PUR i praktiken - Plastnet.se
PUR i praktiken - Plastnet.se
PUR i praktiken - Plastnet.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
utgiven av<br />
nr 10/2008, del 2<br />
<strong>PUR</strong><br />
i PRaktiken<br />
En specialtidning om möjligheternas material
Förstklassiga designprodukter av polyuretan<br />
Artekno-Pur Oy har speciali<strong>se</strong>rad sig i tillverkning av tekniska polyuretanprodukter.<br />
Efter lång erfarenhet har vi fått förtroende av kunderna som förstklassig<br />
polyuretantillverkare. Filerna som Artekno tillverkar produkten av har industridesigner<br />
oftast skapat. Samarbetet med dem är smidigt och resultatrikt. Polyuretanprodukterna<br />
som Artekno tillverkar har billiga formkostnader, hög kvalitet, form som kunden<br />
önskar sig och rätt material för ändamålet. Slutresultatet är en nöjd kund.<br />
Modern teknologi, mångsidigt måleri, kunnig designtjänst, rätt material och<br />
förstklassig formteknologi är till er förfogan I små <strong>se</strong>rier som produktions<strong>se</strong>rier.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Ta kontakt med!<br />
<br />
<br />
www.artekno.fi
<strong>PUR</strong> – i <strong>praktiken</strong><br />
kalla det tillfälligheter, ödet, slumpen eller vad ni vill. Men utveckling i<br />
alla dess former verkar vara något som i grunden är nyckfullt.<br />
Den här specialbilagan från Plastforum är helt och hållet tillägnad polyuretanerna.<br />
Om du inte redan visste det kommer du att upptäcka att det är en<br />
grupp plaster som är extremt mångsidiga och användbara. De ger inte bara<br />
bra slutprodukter, utan de kapar också kostnader och är mer miljövänliga än<br />
många andra plaster. Åtminstone hävdar polyuretanindustrin det och de har<br />
tunga argument på sin sida.<br />
Men polyuretanerna har en stor nackdel. De är svåra att begripa sig på. Det<br />
fick inte minst Plastforums medarbetare Hans Widén erfara när han gav sig i<br />
kast med att skriva om denna materialgrupp. Antingen kunde han fördjupa<br />
sig hur mycket som helst i avhandlingar om molekylkedjor eller så fick<br />
han nöja sig med att bläddra i glansiga broschyrer som visade fina<br />
slutprodukter. Om det som är däremellan finns det nästan<br />
ingen information alls.<br />
därför blev den här specialbilagan som den blev. Ett handfast<br />
försök att berätta om de fantastiska polyuretanerna på ett vardagsnära<br />
sätt så att alla kan förstå.<br />
Fast hade nu inte utvecklingen slingrat sig fram på sina egna<br />
vägar så som den gör, hade kanske allt som vi idag kallar plast<br />
varit av <strong>PUR</strong>. Polyuretanet upptäcktes nämligen 1937 av Otto<br />
Bayer. Det han fann var ett material med egenskaper väldigt<br />
lika Nylon, som DuPont lan<strong>se</strong>rat några år tidigare. Eftersom<br />
Nylon kom före och ett världskrig vände upp och ner på det<br />
mesta, var det först flera årtionden <strong>se</strong>nare som det stod klart<br />
att polyuretanerna faktiskt med gott resultat kan ersätta både<br />
de flesta plaster och de flesta elaster.<br />
Så är det nämligen med <strong>PUR</strong> – i <strong>praktiken</strong>.<br />
chefredaktör & ansvarig utgivare<br />
Peter Schulz<br />
042-490 19 01<br />
peter.s@mentoronline.<strong>se</strong><br />
redaktörer<br />
Katarina Elner Haglund<br />
042-490 19 06<br />
katarina.eh@mentoronline.<strong>se</strong><br />
Malin Folkesson<br />
042-490 19 22<br />
malin.f@mentoronline.<strong>se</strong><br />
webbredaktör<br />
Fredrik Svensson<br />
042-490 19 34<br />
fredrik.s@mentoronline.<strong>se</strong><br />
peter schulz Chefredaktör<br />
graf isk formgivning<br />
Tobias Kvant<br />
042-490 19 53<br />
tobias.k@mentoronline.<strong>se</strong><br />
produktion<br />
Magnus Wallenquist<br />
042-490 19 81<br />
magnus.w@mentoronline.<strong>se</strong><br />
annonschef<br />
Lotta Hylén<br />
042-490 19 27<br />
lotta.h@mentoronline.<strong>se</strong><br />
mediesäljare<br />
Dagmar Wendelblom<br />
042-490 19 28<br />
dagmar.w@mentoronline.<strong>se</strong><br />
bildhantering<br />
Jessica Tjärnberg<br />
042-490 19 54<br />
jessica.t@mentoronline.<strong>se</strong><br />
annonsproduktion och material<br />
Agneta Gullberg<br />
042-490 19 55<br />
agneta.g@mentoronline.<strong>se</strong><br />
Återgivande av text och bild endast<br />
efter skriftlig överenskommel<strong>se</strong><br />
med förlaget. För insänt ej beställt<br />
redaktionellt material ansvaras ej.<br />
sida för sida<br />
3 Ledare<br />
4 <strong>PUR</strong><br />
De outnyttjade möjligheternas material<br />
7 TPU<br />
Den långa bron mellan plast och<br />
gummi<br />
10 Hård cell-<strong>PUR</strong><br />
Utfryst materialgrupp som håller<br />
värmen<br />
14 Den nya <strong>PUR</strong>-fabriken<br />
Biologiska råvaror får intres<strong>se</strong>t för<br />
<strong>PUR</strong> att växa<br />
17 <strong>PUR</strong>-MÄSTARNA<br />
Resurssparande teknik verkliga<br />
vinnare<br />
20 Plattan som ska forma<br />
Europa<br />
22 Universalplasten<br />
Blir <strong>PUR</strong> svaret på konstruktörernas<br />
dröm om monomaterialprodukter?<br />
24 <strong>PUR</strong> däckar gummi till<br />
slut?<br />
Text <strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong>:<br />
Hans Widén<br />
förlag<br />
Mentor Communications AB<br />
Box 601, 251 06 Helsingborg<br />
Besöksadress: Landskronavägen 1<br />
Tel 042-490 19 00 Fax 042-490 19 99<br />
omslag<br />
Tobias Kvant<br />
Foto: iStockphoto<br />
tryck<br />
Åtta 45 tryckeri AB<br />
© 2008 Mentor Communictions AB<br />
en tidning från<br />
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong>
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
Tillverkarna av avancerad sportutrustning var först<br />
med att upptäcka möjligheterna med att kombinera<br />
<strong>PUR</strong>-materialens varierande egenskaper. När man vill<br />
ha flexibilitet och styvhet och brottstyrka och lätthet<br />
och nötningsmotstånd i ett enda monomaterial duger<br />
egentligen bara <strong>PUR</strong>.<br />
De outnyttjade<br />
möjligheternas material<br />
Nu ska <strong>PUR</strong>-tillverkarna frälsa konstruktörerna med<br />
polyuretanernas glada evangelium. Bättre produkter,<br />
billigare och miljömässigt fördelaktigare är några av<br />
lockropen. Till de redan frälsta hör bilindustrin,<br />
byggindustrin och förstås de sängtillverkare som har<br />
miljoner i madras<strong>se</strong>n...<br />
pur i <strong>praktiken</strong><br />
Polyuretaner – <strong>PUR</strong> – är en<br />
grupp plaster med paradoxala<br />
egenskaper. De finns överallt<br />
och är ändå anonyma, t o m för<br />
många av plastbranschens egna<br />
konstruktörer och bearbetare. Kanske är<br />
det inte så konstigt. Egenskapsmässigt är<br />
uretanplasterna polymervärldens veritabla<br />
kameleonter och de kan lika gärna uppträda<br />
som komfortabla madras<strong>se</strong>r, stålhårda<br />
tekniska flygplansdetaljer, eller byggelement,<br />
eller skor, eller motordetaljer, eller<br />
kläder, eller sportredskap, eller fibrer, eller<br />
lack, eller lim, eller....
Inte ens när det gäller bearbetningstekniken<br />
kan man sortera in uretanplasterna i<br />
de välordnade fållor där vi <strong>se</strong>dan länge placerat<br />
våra andra vanliga termoplaster och<br />
härdplaster. <strong>PUR</strong> kan bearbetas på alla<br />
möjliga sätt, beroende på vilka typer och<br />
kvaliteter det handlar om.<br />
Till och med kemisterna kan sväva på<br />
målet när man ber dom kortfattat beskriva<br />
uretanplast. <strong>PUR</strong> förekommer nämligen<br />
både som härdplaster, termoplaster, elaster<br />
och termoelaster. Den någorlunda kemiintres<strong>se</strong>rade<br />
förstår att det här måste handla<br />
om polymerer med en struktur som inte<br />
ens liknar de vanligaste termoplasternas.<br />
Starkt förenklat tillverkas uretanplaster<br />
genom att man blandar två komponenter.<br />
Den ena är nästan alltid en polyisocyanat<br />
och den andra oftast en polyol. De båda<br />
komponenterna reagerar med varandra<br />
genom s.k. polyaddition och bildar molekyler<br />
där uretangrupper (därav namnet) av<br />
varierande antal och placering utgör förbindel<strong>se</strong>länkar<br />
i en molekylkedja eller ett<br />
nätverk, som kan bringas att anta nästan<br />
vilken struktur som helst.<br />
Möjligheterna att variera egenskaperna i<br />
ett material som tillverkas på detta sätt är<br />
näst intill oändliga och det är därför som<br />
polyuretaner uppträder i så extremt många<br />
skiftande former och används ”överallt”.<br />
Det paradoxala med uretanplasterna är<br />
att den vetenskapliga kunskapsbanken<br />
kring dem är oerhört omfattande, men att<br />
den är föga spridd och populari<strong>se</strong>rad utanför<br />
råvarutillverkarnas led. Det finns alltså<br />
en bred klyfta mellan leverantörernas kunskaper<br />
om vad materialen faktiskt kan prestera<br />
och bearbetarnas, eller kanske framförallt<br />
konstruktörernas, uppfattning om<br />
vad <strong>PUR</strong> kan användas till.<br />
<strong>PUR</strong>-industrin uppvisar nämligen en<br />
mycket markant koncentration i råmaterialänden<br />
och en lika markant brist på koncentration<br />
i den ytterst fragmenterade<br />
bearbetaränden. Mycket få och mycket stora<br />
och resursstarka råvaruproducenter<br />
tvingas kommunicera med ett myller av<br />
små och medelstora bearbetare med högst<br />
diversifierad produktionsteknisk nivå.<br />
Råvarutillverkarnas struktur hänger i<br />
hög grad samman med behovet av att vara<br />
Kunskapen om hur man styr formen, storleken och<br />
strukturen på cellerna i cellplast är själva kärnan i den<br />
miljardindustri som producerar uretancellplaster.<br />
I dag är skomakarna polymeringenjörer! Ny teknik<br />
att integrera olika plaster, fibrer och elaster i samma<br />
produktionsförlopp ger oss avancerade skor till<br />
acceptabla kostnader.<br />
råvarumässigt integrerad bakåt, vilket<br />
an<strong>se</strong>s vara en ren överlevnadsfråga på den<br />
prismässigt ganska pressade <strong>PUR</strong>-marknaden.<br />
Egentligen är det bara fyra riktigt stora<br />
leverantörsbjässar som dominerar råvarumarknaden.<br />
De är Bayer, Dow Chemical,<br />
Huntsman och BASF och de svarar tillsammans<br />
för drygt 70 procent av världsmarknaden.<br />
foto:bayer materialscience<br />
foto:bayer materialscience<br />
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
De stora råvaruleverantörerna rör sig ändå<br />
i riktning mot att bli alltmer kunskaps- och<br />
produktmässigt integrerade med bearbetarindustrin.<br />
De ansluter sig till en filosofi<br />
som innebär att de kan fungera som djupt<br />
involverade utvecklingspartners snarare<br />
än att bara leverera råvaror och ”standardkunskap”.<br />
Ett exempel är Bayer, som slagit samman<br />
hela sin globala <strong>PUR</strong>-verksamhet till<br />
en enhet med namnet BaySystems och<br />
inlett en upprensing av en hel flora av handelsnamn<br />
och underavdelningar. Bayer<br />
placerade de drygt fyratu<strong>se</strong>n <strong>PUR</strong>-anställda<br />
under ett paraply med den primära uppgiften<br />
att <strong>se</strong> till att kunderna <strong>se</strong>rvas lättare,<br />
snabbare och rakare. Och – vilket är viktigt<br />
– skapa nya kunder inom produkt<strong>se</strong>gment<br />
där man ännu inte lärt sig ”förstå” polyuretan.<br />
Ett av de problem råvaruleverantörerna<br />
har att tackla är att bearbetarnas struktur är<br />
så fragmenterad och att t ex verkstadsindustrins<br />
konstruktörer (som ju är beställare<br />
hos <strong>PUR</strong>-bearbetarna) mycket ofta i <strong>praktiken</strong><br />
inte vet ett skvatt om <strong>PUR</strong> och dessutom<br />
är för anonyma för att kunna nås direkt<br />
och enkelt av råvaruindustrin.<br />
Ett annat problem, som sammanhänger<br />
med konstruktörernas brist på <strong>PUR</strong>-kunskap,<br />
är sannolikt den generella plastbearbetande<br />
industrins struktur.<br />
Plastbearbetarna har själva skapat traditionella<br />
verksamhetsfack som är ytterst<br />
hårt knutna till den bearbetningsteknik de<br />
valt att koncentrera sig på;<br />
Så <strong>PUR</strong> har inte riktigt kommit att<br />
betraktas som konstruktionsplast av alla.<br />
Det är förstås synd, eftersom <strong>PUR</strong>-materialens<br />
egenskaper kan varieras inom grän<strong>se</strong>r<br />
som är oerhört mycket vidare än de traditionella<br />
termoplasternas.<br />
I <strong>PUR</strong>-världen handlar det verkligen om<br />
att lossa fördämningar. Alla är överens om<br />
att potentialen för kraftigt ökad <strong>PUR</strong>användning<br />
är mycket stor, men att det är<br />
dyrt och svårt att managera den informationskampanj<br />
som behövs för att få in<br />
materialgruppens tillväxt i ”fas två”.<br />
Den kampanjen kommer säkert också<br />
att ha aktuell miljöinformation som en<br />
bärande del. Även de som vet väldigt lite<br />
pur i <strong>praktiken</strong>
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
om <strong>PUR</strong> har ofta en kommentar<br />
kring råvarornas<br />
giftighet och rökutvecklingen<br />
vid brand i<br />
<strong>PUR</strong>. Här finns det<br />
anledning för <strong>PUR</strong>-industrin<br />
att klarare visa vilka<br />
miljö- och säkerhetsmässiga förändringar<br />
som skett på <strong>se</strong>nare tid.<br />
Det handlar t ex om den utbredda metodiken<br />
att prepolymeri<strong>se</strong>ra eller förreagera<br />
diisocyanaterna, eller genom att blockera<br />
dem. I båda fallen framställs en större<br />
molekyl, som är säkrare att hantera för<br />
bearbetarna. Även beträffande brinnande<br />
