Ladda ner som pdf eller öppna i nytt fönster. - Morgan Nilsson

More documents

Recommendations

Info

Prepositioner De fyra somaliska prepostionerna är ka från, om ku vid, i, med hjälp av u till, för la med Preposition betyder ʺframförställt ordʺ. En prepsotion utgör en samman‐ bindande länk mellan två ord och talar samtidigt om i vilken relation dessa båda ord står till varandra. I svenskan står prepositioner normalt framför det av de båda sammanbundna orden som utgörs av ett substantiv och ett annat substantiviskt ord. I somaliskan står i stället prepositionerna framför det andra av de båda ord som skall sammanbindas, dvs. framför ett verb, ett adjektiv eller ett substantiv som används adverbiellt, t.ex. u dhow guriga närbeläget till huset, nära huset Prepositionerna smälter samman med de personliga pronomenens korta objektsformer samt la man och is (sig) själv såsom framgår nedan. + u till ku i ka från la med i mig ii igu iga ila ku dig kuu kugu ??? kaa kula ina oss (inkl.) inoo inagu inaga inala na oss (exkl.) noo nagu naga nala idin er idiin idinku idinka idinla la man loo lagu laga lala is själv isu isku iska isla Vidare smälter två på varandra följande prepositioner samman. + u ku ka la u ugu ugu uga ula ku kaga kaga kula ka kaga kala 86
ilaa Förutom de fyra mycket frekventa prepostionerna ovan finns en femte, ilaa (ända) fram till, som är betydligt mindre frekvent och som placeras framför det substantiviska ord som den syftar på, precis som på svenska, t.ex. 87
Page 1 and 2:
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTE
Page 3 and 4:
Det kan dock vara svårt att tydlig
Page 5 and 6:
Ordklasser Bitvis liknar somliskan
Page 7 and 8:
Ninku wáa tagay. Mannen gick. och
Page 9 and 10:
Genus Somaliskan har två genus: ma
Page 11 and 12:
Nínku wáa tagay. Mannen gick. Nä
Page 13 and 14:
Sammanfattning singular obestämd b
Page 15 and 16:
Efter ‐g‐ assmimileras den mask
Page 17 and 18:
Plural av substantiv Ändelsen ‐
Page 19 and 20:
Förutom den allra vanligaste plura
Page 21 and 22:
Plurale tantum bíy|o, ‐aha vatte
Page 23 and 24:
Maskulina substantiv med plural gen
Page 25 and 26:
Genitiv Den enklaste typen av genit
Page 27 and 28:
I adjektiv som börjar på vokal re
Page 29 and 30:
Grundtal 1 kow (koow) 11 kow iyo t
Page 31 and 32:
Ordningstal 1 kowáad (koowáad, k
Page 33 and 34:
Personliga pronomen långform kortf
Page 35 and 36: Reflexivt och reciprokt pronomen Ca
Page 37 and 38: Ovanstående suffigerade possessiva
Page 39 and 40: uuggaas buuggaasi den där boken 39
Page 41 and 42: Förstärkande pronomen keli ‐ga
Page 43 and 44: Negativa pronomen qof ingen (person
Page 45 and 46: Verbens böjning De somaliska verbe
Page 47 and 48: Infinita former Infinitiv Om stamme
Page 49 and 50: Verbets finita former Somaliskan ha
Page 51 and 52: Preteritum Verbens personändelser
Page 53 and 54: sg. 1 progressivt presens cunayaa m
Page 55 and 56: Futurum FUTURUM bildas med hjälpve
Page 57 and 58: pl. 2/3 cun‐ay‐a attributivt pr
Page 59 and 60: Allmän konj. ‐o Progress. konj.
Page 61 and 62: Konditionalis Konditionalis bildas
Page 63 and 64: Optativ sg. 1 optativ an cun‐o ya
Page 65 and 66: tag! gå!, infinitiv: tagi/tegi gå
Page 67 and 68: Efter ‐y‐ övergår ‐t‐ til
Page 69 and 70: stam: haysạt‐ ha, äga haystaa,
Page 71 and 72: dalanayaa…, imp. dalo, dasha, inf
Page 73 and 74: sudda masaxaa, masaxdaa, masaxnaa,
Page 75 and 76: stam: tartam‐ tävla, springa på
Page 77 and 78: yimaadaa kommer presens preteritum
Page 79 and 80: yaal finns, ligger presens preterit
Page 81 and 82: yahay är presens preteritum sg. 1
Page 83 and 84: t.ex. jecel behagad, road som dessu
Page 85: Existentiella verb yahay, tahay är
Page 89 and 90: Nedan följer ett urval vanligt fö
Page 91 and 92: I huvudsatsen används vanligtvis w
Page 93: Litteratur ASF2 = Faarax. 2001. Af
show all

Ladda ner som pdf eller öppna i nytt fönster. - Morgan Nilsson

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?