April - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Öv e r S i kT Ö v e r v i r k eS m a r k n a d e n Lugnare, men bra tillväxt inom den finska skogssektorn Pellervo ekonomisk forskning PTT publicerade i slutet av mars sin färska prognos för skogssektorn i Finland för 2011 och 2012. Efter en mycket positiv utveckling i fjol kommer tillväxtprocenten att vara lägre under prognosperioden. Som helhet är utsikterna för såväl skogsindustrin som skogsbruket ljusa. Men det är trots allt den allmänna ekonomin som avgör hur skogssektorn utvecklas. Priset på massa har stigit till en mycket hög nivå och enligt PTT:s prognos kommer det genomsnittliga exportpriset på massa att sjunka med endast ett par procent i år. Massaindustrins kapacitet används i sin helhet ifall prognosen besannas. Trots produktionsökningar var kapacitetsutnyttjandegraden inom pappers- och kartong- industrin i fjol ganska låg. Det finns därmed fortfarande outnyttjat kapacitet under nästa år fastän PTT förutspår ökad produktion inom alla produktgrupper. För sågverk och fanerindustrin är en uppskattning av hur kapaciteten kommer att användas mycket svårare. Marknadsläget spelar en avgörande roll. I Finland kommer produktionen av massa att öka med 1–2 procent från 2010. Produktion av sågade trävaror ökar med 3–5 procent från 2010 och kommer att vara nästan 10,0 miljoner kubikmeter i år. Produktionen och exporten av papper utvecklas bättre i Finland än i konkurrentländerna. Den främsta orsaken är att pappersproducenter som använder marknadsmassa straffas hårdare av prishöjningar på massa. Exportpriserna på sågade trävaror stiger i år enligt PTT:s prognos med 0–2 procent. Kartongmarknaden utvecklas positivare än pappersmarknaden både pris- och volymmässigt. PTT förutspår att det genomsnittliga exportpriset på kartong i år stiger med 4–6 procent och under 2012 med 3–4 procent. Kartong har blivit allt viktigare för den finska pappersindustrin. Skogsindustris produktionsprognoser anger att den finska industrin behöver mera virke. I fjol var virkesanvändningen enligt de första uppskattningarna cirka 62 miljoner kubikmeter. I år behöver skogsindustrin enligt PTT:s uppskattning en miljon kubikmeter mera virke än under 2010. Nästa år ökar virkesbehovet ytterligare något. Inhemska marknadsavverkningar kommer att minska med fyra procent år. Virkesimporten ökar i år och Bättre lönsamhet i skogsbruket I fjol återhämtade sig skogsbruket från den djupa recessionen 2009. Inom privatskogsbruket steg rörelseresultatet 2010 till 85 euro/hektar. Orsaken är högre rotpriser på barrtimmer, tallmassaved och björkmassaved samt ökade avverkningsvolymer. I privatskogarna ökade avverkningsvolymen med 26 procent. År 2009 var rörelseresultatet 53,40 euro/hektar. Rörelseresultatet är rörelseintäkterna minus rörelsekostnaderna. Enligt den färskaste statistiken är skogsfastigheternas medelstorlek omkring 30 hektar och det betyder att genomsnittskogsägarens nettoinkomster från virkesförsäljningar var 2 550 euro i fjol. I Svenskfinland var rörelseresultatet 2010: • Åland 74,10 euro/hektar • Kustens skogscentral 83,10 euro/hektar under nästa år till 13 miljoner kubikmeter. Virkesbehovet påverkar också virkespriset. Enligt PTT:s prognos stiger priserna på rundvirke med 3 procent i år. Skogsindustrin borde inte ha några större svårigheter att klara sin virkesförsörjning i år. Inköpsmängderna stannar troligen på ungefär