polyuretan finns numera anledning att inta<br />
en mera balan<strong>se</strong>rad position.<br />
Kvävedioxid och i sällsynta fall cyanväte<br />
kan bildas under kraftig rökutveckling,<br />
men tekniken att förhindra att brand uppstår<br />
har utvecklats kraftigt och nu finns<br />
rader av flamhämmande medel som, i motsats<br />
till tidigare, inte själva ger upphov till<br />
förgiftningsrisker. Även jäsmedelskemin<br />
vid cellplastproduktionen har förändrats<br />
radikalt och nu används givetvis inga av de<br />
ozonförstörande drivmedel som var vanliga<br />
i uretancellplastens barndom.<br />
Det finns produktområden där kunskapen<br />
om <strong>PUR</strong> redan är extremt god och där<br />
<strong>PUR</strong> är den dominerande materialgruppen.<br />
Det självklara exemplet är madras<strong>se</strong>r<br />
och stoppmöbler. 2005 gick (enligt Bayer)<br />
inte mindre än 32 procent av världens<br />
<strong>PUR</strong>-produktion, som då var ungefär 10,5<br />
miljoner ton, till denna produktkategori.<br />
Då talar vi huvudsakligen om flexibla uretancellplaster<br />
som ba<strong>se</strong>ras på råvaran TDI<br />
(toluendiisocyanat).<br />
Näst största kategori är de styva uretancellplasterna,<br />
som oftast ba<strong>se</strong>ras på MDI<br />
(difenylmetandiisocyanat) och som primärt<br />
går till termisk isolering av byggnader<br />
och vitvaror, som frys- och kylskåp. Det<br />
handlar där om i runda tal 25 procent av<br />
totalvolymen <strong>PUR</strong>.<br />
Den tredje största kategorin är formgjutna<br />
cellplaster som typiskt ingår i bilsäten<br />
och möbler. 11 procent hamnar i denna<br />
kategori. 14 procent av <strong>PUR</strong>-produktionen<br />
går till färg och lack, lim och tätningar. Resterande<br />
18 procent har så fragmenterad<br />
pur i <strong>praktiken</strong><br />
användning att det är meningslöst<br />
att försöka kategori<strong>se</strong>ra den statistiskt.<br />
Och det återspeglar<br />
förstås mycket tydligt<strong>PUR</strong>-materialenshyperkomplexaegenskapsbild<br />
– de kan användas i tu<strong>se</strong>ntals<br />
applikationer – och gör det också.<br />
Typiskt för polyuretananvändningen är<br />
att råvarutillverkarna frekvent erbjuder nya<br />
formuleringar och bearbetningstekniker<br />
som kan skapa nya marknads<strong>se</strong>gment på<br />
redan mättade och stagnerande marknader.<br />
Ett välkänt exempel är madras<strong>se</strong>r.<br />
I USA kommer nästan hela marknadstillväxten<br />
på flexibla uretancellplaster från<br />
viskoelastiska cellplastmadras<strong>se</strong>r som bl a<br />
genom skicklig marknadsföring kan säljas<br />
i jätteupplagor till pri<strong>se</strong>r som torde ha föga<br />
att göra med de faktiska produktionskostnaderna.<br />
Enligt marknadsanalysföretaget Freedonia<br />
växer, åtminstone i USA, marknaden<br />
för flexibel cell-<strong>PUR</strong> med anständiga 1,9<br />
procent om året, men mest tack vare de<br />
”ergonomiska” madras<strong>se</strong>rna.<br />
Det är mera sprutt på marknaden för styva<br />
uretancellplaster som, enligt samma<br />
källa, växer med 3,4 procent om året.<br />
Expansionen drivs främst av byggmarknadens<br />
behov av termisk isolering i väggar<br />
och rörsystem, klimattåliga ytskikt och<br />
montagelim. Troligen kommer byggmarknaden<br />
att svara för minst en tredjedel av<br />
<strong>PUR</strong>-förbrukningen och tillväxten kommer<br />
generellt att styras av att kraven på<br />
byggnaders och apparaters energiförbrukning<br />
höjs och att kraven skärps på förhållandet<br />
pris/prestanda när det gäller termisk<br />
isolering.<br />
Signalerna tyder också på att termoplastiska<br />
<strong>PUR</strong>-varianter har störst tillväxtpotential<br />
inom fordonsindustrin, det gäller<br />
bl a i packningar, tätningar och slangar.<br />
Men det lär finns en stor outnyttjad potential<br />
i att utnyttja <strong>PUR</strong> i integrerade detaljer<br />
med flera funktioner. Det gäller även i ljuddämpning<br />
och ”teknisk” värmeisolering<br />
för t ex bättre motorutnyttjande. Alla är<br />
områden som på ett avgörande sätt kan<br />
påverka <strong>PUR</strong>-användningen – och därmed<br />
styra om tillverkningen i plastbearbetande<br />
industri. Fordonskomponentindustrin lär<br />
göra klokt i att höja nivån på sin <strong>PUR</strong>-kunskap,<br />
eftersom <strong>PUR</strong>-detaljer blir allt vanligare<br />
i bilen och allt oftare ska integreras<br />
med komponenter av ”vanliga” termoplaster.<br />
Enligt Freedonia är lägre tillväxt är att<br />
vänta inom hushållsvaror, bl a genom att<br />
marknaden för möbler an<strong>se</strong>s i stort <strong>se</strong>tt ha<br />
ingått i en mättnadsfas och marknaden för<br />
heltäckningsmattor mattas (!)<br />
Madrassboomen tyder dock på att ”fullfoam”<br />
konstruktioner blir alltmer framgångsrika.<br />
På en marknad där handbyggda<br />
fjädersängar kostar som en liten bil, kan<br />
lika bra, maskinellt tillverkade, helplastkonstruktioner<br />
bli mycket lönsamma.<br />
Det finns också en, kanske lite oväntad,<br />
men dock vä<strong>se</strong>ntlig svängning i professionella<br />
miljöbedömares uppfattning om helplastkonstruktioner.<br />
Dessa är ju oerhört<br />
mycket enklare att återvinna än mera komplexa<br />
flermaterialsystem och skördar därför<br />
extrapoäng i livscykelanaly<strong>se</strong>rna.<br />
Detta förstod bilindustrin mycket tidigt.<br />
En av de första att maximalt utnyttja uretanplasternas<br />
mångsidiga egenskapsbild<br />
för att göra komplexa, lättåtervunna,<br />
monomaterialdetaljer, var BMW, vars<br />
instrumentbrädor ofta betraktats som en<br />
polymerteknisk pionjärbragd. De består till<br />
100 procent av polyuretan, fast det är en<br />
<strong>PUR</strong>-kvalitet i det läderliknande skinnet,<br />
en annan i det stötdämpande säkerhetsskiktet,<br />
en tredje i det integralskummade<br />
skalet och en fjärde i de integrerade luftkanalerna,<br />
osv. När man återvinner bilen kan<br />
hela brädan kastas i en kvarn.<br />
Det är impul<strong>se</strong>rna till den här sortens<br />
smarta materialutnyttjande som <strong>PUR</strong>-leverantörerna<br />
nu vill bli bättre på att förmedla.<br />
<strong>PUR</strong> har i år jämnt 70 år på nacken, så det<br />
är inga obanade stigar man rör sig på. Ändå<br />
betraktar råvaruproducenterna många<br />
potentiella <strong>PUR</strong>-marknader som näst intill<br />
jungfrulig mark. <strong>PUR</strong> förväntas bli mycket<br />
större, nästan överallt, snart. Får man tro<br />
tillverkarna själva så är det fortfarande de<br />
outnyttjade möjligheternas material. π
åga en konstruktionschef<br />
på en fordonsindustri<br />
(eller något annat företag<br />
som utvecklar produkter<br />
för hårda mekaniska<br />
påfrestningar i krävande miljöer) vad<br />
han eller hon tycker om TPU och du kan<br />
räkna med att vederbörande får något varmt<br />
i blicken …<br />
Flera konstruktörer vi pratat med påstår<br />
att mycket få andra polymera material räddat<br />
dem från så många ”olösliga” materialvalsproblem<br />
som just TPU.<br />
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
TPU är en grupp helt termoplastiska<br />
polyuretanba<strong>se</strong>rade elaster med en av<br />
polymervärldens digraste egenskapskataloger.<br />
Du kan bearbeta materialet som<br />
vilken annan termoplast som helst, till<br />
produkter som tål verkligt hårda tag!<br />
Den långa bron mellan plast och gummi<br />
Uretanba<strong>se</strong>rade termoelaster (TPU) förekommer<br />
i två grundtyper, ba<strong>se</strong>rade på polyester<br />
eller polyeter, och för teknikern berättar<br />
deras hyperbreda hårdhetsområde<br />
(ungefär från Shore A 50 till Shore D 90) att<br />
det handlar om en märklig materialfamilj …<br />
När vi frågade en polymertekniker var<br />
han egenskapsmässigt ville placera materialgruppen<br />
uretanba<strong>se</strong>rade termoelaster,<br />
jämfört med övriga plaster, bad han att få<br />
återkomma... Det dröjande svaret blev ungefär<br />
att ”de är varken fågel eller fisk, men<br />
befinner sig inte heller mitt emellan. Snara-<br />
re spänner de egenskapsmässigt över hela<br />
skalan, men ändå inte …”<br />
Om man studerar de hundratals etablerade<br />
användningsområdena för TPU, eller TPE-<br />
U, som är den gäng<strong>se</strong> beteckningen på uretanba<strong>se</strong>rade<br />
termoelaster, förstår man vad<br />
han menar. Försöker man rita upp ett diagram<br />
över olika polymerers egenskaper när<br />
det gäller allt från hårdhet och elasticitet till<br />
brottstyrka och temperaturtålighet <strong>se</strong>r man<br />
hur de flesta material går omlott och avlö<strong>se</strong>r<br />
varandra på egenskapsskalan, medan TPU<br />
sträcker sig över ett av<strong>se</strong>värt bredare område<br />
pur i <strong>praktiken</strong>
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
än de flesta, dock utan att återfinnas i någon<br />
av de extrema gränszonerna, varken uppåt<br />
eller nedåt.<br />
Ska man, mycket bildlikt och kortfattat,<br />
karakteri<strong>se</strong>ra TPU egenskapsmässigt kan<br />
man väl säga att materialgruppen bildar en<br />
sammanhängande bro mellan gummi och<br />
plast – en bro med landfästen som går långt<br />
in över både plasternas och gummimaterialens<br />
etablerade domäner!<br />
tpu är en materialgrupp som gång på<br />
gång visat sig kunna göra näst intill underverk<br />
när t ex bilindustrin måste utveckla<br />
detaljer med extra höga krav på funktionalitet<br />
i mekaniskt och kemiskt komplexa miljöer.<br />
Det har blivit många konstruktörers favoritmaterial<br />
och räddningsplanka även därför<br />
att det är relativt lätt att bearbeta i vanliga<br />
produktionsmetoder för termoplaster och<br />
för att det enkelt låter sig blandas in i, och<br />
integreras med, en rad andra termoplaster<br />
för att skapa komplexa multifunktionsprodukter<br />
eller dramatiskt förändra egenskaperna<br />
hos den matrisplast det blandas med.<br />
Men det betyder inte att TPU-bearbetning<br />
är helt bekymmersfri. Materialet är t ex i allmänhet<br />
höggradigt hygroskopiskt och måste<br />
torkas mycket noggrant innan bearbetningen<br />
sker. Redan ett par hundradels procent<br />
vatten i TPU kan leda till<br />
bearbetningsproblem. Materialet har också<br />
begränsningar när det gäller högtemperaturanvändning,<br />
även om det finns modifierade<br />
TPU-kvaliteter som tål +150 grader C.<br />
Och det hör definitivt inte till de billigaste<br />
termoleasterna …<br />
Men det där är egentligen bara bearbetningstekniska<br />
vardagsproblem som redan<br />
lösts av både maskinproducenter och råvaruleverantörer.<br />
Utvecklingen av TPUanvändningen<br />
begränsas inte i första hand<br />
av tekniken eller pri<strong>se</strong>t. Snarare är det bristen<br />
på kunskap om och erfarenhet av TPU<br />
hos den traditionella verkstadsindustrins<br />
konstruktörer som an<strong>se</strong>s utgöra en onödig<br />
tillväxtbegränsande faktor för denna högintressanta<br />
materialgrupp. Det finns därför all<br />
anledning för produktutvecklare, konstruktörer<br />
och designers att lära sig mer om <strong>PUR</strong><br />
i allmänhet och TPU i synnerhet.<br />
bland alla de termoplastiska elasterna<br />
(TPE) har nämligen TPU en särställning<br />
pur i <strong>praktiken</strong><br />
Kemikaliebeständiga tandremmar<br />
av TPU, ofta med avancerad fiberarmering,<br />
ger glappfri och pålitlig<br />
kraftöverföring i t ex motorrum.<br />
Det är ingen överdrift att påstå att TPU har revolutionerat<br />
skoindustrin. Ny teknik att automatiskt tillverka<br />
avancerade kvalitetsskor billigt ligger bakom den<br />
enorma ökningen av sportskoanvändningen.<br />
Tydligare än så här kan man knappast illustrera fördelarna<br />
med TPU. Jalusiet i facket mellan stolarna på<br />
flera Renaultmodeller görs i ett stycke av omväxlande<br />
mjuka och hårda TPU-<strong>se</strong>ktioner av en ny kvalitet<br />
som är lätt att färga in i ljusa kulörer.<br />
genom att kombinera egenskaper som hög<br />
draghållfasthet, hög brottförlängning, låg<br />
permanent deformation vid både statisk och<br />
foto: bayermaterialscience foto: basf elastogran<br />
foto: bayermaterialscience<br />
dynamisk belastning, utmärkta tribologiska<br />
egenskaper, hög rivstyrka och en nötningshärdighet<br />
som kanske är den största bland<br />
alla polymera material. Kort sagt är det en<br />
materialgrupp som tål verkligt tuffa tag!<br />
Den svagaste punkten är kanske att ren<br />
TPU sällan lämpar sig för långtidsanvändning<br />
i höga temperaturer. Tillverkarna har<br />
ofta löst detta genom egenskapsmodifieringar<br />
som uppnås t ex med hjälp av fyllmedel<br />
eller förstärkande fibrer. Genom att blanda<br />
TPU med t ex akrylmonomerer och <strong>se</strong>dan<br />
bestråla materialet med beta- eller gammastrålar<br />
kan man också uppnå mycket intressanta<br />
egenskapsförändringar.Materialets<br />
polaritet gör att det är lätt att blanda med<br />
andra polära polymerer och många termoplaster.<br />
I PVC fungerar t ex TPU som ett<br />
utmärkt mjukgöringsmedel som inte migrerar<br />
ut ur blandningen. Man kan också tillsätta<br />
TPU i acetalplast som då får starkt förbättrad<br />
slag<strong>se</strong>ghet. TPU och polykarbonat<br />
ger starka, styva och temperaturbeständiga<br />
konstruktionsmaterial - för att bara nämna<br />
några exempel.<br />
i <strong>praktiken</strong> <strong>se</strong>r man TPU:s största tillämpningsområden<br />
inom bilindustri, kabelindustri,<br />
skotillverkning, i lim och tätningsmedel,<br />
folie, slang, hjul ,verktyg och sportartiklar.<br />
Men en hårdnande jakt på<br />
