PUR i praktiken - Plastnet.se

PUR i praktiken
Sittriktig – både komfortmässigt och miljömässigt. Den här bekväma fåtöljen, ”Shadow” från designern Gaetano
Pesce, representerar ett nytt sätt att göra möbler. Man pumpar in de biobaserade PUR-komponenterna i en
stor påse av tyg, t ex återvunnen polyester, och placerar en fullstor och tung docka på påsen. Skummet jäser upp
runt dockan och skapar en perfekt sittplats när dockan avlägsnats. Verktygskostnad noll.
rymme. De lär vara extremt energisnåla och
tillverkade av ”uthållig” plast (Baytherm
från Bayer MaterialScience).
En annan märklig, men kul, produktutveckling
som baseras på biopolyoler är
”skogsmark” av polyuretankomposit.
Genom att kombinera vävplaster och trådliknande
ytstruktur med en viskoelastisk
kärna kan man tillverka golvmattor med
samma fjädrande känsla som om en
skogsstig! Men mattorna är ändå lätta att
hålla rena. Tekniken ska finnas i bl a heltäckande
badrumsmattor, men får sannolikt
sin stora volym i sportanläggningar,
som ryggskonande underlag på löparbanor.
Dow introducerar sina “biopolyuretaner”
under handelsnamnet Renuva, och
säljer sina biopolyoler genom att hänvisa
till färska livscykelanalyser som säger att
materialet använder 60 procent mindre
råoljeresurser än konventionell teknik och
att det är ”växthusgasneutralt”. Det framhålls
att de kemiska egenskaperna är
extremt stabila och att man så gott som
helt bemästrat luktproblematiken.
Cargill har introducerat “BiOH”-polyoler
som tillverkas enligt en teknik bygger
på bolagets erfarenheter av jordbrukskemikalier.
Även Cargill har storsatsat på att
1 pur i praktiken
Det är inte så svårt att göra polyoler av växtoljor. De
problem som många PUR-forskare nu brottas med är
att göra polyoler som till nära hundra procent kan
ersätta petrokemiska råvaror, göra dom luktfria och
lätthanterliga – och göra det billigt! Många anser sig
nu ha lyckats.
få fram ”doftfria” polyoler och nyligen fick
företaget en jättekund på de nya materialen
när Woodbridge-gruppen, som är en av
världens största tillverkare av bilsäten, valde
att gå över till BiOH-polyoler.
”
Det handlar om att på
ett tidigt skede göra biomassan
koncentrerad,
transportabel och lättbearbetad,
dvs flytande”
BASF, dvs Elastogran, har valt att
utveckla sina biopolyoler från ricinolja och
har introducerat en materialgrupp som
kallas ”Lupranol Balance”. Den bygger på
en helt ny katalysatorkemi som sägs ge
luktfria cellplaster med utmärkta egenskaper.
En typisk madrass, som väger 10 kg,
innehåller i genomsnitt 2,2 kg ricinolja,
vilket motsvarar den mängd petrokemisk
råvara som sparas.
Liknande utvecklingsarbeten görs hos
Rheinchemie, Huntsman m fl.
Argumenten för övergång till biopolyoler
är alltså likartade hos de flesta råvaruproducenterna.
Och råvarutillgången är
knappast något problem – annat än möjligen
politiskt, eftersom det finns en del
invändningar mot att producera kemiråvaror
på åkermark. Kostnaderna är ännu lite
svåra att få grepp om. Det mesta är beroende
av produktionsskalan, men också den
rena produktionstekniken.
Det handlar bl a om att på ett tidigt skede
göra biomassan koncentrerad, transportabel
och lättbearbetad, dvs flytande – som
olja. Och det måste ske med metoder som i
sig är energisnåla. En mycket spännande
teknik studeras av Center for Biorefining
vid University of Minnesota. Det handlar
om att utföra en pyrolys med mikrovågsenergi
och nästan direkt vid källan (odlingsfältet)
få fram högkoncenterade, rena och
pumpbara plastråvaror.
Det finns också hopp om prispress på
biopolyoler om forskningsinstitutet Battelle
får gehör för en nyutvecklad teknik att
använda glycerin, som är en biprodukt vid
biodieselframställning, som råvara till biopolyol.
Ju mer biodiesel man tillverkar,
desto mera glycerin upplagras och nu börjar
den bli billig.
Och när man kan göra billigare polyuretan
av överskottet från miljöbränsletillverkning
hamnar PUR förstås ännu längre
fram i de polymera materialens finrum. π