Ladda ner som pdf eller öppna i nytt fönster. - Morgan Nilsson

Ordklasser
Bitvis liknar somliskan svenskan ganska mycket, bitvis skiljer den sig
dock kraftigt från svenskan. Framför allt spelar substantiven en mycket
mer dominerande roll i somaliskan, medan adjektiv, pronomen, adverb,
prepositioner och konjunktioner utgör betydligt mera blygsamma
kategorier. För att fylla dessa ordklassers syntaktiska funktioner används
i stället i de flesta fall substantiv. Det handlar då framför allt om
satsdelarna attribut och adverbial.
Somaliskan har dock ett litet antal adjektiv liksom fem prepositioner.
Dessa uppför sig ungefär som sina svenska motsvarigheter.
När det gäller böjningen av de dominerande ordklasserna substantiv och
verb är uppsättningen av former faktiskt till allra största delen
överraskande lik de former som man brukar hitta i välbekanta euro‐
peiska språk.
En av de största överraskningarna i somaliskans grammatisk struktur är
de s.k. satstypsmarkörerna och fokusmarkörerna.
Satstyps‐ och fokusmarkörer
Så gott som varje somalisk mening måste obligatoriskt innnehålla en
satstypsmarkör som utgör en signal om vilken typ av mening det är
frågan om: påstående, fråga, jakande, nekande etc.
De mest utbredda språken i Europa har nästan bara en enda satstyps‐
markör, nämligen för att markera nekade satsar. I svenskan har vi ordet
inte i den funktionen.
En hel del språk har även en satstypsmarkör för att markera frågor som
skall besvaras med ja eller nej. T.ex. har finskan ändelsen ‐ko/‐kö,
polskan har frågeordet czy och franskan kan inleda ja/nej‐frågor med
frasen Est‐ce que...
5