ersättningsmaterial för ”konventionella”<br />
plaster i sammansatta flermaterialkonstruktioner<br />
förväntas nu öppna dörrarna för TPU<br />
inom många fler områden. Det är nämligen<br />
de helt unika egenskapskombinationerna<br />
som är nyckeln till det ökande TPU-intres<strong>se</strong>t.<br />
Och det intres<strong>se</strong>t späds på av insikten att<br />
TPU kan bearbetas i princip som vilken<br />
annan termoplast som helst i vilka smältbearbetningsproces<strong>se</strong>r<br />
som helst – t ex formsprutning,<br />
formblåsning och extrudering.<br />
Till skillnad från många andra polyuretaner<br />
är TPU därmed direkt tillgänglig för alla<br />
som låter tillverka sina produkter hos normalutrustade<br />
termoplastbearbetare.<br />
Den avgörande skillnaden är att resultatet<br />
ofta blir en fullt integrerad monomaterialdetalj<br />
som ersätter ett system av komponenter<br />
av olika material och med olika grader av<br />
monteringsbehov. Det är inte bara lägre<br />
totala produktionskostnader som uppnås på<br />
detta sätt. Den enkla återvinnbarheten i<br />
monomaterialdetaljer är också ett eftertrak-
tat plus i moderna konstruktioner, som ofta<br />
ska ”miljömärkas”.<br />
Men TPU:s egenskaper gör det också lätttare<br />
– och billigare – att integrera artfrämmande<br />
material som t ex textilier, cellplaster,<br />
armeringsfibrer och elaster i en sammansatt<br />
och komplex produkt. Paradexemplet är<br />
avancerade sportskor som produceras helautomatiskt<br />
i ett par sammanlänkade<br />
arbetsmoment. I ett första steg formsprutas<br />
sulan i en slitstark TPU-kvalitet. Därefter<br />
öppnas formen och själva skon placeras mot<br />
sulan inne i formen. Denna stängs och ett<br />
mellanskikt av cellulär TPU sprutas in och<br />
binder ihop sko och sula till en färdig sko.<br />
Snabbt, starkt och billigt.<br />
Det är insikten om att denna tillverkningsprincip<br />
skulle kunna fungera i en rad<br />
andra sammanhang och för en rad andra<br />
produkter som nu börjat kittla fantasin hos<br />
de mest framstående konstruktörerna inom<br />
tillverkningsindustrin. Nyckelordet heter<br />
integration och jakten på manuella och tidskrävande<br />
arbetsmoment för sammansättning<br />
av <strong>se</strong>parat tillverkade komponenter<br />
börjar bli intensiv. Det finns ju inga principiella<br />
hinder för att – inuti formningsmaskinen<br />
– smälta samman alla möjliga komponenter<br />
av alla möjliga material till helt färdiga<br />
multifunktionsprodukter. I alla fall inte<br />
om man hittar konstruktionsmaterial som<br />
har en tillräckligt komplex egenskapsbild<br />
för att kunna fungera både som funktion<strong>se</strong>lement,<br />
sammanbindning<strong>se</strong>lement och<br />
ytskikt. TPU är ofta ett sådant.<br />
den som är intres<strong>se</strong>rad av liknande teknik<br />
bör studera vad fordonsindustrin<br />
arbetar med när<br />
det gäller system<br />
som stolar,<br />
foto: basf elastogran<br />
dörrsidor och funktionella karossdetaljer.<br />
Man kan också, i historiens backspegel, konstatera<br />
att fordonsindustrin tidigt insåg<br />
potentialen i riktigt radikala uretanplastba<strong>se</strong>rade<br />
konstruktioner. Redan<br />
på 80-talet hade jag, under skräckblandad<br />
förtjusning, tillfälle att<br />
hos det österrikiska företaget LIM,<br />
provköra en Ford Escort med av däck<br />
gummiliknande LIM-formad <strong>PUR</strong>. (LIM<br />
betyder Liquid Injection Moulding) Greppet<br />
var fantastiskt! En liten hake störde dock<br />
provturen. Däcken brann upp vid första<br />
panikbromsningen …<br />
Bolaget, som dessvärre är nedlagt, kom<br />
dock ganska långt i utvecklingen av avancerade<br />
traktordäck och det sägs att kunskapen<br />
nu används på hemligt håll för att försöka<br />
frambringa århundradets polymertekniska<br />
<strong>se</strong>nsation – nämligen det formsprutade<br />
TPU-bildäcket, som är billigt, hållbart och<br />
komfortabelt …<br />
När andra termoplaster vidareutvecklas<br />
handlar det ofta om att förbättra någon<br />
”spet<strong>se</strong>genskap” för att tillgodo<strong>se</strong> specifika<br />
konstruktionskrav. Nya TPU-kvaliteteter<br />
tenderar däremot att förbättras i ”flera riktningar<br />
samtidigt” och får en ännu mera<br />
uttalat komplex egenskapsbild.<br />
Inte sällan handlar det<br />
om radikala förändringar<br />
av etablerade<br />
egenskaper och<br />
på <strong>se</strong>nare tid har vi<br />
därför fått<br />
j<br />
Kombinationen flexibilitet,<br />
justerbar passform, nötningsbeständighet<br />
och slaghållfasthet<br />
har gjort TPU till<br />
ett favoritmaterial hos flera<br />
tillverkare av skidpjäxor.<br />
O<br />
Den här killen kommer<br />
att landa hårt! Hjul och<br />
bussningar till skateboards<br />
görs nästan alltid av TPU,<br />
som tål rejäla chockbelastningar<br />
och hårda klimatpåkänningar.<br />
<strong>se</strong> TPU-material<br />
med både hög<br />
och extremt låg,<br />
friktionskoefficient.<br />
Vi har <strong>se</strong>tt<br />
glasklart transparentaTPU-material<br />
och märkliga<br />
hybridmaterial som<br />
förväntas konkurrera med både PP och<br />
polyester inom specalområden som högelastiska<br />
(+300 procent förlängning i alla<br />
riktningar) nonwoven-material. Det har<br />
också kommit flera, icke mjukgjorda, men<br />
ändå höggradigt mjuka TPU:er som bearbetningsmässigt<br />
fungerar precis som mjukgjorda<br />
material med samma hårdhetsgrad.<br />
Men de har en högre temperaturmässig<br />
mjukningspunkt och kan användas vid<br />
av<strong>se</strong>värt högre omgivningstemperaturer.<br />
Sedan några år finns TPU-material med flytegenskaper<br />
som gör dem idealiska för stora<br />
jämna detaljer, t ex maskinhuvar och<br />
karosskomponenter.<br />
foto : rossignol<br />
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
ganska nya är också de TPU-material<br />
som är höggradigt mjuka utan att vara klibbiga,<br />
helt utan hjälp av additiver. Denna<br />
utveckling är vä<strong>se</strong>ntlig för många konstruktörer<br />
som tvingats inta en avvaktande hållning<br />
till produkter där en termoplast översprutas<br />
i formsprutan med en mjukgjord<br />
TPU. Ett typexempel är ett verktygsskaft<br />
som ska för<strong>se</strong>s med ett mjukt ”grepp”.<br />
TPU-mjukgörare kan nämligen angripa<br />
vissa termoplaster, t ex ABS och polykarbonat,<br />
och få komponenterna att släppa från<br />
varandra.<br />
Andra nya TPU:er har begåvats med så<br />
breda temperaturmässiga bearbetningsfönster<br />
att tillverkare av blåst film och extruderade<br />
folier får en mycket lättare uppgift än<br />
hittills. Det finns också TPU:er med så<br />
effektiva jäsmedel att densiteten hos skosulor,<br />
kabelmantlingar och liknande kan minska<br />
med mer än 60 procent, utan andra egenskapsförändringar.<br />
Det spar en hel del råvarukostnader.<br />
Och det allra <strong>se</strong>naste tillskottet i argumentsamlingen<br />
för TPU är de alltmer funktionsdugliga<br />
biologiskt ba<strong>se</strong>rade råvaror,<br />
främst i form av s.k. biopolyoler, som nu<br />
erbjuds i produkter som redan börjat kallas<br />
”miljö-<strong>PUR</strong>”. π<br />
pur i <strong>praktiken</strong>
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
Utfryst materialgrupp som håller värmen…<br />
Uretancellplaster är oerhört effektiva material för termisk isolering. Men i<br />
Sverige har de en försvinnande liten andel av marknaden för byggnadsisolering.<br />
Skälen lär bl a vara att hård cell-<strong>PUR</strong> är relativt dyrt, relativt brännbart och relativt<br />
obekvämt att konkurrera med för de totaldominerande sten- och glasullsproducenterna!<br />
Den termiska isoleringsförmågan<br />
hos cellplaster i allmänhet och<br />
uretancellplaster i synnerhet<br />
skapar en enorm tillväxtpotential<br />
när klimatförändringarna riktar fokus mot<br />
nya sätt att värmeisolera våra byggnader.<br />
Det gäller i de flesta delar av världen, men<br />
styva uretancellplaster som termisk isole-<br />
10 pur i <strong>praktiken</strong><br />
Vollsjö Industri AB<br />
ring i svenska huskroppar för en tynande<br />
tillvaro, trots att termisk isolering globalt<br />
står för nära 70 procent av <strong>PUR</strong>-konsumtionen.<br />
I Sverige har av olika skäl glasull och<br />
stenull kommit att dominera marknaden<br />
för termisk isolering inom bygg<strong>se</strong>ktorn,<br />
trots att dessa material kräver tjocka och<br />
utrymmeskrävande lager för att ge samma<br />
isolering<strong>se</strong>ffekt som ett av<strong>se</strong>värt tunnare<br />
cellplastskikt. Och trots att fibermaterialen<br />
kan ha tveksamma långtid<strong>se</strong>genskaper<br />
i samband med fukt och vibrationer.<br />
Ändå har cell-<strong>PUR</strong> oerhört svårt att<br />
komma i närheten av sten- och glasull,<br />
eller t o m styrencellplast, EPS, som bulk-<br />
Formgjuten <strong>PUR</strong><br />
Vi producerar kundanpassat formgods i polyuretan, <strong>PUR</strong>.<br />
Välkommen att besöka vår hemsida www.vollsjoindustri.<strong>se</strong><br />
Tel 0454-301270 Fax 0454-91636 e-mail: info@vollsjoindustri.<strong>se</strong>
<strong>PUR</strong> dominerar<br />
när det gäller<br />
byggnadsisolering<br />
i industriell<br />
skala.<br />
material vid isolering av bostadshus. Skälet<br />
är synbarligen enkelt; cell-<strong>PUR</strong> kan vis<strong>se</strong>rligen<br />
vara 30–40 procent bättre än t ex<br />
EPS när det gäller generell specifik termisk<br />
isoleringsförmåga, men det kostar vid<br />
samma densitet inte sällan upp till 50 procent<br />
mer. Det är alltså svårt att räkna hem<br />
prisskillnaden annat än för den som oundgängligen<br />
måste ha maximal golvyta, dvs<br />
tunnare väggar.<br />
Men det lär också finnas grumligare skäl<br />
till att cell-<strong>PUR</strong> har svårt att få riktigt fäste<br />
som byggisolering. Det handlar, enligt<br />
många <strong>PUR</strong>-intres<strong>se</strong>nter, om att byggnormerna<br />
indirekt favori<strong>se</strong>rar styrencellplast<br />
över uretancellplast genom att inte tilläm-<br />
pa tekniskt korrekta<br />
beräkningsvärden.<br />
Frågan handlar i hög<br />
grad om i vilken grad<br />
cellplastens värmeledningsförmågaförändras<br />
över tid i takt med<br />
att jäsmedlet i cellerna<br />
sakta byts ut mot luft.<br />
Detta sker i alla cellplaster,<br />
men är mera<br />
accentuerat <strong>se</strong>dan kolfluor-föreningar<br />
på<br />
<strong>se</strong>nare år ersatts av<br />
mindre ozonstörande<br />
jäsmedel.<br />
<strong>PUR</strong>-industrins<br />
företrädare antyder att de normerande<br />
myndigheterna här jämför cellplaster på<br />
ett alltför förenklat sätt och att det blivit till<br />
nackdel för <strong>PUR</strong>, eftersom arkitekterna<br />
måste välja ett tjockare material än nödvändigt<br />
om de vill ha cell-<strong>PUR</strong> i väggarna.<br />
De tvingas alltså räkna ”med råge” - och<br />
det kostar pengar!<br />
men där cell-pur har en marknad är<br />
denna stark! Materialet är det totalt dominerande<br />
i kyl- och frysfordon, där konstruktörerna<br />
jagar millimetrar för att få in<br />
tre pallar i bredd utan att överskrida vägtrafikförordningens<br />
klausuler om maximala<br />
yttermått. Och smidiga industriportar, dör-<br />
Om man låter styv<br />
cell-<strong>PUR</strong> isolera hela<br />
motorpaketet i en bil<br />
behåller den värmen<br />
efter många timmars<br />
parkering. Kallstarter<br />
undviks och bränsle<br />
sparas. BASF:s dotterbolag<br />
Elastogran<br />
experimenterer med<br />
tekniken.<br />
foto: basf<br />
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
” De nya ’nanoskummen’<br />
kan orsaka ett paradigmskifte<br />
när det gäller valet<br />
av isoleringsmaterial”<br />
rar och hytter är nästan alltid <strong>PUR</strong>-fyllda.<br />
Det gäller också de modernaste kyl- och<br />
frysskåpen, som rymmer allt mer inom<br />
samma standardi<strong>se</strong>rade yttermått därför<br />
att cell-<strong>PUR</strong> gör väggarna tunnare, men<br />
isoleringsförmågan bättre.<br />
När det gäller byggnadsisolering i industriell<br />
skala, t ex prefabricerade fabriks-<br />
eller butiksväggar av stålplåt/cellplast/stålplåt<br />
dominerar <strong>PUR</strong> fullständigt i Europa.<br />
Och liknande sandwichkonstruktioner<br />
med gipsplatta/cell-<strong>PUR</strong>/gipsplatta har<br />
framgångsrikt använts även i Sverige.<br />
Kanske är det först genom rationell produktion<br />
av standardi<strong>se</strong>rade typgodkända<br />
byggnadsblock som <strong>PUR</strong> kan ta klivet in<br />
bland de volymmässigt största byggmaterialen.<br />
Tekniken att ”bygga hus inomhus” i<br />
<strong>se</strong>rietillverkande husfabriker har ju börjat<br />
få stor framgång. Ett pionjärföretag var<br />
norska Multielement A/S, som utvecklade<br />
och byggde en anläggning som kunde producera<br />
10 kvadratmeter cell-<strong>PUR</strong>-ba<strong>se</strong>rade<br />
byggelement i minuten! Det var dock av<strong>se</strong>värt<br />
mer än vad marknaden då kunde svälja.<br />
Men det finns ett annat norskt företag<br />
som utvecklat en intressant variant i form<br />
av Lecablock/cell-<strong>PUR</strong>/Lecablock. Detta är<br />
ett självbärande byggelement som också<br />
kan armeras med valfria lastbärande balkar.<br />
Och i takt med att behoven att maximera<br />
energibesparingarna stiger tror många att<br />
cellplasterna kommer att öka sin andel av<br />
byggplasterna drastiskt. Styrencellplast<br />
gör det redan. Nästan alla nya hus har stora<br />
mängder styrencellplast i grundplattor och<br />
även i väggar, fast det ofta rör sig om konstruktioner<br />