samma nivå som i fjol. Efter en mycket lugn början av året, borde virkeshandeln ta fart. Detta är en utmaning för alla aktörer inom skogssektorn. För närvarande är det särskilt god efterfrågan på sommarstämplingar. Ur skogsägarnas synvinkel är det harmligt att det goda läget för massaindustrin inte har avspeglat sig på priset på massaved. m Text: Erno Järvinen, forskningschef för MTK:s skogslinje. Utgående från skogsfastigheternas medelstorlek på 30 hektar betyder det att de åländska skogsägarnas nettoinkomster från virkesförsäljningar i snitt var 2 223 euro/hektar. I övriga Svenskfinland var nettoinkomsten 2 493 euro/hektar. De lägsta nettoinkomsterna hade skogsägarna i Lappland, 633 euro/ hektar. m 26 SkogSbruket 4/2011
virkeSpriSer Rotpriser vecka 14 p stigande q sjunkande SkogSbruket 4/2011 Slutavverkning Hela landet Första gallring Senare gallring Tallstock 55,14 p 43,96 p 48,22 q Granstock 55,83 p 45,95 p 48,28 p Björkstock 43,90 p … 37,98 p Tallmv*) 17,47 p 13,54 p 14,71 p Granmv 20,42 p 15,39 p 16,64 p Björkmv 17,45 p 13,09 p 13,99 q Tallsmåstock 25,68 p 19,92 p 20,88 p Gransmåstock 28,05 p … 23,84 p *) mv=massaved p stigande q sjunkande Slutavverkning Södra Finland Första gallring Senare gallring Tallstock 55,66 p … 49,05 q Granstock 56,18 p 46,67 p 48,56 p Björkstock 42,63 p … … Tallmv 16,36 p 13,00 p 14,80 q Granmv 21,07 q 15,95 p 17,04 p Björkmv 17,73 p 13,41 p 14,11 q Tallsmåstock … … … Gransmåstock … – … p stigande q sjunkande Slutavverkning Södra Österbotten Första gallring Senare gallring Tallstock 55,90 p … 45,66 p Granstock 54,65 p … … Björkstock … – … Tallmv 18,55 p 13,46 q 15,03 p Granmv 19,99 p … 16,06 q Björkmv 17,78 q 13,69 q 14,53 p Tallsmåstock 26,16 q … … Gransmåstock … … – Leveranspriser vecka 14 p stigande q sjunkande Hela landet Södra Finland Södra Österbotten Tallstock 58,61 p 59,49 q 56,52 p Granstock 58,04 q 59,99 p 54,69 q Björkstock 46,52 p 45,01 p … Tallmv*) 30,37 p 30,70 q 29,86 p Granmv 32,04 q 33,04 q 30,87 p Björkmv 30,49 p 31,57 p 30,36 q Tallsmåstock 34,34 p … 34,09 q Gransmåstock … … … *) mv=massaved I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med toppdiametern 12–13 centimeter. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespriser som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris. På <strong>Skogsbruket</strong>s webbsajt under rubriken <strong>Skogsbruket</strong> för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar du på din faktura. m Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa i Europa de senaste 52 veckorna Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna 27
Page 1 and 2: Skogsbruket 4-2011 Europaparlamenta
Page 3 and 4: Skogsbruket SkogSbruket 4/2011 www.
Page 5 and 6: sikt och det krävs emellanåt akti
Page 7 and 8: Snöbrott uppstår i täta ungskoga
Page 9 and 10: - Den bästa lösningen är om man
Page 11 and 12: Sk o g S S k a d o r Rekordstora er
Page 13 and 14: Foto: Gunnar Salingre Plantera aldr
Page 15 and 16: Invers markberedning är den nyaste
Page 17 and 18: Många trädslag kan puckas Pucken
Page 19 and 20: Grundtanken med kontinuerlig förny
Page 21 and 22: Förr i tiden var kvaliteten på ve
Page 23 and 24: Billigast att hållas på egen sida
Page 25: eller på papper och skicka pappers
Page 29 and 30: Efter energivedsgallringen är virk
Page 31 and 32: Konflikt mellan skogsbruk och vård

April - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?