Ladda ner som pdf eller öppna i nytt fönster. - Morgan Nilsson

More documents

Recommendations

Info

kh uttalas närmast som ch i tyskans Bach eller skotskans Loch Ness. khaanad – låda Khamiis – torsdag q finns inte motsvarande i svenskan exempel: qalin – penna qor – skriv c Cali ‐ Ali cab! ‐ drick! Apostrof go’aan beslut 4
Ordklasser Bitvis liknar somliskan svenskan ganska mycket, bitvis skiljer den sig dock kraftigt från svenskan. Framför allt spelar substantiven en mycket mer dominerande roll i somaliskan, medan adjektiv, pronomen, adverb, prepositioner och konjunktioner utgör betydligt mera blygsamma kategorier. För att fylla dessa ordklassers syntaktiska funktioner används i stället i de flesta fall substantiv. Det handlar då framför allt om satsdelarna attribut och adverbial. Somaliskan har dock ett litet antal adjektiv liksom fem prepositioner. Dessa uppför sig ungefär som sina svenska motsvarigheter. När det gäller böjningen av de dominerande ordklasserna substantiv och verb är uppsättningen av former faktiskt till allra största delen överraskande lik de former som man brukar hitta i välbekanta euro‐ peiska språk. En av de största överraskningarna i somaliskans grammatisk struktur är de s.k. satstypsmarkörerna och fokusmarkörerna. Satstyps‐ och fokusmarkörer Så gott som varje somalisk mening måste obligatoriskt innnehålla en satstypsmarkör som utgör en signal om vilken typ av mening det är frågan om: påstående, fråga, jakande, nekande etc. De mest utbredda språken i Europa har nästan bara en enda satstyps‐ markör, nämligen för att markera nekade satsar. I svenskan har vi ordet inte i den funktionen. En hel del språk har även en satstypsmarkör för att markera frågor som skall besvaras med ja eller nej. T.ex. har finskan ändelsen ‐ko/‐kö, polskan har frågeordet czy och franskan kan inleda ja/nej‐frågor med frasen Est‐ce que... 5
Page 1 and 2: INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTE
Page 3: Det kan dock vara svårt att tydlig
Page 7 and 8: Ninku wáa tagay. Mannen gick. och
Page 9 and 10: Genus Somaliskan har två genus: ma
Page 11 and 12: Nínku wáa tagay. Mannen gick. Nä
Page 13 and 14: Sammanfattning singular obestämd b
Page 15 and 16: Efter ‐g‐ assmimileras den mask
Page 17 and 18: Plural av substantiv Ändelsen ‐
Page 19 and 20: Förutom den allra vanligaste plura
Page 21 and 22: Plurale tantum bíy|o, ‐aha vatte
Page 23 and 24: Maskulina substantiv med plural gen
Page 25 and 26: Genitiv Den enklaste typen av genit
Page 27 and 28: I adjektiv som börjar på vokal re
Page 29 and 30: Grundtal 1 kow (koow) 11 kow iyo t
Page 31 and 32: Ordningstal 1 kowáad (koowáad, k
Page 33 and 34: Personliga pronomen långform kortf
Page 35 and 36: Reflexivt och reciprokt pronomen Ca
Page 37 and 38: Ovanstående suffigerade possessiva
Page 39 and 40: uuggaas buuggaasi den där boken 39
Page 41 and 42: Förstärkande pronomen keli ‐ga
Page 43 and 44: Negativa pronomen qof ingen (person
Page 45 and 46: Verbens böjning De somaliska verbe
Page 47 and 48: Infinita former Infinitiv Om stamme
Page 49 and 50: Verbets finita former Somaliskan ha
Page 51 and 52: Preteritum Verbens personändelser
Page 53 and 54: sg. 1 progressivt presens cunayaa m
Page 55 and 56:
Futurum FUTURUM bildas med hjälpve
Page 57 and 58:
pl. 2/3 cun‐ay‐a attributivt pr
Page 59 and 60:
Allmän konj. ‐o Progress. konj.
Page 61 and 62:
Konditionalis Konditionalis bildas
Page 63 and 64:
Optativ sg. 1 optativ an cun‐o ya
Page 65 and 66:
tag! gå!, infinitiv: tagi/tegi gå
Page 67 and 68:
Efter ‐y‐ övergår ‐t‐ til
Page 69 and 70:
stam: haysạt‐ ha, äga haystaa,
Page 71 and 72:
dalanayaa…, imp. dalo, dasha, inf
Page 73 and 74:
sudda masaxaa, masaxdaa, masaxnaa,
Page 75 and 76:
stam: tartam‐ tävla, springa på
Page 77 and 78:
yimaadaa kommer presens preteritum
Page 79 and 80:
yaal finns, ligger presens preterit
Page 81 and 82:
yahay är presens preteritum sg. 1
Page 83 and 84:
t.ex. jecel behagad, road som dessu
Page 85 and 86:
Existentiella verb yahay, tahay är
Page 87 and 88:
ilaa Förutom de fyra mycket frekve
Page 89 and 90:
Nedan följer ett urval vanligt fö
Page 91 and 92:
I huvudsatsen används vanligtvis w
Page 93:
Litteratur ASF2 = Faarax. 2001. Af
show all

Ladda ner som pdf eller öppna i nytt fönster. - Morgan Nilsson

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?