PUR i praktiken - Plastnet.se

More documents

Recommendations

Info

PUR i praktiken Uretancellplasterna förekommer allt oftare som osynlig isolering. också ett ofta anlitat material när man behöver tilläggsisolera stora industrihallar och liknande invändigt. Och ”fogskum” använder vi ju lite till mans. den stora frågan tycks nu vara hur de material vi i dag sätter in i våra byggnader fungerar om 50 år. Vad sker i praktiken under isoleringsmaterialets livslängd? Och är det den tekniska, eller den ekonomiska livslängden som ska stoppas in i ekvationerna? Man tvingas för det mesta gå till Tyskland om man vill ta del av vetenskapligt belagda studier av cellplasternas isoleringsförmåga i praktiken. 70-procentiga besparingar av uppvärmningskostnaderna Isolering med PUR-skum kan spara mycket energi. 12 pur i praktiken ” Det ’plastbefriade’ samhället skulle kräva 26 procent mer energi” har t ex dokumenterats av tyska energimyndigheter när hundraåriga huskonstruktioner isolerats invändigt med 50 – 70 mm cellplastpaneler. Sverige är väl lite bättre än Tyskland på att värmeisolera bostadshus, men även här i landet kan man konstatera att konstruktioner från 70- och 80-talet ofta har rudimentär förmåga att hålla inne värmeenergin. I varje fall jämfört med de allra nyaste husen. Och i Tyskland har man i det här sammanhanget uppenbarligen en avsevärt större tilltro till cellplaster. Kanske beror det på att alla blivande ingenjörer där får lära sig att en centimeter cellplast ur termisk isoleringssynpunkt brukar motsvara 15 centimeter trä eller en halv meter betong. Kanske får de också lära sig att gamla – av företrädare för konkurrentmaterialen flitigt utnyttjade – fördomar om uppskumning med miljöstörande CFC-gaser och våldsamma brandförlopp, är just fördomar. Nu jäses cell-PUR med t ex pentan och koldioxid och kan förses med ytterst effektiva flamhämmande medel. för den som vill bygga sina materialval på fakta finns också omfattande dokumentation som visar att rök från brinnande vanlig MDI-PUR (till skillnad från TDI- PUR) inte är giftigare än röken från brinnande trä, men att den är optiskt mycket tätare och därför upplevs som mera ”otäck”. Just nu kommer bl a Elastogran med brandbeständiga cellplastformuleringar som baseras på polyisocyanurat (PIR). De är avsedda för sandwichbyggelement och uppvisar mycket intressanta brandegenskaper, bl a betydligt högre antänd- Värmekameran avslöjar obarmhärtigt hur äldre hus fullkomligt flödar ut den dyra värmenergin. Invändig isolering med cell-PUR tar måttligt med plats och minskar värmenotan med upp till 70 procent. ningstemperaturer än andra system. Uretancellplasterna förekommer allt oftare i ”osynliga” isoleringssammanhang, t ex för att ytterligare öka den termiska isoleringsförmågan hos fönster med plastkarmar av extruderade PVC-profiler. Genom att skapa flera separata kammare i PVCprofilen har fönstertillverkarna efterhand ökat fönstrens energieffektivitet. Numera fyller man dessutom kamrarna med cell- PUR, vilket ytterligare förbättrar isoleringsförmågan. nya beräkningar visar att moderna treglasfönster med uretanskumfyllda fönsterprofiler kan reducera förbrukningen av eldningsolja med så mycket som 12 000 kronor om året i ett hus med 100 kvadratmeter brutto fönsteryta, förutsatt att huset i övrigt är välisolerat och jämfört med konventionella kopplade 2-glasfönster i god kondition. Bakom de här sifferexemplen döljer sig en avgrund av europeiskt energislöseri och onödig miljöskada! Om vi återigen tar till tyska beräkningar, eftersom motsvarande svenska tycks saknas, finner vi att inte mindre än 40 procent av Tysklands totala utsläpp av koldioxid kommer från byggnadsuppvärmning med olja eller naturgas! Det handlar om drygt 220 miljoner ton koldioxid om året och 95 procent av dessa utsläpp kommer från äldre, orenoverade,
