Hämta rapporten - Nydala Klosterträdgård
Hämta rapporten - Nydala Klosterträdgård
Hämta rapporten - Nydala Klosterträdgård
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Medeltida trädgårdar<br />
Avslutningsvis kommer jag att diskutera några<br />
litterära uppgifter om medeltida ’trädgårdar’.<br />
Även här föredrar jag att börja med lagtexterna<br />
eftersom de även på denna punkt får<br />
antas ha sitt ursprung i existerande förhållanden.<br />
I lagarna finns fyra olika sammansättningar<br />
med det fornsvenska ordet -garder som<br />
betyder ’inhägnat område’. Lagarna nämner<br />
humblagarder, trägarder, yrtagarder och kalgarder,<br />
vilka alla bör ha funnits på 1300-talet.<br />
Humlegården nämns redan i SdmL, VmL<br />
och HL, MeLL, MeST och KrL. Där kan<br />
knappast ha odlats något annat än humle, och<br />
det råder ingen tvekan om deras existens.<br />
’Trägården’ kan enligt Magnus Erikssons<br />
landslag innhålla äpplen och annan frukt<br />
liksom aplar och andra fruktträd (tjuvabalken<br />
24,25, edsöresbalken 46). ’Trägård’ verkar<br />
ännu inte användas i sin nysvenska mycket<br />
vidare betydelse utan skulle faktiskt kunna<br />
betyda inhägnat område med (bärande) träd.<br />
’Trägårdar’ nämns också i VgL, UpL och<br />
SdmL. Följande skrivning från 1494 stöder<br />
antagandet om att ’trägård’ kan ha en snävare<br />
betydelse än i dag: ena kaalgardztompt liggendis<br />
nordhan nest lasse torbionssons gardh oc jnne j trägardhenom<br />
(Arboga stads tänkebok 3 s. 29 år<br />
1494). (en kålgårdstomt som ligger strax norr<br />
om Lasse Torbiornssons tomt och inne i<br />
trägården). Helt säker kan man förstås aldrig<br />
vara. Det finns många sammansättningar med<br />
trägard, t. ex. *trägards deghia f., *trägards dränger,<br />
trägards mästare, *trägards stadher, *trägards tomt<br />
(fler belägg hos Söderwall), vilket väl måste<br />
tolkas så att trägårdar inte var alldeles ovanliga.<br />
I Magnus Erikssons landslag står ”Nu går<br />
någon i en annans örtagård eller kålgård och<br />
stjäl lökar, örter eller kål ”(tjuvabalken 26).<br />
Det skulle kunna tolkas så att det växer lökar<br />
och örter i örtagården medan kålen växter i<br />
kålgården. Någon ledtråd till vad som avses<br />
med örter får vi dock inte i lagarna. Just yrtagarder<br />
nämns på många ställen i den medeltida<br />
litteraturen, men då där finns en glidning<br />
mellan ordets egentliga betydelse och den<br />
bildliga betydelsen är slutsatserna inte alltid<br />
självklara. I ”dygdens örtagård” växer rosor<br />
och liljor medan en yrta blandare är en person<br />
som bereder läkemedel av örter (Sdw s.v. yrta<br />
44<br />
blandare). Det är också värt att komma ihåg att<br />
det medeltida yrt i skrivna källor ofta, men<br />
inte alltid, avser medicinalväxter – å andra<br />
sidan är de flesta växter vars namn vi känner<br />
till någon gång använda som medicinalväxter,<br />
även kryddväxterna, vilket gör det omöjligt att<br />
veta vilket betydelseomfång det medeltida<br />
ordet ört hade. Man kan alltså inte dra slutsatsen<br />
av hittills kända skriftliga uppgifter att<br />
man odlade blommor, kryddor och medicinalväxter<br />
i örtagården. Svenska namn på<br />
växter som endast odlas för sin skönhets skull<br />
är förekommer knappast heller i litteraturen –<br />
även rosor och liljor förekommer i medicinalväxtsammanhang.<br />
Att det däremot är det<br />
troligt att både kryddor, medicinalväxter och<br />
vissa blommor odlades i örtagården är en helt<br />
annan sak.<br />
Fornsvenskt kål avses, som framgått ovan,<br />
vanligen alla växter med ätbara blad, men att<br />
måla upp en bild av kålgården som innehållande<br />
allehanda grönsaker kan leda tanken<br />
bort från att det faktiskt omnämns många<br />
olika slags växter med ätbara blad under medeltiden.<br />
Växter som inte alls behövde vara<br />
släkt med varandra. Det är troligt att åtminstone<br />
några av dessa också odlades. (jfr ovan<br />
under folkliga växtfamiljer). Även om vi vet<br />
att det odlades ärter och bönor så är det tveksamt<br />
att placera dessa växter i kålgården.<br />
Ärter och bönor brukar inte omtalas som kål.<br />
Utöver lagarna finns det även en rad andra<br />
viktiga källor för olika typer av ’-gårdar’ t. ex.<br />
jordaböckerna, och det finns en rad olika<br />
sammansättningar med -garder: *fikona gardher,<br />
hagha gardher, krydda gardher, lusta gardher, *oleo<br />
gardher, olio gardher, olio trä gardher, rosa gardher,<br />
rovo gardher, trea gardher, äpla gardher. En hel del<br />
forskning återstår återstår. Med genomgången<br />
här har jag enbart velat understryka att uppgifterna<br />
i våra medeltida lagar är mycket<br />
knapphändiga, och att vi där har få uppgifter<br />
om vad som odlades i de nämnda -gårdarna:<br />
äpplen och annan frukt, humle, lök, kål och<br />
örter.<br />
Slutord<br />
Vår bild av medeltidens litterära växtvärld är,<br />
som framgått, helt avhängig av den typ av<br />
texter som bevarats till vår tid. I de juridiska<br />
och ekonomiska texter som tillkommit inom<br />
det svenska samhällets ramar nämns ett jäm-
Change language