April - Skogsbruket
April - Skogsbruket
April - Skogsbruket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
– Den bästa lösningen är om<br />
man i godo kan komma överens<br />
om fördelningen av kostnaderna.<br />
Om det är fråga om<br />
ett väglag fördelas kostnaden<br />
på alla delägare, eventuellt<br />
via den årliga vägavgiften.<br />
betongtrummor<br />
måste förnyas<br />
Förr var vägtrummorna av betong<br />
och de har en begränsad<br />
livslängd. Då en väg grundförbättras<br />
byter man vanligtvis<br />
ut betongtrummorna.<br />
– Om betongtrummorna är<br />
rätt ditsatta, alltså till exempel<br />
att betongkulvertarna har<br />
bundits ihop med järnband,<br />
och trumman är tillräckligt<br />
djupt, kan man räkna med att<br />
betongtrummorna har en livslängd<br />
på 30–45 år.<br />
– En söndrig betongtrumma<br />
måste direkt bytas ut. Risken<br />
för en olycka är överhängande<br />
och väglaget bär ansvaret,<br />
påminner Englund.<br />
Nuförtiden är trummorna<br />
av stål eller plast. Klass SN 8<br />
är klassificerad för vägar.<br />
– Fördelen med plasttrummor<br />
är att de inte rostar. Då<br />
dimensionen är över 80 centimeter,<br />
alltså verkligt stora<br />
trummor, blir ståltrummor ett<br />
billigare alternativ.<br />
info<br />
från<br />
Föreningen<br />
för<br />
Skogskultur<br />
SkogSbruket 4/2011<br />
ett lastbilslass<br />
material behövs<br />
– Innan man börjar iståndsättningen<br />
lönar det sig att fundera<br />
hur den gamla trumman<br />
fungerat och dimensionera<br />
den nya rätt, säger Englund.<br />
En minimigenomskärning<br />
för en vägtumma är normalt<br />
tjugo centimeter. Då man byter<br />
ut vägtrumman är det avgörande<br />
att det läggs tillräckligt<br />
med rätt material utanpå<br />
och runt trumman så den håller<br />
belastningen vägen förorsakar.<br />
– Ju mer material desto bättre.<br />
Man kan räkna med minst<br />
ett lastbilslass, alltså ungefär<br />
10 m³, om vägtrummans storlek<br />
är trettio centimeter eller<br />
mera, konstaterar Englund.<br />
– Materialet skall helst bestå<br />
av grus eller krossgrus med en<br />
dimension på högst 55 mm.<br />
Om större stenar placeras direkt<br />
mot vägtrumman kommer<br />
de att med tiden söndra<br />
trumman.<br />
En vägtrumma med en genomskärning<br />
på tjugo centimeter<br />
kostar cirka tio euro<br />
per meter plus mervärdesskatt.<br />
Därtill kommer maskinarbetstimmar<br />
och i vissa fall<br />
kostnad för material, alltså för<br />
kross eller sand. m<br />
Text och foto:<br />
Marianne Palmgren<br />
Översvämning<br />
ett gissel på<br />
åkerväg<br />
Gunnel Englund granskar ett problemfall, en åkerväg på<br />
drygt en kilometer som används för rekreation och virkeslagring.<br />
Ännu är vägen totalt insnöad men mycket snart<br />
kommer den att svämma över och torka upp först långt<br />
efter midsommar.<br />
Runt problemavsnittet har marken försumpats av årligen<br />
återkommande översvämningar, det växer bara några videbuskar<br />
och enstaka lidande björkar. Med andra ord en<br />
ekonomisk förlust då skogsmarken i sig är bördig.<br />
Vägavsnittet gränsar på ena sidan mot en åker och skog<br />
finns på andra sidan om vägen. Det finns ett dike på vägens<br />
åkersida.<br />
– Skogssidan borde nödvändigtvis också dikas. Vattnet<br />
från skogssidan måste ledas bort via en vägtrumma till<br />
åkerdiket för att sedan därifrån ledas vidare.<br />
– Terrängen längs med vägavsnittet stiger mot båda hållen,<br />
mot syd och mot norr. Därför borde åkerdiket vara rejält<br />
djupt så vattnet rinner bort, konstaterar Englund medan<br />
hon kollar upp höjdkurvorna på kartan.<br />
Hon tillägger att om vattnet inte på annat sätt fås bort<br />
borde ett täckdike grävas över åkern och vidare ut till utfallsdiket.<br />
– Problemavsnittet får ta emot vatten från flera riktningar<br />
så det krävs mycket bärande material på vägen. Vägen<br />
borde också höjas aningen. Trummans dimension på vägavsnittet<br />
skall vara minst 30 centimeter. m<br />
Text: Marianne Palmgren<br />
Föreningen för Skogskultur gjorde en kulturgärning<br />
– gav ut en gammal skogsfilm på DVD.<br />
Föreningen för Skogskultur, som ger ut tidningen <strong>Skogsbruket</strong> och stöder information om<br />
skogsbruk, har nu på DVD gett ut den film som gjordes till föreningens 50-års jubileum år<br />
1960. Filmen, med sin tidstypiska prägel, är en varm beskrivning av skogsbruket i Svenskfinland<br />
såsom det tedde sig för femtio år.<br />
Föreningens alla medlemmar har nyligen fått DVD:n tillsammans med årets medlemsbrev. Vill<br />
Du ha ett eget exemplar? DVD:n kan köpas för 20 euro per styck. Kontakta då sekreteraren.<br />
Genom att bli medlem kan även Du stöda föreningens verksamhet. Medlemsavgiften är endast<br />
9 euro per år.<br />
Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Nina Jungell, c/o Kustens skogscentral,<br />
Kvarngatan 15, 65100 VASA, nina.jungell@skogscentralen.fi, tfn 040-5321165<br />
9