där plasten omges av betongskikt.<br />
Och <strong>PUR</strong> är totalt dominerande i<br />
prefabricerade väggelement för industrier,<br />
varuhus, lagerlokaler och liknande. Fördelen<br />
med polyuretan är där att materialet<br />
har så god vidhäftning till täckskikten, att<br />
det har en hög E-modul och att det kan<br />
skummas upp till de tjocklekar som krävs<br />
t ex i fryshusväggar. Frisprutad cell-<strong>PUR</strong> är<br />
pur i <strong>praktiken</strong> 11
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
Uretancellplasterna förekommer<br />
allt oftare som osynlig isolering.<br />
också ett ofta anlitat material när man<br />
behöver tilläggsisolera stora industrihallar<br />
och liknande invändigt. Och ”fogskum”<br />
använder vi ju lite till mans.<br />
den stora frågan tycks nu vara hur de<br />
material vi i dag sätter in i våra byggnader<br />
fungerar om 50 år. Vad sker i <strong>praktiken</strong><br />
under isoleringsmaterialets livslängd?<br />
Och är det den tekniska, eller den ekonomiska<br />
livslängden som ska stoppas in i<br />
ekvationerna?<br />
Man tvingas för det mesta gå till Tyskland<br />
om man vill ta del av vetenskapligt<br />
belagda studier av cellplasternas isoleringsförmåga<br />
i <strong>praktiken</strong>. 70-procentiga<br />
besparingar av uppvärmningskostnaderna<br />
Isolering med<br />
<strong>PUR</strong>-skum kan<br />
spara mycket<br />
energi.<br />
12 pur i <strong>praktiken</strong><br />
”<br />
Det ’plastbefriade’<br />
samhället skulle kräva<br />
26 procent mer energi”<br />
har t ex dokumenterats av tyska energimyndigheter<br />
när hundraåriga huskonstruktioner<br />
isolerats invändigt med 50 –<br />
70 mm cellplastpaneler.<br />
Sverige är väl lite bättre än Tyskland på<br />
att värmeisolera bostadshus, men även här<br />
i landet kan man konstatera att konstruktioner<br />
från 70- och 80-talet ofta har rudimentär<br />
förmåga att hålla inne värmeenergin.<br />
I varje fall jämfört med de allra nyaste<br />
hu<strong>se</strong>n. Och i Tyskland har man i det här<br />
sammanhanget uppenbarligen en av<strong>se</strong>värt<br />
större tilltro till cellplaster. Kanske beror<br />
det på att alla blivande ingenjörer där får<br />
lära sig att en centimeter cellplast ur termisk<br />
isoleringssynpunkt brukar motsvara<br />
15 centimeter trä eller en halv meter<br />
betong.<br />
Kanske får de också lära sig att gamla –<br />
av företrädare för konkurrentmaterialen<br />
flitigt utnyttjade – fördomar om uppskumning<br />
med miljöstörande CFC-ga<strong>se</strong>r och<br />
våldsamma brandförlopp, är just fördomar.<br />
Nu jä<strong>se</strong>s cell-<strong>PUR</strong> med t ex pentan<br />
och koldioxid och kan för<strong>se</strong>s med ytterst<br />
effektiva flamhämmande medel.<br />
för den som vill bygga sina materialval<br />
på fakta finns också omfattande dokumentation<br />
som visar att rök från brinnande<br />
vanlig MDI-<strong>PUR</strong> (till skillnad från TDI-<br />
<strong>PUR</strong>) inte är giftigare<br />
än röken från brinnande<br />
trä, men att den<br />
är optiskt mycket tätare<br />
och därför upplevs<br />
som mera ”otäck”.<br />
Just nu kommer bl a<br />
Elastogran med<br />
brandbeständiga cellplastformuleringar<br />
som ba<strong>se</strong>ras på polyisocyanurat<br />
(PIR). De<br />
är av<strong>se</strong>dda för sandwichbyggelement<br />
och<br />
uppvisar mycket<br />
intressanta brandegenskaper,<br />
bl a betydligt<br />
högre antänd-<br />
Värmekameran avslöjar obarmhärtigt hur äldre hus<br />
fullkomligt flödar ut den dyra värmenergin. Invändig<br />
isolering med cell-<strong>PUR</strong> tar måttligt med plats och<br />
minskar värmenotan med upp till 70 procent.<br />
ningstemperaturer än andra system.<br />
Uretancellplasterna förekommer allt<br />
oftare i ”osynliga” isoleringssammanhang,<br />
t ex för att ytterligare öka den termiska isoleringsförmågan<br />
hos fönster med plastkarmar<br />
av extruderade PVC-profiler. Genom<br />
att skapa flera <strong>se</strong>parata kammare i PVCprofilen<br />
har fönstertillverkarna efterhand<br />
ökat fönstrens energieffektivitet. Numera<br />
fyller man dessutom kamrarna med cell-<br />
<strong>PUR</strong>, vilket ytterligare förbättrar isoleringsförmågan.<br />
nya beräkningar visar att moderna treglasfönster<br />
med uretanskumfyllda fönsterprofiler<br />
kan reducera förbrukningen av<br />
eldningsolja med så mycket som 12 000<br />
kronor om året i ett hus med 100 kvadratmeter<br />
brutto fönsteryta, förutsatt att hu<strong>se</strong>t<br />
i övrigt är välisolerat och jämfört med konventionella<br />
kopplade 2-glasfönster i god<br />
kondition.<br />
Bakom de här sifferexemplen döljer sig<br />
en avgrund av europeiskt energislö<strong>se</strong>ri och<br />
onödig miljöskada! Om vi återigen tar till<br />
tyska beräkningar, eftersom motsvarande<br />
svenska tycks saknas, finner vi att inte<br />
mindre än 40 procent av Tysklands totala<br />
utsläpp av koldioxid kommer från byggnadsuppvärmning<br />
med olja eller naturgas!<br />
Det handlar om drygt 220 miljoner ton<br />
koldioxid om året och 95 procent av dessa<br />
utsläpp kommer från äldre, orenoverade,
yggnader med tunna väggar och dåliga<br />
fönster.<br />
tyska energimyndigheter har räknat ut<br />
att om 24 miljoner tyska lägenheter skulle<br />
renoveras upp till dagens byggstandard<br />
med av<strong>se</strong>ende på termisk isolering i fönster<br />
och väggar och om dom samtidigt skulle<br />
för<strong>se</strong>s med hjälpenergi från t ex solvärmepaneler<br />
och jordvärme, så skulle landets<br />
koldioxidutsläpp reduceras med 150 miljoner<br />
årston, dvs hälften av det långsiktiga<br />
nationella målet. Och då har inte en enda<br />
bilmotor involverats i utsläppsjakten!<br />
Ökad användning av plaster tycks bli helt<br />
avgörande för om vi ska kunna klara de<br />
accelererande kraven på energibesparing<br />
och utsläppsminskningar i samhället.<br />
ge<strong>se</strong>llschaft für umfas<strong>se</strong>nde Analy<strong>se</strong>n,<br />
GUA, i Tyskland satte ett antal analytiker<br />
att räkna på vad som skulle hända om all<br />
användning av plaster, av någon anledning,<br />
skulle upphöra i det västeuropeiska sam-<br />
hället. Det blev ett tidsödande och extremt<br />
komplicerat räknestycke, som utmynnade i<br />
närmast <strong>se</strong>nsationella siffror. Totalt <strong>se</strong>tt<br />
skulle det ”plastbefriade” samhället – allt<br />
annat lika – kräva 26 procent mer energi,<br />
vilket motsvarar 22,4 miljoner ton högre<br />
oljeförbrukning per år.<br />
BASF har gjort egna beräkningar som<br />
visar att enbart de cellplastba<strong>se</strong>rade isoleringsmaterial<br />
som installerades under ett<br />
enstaka år (2004) kommer att spara 9,5<br />
miljarder gigajoule under sin tekniska livslängd.<br />
Det motsvarar 20 procent av EU:s<br />
totala energiförbrukning under ett år<br />
(2002) .<br />
men argumenten för eller emot uretancellplaster<br />
som byggisolering kan komma<br />
att få nytt bränsle när den pågående högintensiva<br />
teknikutvecklingen inom cell-<strong>PUR</strong>området<br />
börjar ge resultat. Mycket tyder på<br />
att det mesta kan komma att ställas på<br />
huvudet om några år och att ny teknik på<br />
ett drastiskt sätt kan komma att förbättra<br />
Vi ger Er:<br />
+45 49 25 05 80<br />
+358 9 251 51 60<br />
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
uretancellplasternas konkurrensförmåga.<br />
Polymerutvecklarna förutsäger nu nämligen<br />
att nästa riktigt stora utvecklingssteg<br />
när det gäller cellplaster heter nanoteknologi.<br />
Konventionella cellplaster kommer<br />
enligt bl a GDCh (Ge<strong>se</strong>llschaft Deutscher<br />
Chemiker) att ersättas av s k nanoporösa<br />
skum med extremt låg termisk ledningsförmåga.<br />
De kan för<strong>se</strong>s med porer i storleksordningen<br />
100 – 150 nanometer i diameter,<br />
vilket är ca en tu<strong>se</strong>ndel av cellstorleken hos<br />
dagens cellplaster, vars pordiameter i bästa<br />
fall ligger runt 40 – 100 mikrometer. Eftersom<br />
den termiska isoleringsförmågan förbättras<br />
drastiskt beräknas ”nanoskummen”<br />
orsaka något av ett paradigmskifte<br />
när det gäller valet av isoleringsmaterial i<br />
framtida byggnader och andra tekniska<br />
konstruktioner.<br />
Det finns dock en nackdel – och den är<br />
stor! Ingen har ännu ens kommit I närheten<br />
av en lösning på hur man ska kunna tillverka<br />
nanoskum I kommersiell skala … π<br />
IMCD<br />
När det gäller TPU<br />
IMCD – Er flexibla partner<br />
Kunskap – Kvalitet – Service<br />
Vi erbjuder:<br />
TPU – TPEE – TPE – TPO – TPV<br />
PA6 – PA66 – ABS – PETG – Bioplast<br />
PP – PS – EVA – Transparenta material<br />
Vi repre<strong>se</strong>nterar förstklassiga leverantörer<br />
Kontakta oss!<br />
+46 40 16 75 00 +370 52 36 36 60<br />
+47 23 00 52 00<br />
+370 52 36 36 60<br />
+370 52 36 36 60<br />
+7 812 438 16 80<br />
pur i <strong>praktiken</strong> 13
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
Den nYa <strong>PUR</strong><br />
Biologiska råvaror får intres<strong>se</strong>t för <strong>PUR</strong> att växa<br />
Polyuretanerna tar ett stort steg framåt när nya biologiska råvaror<br />
börjar användas i stor skala. Tekniken sparar råolja och an<strong>se</strong>s minska<br />
miljöbelastningen, men framförallt lyfter den in <strong>PUR</strong> i den politiskt<br />
korrekta gruppen biomaterial – och där står användarna i kö!<br />
ramtidens historiker kanske<br />
<strong>se</strong>r på mänsklighetens period<br />
av absolut råoljeberoende<br />
som en pinsam parentes i<br />
teknikutvecklingens historia.<br />
Det finns redan många materialutvecklare<br />
inom industrin som börjat<br />
göra det. Och de flesta finns faktiskt inom<br />
polymerindustrin. I mångt och mycket<br />
handlar det om att ta ett steg tillbaka till<br />
den teknik som höll på att bli storskalig<br />
standard så <strong>se</strong>nt som på 1930-talet, alltså<br />
metoder att använda ständigt förnyel<strong>se</strong>bar<br />
biomassa som råvara vid bl a plasttillverkning.<br />
I princip är det enkelt. Det gäller<br />
bara att efterlikna det naturen gjort<br />
under ett antal årmiljoner, men att göra<br />
det på några timmar…<br />
Amerikanska Oak Ridge National<br />
Laboratory har räknat ut att det finns en<br />
tillväxt på minst en miljard ton ”ledig”<br />
förnyel<strong>se</strong>bar biomassa på planeten varje<br />
år. Om den utnyttjades för att ersätta petrokemiska<br />
proces<strong>se</strong>r skulle den kunna<br />
spara åtminstone 30 procent av dagens<br />
1 pur i <strong>praktiken</strong><br />
råoljeförbrukning. Biomassan är alltså en<br />
stor potentiell bränsle- och råvarukälla,<br />
men för att bidra till en total minskning av<br />
växthusga<strong>se</strong>rna måste den produceras<br />
och förädlas på ett ytterst genomtänkt<br />
sätt.<br />
Polyuretanindustrin tillhör pionjärerna<br />
på bioplastområdet, kanske därför att det<br />
ofta är förhållandevis enkelt att tillverka<br />
<strong>PUR</strong>-råvaran polyol i biokemiska proces<strong>se</strong>r,<br />
men kanske också därför att <strong>PUR</strong>-tillverkarna<br />
känner ett stort behov av att kunna<br />
inlemma sitt material bland de politiskt<br />
mera korrekta biomaterial som,<br />
åtminstone i reklamen, tär mindre på jordens<br />
resur<strong>se</strong>r.<br />
Det är främst vegetabiliska oljor och<br />
industrisocker som inledningsvis<br />
använts som råvara för polyoler, som är en<br />
av huvudkomponenterna i polyuretaner.<br />
Men rader av andra bioråvaror - från<br />
avfallsprodukter till skog – kan komma i<br />
fråga. Hittills har det handlat om produktion<br />
i testkvantiteter och ingen av de stora<br />
uretanplastproducenterna har riktigt på<br />
allvar ställt om sin produktion från petrokemiska<br />
till biokemiska råvaror.<br />
Men med dagens oljepri<strong>se</strong>r och den allmänna<br />
goodwill som ligger i att kunna<br />
redovisa ”miljöneutrala” produktionsmetoder<br />
börjar denna omställning nu ske i<br />
allt större skala och i allt snabbare takt.<br />
Förutsättningarna har dock varit att<br />
resultatet ska bli tekniskt och ekonomiskt<br />
minst lika bra som när man arbetar med<br />
råolja. Det är ett av skälen till att polyolproducenterna<br />
synbarligen befinner sig<br />
på så olika utvecklingsnivåer. Sanningen<br />
är nog att en del bara valt att marknadsföra<br />
sina biopolyoler lite tidigare och lite<br />
tydligare än sina konkurrenter. Det finns<br />
också de som tycker att så länge man inte<br />
kan ersätta den andra huvudråvaran – isocyanaterna<br />
– med bioba<strong>se</strong>rade eller på<br />
annat sätt miljöneutrala material, finns<br />
det inget fog för att vara alltför skrytsam i<br />
pre<strong>se</strong>ntationen av ”miljöpolyuretaner”.<br />
På de <strong>se</strong>naste årens fackmässor har<br />
man dock tydligt kunnat <strong>se</strong> vad som till-
-FaBRiken<br />
dragit sig i utvecklingslaboratorierna. Det<br />
är alldeles uppenbart att biomaterialen nu<br />
är ett högprioriterat forskningsfält.<br />
Bayer materialscience har t ex utvecklat<br />
nya biopolyoler som till hela 70 viktprocent<br />
ba<strong>se</strong>ras på förnyel<strong>se</strong>bara komponenter.<br />
Och det handlar inte längre om<br />
experimentmaterial med outvecklade<br />
egenskaper. Snarare är det marknadsfärdiga<br />
råvaror som ger polyuretaner med<br />
egenskaper som i många av<strong>se</strong>enden överträffar<br />
dagens petrokemiskt ba<strong>se</strong>rade<br />
material.<br />
Bayer har i första hand satsat på råvaror<br />
som passar de snabbast växande och mest<br />