yggnader med tunna väggar och dåliga fönster. tyska energimyndigheter har räknat ut att om 24 miljoner tyska lägenheter skulle renoveras upp till dagens byggstandard med avseende på termisk isolering i fönster och väggar och om dom samtidigt skulle förses med hjälpenergi från t ex solvärmepaneler och jordvärme, så skulle landets koldioxidutsläpp reduceras med 150 miljoner årston, dvs hälften av det långsiktiga nationella målet. Och då har inte en enda bilmotor involverats i utsläppsjakten! Ökad användning av plaster tycks bli helt avgörande för om vi ska kunna klara de accelererande kraven på energibesparing och utsläppsminskningar i samhället. gesellschaft für umfassende Analysen, GUA, i Tyskland satte ett antal analytiker att räkna på vad som skulle hända om all användning av plaster, av någon anledning, skulle upphöra i det västeuropeiska sam- hället. Det blev ett tidsödande och extremt komplicerat räknestycke, som utmynnade i närmast sensationella siffror. Totalt sett skulle det ”plastbefriade” samhället – allt annat lika – kräva 26 procent mer energi, vilket motsvarar 22,4 miljoner ton högre oljeförbrukning per år. BASF har gjort egna beräkningar som visar att enbart de cellplastbaserade isoleringsmaterial som installerades under ett enstaka år (2004) kommer att spara 9,5 miljarder gigajoule under sin tekniska livslängd. Det motsvarar 20 procent av EU:s totala energiförbrukning under ett år (2002) . men argumenten för eller emot uretancellplaster som byggisolering kan komma att få nytt bränsle när den pågående högintensiva teknikutvecklingen inom cell-PURområdet börjar ge resultat. Mycket tyder på att det mesta kan komma att ställas på huvudet om några år och att ny teknik på ett drastiskt sätt kan komma att förbättra Vi ger Er: +45 49 25 05 80 +358 9 251 51 60 PUR i praktiken uretancellplasternas konkurrensförmåga. Polymerutvecklarna förutsäger nu nämligen att nästa riktigt stora utvecklingssteg när det gäller cellplaster heter nanoteknologi. Konventionella cellplaster kommer enligt bl a GDCh (Gesellschaft Deutscher Chemiker) att ersättas av s k nanoporösa skum med extremt låg termisk ledningsförmåga. De kan förses med porer i storleksordningen 100 – 150 nanometer i diameter, vilket är ca en tusendel av cellstorleken hos dagens cellplaster, vars pordiameter i bästa fall ligger runt 40 – 100 mikrometer. Eftersom den termiska isoleringsförmågan förbättras drastiskt beräknas ”nanoskummen” orsaka något av ett paradigmskifte när det gäller valet av isoleringsmaterial i framtida byggnader och andra tekniska konstruktioner. Det finns dock en nackdel – och den är stor! Ingen har ännu ens kommit I närheten av en lösning på hur man ska kunna tillverka nanoskum I kommersiell skala … π IMCD När det gäller TPU IMCD – Er flexibla partner Kunskap – Kvalitet – Service Vi erbjuder: TPU – TPEE – TPE – TPO – TPV PA6 – PA66 – ABS – PETG – Bioplast PP – PS – EVA – Transparenta material Vi representerar förstklassiga leverantörer Kontakta oss! +46 40 16 75 00 +370 52 36 36 60 +47 23 00 52 00 +370 52 36 36 60 +370 52 36 36 60 +7 812 438 16 80 pur i praktiken 13
Page 1 and 2: utgiven av nr 10/2008, del 2 PUR i
Page 3 and 4: PUR - i praktiken kalla det tillfä
Page 5 and 6: Inte ens när det gäller bearbetni
Page 7 and 8: åga en konstruktionschef på en fo
Page 9 and 10: tat plus i moderna konstruktioner,
Page 11: PUR dominerar när det gäller bygg
Page 15 and 16: -FaBRiken dragit sig i utvecklingsl
Page 17 and 18: PUR i praktiken PUR-MÄStaRna Resur
Page 19 and 20: ilindustrin har stor nytta av metod
Page 21 and 22: En ABB-robot med blandnings/doserin
Page 23 and 24: än enorma materialvolymer. Men dä
Page 26 and 27: PUR i praktiken Krauss-Maffei har l
Page 28: Polyurethan-EN_SP-191x251-Final_neu

PUR i praktiken - Plastnet.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?