br />
När man eldar en traditionell<br />
bastu, kräver den stora<br />
stenvolymen i bastuugnen tid<br />
för att bli het. Minimum är en<br />
timme. Ofta krävs det några<br />
timmar innan man kan stänga<br />
spjället. Klabbar av normal<br />
storlek duger, dvs. sådana<br />
som vedhandlare säljer.<br />
Den andra varianten av bastubad<br />
kräver att bastuugnen är<br />
konstruerad för kontinuerlig<br />
eldning. Stenvolymen är liten<br />
och idén är att värma luften<br />
i bastun snabbt. Så snart eldningen<br />
upphör, börjar bastun<br />
svalna.<br />
Små vedpinnar ger<br />
stor effekt<br />
Det behövs oerhört lite energi<br />
för att värma bara luften, inte<br />
stenar, väggar och bastulaven.<br />
När man eldar med ved,<br />
beror effekten bland annat på<br />
hur stor yta vedklabbarna har.<br />
Med en stor yta sker förbränningen<br />
som kemisk process<br />
snabbt.<br />
Ingenjör Jorma Suutarinen<br />
har räknat ut hur mycket vedklabbens<br />
yta växer när man<br />
klyver den. Om längden är<br />
33 centimeter och diametern<br />
8 centimeter, växer ytan med<br />
56 procent när vedklabben<br />
klyvs i två delar. Om man<br />
klyver vedhalvorna blir ytan<br />
114 procent större jämfört<br />
med den runda klabben. Om<br />
man ytterligare klyver fjärdedelarna<br />
blir ytan 227 procent<br />
större. Med mycket små vedpinnar<br />
kan värme produceras<br />
oerhört snabbt.<br />
Därför är det fullt möjligt<br />
att elda luften i bastun till 100<br />
grader på tio minuter. Men då<br />
talar man om lufttemperatur,<br />
inte om stenar, lave och väggar.<br />
Innan man börjar tävla hur<br />
snabbt en bastu kan eldas är<br />
det skäl att iaktta att skorstenar<br />
inte tål hur mycket värme<br />
som helst. Bastuugnar är konstruerade<br />
så att rökgaserna är<br />
heta när de når skorstenen.<br />
Tegelskorstenar skadas lätt.<br />
bra ved behöver<br />
vårtorka<br />
Förr utnyttjade man årstidsrytmen<br />
för att få bra kvalitet<br />
på sin ved. Man högg veden<br />
vintertid och lade upp den i<br />
travar på öppna platser innan<br />
snön smälte. När vårsolen<br />
började skina och torra vårvindar<br />
susa, fanns det inga<br />
mögelsporer i luften.<br />
Resultatet var att det inte<br />
fanns några spår av mögel<br />
på vedklabbarna. Veden inne<br />
i klabbarna var fuktig, men<br />
veden torkade snabbt före<br />
hösten.<br />
I dag används vedmaskiner.<br />
Den bästa kvaliteten får<br />
du om du lagrar massaved<br />
som ska bli ved vid vägkanten<br />
i god tid före våren så att<br />
klabbarna är torkningsfärdiga<br />
innan snön smälter.<br />
Syrfällning är en<br />
bortglömd metod<br />
Men vad gör den som själv<br />
ämnar göra sin ved, men har<br />
semester först i juli? Om du<br />
gör din ved så sent som i juli,<br />
får du mycket lätt mögelprick-<br />
20 SkogSbruket 4/2011
Change language