lönsamma <strong>PUR</strong>-marknaderna och det<br />
handlar därför mycket om ”bioversioner”<br />
av flexibla komfortcellplaster för madras<strong>se</strong>r,<br />
möbler och bilinredningar, men även<br />
om några styva skumplaster för termisk<br />
isolering av t ex kyl- och frysskåp.<br />
När det gäller sängar och madras<strong>se</strong>r<br />
har cell-<strong>PUR</strong> haft en kometliknande<br />
användningsökning på <strong>se</strong>nare år. Det<br />
beror sannolikt på att tekniken att formulera<br />
och skräddarsy olika egenskaper hos<br />
materialet utvecklats enormt snabbt. Inte<br />
bara omfånget i elasticitet har ökat utan<br />
helt nya egenskaper har också gjorts tillgängliga<br />
i form av t ex viskoelastiska cellplaster<br />
med ”minne<strong>se</strong>ffekt” och kontrollerbar<br />
fördelning av belastningskrafterna.<br />
Därmed har <strong>PUR</strong> kunnat klättra upp till<br />
madras<strong>se</strong>rnas allra högsta kvalitets<strong>se</strong>gment<br />
och tillverkarna har kunnat ta betalt<br />
för sina innovationer i motsvarande grad.<br />
Vad som nu händer är att dessa teknisk<br />
kvalificerade premiummaterial modifieras<br />
råvarumässigt så att de, med bibehållna<br />
egenskaper, även kan inordnas i kategorin<br />
”miljömaterial” och det innebär<br />
naturligtvis ytterligare argument i marknadsföringen<br />
av cell-<strong>PUR</strong>.<br />
De nya materialen uppvisar också<br />
intressanta förbättringar i sina brandegenskaper.<br />
Det har kanske inte så mycket<br />
att göra med valet av polyolråvara, som<br />
att det nu sker en total omformulering av<br />
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
många material i syfte att göra dem totalt<br />
<strong>se</strong>tt mycket ”grönare”. Och en genomgående<br />
egenskapsförändring tycks vara att<br />
alla tillverkare lyckats få sina biopolyoler<br />
att lukta bättre!<br />
Ändå är det här bara ett första steg i<br />
riktning mot dramatiskt förändrade cell-<br />
<strong>PUR</strong>-egenskaper. När resur<strong>se</strong>rna börjat<br />
strömma till i utvecklingslabben öppnas<br />
vägar som hittills an<strong>se</strong>tts omöjliga. När t<br />
ex s.k. ”nanoskum” med extremt små celler<br />
och extremt fintrimmad justering av<br />
densitets- och dämpning<strong>se</strong>genskaperna,<br />
kombineras med en bredare flora av biologiskt<br />
framställda råvaror kan man få<br />
fram ”biologisk” cell-<strong>PUR</strong> som i samma<br />
produkt kombinerar många egenskaper<br />
och som ”monomaterial” har utmärkta<br />
återvinningsmöjligheter.<br />
Kylskåpstillverkaren Liebherr tillhör de<br />
första storskaliga användare som in<strong>se</strong>tt<br />
detta och nu marknadsför sina produkter<br />
med argumenten ”dubbelt miljövänligt”.<br />
Företaget gör en <strong>se</strong>rie kylskåp med ultratunna<br />
väggar och därmed stort innerut-<br />
pur i <strong>praktiken</strong> 1
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
Sittriktig – både komfortmässigt och miljömässigt. Den här bekväma fåtöljen, ”Shadow” från designern Gaetano<br />
Pesce, repre<strong>se</strong>nterar ett nytt sätt att göra möbler. Man pumpar in de bioba<strong>se</strong>rade <strong>PUR</strong>-komponenterna i en<br />
stor på<strong>se</strong> av tyg, t ex återvunnen polyester, och placerar en fullstor och tung docka på på<strong>se</strong>n. Skummet jä<strong>se</strong>r upp<br />
runt dockan och skapar en perfekt sittplats när dockan avlägsnats. Verktygskostnad noll.<br />
rymme. De lär vara extremt energisnåla och<br />
tillverkade av ”uthållig” plast (Baytherm<br />
från Bayer MaterialScience).<br />
En annan märklig, men kul, produktutveckling<br />
som ba<strong>se</strong>ras på biopolyoler är<br />
”skogsmark” av polyuretankomposit.<br />
Genom att kombinera vävplaster och trådliknande<br />
ytstruktur med en viskoelastisk<br />
kärna kan man tillverka golvmattor med<br />
samma fjädrande känsla som om en<br />
skogsstig! Men mattorna är ändå lätta att<br />
hålla rena. Tekniken ska finnas i bl a heltäckande<br />
badrumsmattor, men får sannolikt<br />
sin stora volym i sportanläggningar,<br />
som ryggskonande underlag på löparbanor.<br />
Dow introducerar sina “biopolyuretaner”<br />
under handelsnamnet Renuva, och<br />
säljer sina biopolyoler genom att hänvisa<br />
till färska livscykelanaly<strong>se</strong>r som säger att<br />
materialet använder 60 procent mindre<br />
råoljeresur<strong>se</strong>r än konventionell teknik och<br />
att det är ”växthusgasneutralt”. Det framhålls<br />
att de kemiska egenskaperna är<br />
extremt stabila och att man så gott som<br />
helt bemästrat luktproblematiken.<br />
Cargill har introducerat “BiOH”-polyoler<br />
som tillverkas enligt en teknik bygger<br />
på bolagets erfarenheter av jordbrukskemikalier.<br />
Även Cargill har storsatsat på att<br />
1 pur i <strong>praktiken</strong><br />
Det är inte så svårt att göra polyoler av växtoljor. De<br />
problem som många <strong>PUR</strong>-forskare nu brottas med är<br />
att göra polyoler som till nära hundra procent kan<br />
ersätta petrokemiska råvaror, göra dom luktfria och<br />
lätthanterliga – och göra det billigt! Många an<strong>se</strong>r sig<br />
nu ha lyckats.<br />
få fram ”doftfria” polyoler och nyligen fick<br />
företaget en jättekund på de nya materialen<br />
när Woodbridge-gruppen, som är en av<br />
världens största tillverkare av bilsäten, valde<br />
att gå över till BiOH-polyoler.<br />
”<br />
Det handlar om att på<br />
ett tidigt skede göra biomassan<br />
koncentrerad,<br />
transportabel och lättbearbetad,<br />
dvs flytande”<br />
BASF, dvs Elastogran, har valt att<br />
utveckla sina biopolyoler från ricinolja och<br />
har introducerat en materialgrupp som<br />
kallas ”Lupranol Balance”. Den bygger på<br />
en helt ny katalysatorkemi som sägs ge<br />
luktfria cellplaster med utmärkta egenskaper.<br />
En typisk madrass, som väger 10 kg,<br />
innehåller i genomsnitt 2,2 kg ricinolja,<br />
vilket motsvarar den mängd petrokemisk<br />
råvara som sparas.<br />
Liknande utvecklingsarbeten görs hos<br />
Rheinchemie, Huntsman m fl.<br />
Argumenten för övergång till biopolyoler<br />
är alltså likartade hos de flesta råvaruproducenterna.<br />
Och råvarutillgången är<br />
knappast något problem – annat än möjligen<br />
politiskt, eftersom det finns en del<br />
invändningar mot att producera kemiråvaror<br />
på åkermark. Kostnaderna är ännu lite<br />
svåra att få grepp om. Det mesta är beroende<br />
av produktionsskalan, men också den<br />
rena produktionstekniken.<br />
Det handlar bl a om att på ett tidigt skede<br />
göra biomassan koncentrerad, transportabel<br />
och lättbearbetad, dvs flytande – som<br />
olja. Och det måste ske med metoder som i<br />
sig är energisnåla. En mycket spännande<br />
teknik studeras av Center for Biorefining<br />
vid University of Minnesota. Det handlar<br />
om att utföra en pyrolys med mikrovåg<strong>se</strong>nergi<br />
och nästan direkt vid källan (odlingsfältet)<br />
få fram högkoncenterade, rena och<br />
pumpbara plastråvaror.<br />
Det finns också hopp om prispress på<br />
biopolyoler om forskningsinstitutet Battelle<br />
får gehör för en nyutvecklad teknik att<br />
använda glycerin, som är en biprodukt vid<br />
biodie<strong>se</strong>lframställning, som råvara till biopolyol.<br />
Ju mer biodie<strong>se</strong>l man tillverkar,<br />
desto mera glycerin upplagras och nu börjar<br />
den bli billig.<br />
Och när man kan göra billigare polyuretan<br />
av överskottet från miljöbränsletillverkning<br />
hamnar <strong>PUR</strong> förstås ännu längre<br />
fram i de polymera materialens finrum. π
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
<strong>PUR</strong>-MÄStaRna<br />
Resurssparande teknik verkliga vinnare<br />
Varje år utdelar Center for the Polyurethanes Industry i USA ett mycket<br />
prestigefyllt pris till det företag eller den person som under året gjort den<br />
största insat<strong>se</strong>n när det gäller innovationer inom polyuretanområdet.<br />
et är en kritisk grupp granskare<br />
som sitter i den jury som satts<br />
samman av American Chemistry<br />
Council och det har hänt att det<br />
inte blivit några pri<strong>se</strong>r … Men i år var det<br />
desto lättare att vara jury, eftersom 2007<br />
innebar en extrem aktivitet inom <strong>PUR</strong>utvecklingen<br />
i hela världen. Därför blev det<br />
tre huvudvinnare i ”2007 Polyurethanes<br />
Innovation Awards”. De kan i åtminstone ett<br />
år framåt betrakta sig som något av <strong>PUR</strong>-teknikens<br />
världsmästare.<br />
Vi har tittat lite närmare på innovationerna:<br />
Resur<strong>se</strong>r för <strong>PUR</strong>-skum<br />
<strong>PUR</strong>-laboratorium för recepturutveckling<br />
Utrustning för provning och analys<br />
I kategorin polyuretankemi gick årets förstapris<br />
till Bayer MaterialScience som utvecklat<br />
en starkt förbättrad produktionsteknik<br />
för den vanliga polyuretankomponenten<br />
toluendiisocyanat TDI. Det handlar om att<br />
kunna utföra ett av bearbetningsstegen –<br />
fosgeneringen av mellanstegsprodukten<br />
TDA – i gasfas i stället för i vätskefas. Det<br />
låter kanske inte som något revolu-tionerande,<br />
men det är det faktiskt.<br />
Gasfasfosgeneringen sker genom att TDA<br />
och fosgen (karbonylklorid) upphettas till<br />
över 300 grader C och därefter i gasform<br />
sprutas in i en reaktor genom ett speciellt<br />
munstycke och konden<strong>se</strong>ras till flytande<br />
TDI. Denna rensas <strong>se</strong>dan från lösningsmedel<br />
och kvarvarande fosgen som <strong>se</strong>nare återvinns<br />
genom destillation.<br />
metoden minskar förbrukningen av lösningsmedel<br />
med 80 procent(!) och sänker<br />
därmed produktionskostnaderna dramatiskt,<br />
bl a genom att reducera energiförbrukningen<br />
med upp till 60 procent. Och fort går<br />
det. En konventionell fosgeneringsprocedur<br />
brukar ta en timme, medan gasfastekniken<br />
Utveckling och provning ur olika perspektiv<br />
· Användaregenskaper – komfort, hårdhet<br />
· Tillverkning<strong>se</strong>genskaper – skumningsreaktion, cellstruktur<br />
· Materialegenskaper – hållfasthet , utmattning, åldring,<br />
emissioner, flamskydd<br />
Swerea IVF AB, Box 104, 431 22 Mölndal<br />
Tfn 031-706 60 00<br />
www.swereaivf.<strong>se</strong><br />
pur i <strong>praktiken</strong> 1
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
Världsmästare.<br />
Lokala repre<strong>se</strong>ntanter<br />
för<br />
KraussMaffei, Bayer<br />
Materialscience<br />
och Sealed Air<br />
Corporation tog<br />
emot företagens<br />
utmärkel<strong>se</strong>r vid<br />
den stora <strong>PUR</strong>-teknikkonferen<strong>se</strong>n<br />
i<br />
Florida för nyligen.<br />
975 delegater från<br />
40 länder deltog!<br />
gör det på under en minut!<br />
Det innebär att produktiviteten i TDI-fabriken<br />
enkelt kan mångdubblas. Och investeringskostnaden<br />
för en gasfasanläggning är 20<br />
procent lägre än för konventionell teknik.<br />
Med i finalbedömningen när det gäller<br />
kategorin <strong>PUR</strong>-kemi var också Rhein Chemie<br />
som utvecklat en produkt som kallas Stabazol<br />
P-200 och som är en oligomerisk carbodiimid.<br />
Det säger kanske inte så mycket, men<br />
det intressanta är att ämnet är högeffektivt när<br />
det gäller att reducera syrahalten i sojaba<strong>se</strong>rade<br />
polyoler. Detta kan sätta verklig fart på<br />
användningen av bioba<strong>se</strong>rade råvaror för<br />
<strong>PUR</strong>-framställning och göra polyuretan till en<br />
miljömässigt högintressant materialgrupp.<br />
1 pur i <strong>praktiken</strong><br />
Här får inte smörjmedlet sluta fungera.<br />
Jetmotoraxlar är ett exempel på<br />
områden där solid smörjande <strong>PUR</strong>ba<strong>se</strong>rad<br />
film gör stor nytta.<br />
SkinForm- tekniken från KraussMaffei kan<br />
göra flermaterialdetaljer i ett moment. Här<br />
en mugghållare för ett ”prestigebilmärke” .<br />
Den kommer ur formverktyget fix och färdig<br />
med en snygg, mjuk, infärgad <strong>PUR</strong>-panel<br />
som ger känslan av exklusiv stoppning.<br />
Även Honeywell International var med i striden<br />
om innovationspri<strong>se</strong>t i kemiklas<strong>se</strong>n<br />
genom lan<strong>se</strong>ringen av ett miljöanpassat jäsmedel<br />
med handelsnamnet Enovate HFC-<br />
245fa. Detta fungerar mint lika bra som det<br />
förbjudna CFC-11 vid låga bearbetningstemperaturer.<br />
Krauss Maffei knep förstapri<strong>se</strong>t i kategorin<br />
bearbetningsteknik för sin innovativa s k<br />
”<br />
en vanlig fosgeneringsprocedur<br />
brukar ta en timme<br />
– gasfastekniken gör<br />
det på under en minut!”<br />
Sealed Air har utvecklat en<br />
förpackningsteknik där vem<br />
som helst utan verktyg kan<br />
skapa effektivt stötskyddande<br />
förpackningar med<br />
uppjästa inreden av <strong>PUR</strong>.<br />
SkinForm-metod. Denna sägs vara först med<br />
att kombinera konventionell formsprutning<br />
med reaktionsformsprutning (RIM) på ett<br />
sätt som möjliggör tillverkning av detaljer<br />
med både termoplastdelar och uretanplastkomponenter<br />
i ett enda produktionssteg. Tekniken<br />
har utvecklats i samarbete med Fischer<br />
Automotive Systems och Bayer MaterialScience.<br />
Ett rotationsformbord bär den först formsprutade<br />
skelettdetaljen medan den förflyttas<br />
till en eller flera integrerade stationer där uretanplast<br />
eller uretancellplast appliceras på ett<br />
sätt som gör att maskinen stöter ut en helt<br />
monteringsfärdig kombimaterialdetalj i flera<br />
färger.
