Hämta rapporten - Nydala Klosterträdgård

Medeltida klosterträdgårdsväxter i Skandinavien
Vad vi vet, vad vi trott och vad vi misstänker
Kjell Lundquist
Kjell Lundquist är landskapsarkitekt och agronomie doktor vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Han har
bland annat medverkat vid rekonstruktionen av Tycho Brahe-trädgården på Ven. Under seminariet föreläste han
om hur vi med olika kunskapsunderlag daterar och har daterat växter till medeltiden. Texten utgör en redigering och
bearbetning av den inspelade muntliga föredragningen på seminariet.
Medeltiden. Detta både så välkända och lockande,
men också så missbrukade och skamfilade
begrepp! Denna så spännande tid, både
lekfullt och allvarligt, seriöst och populistiskt,
tolkad och utnyttjad i tiden! Om medeltiden
går det att tala mycket och länge; det finns
nästan hur många perspektiv som helst.
En ingång till tiden, men till så mycket
mer, ger dagens ämne: den medeltida klosterträdgården.
Den lockar mer än det mesta,
men så har den också sina rötter både ända
ner till de allra första verkliga trädgårdarnas
källflöden i Mellanöstern, och in i Bibeln.
Den medeltida trädgården (eller trädgårdarna)
kan generellt karakteriseras som regelbunden,
ingärdad och indelad efter funktion.
På de flestas näthinnor finns nog en slags
muromgärdad trädgård, en hortus conclusus,
fångad i det medeltida måleriet och gentagen i
skrift efter skrift, och bok efter bok… Den
medeltida trädgården blir här ett återupprättat
’paradis’; fiktion och verklighet, dåtid, samtid
och framtid blandas och återkommer på målning
efter målning.
Paradiset var förlorat, men i den medeltida
klosterträdgårdens estetiska organisation
kommer det till uttryck på ett synnerligen
påtagligt, intellektuellt, historiskt och skönt
sätt. Det medeltida klosterträdgårdsstudiet
aktualiserar därför också lätt en längtan, paradistankar,
för den moderna människan. Paradiset,
säger flera andliga traditioners vägledare,
bär vi som spår i våra hjärtan. De flesta
teologer och trädgårdshistoriker är också
tämligen överens om att varje trädgårdssträvande
världen över just handlar om att
stilla en paradislängtan och upprätta någonting
av ett förlorat paradis.
28
Tanken är inte bara en abstrakt konstruktion.
När människan blev bofast för 10-12 000 år
sedan, så var det inte jordbruket som kom
först. Det var snarast trädgården, och trädgården
kan också beskrivas som jordbrukets
moder. De första odlingarna är i både mått
och omsorg mätt regelrätta trädgårdar. När vi
pratar medeltida trädgårdsväxter, och hela den
skandinaviska klostertraditionen, måste vi ha
kontexten klar för oss: vad trädgården stod
för under medeltiden, vad den representerar
idag och vad den kommer att peka mot och
stå för framöver.
Det handlar alltså om att lägga ett slags
komplicerat pussel för att vinna kunskap om
de enskilda trädgårdsväxterna. Vi har en del
väldigt konkreta och hårdföra belägg och en
hel del sannolika uppgifter. Vad betydde
egentligen de kontinentala förebilderna på
svensk grund? Odlades de europeiska växterna
här, egentligen? Vi har också att hantera
en mytbildning om vad som odlades på
svensk mark som har bestått i århundraden,
och att arbeta vidare med alla de fragmentariska
uppgifter och med de spår där vi
misstänker att någonting inte står rätt till.
På bild ser vi nu en handteckning av Erik
Dahlbergh från slutet av 1600-talet. Vi befinner
oss vid Varnhems klosterkyrka och på en
annan klostergrund i Sverige. Jag vill här
citera några rader ur Jan Guillous första bok i
trilogin om Arn, Vägen till Jerusalem (1999). Vi
möter i det fjärde kapitlet cistercienserbröderna
från Varnhem på Jylland i slutet av
1150-talet. De är där i färd med att anlägga ett
nytt kloster ute på en udde i Limfjorden,
Vitskøl kloster, med det latinska namnet Vitae
Schola, ’Livets skola’. Det är vår i klostret och
broder Guilbert håller på att tillverka en ny