April - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Sk o g S v å r d Markbered rätt Markberedningen är avgörande för att optimala förhållanden skapas för de frön eller plantor som skall bli den nya skogen. Lucker jord, höjd marktemperatur, mindre konkurrens från annan växtlighet och skydd mot snytbaggar eftersträvas. Det kostar att markbereda och fel metod kan till och med skapa problem för den nya skogen. Nu när tjälen går ur marken blir det bråda tider för markberedningsentreprenörerna.Skogsvårdsföreningarna och skogsbolagen har långa listor med beställningar på markberedning som skall utföras under sommaren. Det mesta av markberedningen i Svenskfinland är fortfarande harvning och i dagligt tal är harvning och markberedning nästan synonymer. Det finns ändå flera metoder att ta till och valet av metod skall alltid utgå ifrån markens egenskaper och om markberedningen görs för frö eller för planta. Alltför ofta väljs metod enligt vilken maskinpark som finns på orten. Om inget annat än harvning beställs av entreprenörerna kommer de inte att investera i annan utrustning. Harva på grov mark Fröträdsställningar och sådd görs oftast på grövre, sandiga jordar som släpper igenom vatten så att frön och plantor inte dränks. Där är harvning den perfekta metoden. När man markbereder för frö räcker det med en mycket grund harvning. Harven skrapar fram jorden under mossan så att fröet kan komma i kontakt med mineraljorden för att få tillräckligt med fukt. Avdunstningen från den blottade jorden är lägre än från den orörda jorden. Frön som landar i mossan gror nog också men groddplantorna torkar snart ut om roten inte når ner till den fuktiga jorden under mossan. Om harven går onödigt djupt hamnar fröna i den rödaktiga rostjorden som ”lever” mera än det översta bleka jordlagret när marken fryser. Harvning är lämpligt också för plantering om marken är genomsläpplig. Harvning är billigt och effektivt och harven skapar en stor mängd planteringspunkter, men det kan vara en utmaning att hitta de bästa planteringsställena. På blötare partier måste plantorna upp ur harvspåret. Plantor som står i vattenpölar är en alltför vanlig syn och då säger vi lätt att plantan sattes på fel plats. Fast det första misstaget kanske begicks när man beställde markberedningen? Harvning öppnar också marken för naturliga frön och man får lätt en inblandning av olika lövträd. Mångfald är förstås välkommet men med antalet stammar som skall röjas bort stiger kostnaderna för plantskötseln. Höglägg på tät mark På tätare marker med en högre finkornsandel är någon form av högläggning att föredra. Har du tänkt plantera gran är det antagligen så att högläggning är den mest lämpliga metoden. Den vanligaste metoden är fläckhögläggning. Med grävmaskin eller med en högläggare fläker man av ett skikt mossa och jord som svängs upp och ner bredvid fläcken. Planteringshögen skall inte vara högre än 10– 20 centimeter och den skall vara minst 40 x 40 centimeter bred. Plantan skall planteras djupt i högen så att rotklumpen kommer ner till mossan under högen. I den kompost som bildas inne i högen frigörs näring som plantorna genast kan ta upp. Högläggningen har skapat goda planteringspunkter. Niklas Illman jämför med plantorna i fläcken och i omarkberett, redan efter en växtsäsong är skillnaden tydlig. 14 SkogSbruket 4/2011
Invers markberedning är den nyaste markberedningsmetoden. Man gräver helt enkelt upp en ordentlig torva och svänger den upp och ner i gropen som bildas. Metoden är skonsam mot landskapet och vid försök har det visat sig att plantorna har en mycket bra överlevnad och tillväxt i den lilla hög som bildas. Problemet ligger på kostnadssidan. Det är omständligt och krävande att få ner torvan tillbaks i gropen utan att det blir luftfickor i botten. Det jobbas en del med produktutveckling och det finns redan specialbyggda skopor som gör arbetet lättare och billigare. På riktigt blöta marker görs högläggning med fåror. Grunda diken tas upp och dikesmassorna portioneras ut i små högar för planteringen. För den här metoden gäller samma vattenskyddsåtgärder som vid dikning. m Text och foto: Johnny Sved SkogSbruket 4/2011 Harvning passar inte överallt. På täta marker samlar harvspåret vatten och plantorna dränks. Om några år kommer glasbjörkarna att frodas här. Granen behöver inte stampa efter plantering. Rätt markberedning och planteringspunkt ger fart åt plantorna. De här granarna är fem år gamla. 15
Page 1 and 2: Skogsbruket 4-2011 Europaparlamenta
Page 3 and 4: Skogsbruket SkogSbruket 4/2011 www.
Page 5 and 6: sikt och det krävs emellanåt akti
Page 7 and 8: Snöbrott uppstår i täta ungskoga
Page 9 and 10: - Den bästa lösningen är om man
Page 11 and 12: Sk o g S S k a d o r Rekordstora er
Page 13: Foto: Gunnar Salingre Plantera aldr
Page 17 and 18: Många trädslag kan puckas Pucken
Page 19 and 20: Grundtanken med kontinuerlig förny
Page 21 and 22: Förr i tiden var kvaliteten på ve
Page 23 and 24: Billigast att hållas på egen sida
Page 25 and 26: eller på papper och skicka pappers
Page 27 and 28: virkeSpriSer Rotpriser vecka 14 p s
Page 29 and 30: Efter energivedsgallringen är virk
Page 31 and 32: Konflikt mellan skogsbruk och vård

April - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?