ilindustrin har stor nytta av metoden,<br />
som ger t ex interiördetaljer med omväxlande<br />
hårda och mjuka delar i så gott som ett<br />
skott. Tekniken är helt marknadsmogen<br />
genom att Krauss Maffei anpassat den till<br />
sin existerande formsprutningsmaskin<br />
KM2300-12000 MX Spin-Form i kombination<br />
med flerfärgsblandningshuvudet ULKP<br />
2KVV +2K för <strong>PUR</strong>-do<strong>se</strong>ringen.<br />
Första kommersiella användare blev koreanska<br />
bilkomponentgruppen IL Kwang,<br />
som bl a producerar inredningsdetaljer till<br />
Hyundai/Kia-gruppen.<br />
Förutom Krauss Maffei slogs ytterligare<br />
två finalister om innovationspri<strong>se</strong>t i klas<strong>se</strong>n<br />
bearbetningsteknik. Det ena är Cannon som<br />
utvecklat en <strong>se</strong>rie L-formade högtrycksblandarhuvuden<br />
som eliminerar behovet av<br />
injektorer, breddar det urval av material som<br />
kan hanteras, förenklar handhavandet<br />
vä<strong>se</strong>ntligt och tillåter att primärflödena av<br />
baskomponenter kan ske under lägre tryck.<br />
Det andra företaget är Desma som konstruerat<br />
ett flexibelt blandningshuvud som<br />
kan do<strong>se</strong>ra solida fyllmedel på ett sätt som<br />
gör att <strong>PUR</strong>-produkter med mycket olikartade<br />
mekaniska egenskaper kan tillverkas<br />
omväxlande efter varandra.<br />
I kategorin Färdiga produkter plockade Sealed<br />
Air Corporation ganska lätt in <strong>se</strong>gern med<br />
sitt förpackningssystem Quick RT, där RT<br />
står för Room Temperature. Den här förpackningstekniken<br />
är av<strong>se</strong>dd för mindre företag,<br />
kontor, små<strong>se</strong>rietillverkare m fl, som behöver<br />
en kvalificerad stötskyddsförpackning för<br />
komplext formade produkter eller varor som<br />
bara sänds iväg någon enstaka gång.<br />
Förstapri<strong>se</strong>t motiveras med att tekniken<br />
på ett utmärkt sätt gör uretancellplastens<br />
fördelar som stötskydd tillgängliga för vem<br />
som helst genom att den inte kräver några<br />
verktyg eller maskiner överhuvudtaget.<br />
Användaren köper flata förslutna plastpåsar<br />
med <strong>PUR</strong>-komponenterna polyol och<br />
isocyanat åtskilda i varsin kammare i påsväggen.<br />
På<strong>se</strong>n har zoner som är märkta t ex<br />
”A” och ”B” och allt användaren behöver göra<br />
är att pressa ned ”A” med viss kraft så att den<br />
kammaren punkteras inuti på<strong>se</strong>n och innehållet<br />
blandas med ”B”. Den välkända reaktionen<br />
uppstår då inuti på<strong>se</strong>n som vecklas<br />
upp och jä<strong>se</strong>r till flera gånger sin ursprungliga<br />
storlek.<br />
I det ögonblicket placeras på<strong>se</strong>n i botten<br />
Bayers teknik att gasfasfosgenera<br />
TDA till TDI innebär<br />
stora miljövinster, kraftigt<br />
sänkta energikostnader och<br />
60 gånger snabbare process!<br />
” Sealed air Corporation<br />
plockade ganska lätt in<br />
<strong>se</strong>gern med sitt förpackningssystem<br />
Quick Rt”<br />
av t ex en wellpapplåda och den produkt som<br />
ska packas läggs på på<strong>se</strong>n, som fortsätter att<br />
jäsa upp under och runt produkten. Ytterligare<br />
en på<strong>se</strong> aktiveras och läggs ovanpå den<br />
packade produkten och lådan försluts. Då<br />
innesluts produkten mycket effektivt från<br />
alla håll av stötdämpande material samtidigt<br />
som den är lätt att ta ut när lådan öppnas.<br />
metodens stora fördel är att den är ren<br />
och kladdfri, inte kräver några investeringar<br />
över huvud taget och drastiskt reducerar<br />
behovet av att lagerhålla<br />
olika förpackningsmaterial.Tekniken<br />
utvecklas just<br />
nu också för<br />
användning i tyngre<br />
sammanhang. T ex<br />
för industrier som<br />
vill stötskydda<br />
maskiner och<br />
maskindelar genom<br />
att låta dem vila på<br />
uppjästa hörnkuddar,<br />
t ex inuti en<br />
container.<br />
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
Men Sealed Air tog i kategorin färdiga<br />
produkter en knapp <strong>se</strong>ger före de samarbetande<br />
företagen Dow Chemical Company<br />
och Texas Re<strong>se</strong>arch Institute, som utvecklat<br />
ett miljömässigt skonsamt alternativ till<br />
smörjfett inom områden där det ställs extrema<br />
tribologiska krav därför att två ytor möts<br />
under mycket högt tryck. De båda företagen<br />
har löst problemet med hjälp av en giftfri<br />
solid torr polyuretanfilm som appliceras<br />
som vätska men härdar i rumstemperatur<br />
till fast form. Filmen är giftfri, har starkt<br />
friktionsminskande egenskaper och tål<br />
höga temperaturer. Den täcker garanterat<br />
100 procent av de anliggande ytorna och kan<br />
inte droppa och läcka som fett eller olja. Första<br />
användare är flygindustrins jetmotortillverkare,<br />
men tekniken bör ha jättepotential i<br />
många andra industriella proces<strong>se</strong>r. π<br />
isotec ab<br />
Från ide’ till färdig produkt<br />
Formgjutning styvt <strong>PUR</strong>-skum<br />
Vakuumformning<br />
Efterbearbetning<br />
Tel: 0250-289 90 • isotec@isotec.<strong>se</strong> • www.isotec.<strong>se</strong><br />
pur i <strong>praktiken</strong> 1
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
En <strong>PUR</strong>-sandwichplatta från Sonoform i Tranås<br />
väcker nu stort intres<strong>se</strong> hos byggnadsindustrin. Men<br />
inte som byggelement utan som gjutformsmaterial!<br />
Potentialen är enorm – det handlar om att ersätta mer<br />
än 15 miljoner kvadratmeter dåligt fungerande<br />
plywood – om året!<br />
PLattan<br />
som ska forma europa<br />
är Sonoform AB i<br />
Tranås utvecklade en<br />
<strong>se</strong>rie kvalificerade<br />
sandwichelement<br />
av uretancellplast och kallade<br />
materialet Sonofloor var det i första<br />
hand för att underlätta tillverkningen<br />
av starka, men lätta, bussar,<br />
husvagnar och containrar.<br />
Men mycket snabbt utkristalli<strong>se</strong>rades<br />
ett annat, kanske lite udda,<br />
användningsområde, som har visat<br />
sig ha en mycket större potential. Det gäller<br />
skivor för byggnadsindustrins formställningar.<br />
Där dominerar i dag plywood, men<br />
betonggjutning i plywoodformar är kostsamt<br />
eftersom plywoodmaterialet lätt drar<br />
åt sig vatten, både från betongen och t ex<br />
från regn och tvättning.<br />
vattnet orsakar svällning och dimensionsförändringar<br />
som är svåra att kompen<strong>se</strong>ra<br />
och när det är frysgrader på byggplat<strong>se</strong>n<br />
sprängs plywoodskivorna inifrån<br />
och blir porösa.<br />
20 pur i <strong>praktiken</strong><br />
I bästa<br />
fall håller en<br />
plywoodskiva för 10 –15<br />
betonggjutningar, men då har den krävt<br />
dyrt underhållsarbete mellan användningarna<br />
eftersom den ofta måste både högtryckstvättas<br />
och stålborstas, och ibland<br />
också lackeras, för att fungera en gång till.<br />
Det var när marknadschefen Frithjof<br />
Kronblad inlett en internationell marknadsföringskampanj<br />
för Sonoforms sandwich-<br />
golv som det uppenbarades<br />
vilken potential <strong>PUR</strong>-plattorna<br />
hade som gjutformar.<br />
Den patentsökta<br />
tekniken att halvautomatiskt<br />
producera<br />
mycket stora och helt färdiga<br />
sandwichelement med<br />
utomordentlig dimensionsstabilitet,<br />
mycket hög böjhållfasthet<br />
och en värmeutvidgningskoefficient<br />
som ligger mycket nära stålets, visade<br />
sig göra <strong>PUR</strong>-skivorna idealiska som plywoodersättare<br />
i de formställningar som<br />
används på nästan alla stora byggen.<br />
ekonomiska kalkyler avslöjade snabbt<br />
att materialtypen har en enorm potential<br />
eftersom det varje år i hela världen sannolikt<br />
används i storleksordningen 5–6 miljoner<br />
3-kvadratmeters plywoodskivor för<br />
betongformar. Det internationella intres<strong>se</strong>t<br />
bedöms vara så stort att produkten nu fått<br />
byta namn till Sonoboard och ett stort<br />
utvecklingsarbete har inletts hos Sonoform
En ABB-robot med blandnings/do<strong>se</strong>ringshuvud applicerar<br />
uretanplasten enligt ett optimalt mönster i<br />
den öppna formen. Glasfibermattan läggs på och<br />
ytskikten fixeras i en press, medan cellplasten jä<strong>se</strong>r ut<br />
och helt fyller formen.<br />
Konstruktionen är oerhört mekaniskt stark.<br />
för att skapa material som exakt motsvarar<br />
byggindustrins specifika behov.<br />
Hans Björknerth har anställts som<br />
exportansvarig och Sonoform investerar nu<br />
runt 20 miljoner kronor i en specialutrustad<br />
produktionsläggning som enbart ska<br />
tillverka och utveckla gjutformskivor.<br />
Vis<strong>se</strong>rligen är <strong>PUR</strong>-sandwichen i dagsläget<br />
mer än tre gånger dyrare per kvadratmeter<br />
än plywoodskivorna, men kompositskivan<br />
håller för minst 50 gjutningar och är<br />
mycket lätt att rengöra. Den ger maximal<br />
precision i arbetet eftersom den inte sväller<br />
eller krymper.<br />
den kan tillverkas på ett sätt som möjliggör<br />
att betongytan får kontrollerad ytstruktur<br />
och plattan kan ges en slitstark dekor<br />
genom baksidestryck på sandwichens<br />
ytskikt. Dessutom kan man direkt vid tillverkningen<br />
integrera t ex värmekanaler i<br />
form av vattenrör som gör det möjligt att<br />
med hjälp av en uppvärmd formyta frostskydda<br />
betongen och medge oavbruten<br />
gjutning även under kalla vinterdagar.<br />
Sandwichplattan kan för<strong>se</strong>s med en rad olika<br />
ytskikt som motsvarar olika krav på teknisk<br />
funktion, ytstruktur, brandhärdighet,<br />
UV-beständighet, mm. Vanligast är termoplastfolier<br />
av TPO, ABS, ABS/ASA, ABS/<br />
PMMA och ABS/PC, men även melamin<br />
och fenolpapper fungerar bra.<br />
Tillverkningen sker halvautomatiskt<br />
genom att ramar i skivans tjocklek fylls med<br />
icke flödeshindrande, nätliknande distansmaterial<br />
och armerande glasfibermattor.<br />
En robot fyller <strong>PUR</strong>-blandningen i ramen<br />
strax innan en stor hydraulisk press trycker<br />
samman ramen under uretancellplastens<br />
utjäsning. Pres<strong>se</strong>ns båda verktygshalvor<br />
bär varsitt ytskikt som integreras med cellplastkärnan<br />
under pressmomentet.<br />
tekniken är intressant eftersom den<br />
medger beskedlig produktionstakt under<br />
startfa<strong>se</strong>n, men är lätt att uppgradera med<br />
högre automationsgrad, där roboten betjänar<br />
ett antal pressar och formverktyg och<br />
där verktygsborden är rörliga.<br />
Sonoform mjukstartar den nya sandwichfabriken<br />
med en tillverkning av ca 70 -<br />
80 000 plattor. I steg två beräknas årskapaciteten<br />
bli runt 200 000 plattor. Det handlar<br />
om för<strong>se</strong>rier och utvärderingskvantiteter<br />
till nya användare och<br />
inledningsvis ska produktionsanläggningen<br />
också<br />
fungera som fullskaligt<br />
utvecklingslaboratorium<br />
för tekniken. Primärt<br />
handlar den<br />
fortsatta teknikutvecklingen<br />
om metoder<br />
Hans Björknerth (t v)<br />
är ansvarig för den<br />
internationella marknadsföringen<br />
av<br />
Sonoboard-systemet.<br />
Frithjof Kronblad är<br />
marknadschef och<br />
leder Sonoforms<br />
nya storprojekt.<br />
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
att producera tunnare plattor än de onödigt<br />
tjocka 22 mm som nu görs för att plattorna<br />
ska passa direkt i de existerande formställningarnas<br />
plywoodfack. 11 – 12 mm eller 15<br />
– 16 mm tjocka skivor blir tillräckligt styva,<br />
men billigare och därför ännu mera konkurrenskraftiga.<br />
Utvecklingsarbetet inriktas också på teknik<br />
för alltmer avancerad dekor på plattorna,<br />
på metoder att integrera flera funktioner<br />
i plattan direkt vid tillverkningen (t ex<br />
värme- och kylrör, fästelement, genomföringshål,<br />
”fönster” och liknande), och eventuellt<br />
också på teknik att producera tredimensionellt<br />
oregelbundna plattor och plattor<br />
som ska sitta kvar som ett isolerande<br />
ytskikt efter gjutningen, t ex i tunnelväggar.<br />
För Sonoform kan Sonoboardprojektet<br />
bli en intjäningsmässig lyckträff eftersom<br />
mycket få <strong>PUR</strong>-sandwichdetaljer ens kommer<br />
i närheten av den potential som gjutformarna<br />
motsvarar. Men både Frithjof<br />
Kronblad och Hans Björknerth är medvetna<br />
om att det marknadsmässiga huvudproblemet<br />
kommer att bli fighten om patentskydd,<br />
risken för produktkopiering och<br />
möjligheterna för ännu större producenter<br />
att kunna pressa produktionskostnaderna<br />
ännu mera.<br />
Men hos Sonoform är man beredd att försvara<br />
sin potentiella guldkalv genom en strategi<br />
som innebär att stora resur<strong>se</strong>r läggs på<br />
kontinuerlig vidareutveckling<br />
av sandwichtekniken.<br />
π<br />
pur i <strong>praktiken</strong> 21
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
e<br />
genskapsmässigt kan uretanplasterna<br />
<strong>se</strong> ut nästan hur som<br />
helst. Det har varit materialgruppens<br />
stora fördel, men<br />
också lite av dess nackdel, eftersom få konstruktörer<br />
kunnat lära sig att förstå och<br />
utnyttja uretanplasternas komplexa egenskapsbild.<br />
Det är detta hinder som nu håller<br />
på att ra<strong>se</strong>ras med hjälp av kraftigt<br />
utvecklad bearbetningsteknik. Nu är det<br />
teknik- och metodutvecklarna som övertar<br />
en del av ansvaret för att kunskapen om<br />
<strong>PUR</strong> förs vidare till konstruktörerna. Och<br />
mycket tyder på att de kommer att göra ett<br />
bättre jobb än materialutvecklarna själva.<br />
Nu är nämligen den bearbetningstekniska<br />
utvecklingen foku<strong>se</strong>rad på integrerade<br />
förlopp med integrerade material och<br />
då är möjligheten att kombinera och blanda<br />
uretanplaster med vitt skilda egenskaper<br />
oumbärlig. Och det är just tillgången<br />
till rader av kommersiellt utprovade uretanplastsystem,<br />
med högst varierande<br />
egenskaper, som exploderat de <strong>se</strong>naste<br />
22 pur i <strong>praktiken</strong><br />
När integration och automation är den enda lösningen<br />
på tillverkningsindustrins kostnadsproblem framstår<br />
uretanplasterna som högintressanta universalmaterial.<br />
Men det gäller att få konstruktörerna att förstå <strong>PUR</strong>-<br />
materialens möjligheter.<br />
UNIVERSALPLASTEN<br />
Blir <strong>PUR</strong> svaret på konstruktörernas<br />
dröm om monomaterialprodukter?<br />
åren. Konstruktörerna har fått en oerhört<br />
mycket mera omfattande palett att måla<br />
med. Fast det in<strong>se</strong>r de flesta inte ännu.<br />
Polyuretanindustrin an<strong>se</strong>s av många nämligen<br />
vara lika gammaldags i sin förmåga<br />
att kommunicera sin materialgrupps glada<br />
evangelium som den är skicklig på att faktiskt<br />
utveckla tekniskt och miljömässigt<br />
hyperintressanta material!<br />
Bakgrunden till intres<strong>se</strong>t för integrerade<br />
konstruktioner är förstås den kostnadsjakt<br />
som i första hand fordonsindustrin<br />
tvingats intensifiera. Det sker i takt med att<br />
nya internationella aktörer och gigantisk<br />
överkapacitet pressat bilpri<strong>se</strong>rna i en nedåtgående<br />
spiral som just nu hotar att slå ut<br />
de klassiska jätteföretagen i branschen.<br />
Det är förstås företeel<strong>se</strong>r som indiska Tata<br />
Nano, som håller på att slå en av de sista<br />
spikarna i kistan för de etablerade biltillverkare<br />
som vant sig vid att prislappen på<br />
en familjebil måste börja strax över kvartsmiljonen.<br />
Nano är en bil för drygt 16 000<br />
svenska kronor. Visst, det är förmodligen<br />
en skitbil, men den har fyra hjul, fyra dörrar,<br />
skivbromsar, motor, växellåda och<br />
krockkudde – och den görs i stort <strong>se</strong>tt helt<br />
av limmade plastkomponenter…<br />
Den som vill vara kvar på bilbyggarbanan<br />
om tio år måste bygga ännu bättre<br />
bilar – mycket billigare. Det enda säkra<br />
receptet för att lyckas med det heter automation<br />
och integration. Komplexa delar,<br />
som t ex en bildörr, måste i stort <strong>se</strong>tt kunna<br />
tillverkas i ett enda integrerat automatiskt<br />
förlopp– ”i ett skott”, med hårda och mjuka,<br />
blanka och matta, röda och svarta, t o m<br />
gelartade och viskolestiska, detaljer totalt<br />
integrerade – helst av samma material.<br />
Och det materialet kommer i allt högre<br />
grad att vara <strong>PUR</strong>-ba<strong>se</strong>rat.<br />
Där finns den ena riktigt intressanta tillväxtpotentialen<br />
för polyuretaner på 5 – 10<br />
års sikt. Det handlar om komplex teknikutveckling<br />
och det handlar om kunskap som<br />
det går att tjäna pengar på, kanske snarare
än enorma materialvolymer. Men därför är<br />
också integrerade produkter ett tillväxtområde<br />
som inte kommer att drabbas av kiloprishöjningarnas<br />
förlamande effekt på<br />
samma sätt som traditionella bulk-<strong>PUR</strong>marknader<br />
riskerar att göra.<br />
De flesta är nämligen överens om att<br />
miljöteknikutvecklingen och jakten på<br />
energibesparingar kommer att vara den<br />
andra stora tillväxtmotorn för uretanplaster.<br />
Det handlar framförallt om termisk<br />
isolering, där nya byggnader kommer att<br />
behöva mycket mera cellplastisolering<br />
med bästa möjliga isolering<strong>se</strong>genskaper<br />
per volymenhet. Redan räknar arkitekter<br />
och byggherrar med helt andra variabler<br />
än för bara några år <strong>se</strong>dan när det gäller att<br />
välja isoleringsmaterial och det är när den<br />
förväntade el- och oljeprisutvecklingen<br />
börjar anta en nästan logaritmisk kurva<br />
som det blir ett kraftigt säljargument att<br />
kunna bygga hus som är förberedda för<br />
framtidens kylnings- och uppvärmningskostnader.<br />
Det innebär också att man på mycket kort<br />
tid tvingats revidera äldre beräkningar av<br />
när det lönar sig att tilläggsisolera existerande<br />
byggnader, t ex med invändigt<br />
påsprutat <strong>PUR</strong>-skum. Nya kalkyler tyder<br />
på att detta kan bli en ofantligt snabbväxande<br />
<strong>PUR</strong>-marknad på medellång sikt, dvs<br />
10 -20 år.<br />
Hela den här proces<strong>se</strong>n eldas på av en<br />
intensiv miljöteknisk forskning, som<br />
framförallt inriktas på att introducera biologiskt<br />
ba<strong>se</strong>rade råvarukomponenter. Tekniskt<br />
har väl inte den utvecklingen ännu<br />
INDUSTRIELL LIMNING<br />
OCH INGJUTNINGSTEKNIK<br />
Automatiska och manuella<br />
appliceringsmaskiner<br />
En- och tvåkomponent polyuretaner<br />
Sandwichpaneler - injekteringar<br />
tillfört uretanplasterna särskilt många<br />
egenskapsmässiga fördelar, men materialgruppen<br />
håller på att kliva in i den mera<br />
”rumsrena” grupp av s.k. ”bioplaster” som<br />
är så tacksamma att marknadsföra i dessa<br />
tider av resursbrist och mer eller mindre<br />
utbredd ”kemikalienoja”.<br />
Det här är tämligen säkra tillväxtområden,<br />
vars enda egentliga risk att misslyckas<br />
är en ohejdad råvaruprisutveckling. Risken<br />
är redan uppenbar att polyuretanernas<br />
volymutveckling fördröjs och förhindras<br />
av att deras stigande kostnadsnivå ständigt<br />
äter upp deras potential för kostnadsbesparingar<br />
och att allting ställer sig och stampar<br />
på samma plats. Om ytterligare en<br />
jämförel<strong>se</strong> med fordonsindustrin tillåts<br />
skulle man kunna dra paralleller med bensintankarna<br />
av plast, som i början var så<br />
prismässigt, tekniskt och säkerhetsmässigt<br />
överlägsna att de tog i princip hundra<br />
procent av marknaden på tio år. Nu riskerar<br />
de att tappa allting till stålplåten igen -<br />
mest av prisskäl.<br />
Kontakta oss<br />
Tel 08-444 37 70<br />
Fax 08-444 37 71<br />
engineering@barkvall.com<br />
Först var det för<br />
dyrt att isolera<br />
med <strong>PUR</strong>. Nu är<br />
det för dyrt att<br />
låta bli.<br />
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
Alla plasdtbearbetare har väl vid det<br />
här laget upptäckt den nya designfilosofi<br />
som breder ut sig inom framförallt fordons-,<br />
elektronik och vitvaruindustrin och<br />
som innebär att allting ”dubbelkonstrueras”<br />
för olika materialval. Blir ett material<br />
för dyrt kan man praktiskt taget över natten<br />
byta till ett annat. Allt är färdigberäknat<br />
och de alternativa, eller existerande, underleverantörerna<br />
står i ständigt materialmässigt<br />
stand-by-läge. Skälet är förstås att marginalerna<br />
definitivt inte tillåter materialprishöjningar<br />
på tiotals procent i kvartalet.<br />
Mitt i allt detta pågår en högteknologisk<br />
utveckling av <strong>PUR</strong>-användningen i medicinsk<br />
teknik. Där handlar det om volymmässigt<br />
av<strong>se</strong>värt mindre marknader, men<br />
forskningsinsat<strong>se</strong>rna är av en nivå som<br />
mycket sannolikt kommer att resultera i<br />
spin-off-effekter på hela <strong>PUR</strong>-marknaden.<br />
Men det riktigt spännande med <strong>PUR</strong>utvecklingen<br />
är nog ändå de potentialer att<br />
göra inbrytningar på helt jungfruliga<br />
gigantmarknader som nu börjar skymta.<br />
Det är t ex inte längre osannolikt att vi får<br />
bildäck av termoplastisk <strong>PUR</strong>. På lite sikt<br />
högpresterande däck och på mycket kort<br />
sikt (inom ett år) icke-pneumatiska re<strong>se</strong>rvhjul.<br />
Och rotar man lite i patentbyråernas<br />
nyinkomna ansökningar ska man finna att<br />
<strong>PUR</strong>-ba<strong>se</strong>rade tekniker kommer att ge oss<br />
ytbehandlingsmetoder och sammanfogningsteknik<br />
med så uppenbara fördelar att<br />
<strong>PUR</strong>-användningen skulle kunna komma<br />
att explodera om något decennium.<br />
Men bara om <strong>PUR</strong>-tillverkarna mumlar<br />
ur skägget och vågar berätta hur mycket de<br />
kan… π<br />
Vi gjuter<br />
polyuretan<br />
AB HJO BAKELIT<br />
Tel 0503-102 06 Fax 0503-100 58<br />
www.hjobakelit.<strong>se</strong> e-post: jen<strong>se</strong>n@hjobakelit.<strong>se</strong><br />
pur i <strong>praktiken</strong> 23
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
<strong>PUR</strong> däckar<br />
gummi till slut?<br />
Den dagen konventionella bildäck av<br />
gummi kan ersättas med pneumatiska<br />
däck av formsprutad polyuretan har nu i<br />
decennier varit lika efterlängtad av<br />
plastindustrin som den varit ovälkommen<br />
av gummiindustrin. Men<br />
gummitillverkarna har kunnat<br />
känna sig lugna. <strong>PUR</strong>-däcken<br />
har aldrig nått upp till den standard<br />
som gummidäcken erbjuder,<br />
varken komfortmässigt<br />
eller när det gäller säkerhet,<br />
hållbarhet och prestanda. T o m<br />
<strong>PUR</strong>-industrin har medgett att<br />
<strong>PUR</strong>-däcket för vanliga personbilar<br />
sannolikt får fortsätta att vara en<br />
ouppnåelig dröm.<br />
Men extremt snabb teknikutveckling<br />
inom området <strong>PUR</strong>-elaster i kombination<br />
med nytänkande produktionsteknik och<br />
ekonomiska incitament för biltillverkarna<br />
att få fram billigare punkteringsfria däck,<br />
har åter satt det pneumatiska <strong>PUR</strong>-däcket i<br />
fokus.<br />
Storskalig användning av <strong>PUR</strong>-detaljer<br />
inuti konventionella s.k. punkteringssäkra<br />
gummidäck (t ex hos BMW) har visat att<br />
vissa <strong>PUR</strong>-ba<strong>se</strong>rade termoelaster tål hårda<br />
dynamiska belastningar och extrema friktionstemperaturer<br />
mycket bättre än gummiingenjörerna<br />
vågat tro. Och det har nu<br />
öppnat flera mentala broar till tanken på att<br />
riktiga ”hel-<strong>PUR</strong>-däck” kanske ändå är<br />
möjliga. Och entusiasmen eldas på av hoppet<br />
om att kunna göra mycket billigare<br />
däck i mycket enklare fabriker och dessutom<br />
kunna skörda miljöpoäng med materi-<br />
2 pur i <strong>praktiken</strong><br />
Ett marknadsmoget <strong>PUR</strong>-däck till slut? Amerityres<br />
pneumatiska däck har visat sig ha oväntat bra egenskape.<br />
Det är billigt att tillverka och håller länge.<br />
alval som gör däcken lätta att återvinna.<br />
Så när amerikanska Amerityre pre<strong>se</strong>nterade<br />
sin nya teknologi att göra personbilsdäck<br />
av uretanelaster (som sannolikt med<br />
hjälp av nanopartiklar blir självarmerande<br />
och produceras med en teknik som ger<br />
ytskiktet olika densitet på valfritt ställe i<br />
formverktyget), kom det över 2500 bilteknikutvecklare<br />
och journalister till pre<strong>se</strong>ntationen<br />
i Las Vegas. Showen blev inte sämre<br />
av att en mycket hård körning med en<br />
<strong>PUR</strong>-däckför<strong>se</strong>dd Chevrolet Corvette visa-<br />
Ingen vulkning! Det tar upp till 40 minuter att göra ett<br />
gummidäck. Amerityre producerar ett <strong>PUR</strong>-däck på 3 minuter<br />
genom att ”rotationsgjuta” flytande <strong>PUR</strong>-komponenter<br />
i en delbar specialform. En anläggning som kan göra en<br />
miljon <strong>PUR</strong>-däck om året kostar bara 5 miljoner dollar.<br />
de att ”plastdäcken” vis<strong>se</strong>rligen är lite sämre<br />
än gummidäcken på nästan allt – men<br />
absolut inte mycket sämre!<br />
När <strong>se</strong>dan bilindustrilegenden<br />
Lee Iacocca i TV betecknade Amerityres<br />
nya däck som ”det mest intressanta<br />
som hänt däckindustrin<br />
<strong>se</strong>dan uppfinningen av radialdäcket”<br />
och klev in i bolagets styrel<strong>se</strong><br />
har det börjat rinna in rejält med<br />
riskkapital till Amerityre. Tre bilfabriker<br />
och en mycket stor däcktillverkare<br />
lär vara <strong>se</strong>riöst intres<strong>se</strong>rade<br />
av massproducerade armerade<br />
<strong>PUR</strong>-däck för i första hand lätta småbilar.<br />
I november 2007 föll det sista hindret<br />
för storskalig marknadsintroduktion av<br />
<strong>PUR</strong>-däcken. Då klarade <strong>PUR</strong>-däcket den<br />
nya standarden FMVSS 139 för personbilsdäck.<br />
Samtidigt offentliggjordes oberoende<br />
vägtester som visade att <strong>PUR</strong>-däckens<br />
rullmotstånd var 36– 50 procent lägre än<br />
för gummidäck med likadan slitbaneprofil<br />
och enligt Amerityres egna mätningar<br />
motsvarar det 8– 10 procent lägre bränsleförbrukning.<br />
Lägg därtill en tillverkningsteknik som<br />
reducerar produktionstiden per däck till<br />
några minuter och det faktum att inga cancerogena<br />
oljor eller andra tillsat<strong>se</strong>r<br />
används, samt att UV- och ozonresisten<strong>se</strong>n<br />
gör att däcken håller längre i varmt klimat,<br />
så förstår man uppståndel<strong>se</strong>n.<br />
Men hör och häpna! <strong>PUR</strong>-industrin<br />
själv, med ett par undantag, ställer sig<br />
huvudsakligen mycket skeptisk π
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
Krauss-Maffei har levererat tekniken<br />
till världens första anläggning för tillverkning<br />
av fiberarmerade <strong>PUR</strong>-detaljer med<br />
integrerad lackering inuti formverktyget.<br />
Det är indiska at Harita TVS Technologies<br />
Ltd som använder den totalintegrerade<br />
metoden för att göra motorhuvar till sina<br />
traktorer.<br />
Det handlar om en s.k. LFI-process där<br />
långa glasfibrer fuktas med pur-komponenterna<br />
i en blandningskammare innan<br />
de skjuts in i en sluten form, vars ytor<br />
lackerats med hjälp av en robot och därefter<br />
påsprutats bakom lacken med ett<br />
spärrskikt som hindrar glasfibrerna i plasten<br />
att tryckas ut genom den yttersta lackytan.<br />
Allt sker automatiskt och det är fullt<br />
möjligt att på <strong>se</strong>dvanligt sätt integrera<br />
2 pur i <strong>praktiken</strong><br />
Allt i ett skott. Indiska Harita blev först i<br />
världen med in-mould-lackerade, långfiberarmerade,<br />
<strong>PUR</strong>-detaljer. Båttillverkarna<br />
är väldigt intres<strong>se</strong>rade.<br />
Målet är att inte måla<br />
gångjärn, lås och andra beslag så att en<br />
fullt monteringsfärdig detalj lämnar<br />
formverktyget. Redan lär ett antal båttillverkare<br />
stå på tur att börja använda tekni-<br />
ken och en tillverkare av bussar undersöker<br />
om metoden kan användas för att<br />
ersätta ersätta lackerad aluminium på<br />
samtliga karosspaneler. π<br />
CSM - Här sprutar idéerna fram<br />
En av de allra mest snabbväxande tillverkningsmetoderna<br />
inom <strong>PUR</strong>-teknik<br />
är”<strong>PUR</strong>-CSM”, dvs <strong>PUR</strong>-Composite Spray<br />
Moulding. Och bedömare inom bearbetningsledet<br />
tror att vi bara <strong>se</strong>tt början på en<br />
fullkomlig flodvåg av <strong>PUR</strong>-CSM-applikationer.<br />
De tre stora utrustningsleverantörerna<br />
Cannon, Hennecke och KraussMaffei<br />
utvecklar nu avancerad teknik för <strong>PUR</strong>sprutning<br />
med olika slag av långfiberarmering<br />
och det handlar om hyperflexibla system<br />
som medger att både ofyllda och fyllda,<br />
armerade och oarmerade, hårda och mjuka,<br />
stora och små, produkter kan tillverkas i<br />
samma maskiner om vartannat. Hennecke<br />
har t ex kommersiella do<strong>se</strong>ringssystem där<br />
ett och samma blandningshuvud kan appli-<br />
cera <strong>PUR</strong> i en takt av allt mellan 30 och 300<br />
gram i <strong>se</strong>kunden. Det betyder att man, i ett<br />
sammanhängande arbetsmoment, kan producera<br />
t ex en glasfiberarmerad styv panel,<br />
för<strong>se</strong> den med ett elastiskt ytskikt och lägga<br />
på tätningslister och tunna packningar.<br />
Metoden kan varieras extremt mycket och<br />
den är synnerligen lämplig när man kräver<br />
materialmässigt optimerade konstruktioner<br />
med avancerade tekniska egenskaper, låg<br />
vikt, hög styvhet och korta produktionsförlopp.<br />
Det började med lätta sandwichgolv<br />
och integrerade dörrsidor för personbilar<br />
och nu står tillverkarna av sportutrustning,<br />
möbler, byggmaterial och liknande i kö för<br />
att testa metoden.<br />
Teknikutvecklarna har också kommit<br />
långt med metoder att använda extremt<br />
långa växtfibrer som armeringsmaterial i<br />
<strong>PUR</strong>-CSM-konstruktioner som lär bli<br />
ytterst styva, extremt lätta och har så högt<br />
naturfiberinnehåll att de kan räknas in i den<br />
eftertraktade kategorin ”biomaterial” – i<br />
synnerhet om man utnyttjar någon av de<br />
nya bioba<strong>se</strong>rade råvarukomponenter som<br />
nyss kommit på marknaden.<br />
Men det an<strong>se</strong>s lika intressant att spruta<br />
fram riktigt tjocka paneler med speciella<br />
fyllmedel som kan skräddarsys för att ge<br />
plattan önskade akustiska dämpning<strong>se</strong>genskaper,<br />
eller supertunna och väldigt styva<br />
plattor med stenskottsäker klass-A finish i<br />
kombination med tekniskt funktionella<br />
(varför inte t ex elektriskt ledande) skikt.<br />
Fordonskonstruktörerna gnuggar händerna.<br />
π
100 procent integration<br />
Krauss Maffei ligger också bakom den<br />
s.k. SkinForm-metoden som kombinerar<br />
konventionell formsprutning med reaktionsformsprutning<br />
(RIM) på ett sätt som<br />
möjliggör tillverkning av detaljer med både<br />
termoplastdelar och uretanplastkomponenter<br />
i ett enda produktionssteg. Tekniken<br />
har utvecklats i samarbete med Fischer<br />
Automotive Systems och Bayer MaterialScience.<br />
Ett rotationsformbord bär den formsprutade<br />
skelettdetaljen medan den förflyttas till<br />
Snabbt, fortfarande ganska<br />
billigt och – med<br />
rådande energiprisutveckling<br />
– oerhört lönsamt;<br />
påsprutning av<br />
uretancellplast direkt på<br />
tak och andra invändiga<br />
ytor.<br />
en eller flera integrerade maskinstationer<br />
där uretanplast eller uretancellplast appliceras<br />
på ett sätt som gör att maskinen lämnar<br />
ifrån sig totalintegrerade och helt monteringsfärdiga<br />
kombimaterialdetalj i flera färger.<br />
Det kan handla om detaljer med omväxlande<br />
hårda och mjuka delar i ”ett skott”.<br />
Tekniken är helt marknadsmogen genom<br />
att KraussMaffei anpassat den till sina existerande<br />
formsprutningsmaskiner i kombination<br />
med flerfärgs-blandningshuvud för<br />
<strong>PUR</strong>-do<strong>se</strong>ringen. π<br />
<strong>PUR</strong> i <strong>praktiken</strong><br />
Det roterande formbordet i Krauss-Maffeis SpinFormmaskiner<br />
är grunden för den utvecklade s.k. SkinFormmetoden.<br />
Den innebär att formsprutade termoplaster<br />
och polyuretaner av olika slag kan integreras i en enda<br />
produkt som tas ur formen, mer eller mindre monteringsfärdig.<br />
En bildörrpanel är ett typiskt exempel. Foto:<br />
Krauss Maffei.<br />
<strong>PUR</strong>-marknaden slår i taket<br />
den globala marknaden för takbeklädnad<br />
förväntas växa med knappt tre procent<br />
om året och nå 10 miljarder kvadratmeter<br />
om året 2012. Det handlar då om material för<br />
minst 400 miljarder kronor och det är i USA<br />
och Kina som merparten av tillväxten sker.<br />
Siffrorna är högintressant läsning för alla som<br />
jobbar med polyuretan eftersom uretancellplaster<br />
förväntas bli en av de verkliga vinnarna när<br />
det gäller nya takkonstruktioner. Särskilt kombinationer<br />
av cellplaster och termoplastiska<br />
elaster i folieform kommer att revolutionera<br />
marknaden för byggnadstak. Det framgår av en<br />
alldeles färsk studie som gjorts av Freedonia. π<br />
Slangar Tätningslister Gummiprodukter<br />
Beläggning av<br />
valsar och hjul<br />
i gummi och polyuretan<br />
Det ställs höga krav på prestanda och tillförlitlighet<br />
när det gäller beläggning av valsar och hjul och val<br />
av material har stor betydel<strong>se</strong> för resultatet.<br />
Genom våra långa relationer med våra kunder har<br />
vi på Unimer skaffat oss unika kunskaper som vi<br />
gärna delar med oss av.<br />
Träffa oss på Elmia Subcontractor i monter B01:61<br />
Unimer Plast & Gummi AB · Gjutaregatan 11 · 302 60 Halmstad<br />
tel 035 -14 41 00 · fax 035 -12 70 27 · unimer@unimer.<strong>se</strong> · www.unimer.<strong>se</strong><br />
pur i <strong>praktiken</strong> 2
Polyurethan-EN_SP-191x251-Final_neu.qxd 22.09.2008 12:21 Uhr Seite 1<br />
The Sky is<br />
the Limit.<br />
What do sports, the automotive and furniture<br />
industries, architecture, medical technology,<br />
fashion and leisure activities have in common?<br />
They all need the universally applicable material<br />
polyurethane for the most diver<strong>se</strong> range of purpo<strong>se</strong>s<br />
from damping, insulating and constructing to<br />
designing, protecting and inventing.<br />
Without polyurethane, daily life would be (almost)<br />
unmanageable.<br />
By the way, should you find an area in which<br />
polyurethane is not repre<strong>se</strong>nted – rest assured,<br />
we are already working on it.<br />
Get Ahead with<br />
Polyurethane.<br />
For further information plea<strong>se</strong> contact: Roger Hwatz, Tel.: +46 31 332 25 87<br />
e-mail: roger.hwatz@elastogran.<strong>se</strong>, www.elastogran.com